Protokoll expertgruppsmöte 11 okt Närvarande: Kai Sundström, Hidayet Tercan, Amir Sajadi, Gayathri Rathinavelu, Johan (efternamn?), Carlos Rojas, Teresa Lindholm. Trendanalys Övning med lappar utifrån teman: - Entreprenörskap - Näringsliv - Offentlig sektor - Ideell sektor - Kultur - Ekonomi Efterföljande diskussion: Carlos - I glesbygden ser marknaden annorlunda ut. Det kan t.ex. vara svårt att få en bensinmack att gå runt ekonomiskt samtidigt som den har stor betydelse för orten. Många vill ha stöd/subventioner för företagare på landsbygden. Vad tror ni om det? Hidayet Det är bra att stötta sådant som skapar värde för lokalsamhället. Tilltagande urbanisering riskerar att leda till att landsbygden utarmas. Därför borde det finnas någon typ av stöd. Amir Hur man svarar på frågan beror på perspektiv. Ur ett politiskt perspektiv är det relevant att stötta landsbygden. Sett från ett entreprenörsperspektiv kan man besvara frågan på ett annat sätt. De flesta entreprenörer möter liknande utmaningar, oavsett var man befinner sig rent geografiskt. Vilken typ av stöd som behovs bör inte avgöras av geografi, utan av vilken typ av företag man har och vilka behoven är. Därför är jag kritisk till ett geografiskt riktat stöd. Jag känner till exempel människor som registrerar sitt företag på landsbygden för att få tillgång till Tillväxtverkets stöd, trots att man inte är verksam på landsbygden. Kai Jag är positiv till ett stöd vid etablering/uppstart, men inte i längden för att hålla företaget vid liv. Carlos - På lapparna ni skrivit nämns bland annat Nya former av entreprenörskap. Vad tänkte ni på då? Amir Det är en trend idag, att man har blivit mer öppen inför att tjäna pengar på att förändra samhället. Det finns en ökande insikt om att det offentliga inte kan lösa allt, vilket öppnat upp för nya former av samhällsförändrande arbete och entreprenörskap. Gayathri Stödet till entreprenörer måste utformas utifrån behov. Det behöver inte alltid gälla pengar utan kan lika gärna handla om behovet av kontakter, nätverk, stöd kring marknadsföring etc. Det traditionella stödet börjar bli förlegat. Finansiering kan man oftast ordna själv, bara man har rätt kontakter eller bra mentor mm.
Amir Berättar om Almi i Värmland. Almi har sitt kontor i Karlstad dit man komma när som helst. Nu har man även börjat ha verksamhet en gång i månaden ute på olika orter, där det inte finns kontor. Carlos - Hur viktig är den fysiska närheten till olika näringslivscentra som t.ex. Stockholm? Gayathri Den fysiska närheten kommer inte vara lika viktig i framtiden. Sociala medier/internet gör att kontakter och länkar skapas utan den direkta fysiska närheten till olika näringslivscentra. Hidayet Vilka förebilder som finns i orten och att företagen stöttar varandra är minst lika viktigt som fysisk närhet till större näringslivscentra. Det ska man stötta, det blir avgörande för glesbygden i framtiden. Johan Utbudet av offentlig service minskas hela tiden i många kommuner, som en följd av besparingar och ett ständigt minskat befolkningsunderlag. Det sätter sin prägel på kulturen och sätta att tänka. Samtidigt är det oerhört svårt att ändra riktning på befolkningsutvecklingen. Det handlar om komplexa processer med orsaker och drivkrafter som verkar över lång tid. Det är med andra ord väldigt starka krafter man brottas mot när det gäller att locka inflyttare till landsbygden. Idag pratar man också mycket om skapandet av stora regioner. Men frågan är om det finns eller går att skapa en regional identitet? Kan människor identifiera sig med ett geografiskt område som Västra Götaland? Få människor gör det idag, eftersom det handlar om stora och splittrade geografiska områden. Norrland har historiskt sett haft dramatiska befolkningsförändringar, med omfattande in- och utflyttning under olika skeden. Bakom förändringarna ligger ofta mycket starka markandskrafter. Hidayet Just nu startas mest företag i Norrland, främst inom tjänstesektorn, olika typer