Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Relevanta dokument
Anammox för klimatsmart kväveavskiljning

Nya processlösningar för resurseffektiv kväveavskiljning

Undersökning av deammonifikationsprocessens optimala uppstartsförhållanden för kväverening av rejektvatten på Ryaverket

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

MBBR - Nu och i framtiden

Framtagande av underlag för dimensionering, drift och processövervakning av deammonifikation vid kommunala avloppsverk

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

för rejektvattenbehandling

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

Utvärdering av enstegsprocess för deammonifikation

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

Mätteknik för att styra och optimera deammonifikation

Införande av kväverening i Örebro

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

Kväve former och transformering. Lars Leonardson Ekologiska inst/limnologi Lunds universitet

Minska utsläpp av växthusgaser. avlopp och hantering av avloppsslam. Rapport Nr Svenskt Vatten Utveckling

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Miljöpåverkan från avloppsrening

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Användning av Anammox för en förbättrad kväveavskiljning vid avloppsverk

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

Kväverening utan kolkälla

Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Resurseffektiv kvävereduktion genom nitritation

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Mikrobiologisk kunskap

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Implementering av aerobt granulärt slam i Sverige

Nätverksträff BioFiAN

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Teknik för förbättrad kväverening i Sverige resultat av landsomfattande enkätundersökning

B 2 Processteknik Berndt Björlenius

Deammonifikation, en ny process för behandling av avloppsströmmar med hög kvävehalt

SBR, Effektiv och erfaren

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

INFORMATION PROCESS-INSTRUMENT NITRAT NISE SC / NITRATAX SC NYHET! Exakt rätt. Nitratgivare med UV- och ISE-teknik

Microobiology in anaerobic wastewater treatment

Jan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB. SveMins Miljökonferens - Falun, 2 oktober, 2012

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Metoder för aktivitetstest av anammox och ammoniakoxiderande bakterier på bärarmaterial

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Ackrediteringens omfattning

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Hur reningsverket fungerar

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Anammox i huvudströmmen vad är problemet?

Förbättring av kvävereduktionsprocessen på avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrning

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Landbaserat recirkulerande vattenbruk (RAS)

Energieffektiv vattenrening

5.4.4 Funktionsspecifikation

Kvävedynamik vid organisk gödsling

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Nitrifikation i MBBR processer

Var produceras biogas?

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP KEMISK RENING

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Optimering av lakvattenrening i pilotskala på Spillepengs avfallsanläggning

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Statisk olinjäritet. Linjärt dynamiskt system

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Konduktivitetsmätningar som mät- och kontrollmetod vid kommunala avloppsanläggningar

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Ansökningsobjekt: Livsmedelsvetenskaper

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Transkript:

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010

Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med nitrit) NH 4 + + NO 2 - N 2 + 2H 2 O På grund av cellsyntes bildas även ca 5% nitrat Deammonifikation = Kombinationen partiell nitritation (ca 50% oxidation av ammonium) och Anammox

Kvävets omvandling Sparar energi! Ingen extern kolkälla! O 2 NO 3 -N C source NO 2 -N NH 2 OH N 2 H 4 N 2 O 2 Energi Kemikalier (metanol) NH 3 CO 2 emission Traditionell teknik 1,3 kwh/kg N 2,3 kg/kg N 3,5 ton/ton N Deammonifikation (Anammox) 0,5 kwh/kg N 0 kg/kg N 0,4 ton/ton N Nitritation Nitrifikation Nitratation Denitrifikation Anammox

Anammox - antal publikationer Antal publikationer 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Scopus 2010

Anammox Aktuell Forskning Mikrobiologi Identifiering av mikroorganismer; fysiologi hos anammoxbakterier Avloppsreningsteknik baserat på anammoxprocessen Uppstartsstrategier Olika sorts reaktorapplikationer: Olika avloppsvatten : Aktiv slam (Kontinuerlig, SBR), granulerat slam, biofilm (MBBR, RBC), Rejektvatten från rötkammare, avlopp från svinuppfödning, lakvatten från deponi

Anammox Aktuell Forskning Faktorer som påverkar processdrift och effektivitet (ph, DO, temperatur) Optimering av processdrift Inhibitionsstudier Inverkan på global uppvärmning: växthusgasemmissioner Modellingsstudier av anammoxprocessen Fullskalegenomförande Indentifierat 43 forskargrupper (anammox workshop, Barcelona, 2007)

Identifiering av Anammoxbakterier (FISH) Experiment 1, reaktor 2: Anammox röd endast prov AMX820 (röd) binder BS820 (blå) - specific för Scalindua binder ej => Brocadia eller Kuenenia Experiment 2, reaktor 2: Anammox turkos Prov EUBmix (blå) och AMX 820 (grön) binder Kst1273 (specific för Kuenenia) binder ej => anammoxorganismer identifierade som Brocadia sp.

Exempel på aktivitetsmätning Samband mellan avlägsnad ammonium och nitritkvävehalt.

