Förslag till energiplan Bilaga 3: Energiplan 2009 - uppföljning 2014-05-20 Remissversion
BI L A G A 3 : E N E RG I P L A N 2 0 0 9 UP P F Ö L J N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se
F Ö R S L A G T I L L E N E R G I P L A N Innehåll Bakgrund 2 Mål- och åtgärdsuppfyllelse 2 Energiplanens övergripande mål 3 Hushållning och effektivisering 3 Uppvärmning 5 Transporter 7 Elproduktion 10 Information och dialog 11 Avslutande reflektioner 12
Bakgrund Finspångs kommuns föregående energiplan antogs av Kommunfullmäktige 2009-11-25, med titeln Finspång ovanligt mycket energi. Planen beskriver kommunens eftersträvade utveckling på energi- och miljöområdet. Utvecklingens riktning tar sig uttryck i fastlagda målsättningar. Vägen dit går via mer eller mindre specificerade åtgärder. Enligt vad som står i nämnda energiplan så ska planens innehåll ses över vart fjärde år. Översynen skall resultera i en aktualitetsförklaring i kommunfullmäktige. Ansvaret för att översyn och aktualitetsförklaring genomförs samt att rutiner för detta upprättas ligger på kommunstyrelsen. Mål- och åtgärdsuppfyllelse Måluppfyllelsen och genomförandet av åtgärderna illustreras genom en glad, tveksam eller ledsen gubbe. Glad gubbe betyder att målet är uppnått eller att trenden är positiv. När det gäller åtgärden betyder glad gubbe att åtgärden är genom förd. Tveksam gubbe betyder att det är tveksamt om målet uppnåtts eller att trenden är otydlig och svår att bedöma. När det gäller åtgärden är bedömningen att den inte genomförts till fullo. Ledsen gubbe betyder att målet inte uppnåtts eller att trenden är negativ. När det gäller åtgärden betyder ledsen gubbe att åtgärden inte genomförts. 2
Energiplanens övergripande mål Övergripande mål Mål För perioden 2008-2012 ska utsläppen av växthusgaser som medelvärde vara minst fyra procent lägre än 1990, räknat som koldioxidekvivalenter. (Nationellt mål) 2020 har utsläppen av växthusgaser minskat med 40 procent jämfört med år 1990. (Nationellt mål) Naturvårdsverket bedömer att utsläppen av växthusgaser på nationell nivå har minskat med totalt 20 procent år 2012 i jämförelse med år 1990. I Finspång låg utsläppen mellan år 2006 och 2009 minst 27 procent lägre än 1990 när verksamheter som omfattas av EU:s handel med utsläppshandel inte tas med. Naturvårdsverket bedömer att den positiva utvecklingen i Sverige är tillräcklig för att målet ska nås. Hushållning och effektivisering Måluppfyllelse Hushållning och effektivisering - mål Mål 2010 ska den totala energianvändningen för uppvärmning och teknisk drift av byggnader och anläggningar ha minskat med 15 procent jämfört med år 2001. (Regionalt mål) 2010 ska elförbrukningen inom industrin ha minskat och för respektive bransch ligga i nivå eller vara lägre än förbrukningen inom övriga EU-länder. (Regionalt mål) 2020 är energianvändningen 20 procent effektivare jämfört med 2008. (Nationellt mål). Enligt Länsstyrelsens bedömning har inte målet uppnåtts regionalt. Trenden är att energianvändningen för uppvärmning minskar per ytenhet för bostäder och lokaler, men samtidigt ökar den uppvärmda ytan. Enligt Länsstyrelsens bedömning har inte målet uppnåtts regionalt. Bedömningen är dock mycket osäker eftersom det inte finns tillräckligt faktaunderlag. Enligt Energimyndigheten är den nationella trenden positiv de senaste åren när det gäller tillförd energi i förhållande till BNP. Energianvändningen i bostäder och lokaler har dock ökat de senaste åren. Genomförande av åtgärder Hushållning och effektivisering - åtgärder Åtgärd Stimulera hushållning och energieffektivisering genom en aktiv energi- och klimatrådgivning. Fortsatt energieffektivisera befintliga bostäder och vid nybyggnation prioritera energieffektiva lösningar. (Vallonbyg- Sker kontinuerligt. Årliga verksamhetsplaner tas fram i samverkan med övriga kommuner i Östergötland och det regionala energikontoret. Driftoptimerar i enlighet med SABO:s mål. Energieffektiva lösningar prioriteras där det är ekonomiskt rimligt. 3