av konsultföretag. I det politiska samtalet fokuserar man allt för mycket på de stora företagen som t.ex. Volvo och Eriksson. Det är ett tänk från en förgången tid. Det är inte företag i den här storleksordningen som kommer att skapa mest värde i framtiden, det är de många små och medelstora företagen. Men idag finns en bild av att alla företag måste utvecklas i riktning mot Eriksson och Volvo. Exempel: En bekant från Grythyttan har ett företag med verksamhet i Kopparberg. När han ville flytta verksamheten till de mer närbelägna Hällefors ville inte banken ge honom lån, eftersom man såg att befolknings/kundunderlaget var för litet. När han frågade kommunen om de kunde gå in som borgenär (?) fick han samma svar. Hur ska man någonsin få tillväxt och ett starkt lokalt näringsliv om det aldrig satsas? Amir Samhället tjänar inte ekonomiskt på småföretag. De som tjänar på det är endast de som driver företagen. För att det ska bli ett värde för samhället krävs lite större företag, som kan anställa mm. Hidayet Men någonstans måste man börja. Alla börjar någonstans, ofta som enmansföretag. Med stöd kan de företagen få ökade möjligheter att växa. Mycket av det vi pratar om nu handlar om attityder och förhållningssätt. Varför har man en sådan negativ attityd lokalt? Kai Orsa var tidigare en kommun på dekis. För sju år sedan bestämde man sig för att byta attityd och satsa. Det resulterade bl.a. i en stor satsning på näringslivsutveckling och
rekrytering av ny kompetens. Idag har man ett starkt lokalt näringsliv, som till stora delar består av småföretagare. Amir Nämner Kristinehamn som ett liknande exempel. Diskussion utifrån materialet från fokusgrupperna Carlos Vad tänker ni spontant när ni läser? Kai Jag kan känna igen mig i en del av de saker som nämns här. Vissa delar av kommunal/offentlig verksamhet skapar hinder för entreprenörskap, t.ex. vad gäller utskänkningstillstånd. Det saknas flexibilitet. Johan Det som slår mig är att det finns en väldig ambivalens bland glesbygdsborna. Man vill att folk ska komma men samtidigt vill man inte att det ska komma allt för många. Och vilka är det egentligen man vill locka till sig? Även där verkar det finnas en ambivalens. Gayathri Det som blir tydligt i materialet är att målgrupperna inte känner varandra. I Kronoberg utvecklar man en kulturstrategi som heter Omöjliga möten. Det handlar i stort om att skapa möten mellan aktörer som annars inte möts. Det huvudsakliga syftet är att få näringsliv, kulturliv mm att utvecklas. När man kopplar ihop aktörer som annars inte möts får man kunskap om varandra och möjlighet att identifiera gemensamma intressen och möjligheter till samarbeten. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för själva mötet. Hidayet Landsbygdsborna tänker mest på den typ av företag som redan finns, istället för att tänka i nya banor. Problemet är att det inte finns utrymme för allt för många företag av samma sort. Amir Jag tror att det är väldigt svårt att få unga att flytta till landsbygden. Det är senare i livet, vid t.ex. familjebildning, som många kan tänka sig att flytta ut på landsbygden. Kan man erbjuda den gruppen ett gott liv på landsbygden tror jag att man kan locka folk. Flera i gruppen håller med. Carlos - Är det en bra idé att ändå plantera idén hos unga om att landsbygden finns som ett alternativ längre fram i livet? Gruppen är positiv. Hidayet Det är även viktigt att få unga människor som redan finns där att stanna. Jag tror att man ska börja med de förutsättningar och resurser som redan finns där och arbeta utifrån det. Amir Unga människor vill som regel ut i världen och testa livet på andra platser än den egna uppväxtorten. Men det gäller att få dem att vilja komma tillbaka. Gayathri Jag tror det är viktigt att jobba med mer långsiktiga perspektiv. Carlos Det borde finnas statistik på vilka som flyttar, var de flyttar och vilka som återvänder. Kanske ska strategin mer handla om att jobba på att få folk att flytta tillbaka.
