IT-infrastrukturprogram Bräcke kommun 2012-2015 Antagen av Kommunstyrelsen 2012-08-29

IT-infrastrukturprogram Bräcke kommun 2012-2015 Antagen av Kommunstyrelsen 2012-08-29

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Målgrupper... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Bredbandsstrategi för Sverige... 4 2.2 Regional utvecklingsstrategi... 5 2.3 Tidigare kommunala strategier... 5 3. Nuläge... 6 3.1 Förutsättningar... 6 3.2 Bredbandskartläggning... 6 3.3 Nätägare... 7 3.3.1 Stadsnät... 7 3.3.2 Kopparnät/ADSL... 7 3.3.3 Fibernät... 7 3.3.4 Telemaster... 8 3.3.5 Kanalisation... 8 3.3.6 Mobilt bredband... 8 3.4 Nedläggning av kopparnät... 9 3.5 Bristområden... 9 3.6 Utbyggnad på marknadsmässig grund... 10 4. Behov av bredband... 10 4.1 Kommun och Landsting... 11 4.2 Näringslivet... 11 4.3 Hushållen... 11 4.4 Behov av mobilt bredband... 11 5. Mål och strategier... 12 6. Fiberföreningskoncept... 12 7. Kanalisationsplan i tätorter... 15 8. Prioriterade åtgärder 2012-2015... 15 8.1 Kommunens olika roller... 15 8.2 Åtgärder... 15 9. Uppföljning... 15 Bilaga 1: Sammanställning av bidragsmöjligheter... 16 Bilaga 2: Generella kalkyler... 17 Bilaga 3: Länkar till mer information... 18 Bilaga 4: Kanalisationsplaner i tätorter... 19 2

Sammanfattning Detta IT-infrastrukturprogram gäller för perioden 2012 till 2015 och redovisar Bräcke kommuns strategier och prioriterade åtgärder för att bygga ut bredband. Regeringens Bredbandsstrategi sätter det övergripande målet att år 2020 bör 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. År 2015 bör 40 % ha tillgång till bredband med den hastigheten. Bräcke kommuns mål är att år 2015 ska 90 % av alla hushåll och företag i kommunen ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2020 ska 100 % ha tillgång till den hastigheten. För att nå målen krävs en utbyggnad av det fiberbaserade nätet fram till varje enskilt hushåll. Utgångspunkten är att marknadskrafterna ska svara för utbyggnaden, men för att få fiberanslutning till rimligt pris på landsbygden i Bräcke kommun kommer ett lokalt engagemang att krävas. Ett vanligt koncept är att invånarna i ett samhälle bildar en fiberförening som gemensamt bygger ett områdesnät till sina medlemmar. På landsbygden finns möjligheter till bidrag för utbyggnad av sådana nät. Kommunen ska stötta fiberföreningar med information, underlag och samordning. 1. Inledning Detta är det andra IT-infrastrukturprogrammet som upprättats av Bräcke kommun, det första gjordes 2001. Detta programs giltighetsperiod är 2012-2015. 1.1 Syfte Syftet med IT-infrastrukturprogrammet är att ge stöd i arbetet med att förverkliga kommunens mål för utbyggnad av hållbart bredband. Syftet med detta program är inte att lösa detaljfrågor avseende organisation, teknik, finansiering och liknande. Istället är avsikten att programmet ska behandla dessa frågor på samma strategiska och långsiktiga sätt som andra liknande samhällsutvecklande frågor i kommunen hanteras. Avsikten är även att utbyggnaden av bredband ska ta hänsyn till prioriteringar och viljeinriktningar i kommunens befintliga och kommande översikts- och detaljplaner och inriktningsbeslut. 1.2 Målgrupper Detta program riktar sig i första hand till politiker och tjänstemän inom Bräcke kommun som arbetar med samhällsplanering och tillväxt. Programmet riktar sig också till berörda politiker och tjänstemän hos övriga kommuner i regionen, Länsstyrelsen och Regionförbundet Jämtlands län. Målgrupper är i förlängningen även marknadens aktörer, d.v.s., bredbandsleverantörer, föreningar som bygger egna nät samt invånare och företag i Bräcke kommun. 3

2. Bakgrund 2.1 Bredbandsstrategi för Sverige Den 3 november 2009 offentliggjordes regeringens Bredbandsstrategi för Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En hög användning av IT och Internet är bra för Sverige både vad gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Det hjälper också till att möta utmaningar i form av en ökad globalisering, klimatförändringar och en åldrande befolkning i ett glest bebyggt land. En förutsättning för att möta dessa utmaningar är att det finns tillgång till bredband med hög överföringshastighet i hela landet. Målen i strategin är att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten. Det är viktigt att svenska företag och hushåll i alla delar av landet kan dra nytta av de möjligheter som tillgång till kraftfullt bredband ger. Alla hushåll och företag bör också ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. När allt fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ges möjlighet att koppla upp sig. Det handlar om att ha en fungerande vardag och är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga. Utgångspunkten är att elektroniska kommunikationstjänster och bredband tillhandahålls av marknaden. Regeringen ska inte styra marknaden eller den tekniska utvecklingen. Regeringen anser att deras uppgift är att skapa goda förutsättningar för marknaden och undanröja hinder för utvecklingen. Det handlar bl.a. om att se till att det finns en relevant reglering. I regeringens bredbandsstrategi framhålls att de kommunala IT-infrastrukturprogrammen varit framgångsrika och regeringen uppmanar kommunerna att fortsätta detta arbete. I programmen är det möjligt att få en samlad bild av t.ex. tillgången till bredband i kommunen, de behov som företag, enskilda och det offentliga har, behov av insatser samt hur samverkan kan ske mellan offentliga och privata aktörer. I regeringens strategi framgår att kommunerna förväntas ta ett större ansvar än tidigare för samordning och utbyggnad av bredband. Bland annat har regeringen tydliggjort kommunernas planeringsansvar för elektroniska kommunikationer i nya Plan- och bygglagen. Det finns stöd- och stimulansprogram där nätägare kan ansöka om bidrag för utbyggnad, framförallt på landsbygden. Se bilaga 1 för en sammanställning av bidragsmöjligheter. Regeringen har även etablerat ett Bredbandsforum med representation från Post- och Telestyrelsen (PTS), länsstyrelser, kommuner, bredbandsleverantörer och intresseorganisationer. Syftet är att främja nationell samverkan och framför allt att hitta konstruktiva bredbandslösningar i områden där utbyggnaden av IT-infrastruktur på marknadsmässiga villkor är liten eller obefintlig. Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) antogs den 12 juni 2003. Lagen säkerställer konkurrens på marknader där effektiv konkurrens saknas. Lagen klarlägger den elektroniska kommunikationens roll för informations- och yttrandefrihet samtidigt som den lägger huvudansvaret för att kommunikationen ska tillhandahållas på marknaden. 4

