NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre 212, inom ramen för Öppna Jämförelser, med indikatorbaserade jämförelser av äldreomsorgen i alla landets 29 kommuner. Hela rapporten finns att hämta på http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18934/213-1- 5.pdf Rapporten hämtar data från Socialstyrelsens Brukarundersökning 212, Socialstyrelsens Kommun- och enhetsundersökning 212, Svenska palliativregistret, Senor Alert, Riks-Stroke, Läkemedelsregistret, Registret över kommunala insatser enligt SoL, med flera register. Rapporten innehåller fler kunskaper än de jämförande som presenteras i denna rapport men då inte på kommunnivå. En jämförelse mellan 11 kommuner, sammanfattning av resultaten, Socialstyrelsens och SKL:s rapport innehåller alltså resultatet från alla landets 29 kommuner stora som små. Att göra totala jämförelser är meningslöst på grund av omfattningen och att förutsättningarna är så olika (beroende på kommunstorlek). Av det skälet har i denna PM jämförts 11 kommuner. De kommuner som finns med i denna rapport är relativt lika i storlek. Dessutom förekommer de i olika nätverk för bland annat jämförelser. Kommunerna är: Södertälje Uppsala Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Helsingborg Örebro Västerås Gävle Sundsvall Norrköpings resultat ligger något lägre än de andra jämförda kommunerna när det gäller brukarnas synpunkter på hemtjänsten, på ungefär samma resultat som de övriga kommunerna när det gäller brukarnas syn på särskilt boende. Brukarnas syn på sitt hälsotillstånd visar något lägre värden för Norrköping. Det är bättre resultat för Norrköping på de flesta indikatorer som avser insatser i livets slutskede och framförallt frånvaron av olämplig läkemedelsbehandling.
2 Kostnader kontra kvalitet I ett försök att visa om och hur kostnader för verksamheten och den av brukarna upplevda kvalitén på verksamheten samverkar har följande jämförelser gjorts. För de här jämförda kommunerna har brukarnas syn på hemtjänsten som helhet och på särskilt boende som helhet slagits samman. I diagrammet visas varje kommuns avvikelse till genomsnittet av brukarnas syn på äldreomsorgen, för dessa 11 kommuner (blå linje ----). På samma sätt har varje kommuns avvikelse från standardkostnad bokslut 211 hanterats (röd linje i diagrammet ----). Det som visas är varje kommuns avvikelse från den genomsnittliga avvikelsen från standardkostnad för de 11 kommunerna. Jämförelse mellan kvalitet och kostnader för 11 kommuner (ÖJ 212) Mittlinjen som utgör -linje är alltså dessa 11 kommuners genomsnittliga resultat när det gäller brukarnas allmänna syn på äldreomsorgen och dessutom de 11 kommunernas genomsnittliga avvikelse från standardkostnaden. Diagrammet visar bland annat: Uppsala har lägst upplevd kvalitet och högst kostnad av de 11 kommunerna Linköping har högst upplevd kvalitet och lägst kostnad av de 11 kommunerna Norrköping ligger på genomsnittet både vad gäller upplevd kvalitet och kostnader Örebro har något lägre upplevd kvalitet och högre kostnader än genomsnittet. OBS alltså att genomsnittet här ovan avser dessa 11 kommuners genomsnitt inte riksgenomsnittet.
