Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011
Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen 5 Bygg ut ambulanssjukvården 6 Kortare väntetid på akutmottagningen 6 Mobila team som tar vården dit patienten finns 7 Ökat samarbete mellan sjukhus och primärvård 8 Ökat samarbete med den kommunala sjukvården 8 Förstärka psykiatrin 9 Korta köerna i specialistvården 9 Kompetensförsörjning 10 C:\Documents and Settings\DAVJO4\Skrivbord\Närsjukhusrapporter\Vision för Kärnsjukhuset Skövde.doc/DJ/2011 2 (10) (David Josefsson)
Inledning I det här dokumentet redovisar vi moderater hur vi vill utveckla Kärnsjukhuset Skövde och Skaraborgs Sjukhus om vi får leda Västra Götalandsregionen efter omvalet den 15 maj. Vi beskriver vad vi vill, men vi beskriver inte hur detta ska genomföras och utformas. Det är upp till den medicinska professionen och ledningen på sjukhuset. Vår roll är att ta tillvara invånarnas intressen genom att se till att erbjuda bästa möjliga sjukvård och samtidigt se till att skattepengarna används på bästa sätt. Det framtida arbetet med att utveckla sjukvården måste präglas av en vilja att uppnå tillgänglighet för patienter, kvalitet i vården och en trygghet för befolkningen. Vi är övertygade om att dessa ord kan bli vägledande i verksamheten genom att sätta patienten i fokus för allt förändringsarbete, aktivt arbeta för att höja vårdkvaliteten och göra det attraktivt för personal att arbeta i verksamheten. Grunden för oss är att alla invånare, oavsett var man bor, ska ha nära till vården. Och att detta gäller såväl akutsjukvård som närsjukvård. Vision för Kärnsjukhuset Skövde.doc/DJ/2011 3
Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav Kärnsjukhuset i Skövde är ett viktigt nav i sjukvården i Skaraborg genom en dygnet-runt öppen akutmottagning och med alla specialiteter samlade. Men KSS ska också vara ett viktigt nav i hela regionen, bland annat genom arbete med forskning och utveckling. Vi vill att alla sjukhus i Västra Götalandsregionen ska specialiseras och arbeta med utveckling och forskning. Detta för att ytterligare stärka attraktiviteten för personal att arbeta inom respektive sjukhus, och på det sättet öka kvaliteten för patienterna. Det är också avgörande att nya forskningsrön aktivt tillämpas. Samarbetet mellan Skaraborgs Sjukhus och Högskolan i Skövde ska utvecklas ytterligare, men samarbetet med andra akademiska lärosäten ska också utvecklas, till exempel med Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet. Större självständighet för alla sjukhus Vi vill att de mindre sjukhusen inom Skaraborgs Sjukhus ska få bli mer självständiga. Det innebär bland annat ett eget budgetansvar och en egen ledning. Med eget budgetansvar följer också att varje sjukhus får en egen beställning från beställarnämnderna. Då får sjukhusen verktygen att själva driva sin utveckling. Det har tidigare funnits en filosofi om att när sjukvård av olika skäl, framförallt patientsäkerhetsskäl, ska föras samman till färre utbudspunkter så ska vården flyttas till de större sjukhusen på bekostnad av de mindre. Den synen kan nyanseras. För oss är det viktiga att patientkvaliteten är så god som möjligt, och det är inte självskrivet att ett stort sjukhus innebär den bästa patientkvaliteten. Kan man dessutom genom att låta olika sjukhus ta olika regionuppdrag säkra upp kompetensförsörjning och vara med och utveckla sjukvården på det sjukhuset är det en positiv bieffekt som också ska beaktas. Det kan handla om såväl permanent specialistuppdrag, som mer tidsbegränsade kökortningsinsatser. Vision för Kärnsjukhuset Skövde.doc/DJ/2011 4
