Arbets- och miljömedicin Lund



Relevanta dokument
Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund

Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning. Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker

Arbets- och miljömedicin Lund

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Arbets- och miljömedicin Lund

Rapport om undersökning av byggdamm

En miniprovtagare för svetsaerosol. innanför svetsskärmen

Arbetsmiljö vid svetsning. Hur ser arbetsmiljön ut? Behövs förbättringar?

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund

Referensmätningar av kvarts. - betong- och byggindustrin. Ann-Beth Antonsson. Tekn Dr, Adjungerad professor. IVL Svenska Miljöinstitutet

Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen

Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig!

Speciering av mangan i svetsrök och i svetsares blod

Arbets- och miljömedicin Lund

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Krom och mangan vid svetsning exponering och behov av åtgärder

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning

Webbplatsen SvetsaRätt.se. Hur öka nyttan i utbildningar?

RENING AV ALUMINIUMSMÄLTOR MED FLUSSMEDEL

Arbets- och miljömedicin Lund

Orienterande exponeringsmätningar av respirabelt kvartsdamm

Kan något så litet vara farligt?

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016

Arbetsmiljö vid svetsning Hur kan ni använda webbplatsen Svetsa Rätt vid utbildning av svetsare?

Byggdamm innebär en hälsorisk som inte alltid tas på allvar

MÄTNING AV LUFTFÖRORENINGAR OCH BULLER VID DEBONDING AV ISOLERMATERIAL FRÅN ALUMINIUM

Personliga riskfaktorers betydelse för luftvägssjukdom vid svetsning i svartplåt.

Hur höga är kvartsnivåerna inom byggbranschen i Stockholm

Säkerhetsdatablad PAROC STENULL

Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket

Etyl-2-cyanoakrylat i luften vid ögonfransförlängning

Byggdamm innebär en hälsorisk som inte alltid tas på allvar

Arbeta säkert med isocyanater

Metoder för snabb och enkel mätning av exponering för kvarts i arbetsmiljön finns det?

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. Verktyg för användning av referensmätningar inom betongindustrin. Antonsson Ann-Beth, Sahlberg Bo, Duis Willem

Några hälsoeffekter vid svetsning. Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet CAMM, 19 januari 2018

Instrumentuthyrning. Prislista Gäller från 1 aug 2014

Säkerhetsdatablad L-Ag20

LINNEA ISAKSSON LAURA LEMETTI

SÄKERHETSDATABLAD Barrikade 1500 & 2500 C-del

Arbeta säkert med isocyanater

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

VARUINFORMATION Sid 1(5)

Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne

Kartläggning av kunskaper och skyddsmedvetande hos produktionspersonal i kvartshaltig arbetsmiljö

Effektivare åtgärder mot exponering för svetsrök

Yttrande över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden

Säkerhetsdatablad L-CuZn38Ni

MINERALULL ISOCYANATER. Panndagar 2017 Patrick Björk, Shahriar Badiei

Säkerhetsdatablad för ISOVER Glasull

SÄKKERHETSDATABLAD Ifølge 1907/2006/EF(REACH), Artikel 31

Ozonhalter vid aktiv användning

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket

SÄKERHETSDATABLAD Enligt 1907/2006/EF, Artikel 31

Kemiska risker i arbetsmiljön

Luftföroreningar vid läggning av gjutasfalt utan resp. med vaxtillsats och sänkt temperatur.

Nya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Övriga föreskrifter

Byggdamm innebär en hälsorisk som inte alltid tas på allvar

Arbeta säkert med isocyanater

SÄKERHETSDATABLAD ELEKTROD R 44S

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kolnanorör - exponering, toxikologi och skyddsåtgärder i arbetsmiljön. Maria Hedmer Arbets- och miljömedicin Lunds universitet

SVETSNING I RF & PE FÖRELÄSNING 4

Nytt om kemikaliehantering Välkomna

DAMMBILDNING VID AVRIVNING AV FOLIE FRÅN KOLFIBERVÄV. Bengt Christensson Jüri Vaher Göran Svensson

SÄKERHETSDATABLAD NITOR TALK, GRÅ

Aktiv dammreducering av hö och halm kompletterande studier

SÄKERHETSDATABLAD. 1. NAMNET på ÄMNET / BEREDNINGEN och BOLAGET / FÖRETAGET

Kemiska arbetsmiljörisker

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Hälsobesvär hos boende i kvarteret Pilen i samband med renoveringsarbete

Kemiska hälsorisker i arbetslivet. Varför skall vi tala om det på 2000-talet?