den) Fortsatt utreda och införa individuell mätning och fakturering för uppvärmning i flerbostadshus. (Vallonbygden) Investera i styr- och reglersystem i flerbostadshusen för att minska och utjämna fjärrvärmeflödet. (Vallonbygden) Utreda förutsättningarna för införande av flödestaxa och effektstyrning. (FTV) Fortsatt utveckla fjärrkyla som en produkt för att nyttja överskottet av fjärrvärme sommartid. (FTV) Ta fram incitament för hushållning och energieffektivisering i offentliga lokaler. (KS/Vallonbygden) Fortsatt energieffektivisera gatubelysningen. (FTV) Stimulera energieffektivisering i plan-, bygglovs- och tillsynsarbetet. (BMN) Via översiktsplanen stimulera energieffektiva lösningar vid lokalisering av bebyggelse. Via miljötillsynen stimulera små och medelstora företag att göra energieffektiviseringar. (BMN) Samverka med näringslivet kring systemlösningar genom en aktiv energirådgivning och via medverkan i gemensamma energiprojekt. (KS/FTV) Svårt ekonomiskt på grund av dyr mätutrustning. Försöker förbereda vid nybyggnation. Har börjat med att utforma en ramhandling för undercentral för effektbegränsning. Infört 2011. Två anläggningar i drift men är inte uppe i 100 procents utnyttjande. Inga nya kunder anslutna. I en utredning kring internhyror har man börjat titta på olika former för detta. Inom energieffektiviseringsprojektet genomförs tävlingar och andra aktiviteter för att stimulera hushållning och energieffektivisering. LED-belysning installeras på gamla banvallen i Finspång och Sonstorp. Byte av kvicksilverlampor till mer effektiv belysning (främst metallhalogen) sker kontinuerligt. Arbetet är planerat så att all kvicksilverbelysning ska ha bytts ut till år 2015. Energifrågan utvecklas i behovsbedömningen som föregår varje detaljplan. Vid ansökan om bygglov ges råd om energieffektivisering i ett tidigt skede, ibland i samverkan med energi- och klimatrådgivningen. I den översiktsplanen lyfts vikten av hushållning och energieffektivisering fram under rubriken Ett klimatsmart Finspång. Energifrågan utvecklas också i behovsbedömningen som föregår varje detaljplan. Inom Möta-projektet har Östergötlands kommuner i samverkan med Länsstyrelsen tagit fram och använt ett verktyg för integrering av energieffektivisering och miljötillsyn. Kommunen samverkar med energikontoret för att initiera och genomföra seminarier och projekt riktade till näringslivet t ex kring energikartläggningscheckar och energieffektiva företag. FTV ingår i Energiriket Finspång. Har tecknat nyttjanderättsavtal med näringslivet kring pannor som FTV kan koppla på och stänga av. Dialog med Vallonbygden kring energifrågor. 4
Uppvärmning Måluppfyllelse Uppvärmning - mål Mål 2010 ska förbrukningen av elenergi och fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och lokaler ha minskat med 30 % jämfört med 2000. (Regionalt mål) 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC), exklusive metan, ha minskat med 45 procent jämfört med 1998 års nivå. (Regionalt mål) 2010 ska utsläppen av svaveldioxid till luft ha minskat med minst 10 procent jämfört med 1999 års nivå. (Regionalt mål) 2016 används 20 procent mindre energi för uppvärmning av bostäder jämfört med år 2007. (Lokalt mål antaget av Vallonbygden) 2015 sker småskalig biobränsleeldning i miljögodkända pannor med ackumulatortank. (Lokalt mål) Enligt Länsstyrelsen är minskningen totalt 40 procent på regional nivå. Användningen av eldningsolja i bostäder och lokaler minskade med nästan 90 procent från år 2001 till år 2008. I kommunens lokaler och Vallonbygdens bostäder har oljeeldningen minskat drastiskt, långt mer än 30 %. Enligt Länsstyrelsens bedömning har inte målet uppnåtts regionalt. Utsläppen har minskat de senaste åren men inte tillräckligt för att målet skulle nås. Enligt Länsstyrelsen är målet uppnått på regional nivå. Från år 2000 till år 2008 var minskningen 44 procent. Det går inte att utläsa någon trend som pekar på att målet kommer att