Vår vision om närsjukhusen handlar alltså om ett bredare sjukhus än bara en samling öppenvårdsmottagningar och någon vårdavdelning genom att kombinera närsjukvårdsuppdraget med specialistuppdrag bildas flexibla och skarpa organisationer som kan vara med och bidra både i närområdet och för hela regionen. Brett basutbud på närsjukhusen Närsjukhusen i Lidköping, Falköping och Mariestad, samt KSS i form av närsjukhus i Skövde, ska utgå från den vanligt förekommande sjukvården. Det är sjukvård som många i befolkningen behöver, men också vård för patienter vars behandlingar ges över långa tidsperioder, till exempel diabetiker och dialyspatienter. Det kan också handla om cytostatika-behandlingar eller palliativ vård För dessa är det viktigt att ha nära till sin sjukvård - och då är lokalsjukhusen betydelsefulla. Att medicinmottagningar finns på nära håll kommer att vara än viktigare i framtiden då en åldrande befolkning kommer att ställa krav på kvalificerad sjukvård nära hemmet, eller till och med i hemmet. En förstärkning av den geriatriska kompetensen behövs i framtiden. Samtidigt ska inte basutbudet inte nödvändigtvis vara samma på alla sjukhus. Det ska utvecklas efter lokala förutsättningar och egna riktningar. Även närsjukhusen bör ges möjlighet att specialisera sig utifrån sina förutsättningar och kompetenser. I grundutbudet måste dock alltid de breda folksjukdomarnas behandlingar finnas med. Närsjukhusen ska ha möjlighet att erbjuda lokala mottagningar med hjälp av centrala resurser. Till exempel kan en specialist ha sin ordinarie arbetsplats på ett större sjukhus, men fungera som rådgivare och kanske ha mottagning för svårare fall en dag i veckan på närsjukhusen. Närsjukhusen ska också ha en möjlighet att utveckla sina mottagningar i samklang med sin personal. Till exempel att driva sjusköterskebaserade mottagningar kring diabetes, astma/kol, uppföljningsbesök osv. Något som ökar tillgängligheten och tryggheten för patienterna och samtidigt frigör läkartid. Lokalsjukhusen är viktiga komponenter i att erbjuda befolkningen rehabilitering. Kvaliteten på närsjukhusen skulle också gynnas av att forskning bedrivs, till exempel kring bemötande, personcentrerad vård, åldrandets sjukdomar och psykiatri. Vision för Kärnsjukhuset Skövde.doc/DJ/2011 5
Bygg ut ambulanssjukvården Debatten har tidigare varit fokuserad på att alla invånare skall ha nära rent geografiskt till en akutmottagning. Det avgörande är dock inte antalet kilometer till akutmottagningen, utan tiden till att kvalificerad vård kan ges. Därför måste vården snabbt komma till patienten i form av en väl utbyggd och fungerande ambulanssjukvård. Den tekniska och medicinska utvecklingen innebär att fysisk närhet till en akutmottagning är mindre viktig än att ambulansen snabbt kan vara på plats för att påbörja behandling och köra patienten till rätt sjukhus. Därför lovar vi att förstärka ambulanssjukvården så att ambulansen kan komma till patienten inom 15 minuter i 90 % av fallen. Det ska ske framförallt genom att ytterligare en ambulanshelikopter blir tillgänglig i Västra Götalandsregionen med basering på Såtenäs flygbas i Skaraborg. Men vi skall också genomföra åtgärder för en mer effektiv vägburen ambulans. Ambulanssjukvården ska fortsätta sin pågående utveckling med rullande akutmottagningar där behandlingen påbörjas redan när ambulansen anländer och där ambulansen kan föra patienten rätt: antingen till akutmottagningen eller direkt till en avdelning på sjukhuset. I vissa fall kan patientens valda vårdcentral vara det riktiga målet, då sjukhusvård inte är det mest lämpliga. Kortare väntetid på akutmottagningen Genom en utvecklad ambulanssjukvård som kan ta ett större ansvar, och köra