3 Resultaten på alla indikatorer Nedan redovisas resultaten på alla indikatorer som finns med i rapporten ÖJ, med undantag av väntetid till särskilt boende (på grund av för få svar). 1. Kommunens information på hemsidan sid. 3 2. Äldreomsorgens omfattning och kostnader sid. 3 3. Brukarnas syn på hemtjänsten sid. 7 4. Brukarnas upplevda hälsa i hemtjänst sid. 14 5. Brukarnas syn på särskilt boende sid. 16 6. Brukarnas upplevda hälsa i särskilt boende sid. 25 7. Åtgärder av riskbedömningar sid. 27 8. Åtgärder vid livets slut sid. 29 9. Läkemedel och munhälsa sid. 33 1. Rehabilitering efter stroke sid. 36 11. Hur används resultaten i denna rapport? sid. 37 I stort sett alla indikatorer redovisas nedan i diagram. I varje diagram finns en röd linje som visar genomsnittsresultatet av alla landets 29 kommuner riksgenomsnittet. Under respektive avsnitt nedan nämns också vissa svagheter i tillförlitligheten som en presentation av det här slaget har. Kommunens information på hemsidan Här har ett antal personer sökt viss information på kommunernas hemsidor och betygsatt efter hur lång tid tagit att nå informationen (om det ens varit möjligt). Resultaten har varierat mellan 35 97 % av maxpoäng och riksgenomsnittet ligger på 78 %. Norrköpings hemsida fick 92 % av maxpoäng, vilket är en mindre förbättring jämfört med 211 års undersökning. Endast Södertälje och Sundsvall har en bättre hemsida i det avseendet, av de 11 jämförda kommunerna. Äldreomsorgens omfattning och kostnader Omfattningen på äldreomsorgen har tagits fram med hjälp av socialstyrelsens årliga Kommunundersökning samt befolkningsunderlaget i respektive kommun 211-12-31. Kostnadsuppgifterna kommer från bokslut 211. Andel äldre med hemtjänst Antalet personer 65+ med hemtjänst har ställts mot befolkningen i samma åldersgrupp. Diagrammet visar procentandelen av befolkningen som har ett hemtjänstbeslut.
4 Andel äldre med hemtjänst 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, 11, 13,1 14,3 12, 11,1 11,2 16,1 14,8 12,8 11,7 7,9, Andelen äldre med hemtjänst är i Norrköping lika stor som förra året. Inga större förändringar har skett i de andra kommunerna heller. Andel äldre i särskilt boende Antalet personer 65+ med beslut om särskilt boende har ställts mot befolkningen i samma åldersgrupp. Diagrammet visar procentandelen av befolkningen som har ett beslut om särskilt boende. Andel äldre i särskilt boende 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, 3,8 4,8 4,6 7,1 4,8 6,8 4,8 4,3 5,6 4,9 5,4, Även andelen äldre i särskilt boende i Norrköping är lika stor som år 211. Den största förändringen har skett i Linköping som minskat från 8 % till 7,1 %.
5 Omfattning av hemtjänst Diagrammet visar andelen av de personer som hade ett hemtjänstbeslut under 211 som hade en omfattning på minst 25 timmar per månad. Omfattning av hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Det här är en ny indikator för året och visar att i de flesta av de jämförda kommunerna har mellan 4 55 % av hemtjänstbrukarna minst 25 timmars insatser av hemtjänsten varje månad. I till exempel Linköping finns troligen flera av dom i särskilt boende i servicelägenheter. Kostnad per brukare med hemtjänst Här visas den genomsnittliga kostnaden per brukare med hemtjänst år 211. Hemtjänst, kostnad per brukare 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2
6 Kostnaden har i Norrköping ökat från cirka 9 kr år 211 till 12 kr förra året. Örebro har ökat från 12 kr medan Sundsvall ligger högt båda åren och Helsingborg ökat från 6 kr. Linköpings kostnad är ungefär som förra året. Kostnad per brukare i särskilt boende Här visas den genomsnittliga kostnaden per brukare i särskilt boende år 211. Särskilt boende, kostnad per brukare 7 6 5 4 3 2 1 Den största skillnaden mot föregående år är att Gävle har minskat sina kostnader från 65 kr.