uppnås enligt Vallonbygdens årsredovisningar. Positivt är dock att olja för uppvärmning är utfasad år 2013. i år 2011 antogs nya lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Här slås fast att, inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser, ska befintliga pannor ha kompletterats med ackumulatortank. Då alla nya installationer sker i enlighet med målet är bedömningen att målet kan vara uppnått 2015. Genomförande av åtgärder Uppvärmning (fjärrvärme) - åtgärder Åtgärd Fortsatt erbjuda anslutning till fjärrvärmen inom utbyggda områden. (FTV) Utreda framtida fjärrvärmebehov och produktionskapacitet och ta fram en strategi för framtida utveckling. (FTV) Fortsatt minimera användningen av olja som spetslast i fjärrvärmeproduktionen. (FTV) Ett tidigare anslutningsstopp har hävts upp och nya anslutningar välkomnas. Målet är att därigenom få bättre lönsamhet och samtidigt kompensera för befintliga kunders volymminskningar pga kontinuerliga energieffektiviseringar. Spillvärmeprojektet med SSAB innebär utökad kapacitet. Utredning har gjorts inför spillvärmeprojektet, och även med målsättning att bli fossilfria 2020. Utvecklingsarbete pågår kontinuerligt. Hittills har dock oljeanvändningen snarare ökat de senaste åren, främst pga drift- 5
Fortsatt samverka med industrin om nyttjande av spillvärme. (FTV) Följa den fortsatta utvecklingen kring ny produktionsteknik t ex solfångare. (FTV) störningar och ovanligt kalla vintrar. Anslutning av spillvärme från SSAB väntas ge minskat oljebehov. Bränsleomblandning på Sjömansäng ger jämnare förbränning. Bioolja har testats men är än så länge inte ekonomiskt konkurrenskraftig med fossil motsvarighet. FTV har utrett förutsättningarna för att investera i en ackumulatortank vid värmeverket för att ytterligare minska oljebehovet. Projektet kring nyttjande av spillvärme från SSAB i fjärrvärmenätet klart hösten 2012. Dialog har förts kring att leda in överskott från ett företags solfångare. Solfångare är inte en aktuell lösning idag, men omvärldsbevakning sker. Uppvärmning (övrigt) - åtgärder Åtgärd Fortsatt byta ut olja och direktverkande el för uppvärmning i oljeeldning de senaste åren. Senaste in- Ett flertal fastigheter har konverterats från det kommunala förvaltningsbeståndet. (Vallonbygden) stad (färdigvärme, pellets) samt Brenäs satserna har skett i Rejmyre och Hälle- (värmepump). Grytgöls skola och föräldrakooperativet har konverterats till bergvärme. Luftvärmepumpar installeras vid direktverkande el. Hittills har konvertering från direktverkande el till vattenburna system inte fått tillräcklig prioritet för att ge- Via energi- och klimatrådgivningen främja energieffektiv och miljöriktig uppvärmning. Ta fram nya riktlinjer för miljöanpassad småskalig vedeldning och i samband med detta genomföra samlade kampanjer. nomföras. Sker kontinuerligt. Årliga verksamhetsplaner tas fram i samverkan med övriga kommuner i Östergötland och det regionala energikontoret. Har genomförts i samband med översynen av de lokala föreskrifterna för att skydda människor och miljön. Informationsinsatser har genomförts via hemsidan och lokal press. 6
Transporter Måluppfyllelse Transporter - mål Mål 2010 ska transportsektorns årliga förbrukning av fossila bränslen ha minskat med 25 procent jämfört med år 2000. (Regionalt mål) 2010 har antalet resenärer som reser kollektivt ökat med minst 20 procent jämfört med år 2000. (Regionalt mål) 2010 ska utsläppen av kväveoxider till luft ha minskat med minst 45 procent jämfört med 1999 års nivå (Regionalt mål) 2010 ska kommunernas fysiska planering och samhällsbyggande innehålla strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan bidra till att minska bilanvändningen och förbättra förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter. (Regionalt mål) 2015 finns tankställen för andra förnybara bränslen än etanol i kommunen. (Lokalt mål) 2015 körs de bilar som används i tjänsten inom kommunal verksamhet på förnybara drivmedel. (Lokalt