Hidayet Det finns flera exempel på kommuner som har satsat mycket på den strategin. Man har lockat med skattelättnader, gratis barnomsorg mm. Amir Jag tror det finns en jättekraft i att vända sig till nya barnfamiljer i miljonprogrammen. Carlos Det som blivit tydligt i fokusgrupperna är att det finns en väldig okunskap om miljonprogrammen på landsbygden och att den bild man har är väldigt negativ. Är de negativa bilderna/attityderna ett reellt hot? Hela gruppen tror det. Fördomarna/Schablonartade föreställningar är ett reellt hot som kan påverka inflyttares möjligheter negativt. Hidayet Det finns en fara i att förutsätta att de som bor i miljonprogrammen inte är nöjda med sitt boende. Så behöver det inte vara. Jag tror det är bättre att fokusera på de som redan finns på landsbygden. Men jag tror även att det viktigt att stötta de entreprenörer som finns i miljonprogrammen. När det går bra för dem rör de på sig och då väljer de ställen där det finns möjligheter att utveckla verksamheten. Carlos Strategin kan vara tvådelad. Den kan både handla om att fokusera på dem som redan finns på landsbygden och att locka folk från områden där omflyttningsgraden är hög. Amir Företag på landsbygden måste bli bättre på att lära känna sin egen region, för att kunna berätta sin historia och inspirera andra. Det händer mycket på landsbygden, det finns t.ex. riktigt spännande IT-företag, men få känner till det. Man måste bli bättre på att prata om det och visa upp det, så att man kan vända bilden av orten. Carlos Får ni intrycket av att man undervärderar sig själv och sina egna resurser på landsbygden? Hidayet Nej, det tror jag inte. Kai I Orsa där jag bor är det väldigt lätt att avvika. Det är en av de kommuner i landet som har den lägsta utbildningsnivån. Många av företagen handlar om jordbruk och verkstäder. Med ett koncernkontor i Insjön med folk som kommer från Stockholm och London skapas mycket känslor/krockar i bygden. Det blir obekvämt. Carlos Kan man ta ett samlat grep om det här, för att förändra attityder och skapa en större öppenhet? Görs något åt det hållet? Kai I Orsa satsar man på utbildning i värdskap, men jag vet inte vad det ger för resultat. Amir Klusterbildningarna ute i regionerna är verkligen lyckosamma. Jag kan ta Värmland som exempel igen. Där är man världsledande inom pappersmassaindustrin, det finns ITkluster mm. Man går samman i en bransch och stöttar varandra i branschutveckling, affärsmodeller, problem och utmaningar. Det har lett till att fler företag etablerar sig och man får en positiv utveckling av branschen i regionen. Men det finns problem med det också, att uppifrån peka ut en bransch som viktig på förhand. Carlos Kanske måste det inte ske på det uppifrånstyrda sättet.
Hidayet Jag tror att man ska satsa på att stimulera det som håller på att ta form, istället för att gå in och styra allt för mycket. Carlos Stimulerar man det som håller på att ta form så kommer det att dra till sig folk som ser att det händer någonting och tycker att det är spännande. Finns fler exempel på områden som varit framgångsrika? Hidayet Ett exempel på något jag tror att man ska akta sig för är Hällefors kommun. Där har man satsat en massa pengar på ett stort kulturhus och man vill profilera sig som en ny designkommun. Istället borde man satsa på att stötta de entreprenörer som redan finns. Det finns en risk att invånarna upplever att deras skattepengar går till otydliga och flummiga satsningar, med oklara resultat. Carlos En sak som nämns i vårt material handlar om olika typer av modeller för hur man organiserar sitt liv och sin försörjning. På en mindre ort kan man kanske klara sig på en lön, eller så har en av de vuxna i familjen ett mer stabilt/säkert jobb (anställning) medan den andra arbetar som entreprenör. Sen finns ju även möjligheten till ett billigt boende. Kanske är det här saker som man kan locka med? Kai Jag tror att vi har att göra med en gigantisk kommunikationsutmaning. Trots