7 Brukarnas syn på hemtjänsten Uppgifterna nedan härrör från svaren i den brukarundersökning som socialstyrelsen genomförde 212, då enkäter skickades ut till drygt 65 personer i landet, med hemtjänst i eget boende. Svarsfrekvensen var 7 % varav 76 % besvarades av de äldre själva. I resultaten från 212 års Brukarundersökning kan inga jämförelser med tidigare år göras, beroende på att den senaste är helt omarbetad. Antalet frågor är färre och omarbetade och resultaten presenteras nu i form av procentandelar nöjda brukare. Tidigare år har analysmodellen Nöjd-Kund-Index (NKI) använts. Norrköpings kommun (och ytterligare några kommuner) beställde en totalundersökning av SCB i samband med att brukarundersökningen skulle genomföras. Resultaten av den redovisas särskilt. De resultat från brukarundersökningen som presenteras i denna rapport har dock enbart urvalsundersökningen som grund. Resultaten kan därför skilja sig åt i de båda rapporterna. Dessutom har socialstyrelsen tagit bort alla vet ej -svar i denna presentation. Skälet till det är att så många anhöriga besvarat frågor som de rimligen inte kan känna till svaren på. De positiva resultaten på indikatorerna nedan kommer alltså att ha en högre andel. Det är ytterligare en faktor som innebär att resultaten skiljer sig från de i totalundersökningen. Svaren på frågorna om hemtjänst och särskilt boende varierar också beroende på andra faktorer, såsom det upplevda hälsotillståndet, om man kan gå själv utan svårigheter, om det är brukaren själv som besvarat frågan eller en anhörig mm. På vissa indikatorer beskrivs skillnader där dom är stora. Hemtjänsten i sin helhet Andel av de svarande som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten som helhet.
8 Hemtjänst i sin helhet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Fem av de jämförda kommunerna, bland dessa Norrköping, har ett sämre resultat än det genomsnittliga för hela landet. Trygghet med hemtjänsten Diagrammet visar andelen av de svarande som upplever att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd av hemtjänsten. Trygghet, hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1
9 Ett jämnt resultat som visar att knappt hälften av brukarna med hemtjänst känner sig trygga att bo hemma med stödinsatser. På denna indikator fanns inga skillnader i åsikt beroende på hemtjänstvolymen. Bemötandet från hemtjänstens personal Här visas andelen av de svarande som var mycket nöjda med hur hemtjänstpersonalen bemöter dem. Bemötande, hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Brukarna är över lag mer nöjda med hemtjänstpersonalens bemötande och mer nöjda än i särskilt boende. Då är det viktigt att veta att en större andel av brukare har själva svarat på frågorna som gäller hemtjänst än motsvarande frågor som avser särskilt boende. På riksnivå skiljer det mycket i synen på bemötande beroende på om insatsvolymen är över eller under 25 timmar per månad 69 % respektive 8 %. Information från personalen om förändringar Andelen av de svarande som uppgivit att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast informerar om tillfälliga förändringar.
1 Information om förändringar, hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Nära 7 % av brukarna är nöjda med den information de får om tillfälliga förändringar, något färre för Norrköping och några andra kommuner. Andelen som anser sig få information varierar med antalet timmar insatser per månad. På riksnivå anser 62 % av brukare med 25 eller fler timmar per månad att de får information, medan 73 % av de med insatser under 25 timmar anser så.
11 Möjligheten att framföra synpunkter eller klagomål Andelen av de svarande som svarat att de vet var de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på sin hemtjänst. Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ett jämnt resultat bland de 11 jämförda kommunerna. Hänsyn till åsikter och önskemål Avser andelen av de svarande som uppgivit att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till deras åsikter och önskemål. Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1
12 De flesta brukare är nöjda med hur deras önskemål tas till vara, med något sämre nöjdhet i Norrköping och några andra kommuner. Möjligheten att påverka tider för insatser Andelen av de svarande som anser att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de ska få hjälp av personalen. Möjlighet påverka tider, hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Även när det gäller möjligheten att påverka tiden för insatserna är brukarna i Norrköping något mindre nöjda än genomsnittet i landet och 8 av dessa 11 jämförda kommuner. Minst nöjd är man i Eskilstuna.