mål) 2015 är transporterna mellan kommunens olika delar samordnade utifrån energi- och behovsperspektiv. (Lokalt mål) 2020 är andelen förnybar energi inom fordonsflottan minst 10 procent. (Nationellt mål) Enligt Länsstyrelsens bedömning är målet inte uppnått på regional nivå. Istället för att minska har användningen av bensin och diesel ökat med cirka 15 procent. Lokalt så visar statistiken att volymerna legat på en stabil nivå de senaste fem åren, utan tecken på minskning. Enligt Länsstyrelsens bedömning är målet inte uppnått på regional nivå. Antalet resor med kollektivtrafik i länet varierar år från år men har under de senaste tio åren legat lägre än år 2000. Sedan år 2005 har antalet påstigande resenärer mellan Norrköping och Finspång ökat med 14 %. Motsvarande siffra för Finspång Linköping är en minskning med 38 %. Enligt Länsstyrelsen är målet inte uppnått då har utsläppen av kväveoxider i Östergötland minskat med 28 procent mellan åren 2000 och 2008. På regional nivå bedömer Länsstyrelsen att målet inte är uppnått. På lokal nivå är bedömningen däremot att målet är uppnått. Trots ansträngningar finns ännu inget tankställe för biogas i Finspång. Respektive entreprenör för renhållningsfordon och lokal-, landsbygdstrafik i kommunen har ordnat egna icke-publika tankställen för biodiesel (Rapsmetylester, RME). Andelen miljöbilar och bilar som körs på etanol i kommunens verksamheter ökar stadigt. Koncernens lätta lastbilar och transportfordon (ca 40 fordon) finns idag inte i etanolutförande på marknaden. Energi - och behovsperspektiv är en faktor i kommunens transporter. Trenden är dock svår att bedöma. Enligt Energimyndighetens beräkningar uppgick andelen förnybar energi nationellt i transportsektorn under 2012 till drygt 11 procent vilket innebär att målet är uppnått. 7
Genomförande av åtgärder Transporter (hållbara transporter) - åtgärder Åtgärd Ta fram resepolicy för anställda i Finspångs kommun. har tagits fram, men är ännu inte beslutat. Ett förslag till riktlinjer för resor i tjänsten Parallellt med detta arbete har förutsättningar skapats för hållbart resande t ex genom inköp av el-cyklar och tillhandahållande av kort till Östgötatrafiken i kommunhusets reception. Finet har en policy för att I enlighet med kommunens riktlinjer för upphandling ställa miljö- och energikrav vid upphandling. (Upphandlande enheter) Fortsatt verka för en samordning av de samhällsbetalda resorna. Utreda förutsättningarna för att ge kommuninvånarna möjlighet att nyttja bilpool/er. Inom energi- och klimatrådgivningen genomföra ett pilotprojekt i EcoDriving. Utbilda personal som kör mycket bil i tjänsten i Eco- Driving. (KS och bolagen) I samverkan med lokala, regionala och nationella aktörer arbeta för ett tankställe för biogas i Finspång. Vid nästa upphandling av tjänstebilar efterfråga energieffektiva fordon och fordon som drivs med förnybara drivmedel. (Upphandlande enheter) minska bilresandet. Krav ställs vid upphandling av leasingbilar. FTV har ställt krav vid upphandling av renhållningsentreprenör med goda miljöeffekter som följd. Renhållningsfordonen körs på RME och rutterna har optimerats. Svårt att få en samlad bild hur det ser ut med upphandlingen i övrigt. Färdtjänsten har integrerats med kollektivtrafiken i tätorten genom flexibusstrafik och en servicelinje. Inte genomfört. Inte genomfört Transportenhetens förare är utbildade liksom ett fåtal personer inom andra verksamheter. I övrigt ingen genomförd utbildningssatsning än. Planer finns på att erbjuda en riktad utbildningsinsats under 2014. Kommunen och FTV har träffat olika aktörer för att påvisa att det finns ett marknadsmässigt underlag i Finspång dock utan att få till en etablering. Pengar har anslagits i investeringsbudgeten för ett tankställe 2013. På grund av besparingar har dock investeringen skjutits fram. I samverkan med Svensk Biogas har förstudier gjorts kring fordonspotential, ekonomi, driftsformer, utformning, placering m.m. Dialog har förts med Östgötatrafiken som satt upp ett mål om att alla bussar ska köras på förnybara bränslen år 2015. Återstår att sammanställa ett beslutsunderlag Krav ställs vid nya upphandlingar av leasingbilar. I första hand väljs fordon som kan köras på förnybara bränslen. 8