min kännedom om Orsa så är det inte förrän jag faktiskt bor där som jag fullt ut inser hur bra det är. Hur kommunicerar man fördelarna med boendet på landsbygden? Hur förmedlar man själen i det? Det är en stor utmaning! Johan (Berättar om sin tid som studerande i USA och de lärdomar det gav). Utbyte är värdefullt. Det motverkar fördomar/schabloner och ger en kunskap som man har med sig hela livet. Protokoll expertgruppsmöte 1 november Gayathri och Johan Moralisk, etisk fråga För dom flesta svenskar är norrland glesbygd Terminologi Umeå ökar i befolkning Folk överger sina byar de senaste 30 år sen Mot hela den globala trenden där allt är mot det urbana, 50% bor i städer Också emot den svenska trenden Johan kartlägga förflyttningen
Erbjuda något som ingen någonsin skulle kunna tänka sig Man måste fråga sig, hur attraktivt är det här stället Varför väljer de som har fötts där bort det. Varför fokusera på miljonprogramsområdena, det kan gälla hela Sverige Identifierar lite olika personligheter, olika Min pappa flyttade till Sverige och ville bli svensk och inte behålla nåt, och min mamma ville totalt tvärtom Det kulturella betingade, det religiösa perspektivet Jag kan utöva min religion, jag kan få halal-mat, språkkurser etc Ha det man behöver De som inte tycker att detta är lika viktigt, Min familj bodde faktiskt på landsbygden i indien, den nostalgin kan man framkalla De som intresserar sig för familjevärden, (ha en bra relation till sin familj) Man kanske känner att man inte har något att relatera till om man flyttar ut till landsbygden Människor Nyfikenhet, hur kan jag starta saker bli del av sammanhang Den som inte fick tillstånd för sin grej i rinkeby och flyttade till landsbygden Vart finns det för entreprenörer i miljonprogrammen Berättelser om hur folk etablerat sig Skjuter på snöripa, jakt Jakt Skooter Måla upp saker man kan hålla på med Blir jag inbjuden, får jag veta Mångårsplan Geografiska avstånd, klimatkulturchocker Glesbygden i Södra Sverige ska söderut Trygghetsfaktor både att känna igen sig, att man har en timme till sin ursprungsstad Hur ofta är det resultatet av ett överlagt beslut, eller dramatisk förändring, eller flax, eller lyxlir Olika föräldrar kan ha olika önskemål I Mälardalen flyttar många familjer till en timmes pendlignsavstånd En behåller sitt jobb i stan 100.000 har gjort det på fem år
Liten fisk som blir uppäten av större fisken som blir uppäten av större fisken De som är knuffade ut av egen vilja De som blir pulled, vi kan bo kvar, men vill inte De knuffade framförallt för att det är dyrt Folk som flyttat en gång, Nusin Göra samma sak av stad som stad Mer beroende av sitt sociala nätverk, familjen Vad får folk som lämnar sina nätverk för konsekvenser A: servicen sjunker Rörelsealliansen Bredda skatteunderlaget så att hagfors omfattas av karlstads skatteunderlag Gör det lite på försök i trakterna jag bor, Orsa, Mora, Vansbro. Stadsarkitekt beställer man fyra, istället för fyra. G igen: För att hitta de här historierna, identifiera ett gäng av de människorna och faktiskt gör historier av dom. För att på riktigt kunna se, vad är de riktiga historierna. Där kan man identifiera coolhetsfaktor. Därför riktiga historier viktiga. Digital storytelling. Bara visa på kända personer, eller andra viktiga personer som bor på landsbygden. Politiker osv Som fortfarande har makt, leda sverige, grymma pengar, företag osv Petter i Åre, Gudrun, skomakaren i Örebro Skomakaren hade som krav att vara nära den internationella flygplatsen, för att han var global. Det är något som nollåttor vill vara, shit det ska ju vara vi Dr Hauschka, sitter fem pers ute i skogen i Orsa, Kai träffade Visa på omsättning Ambassadörer och bra historier Och möjlighet att ta kontakt med dom fråga svar på nån sajt, jag chattar med dig varje tisdag hela november kl 16 Fråga någon vilka kändisar som har flyttat. Kai och Amir: Vilka krav ställer människorna som dyker upp på tillvaron? Kai tjoa till ganska snabbt för att det var en dålig skola, blev samtalsämne i trakten Trevligt att han hade med sig skattekronor, men inte att han kom och störde