13 Tillräckligt med tid för hemtjänstinsatserna Andelen av de svarande som anser att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra de insatser som bestämts. Tillräcklig med tid, hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ett relativt jämnt resultat med Norrköping på riksgenomsnittet. I Västerås, Jönköping och Linköping upplever brukarna att personalen har mer tid till förfogande.
14 Brukarnas upplevda hälsa i hemtjänst I Brukarundersökningen ingick ett par frågor om hur brukarna själva upplever sitt hälsotillstånd. Det har i tidigare brukarundersökningar visat sig att brukare som upplever sig ha en dålig hälsa också över lag är mer kritiska till den vård och omsorg som de får. Hälsotillstånd, hemtjänst Andel av de personer som svarat att de själva upplever att de har en mycket god eller ganska god hälsa. Hälsotillstånd, hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Brukarna i Norrköping har även i tidigare brukarundersökningar svarat att de upplever ett sämre hälsotillstånd än vad man gör i många andra kommuner. Så också i förra årets undersökning. Totalt i landet är det bara 3 % av brukarna som tycker sig ha en bra hälsa. Ängslan, oro eller ångest Andel av de svarande som uppgivit att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest.
15 Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 7 7 7 8 6 7 7 5 4 6 Även på de här svaren visar sig att brukare i Norrköping upplever sig ha en sämre hälsa än i landet som helhet.
16 Brukarnas syn på särskilt boende Uppgifterna nedan härrör från svaren i den brukarundersökning som socialstyrelsen genomförde 212, då enkäter skickades ut till drygt 33 personer i landet, med beslut om särskilt boende. Svarsfrekvensen var 54 % varav 39 % besvarades av de äldre själva. Särskilt boende i sin helhet Andel av de svarande som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med det särskilda boendet som helhet. Särskilt boende i sin helhet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Brukarna har bedömt särskilt boende som helhet ungefär på samma sätt som hemtjänsten. När det gäller särskilt boende är dock resultaten för de 11 jämförda kommunerna jämnare än när det gäller hemtjänsten. De gemensamma utrymmena Andelen av de svarande som tycker att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet.
17 Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 65 % av brukarna tycker att de gemensamma utrymmena är trivsamma, i Norrköping, Jönköping är någon andel flera nöjda. På riksnivå ansåg 73 % av de brukare som kan gå själva utan svårigheter att de gemensamma utrymmena är trevliga. Motsvarande andel bland brukare med stora svårigheter att gå, eller som inte alls kan gå själva, var 61 %. Sociala aktiviteter inom det särskilda boendet Andelen som svarat att de är mycket nöjda eller ganska nöjda med de aktiviteter som erbjuds på boendet.
18 Sociala aktiviteter, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Södert älje Uppsala Eskilst una Linköping Norrköping Jönköping Helsingborg Örebro Väst erås Gävle Sundsvall Drygt hälften av brukarna är nöjda med de aktiviteter som erbjuds. Bland de äldre som själva fyllt i enkäten var 66 % nöjda, då anhöriga fyllt i var 55 % nöjda. Möjligheten att komma utomhus Andelen som uppgivit att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus. Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1
19 En lika stor andel som i svar på förra frågan är nöjda med möjligheten att komma utomhus. Här kan förekomsten av servicelägenheter bland det särskilda boendet ha betydelse för svaren. Det gäller bl.a. Linköping. På riksnivå finns det stora variationer i svaren beroende på andra faktorer. De som själva kan gå utan svårigheter tyckte att möjligheten fanns till 75 % medan andra bara tyckte det till 52 %. Bland de som svarat själva tyckte 69 % att de hade en god möjlighet att komma ut, medan bara 53 % tyckte så då anhöriga besvarat frågan. Måltidsmiljön i det särskilda boendet Andelen som svarat att måltiden alltid eller oftast är en trevlig stund. Måltidsmiljö, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Knappt 7 % av brukarna tycker att det är trevligt att sitta och äta tillsammans. På riksnivå var variationen stor. Bland de personer som svarat att maten smakar bra (nästa indikator) uppgav 81 % att måltiderna var en trevlig stund. Motsvarande andel bland de personer som tyckte maten inte smakade bra var 17 %. Maten Andelen svarande som tycker att maten smakar mycket eller ganska bra.