Från två hinkar i laboratorieskala (2 x 8 liter) sedan 1999 vid KTH Himmerfjärdsverkets pilotanläggning (2 x 2,1 m 3 ) åren 2001 2007 till fullskala 2007 Första fullskaleanläggningen i Sverige med deammonifikation är i drift

Biofilm på Kaldnesringar Februari 2006 0,27 mm Februari 2007 0,75 mm

Pilotanläggning vid Himmerfjärdsverket - enstegsprocess

Enstegsprocess med bärarmaterial Två skikt med aktiva mikroorganismer Ett yttre skikt med oxidation av ammonium till nitrit (kräver syre men i låga halter) Ett inre skikt med Anammox (sker vid syrefria betingelser) Dessa betingelser leder till att nitritationen blir begränsande för deammonifikationen Bildning av nitrat är inte önskvärd (och kräver t. ex. låg syrehalt) Ett optimum för syrehalten förefaller att uppgå till t. ex. 2-3 mg O 2 /l i vätskan utanför biofilmen

Exempel på försöksresultat från pilotanläggning vid SYVAB Kvävebelastning och avlägsnat kväve

Aktivitetsmätningar enstegsprocess max 5.2 g N m -2 d -1 Partiell nitritation bottleneck!!!

Inverkan av syrehalt på reaktionsförlopp

Teknik för att styra och optimera anammoxprocessen Reaktorparametrar arbetsvolym: 200L Kaldnesbärare: 80 L HRT: 1.5 dagar R1 R2 Elektrokemiska mätningar (syre, ph konduktivitet, redox.)

Syftet med studierna R1: Tester för att studera effekten av kontinuerlig och intermittent luftning, med syfte att hitta optimala luftningsstrategier för processen (DO och R - tid av ej luftad fas / luftad fas ).

R 1: Processefektivitet och Kväveomsättning N belastning (g N / m 2 d) N avl. hast. (g N / m 2 d) N avl. eff (%) NH 4 +-N avl. eff. (%) NH 4 -N utg. (mg/l) NO 2 -N utg. (mg/l) NO 3 -N utg. (mg/l) Luftflöde (m 3 / h)) Period II (DO 3mg/l, R= 0) Period III (DO 3.5mg/l, R= 1/3) Period IV (DO 3 mg/l, R= 1/3) av. 3.84 3.22 84 94 66.78 9.31 95.13 St.dev. 0.10 0.21 0.06 0.07 13.24 1.35 19.80 av. 3.57 3.11 88 93 68.12 5.25 52.66 St.dev. 0.22 0.26 0.04 0.04 31.67 2.05 19.05 av. 3.67 3.02 82 91 91.50 6.43 72.77 St.dev. 0.10 0.09 0.03 0.03 30.17 2.10 18.73 1. 5 1. 39 1. 19 Högsta kvävereningseffektiviteten uppnåddes med DO 3,5 mg / l och intermittent luftning R = 1 / 3 (Period III). Kontinuerlig luftning (period II) och intermittent luftning (period IV), med DO 3 mg / l och R = 1/3, ger samma kvävereningseffektivitet, vilket visar att intermittent luftning kan minska energiförbrukningen utan att förlora processeffektivitet.

R 1: Processefektivitet och kväveomsättning

Intermittent luftning Redox (mv) Conductivity(mS/cm) 110 90 70 50 30 10-10 -30-50 2.50 2.45 2.40 2.35 2.30 2.25 2.20 2.15 2.10 2.05 0:00 0:28 0:57 1:26 1:55 2:24 2:52 3:21 3:50 Period II Period IV Period III

Anammox fullskaletillämpning Process Plats Reaktortyp Volym (m 3 ) Max hastighet (kg N / m 3 d) Typ av avloppsvatten Referens Anammox Rotterdam (NL) Granuler 70 10 Rejektvatten Van der Star et al.,2007 Anammox Enstegsreaktor med nitritationanammox Lichtenvoorde, (NL) Olburgen (NL) Granuler 100 1 Industriavloppsvatten (Garveri) Bubble column Abma et al., 2007 600 1.2 Potatisindustri Abma et al., 2007 Anammox Mie Prefecture (JP) Granuler 58 3 Industriavloppsvatten (Halvledare) Abma et al., 2007

Anammox fullskaletillämpning Process Plats Reaktortyp Volym (m 3 ) Partiell nitritation och Anammox Glarnerland (CH) Max hastighet (kg N / m 3 d) Typ ov avloppsvatten Referens SBR 400 0.36 Rejekt Nyhuis et al., 2006 Deammonifikation Strass, (AT) SBR 500 0.6 Rejekt Wett, 2006 Deammonifikation Hattingen, (DE) MBBR 102 1 Rejekt Thöle et al., 2005 Deammonifikation Himmerfjärdern, (SE) MBBR 1400 4 Rejekt Ling, 2009

Uppstartsstrategier Rotterdam 1. Labb- to fullskaleuppstart 10L till 70 m 3 på 3,5 år (Anammox) Anammoxbiomassa från: - Aktivslaminympning - Biomassa från anrikningsreaktor som går på syntetiskt material - Biomass utvecklad i fullskalereaktor Källa: van der Star et al. Water research 41 (2007) 4149 41

Uppstartsstrategier Strass 2. Stegvis upskalning av reaktorstorlek (nitritation/anammox) - SBR med granulerad biomassa - DO kontrollerad på låg nivå (0.3 mg/l) - Upgradering av systemet vid tillväx av biomassa Källa: Wett et al. Water Science & Technology 53 (2006) 121 128

Uppstartsstrategier Himmerfjärdsverket 3. Utveckling av Anammoxkulturer på tidigare bildad nitritationsbiofilm (nitritaion/anammox) exempel: Hattingen och Himmerfjärdsverket - Utveckling av nitritationsbiofilm - Skapa miljö som är fördelaktig för Anammox - Anammoxkulturtillväxt Källa: Thöle et al. Chemical Engineering Technology 28 (2005) 49-52 Plaza et al. submitted to Nutrient Recovery and Management 2011 Conference

TACK!