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Trikloramin i badhus. Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Gunilla Wastensson, överläkare. Arbets- och miljömedicin Göteborg

SUIS för weberfloor acoustic

Referensmätningar av kvarts för betongindustrin

Luftkvalitet och människors hälsa


3M Filtrerande halvmasker sätter standarden

Dokument nr Utfärdat : 26/11/07 Version nr: Ersätter 01/10/07 Utskrivet : 10/10/11 Sidan 1 av 12

Kemiska hälsorisker vid svetsning och lödning på tillfälliga arbetsplatser

Säkerhetsdatablad Akvalin Möbellasyr Guld och Silver (utgår)

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget. 3. Sammansättning/information om beståndsdelar

Remissvar. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker

Arbeta säkert med isocyanater

Examensarbete 10 poäng C- nivå

- Kolnanorör: exponering, toxikologi och skyddsåtgärder i arbetsmiljön


PAH exponering kreosotimpregnerad syll

Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola

Lösningsmedel är farliga

Innemiljö i Förskolor

Lustgasmätning vid Centralsjukhuset i Kristianstad

Säkerhetsdatablad PAROC STENULL

Transkript:

Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin 2014-03-07

Bakgrund Svetsning är vanligt förekommande i Sverige. Det har rapporterats att det finns ungefär 25 000 heltidssvetsare i Sverige. Svetsning i svartplåt är vanligast. Den vanligaste svetsmetoden är gasbågsvetsning, som inkluderar dominerade svetsmetoder så som MIG/MAG-svetsning (Metal Inert Gas/Metal Active Gas). Svetsröken innehåller metallångor av t ex mangan, och gaser t ex ozon. Partiklar i det respirabla storleksområdet dominerar i svetsröken. Exponering för svetsrök kan ge både kortvarig och långvarig påverkan på luftvägarna. På Arbets- och miljömedicin har ett forskningsprojekt om Partiklar och hjärt-kärlsjukdom genomförts för att undersöka om yrkesmässig exponering för respirabla metallpartiklar leder till kortare telomerer, och om detta är förenat med effekter på hjärt-kärlsystemet. Den yrkesmässiga exponeringen för partikelformiga luftföroreningar så som svetsrök studerades på sydsvenska tillverkningsföretag där svetsning ingår i tillverkningsprocessen. Utifrån en tidigare studie av svetsare vet vi att manganexponeringen kan vara hög [1], och därför vill vi göra förnyad övervakning av svetsarna. Baserat på de personliga dammätningar som har genomfört i forskningsprojektet har även svetsarnas yrkesmässiga exponering för respirabelt mangandamm kunnat bestämmas. Det hygieniska gränsvärdet för respirabelt mangandamm är 0,1 mg/m 3 [2]. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka svetsares yrkesmässiga exponering för respirabelt mangandamm. Metod Personliga exponeringsmätningar av respirabelt metalldamm har gjorts på 25 svetsare på 4 företag. Information om företagen dvs. materialtyper, svetsmetoder, lokaler, allmän- och processventilation och personlig skyddsutrustning finns sedan tidigare rapporterat [3]. Provtagning och analys av respirabelt mangandamm Med en pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm cellulosafilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Flödet kontrollerades regelbundet med rotameter. Provtagningen varade under hela arbetsdagen. Proven analyserades med en metod baserad på induktivt kopplad plasma masspektrometri på Arbetsoch miljömedicin i Lund. Resultat De uppmätta halterna av respirablet damm och dess manganinnehåll damm (respirabel fraktion) redovisas i Tabell 1 och 2. Halterna av mangandamm varierade mellan <0,01-2,23 mg/m 3. Det artimetiska och geometriska t för mangan var 0,21 respektive 0,07 mg/m 3, se Tabell 3. Motsvarande värden för respirabelt damm finns redovisade i Tabell 3. 2