2 Maten, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 I tidigare undersökningar har man enbart tagit med svaren där brukarna varit mycket nöjda med hur maten smakar och resultatet har då varit dåligt. Från förra årets enkät är svaren från alla nöjda med och det visar sig vara ¾ av brukarna. Svaren på hur maten smakar visar stora variationer på riksnivå, mellan 56 95 % är nöjda. Utomhusmiljön vid särskilt boende Andelen svarande som tycker att det är trivsamt utomhus runt boendet. Trivsamt utomhus, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1
21 Mest nöjda med miljön utanför det särskilda boendet är brukare i Helsingborg och Jönköping. I de flesta andra kommuner är de nöjda strax under riksgenomsnittet på 7 %. På samma sätt som för frågan om trivsamma gemensamma utrymmen ovan, så tycker de som själva utan bistånd kan ta sig till boendets utemiljö i större utsträckning att den är trivsam, än de som måste ha hjälp att ta sig ut. Tryggheten i det särskilda boendet Andelen som svarat att det känns mycket tryggt att bo i särskilt boende. Trygghet, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Södert älje Uppsala Eskilst una Linköping Norrköping Jönköping Helsingborg Örebro Väst erås Gävle Sundsvall Den upplevda tryggheten i särskilt boende ligger 1 %-enheter högre än motsvarande i eget boende med hemtjänst. Norrköping återfinns här på riksnivån. Bemötandet från personalen Andelen svarande som anser att personalen alltid bemöter dom på ett bra sätt.
22 Bemötande, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Personalens bemötande inom hemtjänst (75 % nöjda) uppskattas mer än inom särskilt boende. En större andel anhöriga som svarat här kan ha betydelse. Information från personalen om förändringar Andelen som upplever att personalen alltid eller oftast informerar om tillfälliga förändringar. Information om förändringar, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Även när det gäller information om förändringar är man mindre nöjd inom särskilt boende än inom hemtjänsten.
23 Hänsyn till åsikter och önskemål Andelen svarande som uppgivit att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Brukarnas nöjdhet med att personalen tar hänsyn till önskemål är något lägre i särskilt boende än hemtjänst, men ändå ett ganska bra resultat. Bland de personer som fyllt i enkäten själva ansåg 82 % (på riksnivå) att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, medan 77 % ansåg det bland de enkäter som besvarats av anhöriga. Möjligheten att påverka tiden för insatserna Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen.
24 Möjlighet påverka tider, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Knappt hälften av brukarna tycker inte att de alltid eller oftast kan påverka tiden för personalens insatser, cirka 35 % i Norrköping. De som bedömt sitt eget hälsotillstånd som gott (se nedan) ansåg också i högre grad att de kunde påverka tiden för insatser, än de som hade bedömt sitt hälsotillstånd som dåligt. Tillräckligt med tid för insatserna Andel svarande som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet.
25 Tillräckligt med tid, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 8 % av brukare med hemtjänst anser att personalen har tillräckligt med tid för insatserna, 1 procentenheter färre tycker så i särskilt boende. Brukarnas upplevda hälsa inom särskilt boende I brukarenkäten fanns också frågor om hur brukarna själva upplever sin hälsa. Här nedan har några av dessa svar sammanställts som jämförande indikatorer. Hälsotillstånd Andelen svarande som uppgivit att de har en mycket god eller ganska god hälsa. Hälsotillstånd, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Som förväntat tycker en mindre andel av brukare inom särskilt boende att de har en god eller mycket god hälsa.