patienten till rätt vårdenhet direkt, avlastar vi akutmottagningen. Men det behövs också en satsning på att utveckla akutmottagningen, såväl vad gäller bemötande som ett snabbare omhändertagande av patienter. Patienter skall inte behöva sitta i timtal på akutmottagningen utan att få hjälp. Vi vill införa en tidsgräns på en timme för att få träffa en läkare, och lovar att göra vad som krävs för att klara detta mål - till exempel genom stärkt bemanning, utvecklade triageringssystem och genom utveckling av akutmottagningens flöden och processer (exempelvis snabbspår för enkelt behandlade patienter, tillämpa Vision för Kärnsjukhuset Skövde.doc/DJ/2011 6
Hjärnvägen för strokepatienter, direkttransport till röntgen för misstänkta höftledsfrakturer, direktinläggningar för kända medicinpatienter med mera). I undantagsfall kan till exempel svårare olyckor leda till längre väntetider. Det tror vi alla har förståelse och acceptans för. För att akutmottagningen ska fungera krävs också att övrig verksamhet i sjukhuset fungerar väl och samordnat. Att röntgen inte blir en flaskhals, att avdelningar inte har överbeläggningar som gör att de inte kan ta emot nya patienter från akuten. För detta krävs goda kunskaper i logistik och en ledning med ingående kunskap om sjukvårdens processer. Jourmottagningarna på primärvårdsnivå fyller en viktig funktion för att ge patienter som inte kräver det stora sjukhusets resurser ett snabbt omhändertagande. VG Primärvård är ett steg i riktningen mot att förbättra tillgången till sjukvård även på kvällar och helger. Sjukvårdsrådgivningen kan också boka tider direkt hos patientens valda vårdcentral när man inte behöver träffa läkare omgående. Det leder till minskade väntetider och en bättre kontinuitet när patienten får träffa sin ordinarie läkare som känner patientens sjukdomshistoria, familjesituation och så vidare. Mobila team som tar vården dit patienten finns I dag finns hembesöksteam i vissa delar av Skaraborg, vi anser att de ska finnas i hela Skaraborg. Hembesöksteamen ska kunna genomföra planerade besök hos äldre patienter, patienter med komplicerade sjukdomsbilder, multisjuka eller kroniker men också hos till exempel barnfamiljer. De ska också kunna larmas ut akut, exempelvis till äldre patienter som är i behov av medicinsk vård men som inte behöver ambulans och vård på sjukhus. Allt för att flytta sjukvården närmare patienten och undvika onödiga resor och väntetider för sjuka. Här finns stora utvecklingsmöjligheter i samarbete med kommunerna. Vision för Kärnsjukhuset Skövde.doc/DJ/2011 7
Ökat samarbete mellan sjukhus och primärvård Närsjukhusen är grunden i närsjukvårdskedjan, men närsjukvården fungerar inte utan också de andra länkarna, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Vi Moderater var med och skapade VG Primärvård. Det är ett arbete vi lovar att fortsätta med för att ytterligare stärka och utveckla primärvården, bland annat i glesbygden. Samverkan mellan sjukhusen och närsjukvården måste då stärkas, bland annat genom att primärvården får ökade möjligheter att få rådgivning av sjukhusen exempelvis vad gäller psykiatri. Det är primärvården som är den naturliga första kontakten med sjukvården vid sjukdomar/skador som inte kräver sjukhusvård. Därför måste primärvården vara lättillgänglig och pålitlig. Primärvården ska inte bara vara Första linjens sjukvård, utan också förstklassisk sjukvård i Västra Götaland. Ökat samarbete med den kommunala sjukvården Samverkan med kommunala verksamheter blir allt viktigare. Färdigbehandlade patienter ska kunna skrivas ut på ett sätt som gör att mottagande kommun kan garantera ett fortsatt gott omhändertagande. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder ska uppleva att vårdkedjan hänger ihop och att skolan förstår deras problematik och behov av stöd. Personer med psykisk sjukdom ska kunna känna trygghet även efter att de skrivits ut från sjukhuset. Missbrukare ska inte gå från en sjukhussäng ut i hemlöshet. Listan kan göras lång. Samverkan behövs för att inte de olika vårdgivarna ska dubbelarbeta eller försöka vältra över kostnader på den andra, med följden att patienterna hamnar i kläm. Alla inblandade måste arbeta med patientens bästa i centrum och med fokus på att ge bästa möjliga vård och stöd. För den lilla kommunen kan det vara svårt att skaffa rätt kompetens och resurser. Därför måste samverkan fungera, så att alla får en likvärdig vård, oavsett om man bor i en stor eller liten kommun eller i norra eller södra delen av länet. Vision för Kärnsjukhuset Skövde.doc/DJ/2011 8
En form av samarbete som skulle kunna utvecklas gäller äldre utskrivningsklara patienter. Kommunerna har idag 5 arbetsdagar på sig att genomföra den så kallade vårdplaneringen innan man tar över patienten. Vårdplaneringen innebär att det görs en vårdplan för patienten inom den kommunala hemsjukvården så att man där kan ge ett tryggt och säkert omhändertagande. Problemet är att patienterna kan bli utskrivningsklara innan vårdplaneringen ens har kommit igång och vårdplaneringen kan dessutom dra över tiden av olika skäl. Då blir patienten liggandes på sjukhus trots att denne inte behöver hela sjukhusets vård. Det i sin tur kan vara en bidragande orsak till överbeläggningar. En lösning kan vara att inrätta så kallade korttidsplatser där patienter som är utskrivningsklara kan läggas in under vårdplaneringen. (Det är väl på Sjukhusen Du menar, eller ) För äldre som bor i särskilda boenden eller med kommunal sjukvård i hemmet blir de särskilda hembesöksteamen en trygghet som minskar behovet av sjukhusbesök. För att motverka psykisk ohälsa bland unga vill vi stärka upp samarbetet med skolhälsovården genom särskilda team. Förstärka psykiatrin Den psykiatriska vården behöver stärkas i Skaraborg. Det är inte bra att man idag tvingas blanda olika patienter på samma avdelningar, exempelvis kriminellt belastade missbrukare med unga som har självskadebeteende. Vi vill därför se över möjligheterna att skapa fler vårdplatser samt fler så kallade mellanvårdsformer som innebär större frihet än dagens slutenvårdsplatser men som ändå tar ett fastare grepp än vad den psykiatriska öppenvården kan göra. Korta köerna i specialistvården Västra Götalandsregionen har fortfarande långt kvar vad gäller tillgängligheten 70 % av invånarna i Västra Götalandsregionen anser enligt Vårdbarometern att väntetiderna inom vården är oacceptabelt långa. I Skaraborg är urologi och ortopedi två sorgebarn som måste rättas till. Det finns flera sätt att klara detta, men genom att öppna för fler aktörer, exempelvis genom särskilda kökortningsupphandlingar, och stärkta möjligheter för patienten att välja vem man vill ska operera menar vi att man kan nå en köfri vård. Vision för Kärnsjukhuset Skövde.doc/DJ/2011 9
På längre sikt ska ambitionen i Västra Götalandsregionen vara att man ska kunna erbjudas tid för en första träff hos en specialistläkare inom en vecka. Kompetensförsörjning En viktig fråga, särskilt på de mindre sjukhusen, är kompetensförsörjningen. Det är idag svårt att rekrytera läkare och olika specialistsjuksköterskor till de mindre orterna. Därför krävs ett kreativt tänk där man skapar attraktiva arbetsmöjligheter exempelvis genom flexibla arbetsuppgifter och kompetensutveckling i olika former. Vision för Kärnsjukhuset Skövde.doc/DJ/2011 10