Tabell 1. Respirabla dammhalter uppmätta vid svetsning på tillverkningsföretag i Södra Sjukvårdsregionen Företag A B C D Aritmetiskt (mg/m 3 ) 2,6 1,2 4,2 1,6 Geometriskt (mg/m 3 ) 1,7 1,0 2,2 1,2 Geometrisk standardavvikelse 2,7 2,0 2,9 2,3 Min-max (mg/m 3 ) 0,5-9,1 0,5-2,3 0,8-19,3 0,6-3,3 Antal 9 4 7 5 Tabell 2. Respirabla dammhalter av mangan uppmätta vid svetsning på tillverkningsföretag i Södra Sjukvårdsregionen Företag A B C D Aritmetiskt (mg/m 3 ) 0,18 0,01 0,45 0,1 Geometriskt (mg/m 3 ) 0,08 0,01 0,18 0,07 Geometrisk standardavvikelse 3,30 2,74 3,85 2,47 Min-max (mg/m 3 ) 0,03-0,84 <0,01-0,03 0,04-2,23 0,03-0,24 Antal 9 4 7 5 Tabell 3. Sammanställning av halter av dels mangan och dels respirabelt damm från denna studie och från en äldre svetsstudie [4]. Två av företagen i denna studie ingår även i den äldre svetsstudien. Äldre svetsstudie Exponeringsmått Denna studie [1,4] Aritmetiskt Geometriskt Aritmetiskt Geometriskt Mangan (mg/m 3 ) 0,21 0,07 0,17 0,08 Respirablet damm (mg/m 3 ) 2,6 1,6 2,3 1,3 Kommentarer I Tabell 3 presenteras en sammanställning över de halter av mangan och respirabelt damm som vi uppmätt vid svetsarbete i tillverkningsindustrin dels i denna studie och dels i en äldre studie [4]. Av de uppmätta manganhalterna i denna studie låg 36 % över det hygieniska gränsvärdet för mangan. Detta kan jämföra med resultaten från vår tidigare svetsstudie [4] där mer än 50 % av de uppmätta manganhalterna låg över det hygieniska gränsvärdet. Vid jämförelse av de artimetiska och geometriska na för mangan ligger dessa i samma nivå. De respirabla dammhalterna ligger något högre i denna studie jämför med den tidigare. Utifrån dessa exponeringsdata verkar manganexponering vara fortsatt hög vid svetsarbete i den sydsvenska tillverkningsindustrin. 3

Referenser 1. Hedmer M, Karlsson J-E, Andersson U, Nielsen J, Tinnerberg H. Exponering för respirabelt damm och mangan samt förekomst av luftvägsbesvär hos svetsare i den svenska tillverkningsindustrin. Rapport 28/2013, Arbets- och miljömedicin, Lund. 2. AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden. Arbetsmiljöverket. 3. Hedmer M. Exponeringsmätningar, med fokus på respirabelt metalldamm, på svetsföretag i Södra Sjukvårdsregionen. Rapport 27/2011, Arbets- och miljömedicin, Lund. 4. Hedmer M, Karlsson J-E, Anderson U, Jacobsson H, Nielsen J, Tinnerberg H. Exposure to respirable dust and manganese and prevalence of airways symptoms, among Swedish mild steel welders in the manufacuring industry. International Archives of Occupational and Environmental Health.doi: 10.1007/s00420-013-0896-3. 4

Svetsning är vanligt förekommande i Sverige t ex i tillverkningsindustrin. I studien undersöktes svetsares exponering för respirabelt mangandamm. Under 2010 och 2011 gjordes personliga exponeringsmätningar av respirabelt damm inklusive manganinnehåll på 25 svetsare på 4 sydsvenska tillverkningsföretag. Det aritmetiska och geometriska t för mangan bestämdes till 0,21 mg/m 3 respektive 0,07 mg/m 3 (intervall <0,01-2,23 mg/m 3 ). Vi fann att svetsarna hade en hög exponering för respirabelt mangan då 36 % av mätvärdena överskred det hygieniska gränsvärdet. Utifrån dessa exponeringsdata verkar manganexponering vara fortsatt hög vid svetsarbete i den sydsvenska tillverkningsindustrin. Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@skane.se Internet: www.ammlund.se 5