26 Ängslan, oro eller ångest Andelen svarande som upplever svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Ängslan, oro eller ångest, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 15 14 12 1 14 13 16 12 12 14 11 En betydligt högre andel av brukare i särskilt boende, än inom hemtjänst, upplever svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Tillgång till sjuksköterska vid särskilt boende Andelen av de svarande som tycker att det är mycket eller ganska lätt att vid behov träffa en sjuksköterska. Tillgång till sjuksköterska, särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1
27 Tillgången på sjuksköterska har alltså mätts här med hjälp av brukarnas upplevelse av hur lätt det är att få träffa en. Ett mycket jämnt resultat mellan de jämförda kommunerna. Oavsett vem som besvarat enkäten så tyckte brukare som bedömt sitt hälsotillstånd som gott också att det var lättare att få träffa en sjuksköterska. Åtgärder i samband med riskbedömningar Syftet med dessa indikatorer är att bidra till förebyggande av fall, undernäring och trycksår. Data är hämtade ur det nationella registret Senior Alert. När rapporten ÖJ sammanställdes hade 281 kommuner (av 29) börjat registrera i Senior Alert. Här kan det skilja mellan olika kommuner i vilken mån man registrerar i Senior Alert. Det finns nämligen olika uppfattningar huruvuda man behöver samtycke från brukaren för att registrera eller inte. Vissa kommuner registrerar allt, medan andra enbart registrerar det som de har samtycke för att registrera. På så vis kan statistiken skilja mellan kommuner hur mycket som finns registrerat i Senior Alert. Statistiken är ny för året och kan alltså inte jämföras med tidigare år. Vid risk för fall Diagrammet visar andelen personer 65+ inom särskilt boende som hade bedömts ha risk för fallskada och där minst en åtgärd för att förebygga fallskada hade utförts. Statistik från åren 211 och 212. Andel där åtgärd genomförts utav de som har risk för fall 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ett mycket varierande resultat där bara Helsingborg och Sundsvall når upp till riksgenomsnittet. Ingen uppgift från Södertälje. Förebyggande åtgärder kan vara fysisk aktivitet och balansträning, anpassning av omgivningen, läkemedelsgenomgång och synundersökning.
28 Vid risk för undernäring Diagrammet visar andelen personer 65+ inom särskilt boende som hade bedömts ha risk för undernäring och där minst en åtgärd för att förebygga undernäring hade utförts. Statistik från åren 211 och 212. Andel där åtgärd genomförts utav de som har risk för undernäring 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Samma stora variation och även här är Helsingborg och Sundsvall, tillsammans med Gävle, klart bättre än de andra kommunerna. Förebyggande aktiviteter kan här vara att se över matens konsistens, kryddning och tillbehör samt måltidsmiljön. Det kan också vara besvär med mun eller tänder och besvär att svälja. Vid risk för trycksår Diagrammet visar andelen personer 65+ inom särskilt boende som hade bedömts ha risk för trycksår och där minst en åtgärd för att förebygga trycksår hade utförts. Statistik från åren 211 och 212.
29 Andel där åtgärd genomförts utav de som har risk för trycksår 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sundsvall och Gävle har bäst resultat och här saknas uppgift från flera av kommunerna. Det förebyggande kan bestå i olika anpassningar av säng/rullstol och hudvård. Stöd i livets slutskede Uppgifterna är tagna ur Svenska Palliativregistret, där alla kommuner och landsting ska registrera. När rapporten sammanställdes hade 239 kommuner börjat registrera i registret. Här kan vara en så stor eftersläpning på registreringar (upp till 6 månader) att resultaten inte är helt tillförlitliga. Uppgifter som avser år 212 kan alltså registreras så sent som i slutet av maj 213. I Norrköping hade i slutet av 211 registrerats 95 % av de uppgifter som skulle registreras. Under 212 var eftersläpningen större och bara omkring 75 % hade registrerats. Det påverkar tillförlitligheten i indikatorerna här nedan. Smärtskattning Andel av alla avlidna 65+ som smärtskattats under sin sista levnadsvecka. Statistik från 211 och 212.