Transporter (trafik för en attraktiv kommun) - åtgärder Åtgärd I enlighet med kommunens Kommunen verkar för en attraktiv kollektiv trafikstrategi verka för en attraktiv kollektivtrafik i samverlivats i översiktsplanen och en trafikplan trafik i olika forum. Trafikstrategin har införkan med Östsam och Östgötatrafiken. fiken är ett av de områden som behandlas. för tätorten har tagits fram där kollektivtra- För att marknadsföra kollektivtrafiken har olika aktiviteter genomförts, bland annat i samband med Trafikantveckan som infaller i september varje år. Det är dock svårt att bedöma om nämnda dokument och aktiviteter lett till att kollektivtrafiken blivit Stimulera tjänsteresor med kollektivtrafik genom att tillhandahålla kort till Östgötatrafiken. Arbeta för en utveckling och upprustning av det befintliga järnvägsspåret till Kimstad. Verka för en satsning på järnvägen som en del i den fortsatta utvecklingen av regionen. I enlighet med kommunens trafikstrategi skapa den attraktiva gång- och cykelstaden. attraktivare. Genomfört. Kort kan bokas kostnadsfritt i kommunhusets reception. Kommunen har begränsade möjligheter att bidra till detta. Dialog förs fortlöpande med Trafikverket. Kommunen har i samverkan med Norrköpings kommun beställt en förstudie av förutsättningarna för persontrafik på järnvägen till och från Finspång. I den nya detaljplanen för stationsområdet har förutsättningarna säkrats för pendeltågstrafik. Trafikstrategin har omsatts i en trafikplan där kommande GC-satsningar prioriterats. Behovet av gång- och cykelvägar lyfts också fram i översiktsplanen och i de nya detaljplaner som tas fram. 9
Elproduktion Måluppfyllelse Elproduktion - mål Mål 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. (Regionalt mål) 2015 upphandlar Finspångs kommun minst 50 procent el från förnybara källor. (Lokalt mål) 2020 utgör förnybar energi minst 50 procent av den totala energianvändningen. (Nationellt mål) På regional nivå bedömer Länsstyrelsen att målet inte är uppnått. Utvecklingen går dock åt rätt håll och mycket positivt har arbete har skett. Målet ät inte uppnått. Kommunen köper fortfarande 100 % ospecificerad el (ur den så kallade residualmixen). Den ospecificerade elen på svenska marknaden har successivt blivit allt mindre förnybar. År 2012 var EONs förnybara andel i residualmixen 28,4%. Enligt Energimyndigheten är trenden positiv då andelen förnybar energi var 48 procent år 2011. Genomförande av åtgärder Elproduktion - åtgärder Åtgärd Bevaka förutsättningarna för kraftvärmeproduktion vid värmeverket. (FTV) Peka ut eventuellt lämpliga områden för vindkraft i översiktsplanen. Utreda förutsättningarna för ökad verkningsgrad i Stjärnviks vattenkraftstation. (FTV) Gradvis öka upphandlingen av förnybar el till kommunkoncernen. (Upphandlande enheter) Är inte ekonomiskt rimligt i dagsläget. Utvecklingen bevakas kontinuerligt och omprövning sker med jämna mellanrum. Med bidrag från Boverket har en utredning gjorts kring förutsättningarna för vindkraft i Finspång. Lämpliga/olämpliga områden ska pekas ut i ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Utredning om el-certifikat har gjorts. För att få nytt certifikat krävs ombyggnad i vattenkraftsstationen. Inget beslut om investeringar i dagsläget. Elavtalet ger möjlighet att avropa förnybar el. Denna möjlighet har inte nyttjats. 10