Får vi på landsbygden behålla vår kultur om det kommer en massa muslimer osv En granne på Djursholm hade sålt huset 500 billigare för att inte sälja till en zigenarfamilj Vi kanske ställer andra typer av krav Johan berättar om kommunalråd i Strängnäs som har problem med stockholmares annorlunda krav, på allt från caffe latte till förskolor Kai i Vallentuna, är en glesbygdskommun per definition och då ursäktar dom sig med det När V gick till att bli hästtät kommun till att bli en stockholmskommun Hur känner man sig när man inte är någons son Avundsjukan är ett annat dilemma Amirs pappa köpte ett gatukök utanför borås, omsättningen av rätt sjysst, vi alla jobbade i gatuköket för att få det att gå runt Första året hade han okej omsättning, när det gick okej köpte han en modest bil för 30-40. Jaha han har köpt en ny bil istället för den skrotiga, han måste tjäna mycket pengar på den här kiosken Då började folk snacka, sen började omsättningen sjunka, 40 procent eller nåt sånt Bårslövshistorian m mulsimbutiken Rummarö livs Kais topplistor i Orsa Svårt att chocka befolkningen Entreprenörer är oftast mest flexibla och öppna för lösningar Så länge du är någon som kan hjälpa mig och hjälpa mig att tjäna pengar Vilka finns som kan olika språk som kan coacha? Coacher överhuvudtaget Vidga vyerna tidigare, man har inte satsat riktigt på att få folk att bli entreprenöriella Make your mark i England gjorde att folk tog plats, prövade sina idéer och så vidare Behöver kanske politiker som ska satsa på en kommun, vem kan få oss att öka våra skattekronor, nu bygger vi en ny förskola, hur fixar vi Någon kommunpolitiker som är modig och visionärt kan få folk att tänka till Positivt? Uppskattning efter en tid att man får saker att hända Kan vara grund för bra kvalitet Bra om det finns ambivalens innan och inte efter Finns energi i konflikt och ambivalens, man skulle ha möten och försöka samla folk, presentera att så här är det, är det så här?
En provokation: ni vill att det här samhället ska överleva, ni vill bo kvar här, men vill ni verkligen att folk ska komma hit? Man borde kunna göra något med det där, en workshop eller något liknande, som lägger sakerna på bordet. Vi måste också förändra oss. Inte bara vi som ska få någonting. Vi måste också prestera nåt. Killen som Gayathri mejlat om från Kronobergs län De gör nästan som en swot-analys, Måste vara en parameter vem som är kommunalråd En parameter dessutom Clongriffin i Dublin city council I dublin blev folk förbannade vid finanskrisen Då kände kommunen att man behövde göra någonting Dom skapade en process, kring hur man skulle kunna Gjorde workshop med kommuninvånarna om hur de kunde vara med och tillgodose behoven Johan hade ett uppdrag på åttiotalet för att hitta ett behandlingshem för hiv-smittade narkomaner, hittade en lokal i Mälarhöjden, hade ett öppet möte med invånarna. Kände tomaterna vina i luften, raseri från folk. Att möta den vreden och alla dom fördomarna och få en chans att försvara dom, att försöka vända ett sånt möte, vi lyckades faktiskt. Yes, vi ställer upp, sa dom. Vad det handlar om är att man måste stå där, man måste ta emot det där, både fördomarna och vreden. Sortera bland vad som är fördomar och vad som är äkta rädsla. Sortera bort dom som gapar och skriker mest, det är ofta knäppskallar och vädja till den större majoriteten som är rädda för grejer som går att prata om. Om det går att göra något på ambivalensen på ett byamöte. Frågan är om de har insett befolkningen, Finns ett utbildnignsgap vad är det som gör att vår kommun överhuvudtaget lever? Men när du kommer ner till att dom ska stänga macken, stänga skolan, nåt socialt äldreboende osv. Postkontoret. Mora kan inte ha närvård för de kan inte rekrytera läkare De som ingen vill ha, moskén, behandlingshemmet, etc