3 Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Här sticker Södertälje och Norrköping ut med klart bättre resultat än övriga kommuner. Brytpunktsamtal Andel av alla avlidna 65+ som före döden fått informerande samtal om sin situation. Statistik från 211 och 212. Brytpunktsamtal 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ett varierande resultat där hälften av kommunerna, bl.a. Norrköping har ett resultat över riksgenomsnittet.
31 Eftersamtal Andel av alla närstående till avlidna 65+ som erbjudits ett eftersamtal. Statistik från 211 och 212. Eftersamtal 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Norrköping, Örebro och Gävle har jämförelsevis mycket goda resultat och Norrköping har ett något förbättrat värde sedan år 211. Närvarande i dödsögonblicket Andel av alla avlidna 65+ som hade någon närvarande i dödsögonblicket. Statistik från 211 och 212.
32 Närvarande i dödsögonblicket 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ett högt, jämnt resultat. För Norrköping har värdet sjunkit något sedan 211.
33 Läkemedel och munhälsa Uppgifterna om läkemedel är tagna ur det nationella Läkemedelsregistret, där alla landsting ska registrera (inte kommuner). Här är ett lågt värde ett bra resultat. Tre eller fler psykofarmaka Indikatorn avser andel äldre 8+ som behandlats med tre eller fler psykofarmaka samtidigt under år 211. Tre eller fler psykofarmaka bland äldre 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, 4,6 5,6 4,5 4,7 3,7 6,6 5,3 4,2 5,4 4,8 4,3, Norrköping har lägsta värdet i gruppen och är den enda av dessa kommuner som ligger under riksgenomsnittet. Tio eller fler läkemedel Andel personer 8+ som använt tio eller fler läkemedel samtidigt under år 211.
34 Tio eller fler läkemedel 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Bra för flera av kommunerna. Olämpliga läkemedel Andel personer 8+ som har behandlats med minst ett av fyra olämpliga läkemedel under 211. Det avser läkemedel som ger en hög risk för biverkningar hos just äldre personer. Läkemedel som bör undvikas 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Enbart Jönköping och Sundsvall ligger över riksgenomsnittet.
35 Munhälsa Andel avlidna som har fått en bedömning av sin munhälsa under de sista levnadsveckorna. Statistiken är från 211 och 212 och här är åter ett högt resultat bra. Munhälsa 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 De flesta kommuner har ett resultat som är bättre eller i närheten av riksgenomsnittet.
36 Rehabilitering efter stroke Uppgifterna är tagna ur det nationella registret Riks Stroke. När rapporten sammanställdes hade 17 kommuner börjat registrera i registret. Funktionsförmåga Andel personer 65+ som tolv månader efter insjuknandet i en stroke var oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning. Ett genomsnitt för åren 29-211. Funktionsförmåga stroke 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Inga stora variationer mellan kommunerna eller gentemot riksgenomsnittet. Rehabilitering efter utskrivning Andel personer 65+ som tolv månader efter insjuknandet i en stroke har uppgivit att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda. Ett genomsnitt för åren 29-211.
37 Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Denna fråga fanns med även 211 och för Norrköping är resultatet 212 något bättre, bäst är Södertälje. Hur används rapporten Öppna Jämförelser? Denna sammanställning av Socialstyrelsens rapport används i olika sammanhang för att jämföra resultaten med andra kommuner och för att stimulera till förbättringar. Den diskuteras i olika kommunala nätverk där olika arbetssätt tas upp i syfte att få uppslag till förändringar som kan öka kvalitén i äldreomsorgen. Syftet är att med hjälp av rapporten analysera svagheter i verksamheten i jämförelse med andra kommuner. På så sätt kan det bidra till en utveckling av den egna verksamheten, till gagn förr den enskilde brukaren.