Information och dialog Måluppfyllelse Information och dialog - mål Mål 2010 finns en väl fungerande lokal energigrupp med företrädare för olika verksamheter och organisationer. (Lokalt mål) 2010 är kommuninvånarna medvetna om hur energianvändningen påverkar förutsättningarna att uppnå ett hållbart samhälle samt vilka åtgärder vi kan vidta för att minska miljöpåverkan. (Lokalt mål) 2010 har klimat- och energifrågorna hög prioritet i den lokala skolplanen vilket också visar sig i praktisk handling i skolans verksamhet. (Lokalt mål) Genomförande av åtgärder Information och dialog - åtgärder Åtgärd Bilda en lokal energigrupp för gemensamt arbete utifrån energiplanen. Fortsatt samverka med Länsstyrelsen, Regionförbundet Östsam, Energikontoret, Miljöteknikcentrum och universitet/högskolor. Utreda ansökan om medlemskap i ett nationellt nätverk för utbyte av goda exempel och erfarenheter inom energi- och miljöområdet. Aktivt arbeta utifrån Borgmästaravtalets åtaganden. I samverkan med energi- och klimatrådgivningen arbeta med energi- och miljöfrågor i skolan. Det finns en energigrupp med företrädare för kommunkoncernen som träffas kontinuerligt för erfarenhetsutbyte och dialog. Medvetenheten i samhället i stort kring energi och miljöpåverkan har sannolikt ökat. Det finns dock inte något underlag som kan belägga att målet är uppnått till fullo. I läroplanen för grundskolan slås fast att eleverna ska få kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. På lokal nivå är det svårt att bedöma måluppfyllelse. En förskola har certifierats med Grön flagg. Genomfört. Gruppen består av företrädare för kommunala verksamheter och bolag. Sker kontinuerligt. Kommunen deltar till exempel i ett regionalt strategisk nätverk för energi, klimat och transporter. Miljö- och samhällsplaneringsberedningen förordar att kommunen ansöker om medlemskap i Klimatkommunerna. Beslut tas av kommunstyrelsen. Efter ett inspirerande studiebesök i Bryssel och genomförande av en energikonferens i samverkan med Gränslandet har arbetet utifrån Borgmästaravtalet haft en låg profil. Under 2013 har miljö- och samhällsplaneringsberedningen fått uppdraget att bereda frågor kopplade till Borgmästaravtalet. Fortsatta satsningar kommer att integreras i åtgärder i den reviderade energiplanen. Olika projekt genomförs i samverkan med övriga kommuner i Östergötland och energikontoret. I Finspångs kommun gjordes en särskild satsning kring Earth Hour under 2013. Diskussioner förs kring vidare samar- 11
Erbjuda de lokala studieförbunden information och dialog kring det lokala arbetet med miljö- och energifrågor. Utveckla informationen om klimat- och energifrågor på kommunens hemsida t ex genom att tillhandahålla en kortversion av energiplanen. beten. Har inte prioriterats. Erbjuds vid eventuell efterfrågan från studieförbunden. Sker kontinuerligt. Avslutande reflektioner Nuvarande energiplan är kommunens första och hittills enda som arbetats fram. För närmast berörda tjänstemän så har några insikter förvärvats tack vare planen. i i i i Planen innehåller många mål - nationella, regionala och lokala. Alla mål pekar åt samma håll men många har olika basår och löptid samt överlappar varandra. Alla uttrycker på något sätt kommunens strävan men det kan upplevas otydligt vad destillatet av målen egentligen blir. Det saknas i viss mån kontakt mellan mål och åtgärder. Delvis kan det förklaras med att målen är många och har olika lång löptid. Mål som exempelvis ska nås 2020 är inte nedbrutna i etappmål på vägen. Därmed kan måluppfyllelsen upplevas otydlig vid planens uppföljning. Detta ger även osäkerhet kring i vilken utsträckning åtgärdspaketen kan bidra för att uppfylla det slutgiltiga målet. De flesta målen är nationella eller regionalt antagna mål som kommunens ställt sig bakom. Nationella och regionala mål har varit svåra att följa upp lokalt, på grund av bristfälliga statistikunderlag och uppgifter. Åtgärderna har varit många. Planen är ur den aspekten att betrakta som ambitiös, och har således följts av ett ambitiöst arbete. Många åtgärder är genomförda. I princip alla åtgärder har på ett eller annat sätt behandlats under de senaste fyra åren. Åtgärdernas effekter är dock i många fall svåra att bedöma. Åtgärder som tydligt anger förväntade effekter och hur dessa ska följas upp skulle ha underlättat uppföljningsarbetet. 12