Om marknaden inte tillhandahåller tjänsterna övergår ansvaret till staten. Tjänster som omfattas av denna lag är bl.a. telefoni, Internetanslutning och nummerupplysning. Dessa tjänster ska tillhandahållas till rimligt pris och abonnenter ska inte behöva betala för något som inte är nödvändigt för tjänsten. PTS (Post & Telestyrelsen) kontrollerar marknader för att se om skyldigheter enligt lagen måste införlivas. 2.2 Regional utvecklingsstrategi I den regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands län, som reviderades 2009, är en av målbilderna att högt nyttjande av modern IT-infrastruktur underlättar företagande och boende i hela länet. Detta mål ska nås genom en väl utbyggd IT-infrastruktur och fungerande mobiltelefoni. I stort sett samtliga hushåll och företag i länet ska ges tillgång till ITinfrastruktur med bredbandskapacitet. Målet är att en övervägande del av hushållen och företagen ska införliva nyttjandet av bredband i det dagliga livet. Olägenheterna med långa avstånd till arbete, studier och service ska minska genom ett högt nyttjande av IT. Mobiltelefoni ska fungera i alla delar av länet, inte bara de bebyggda delarna. God mobiltelefonitäckning även i skogs- och fjällområden är viktig för skogsnäringen, rennäringen och turistnäringen. En god täckning är också viktig av säkerhets- och trygghetsskäl. Målen ovan ska, när det gäller satsningar i infrastruktur, ligga till grund för kommande länstransportplaner och utbyggnadsplaner för IT-infrastruktur. 2.3 Tidigare kommunala strategier I inriktningsbeslutet för IT och mobiltelefonutveckling antaget av kommunfullmäktige 2006-06-21, 40 står: att politiskt, kraftfullt bearbeta riksdag och regering för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av IT-infrastruktur för kommunens alla invånare att politiskt, kraftfullt bearbeta operatörerna för en utbyggnad av mobiltelefoninätet och det digitala tv-nätet att skriva ett nytt program för att hitta lösningar för de vita fläckar som finns på kartan för IT-infrastruktur, samt förutsättningar för IP telefoni. Programmet bör även inrymma utvecklingen för mobiltelefoni och den digitala tv-utvecklingen i kommunen 1 I det tidigare IT-infrastrukturprogrammet 2001-2005 framgick det att kommunen skall medverka till att skapa goda förutsättningar för ge tillgång till IT-infrastruktur med bredbandskapacitet. Målet var också att erbjuda offentlig verksamhet, allmänheten och företagen bra lösningar och en god tillgång till bredbandsteknik till ett rimligt pris i hela kommunen. 1 I IT-infrastrukturprogrammet 2012-2015 inryms förutsättningar för IP-telefoni och TV i samma infrastruktur som Internet fiber. 5

3. Nuläge 3.1 Förutsättningar Kommunens areal är 3 849 km 2 och täcks till 78 % av skogsmark och 10 % av vatten. Jordbruksmark och bebyggelse utgör resterande 12 % av kommunens yta. Bräcke ligger mellan städerna Sundsvall och Östersund och genomkorsas av Norra stambanan, Mittbanan och E14. Det är kommunens landsbygd som lockar flest invånare. Av kommunens 6 750 invånare bor ca 1 630 i centralorten Bräcke. I tätorterna bor, i Gällö 740 invånare, Kälarne 400 och i Pilgrimstad 300 invånare 2. Sammanlagt bor 35 % av kommunens befolkning i de fyra tätorterna och resterande 65 % är spridda över kommunens många byar. De största näringsgrenarna är vård- och omsorg, tillverkning och utvinning, utbildning samt jord och skogsbruk. Många av kommunens drygt 800 företag har någon koppling till trä och skog. De flesta av de små företagen är etablerade på landsbygden. 3.2 Bredbandskartläggning PTS Bredbandskartläggning bygger på insamlat material från anmälningspliktiga nätägare och tjänsteleverantörer. Med bredband avser PTS en anslutning till Internet via en accessteknik vars snabbaste abonnemang enligt statistik från bredbandskollen levererar en faktisk överföringshastighet nedströms om minst 1 Mbit/s i genomsnitt. Tabell 1 visar att Bräcke kommun ligger långt ifrån regeringens målsättning om 100Mbit/s till 90 % av befolkningen. 0,10 % av befolkningen har idag tillgång till mer än 50 Mbit/s. En stor andel har idag tillgång till 3 Mbit/s, till stor del tack vare den utbyggnad av ADSL via kopparnätet som genomfördes i början av 2000-talet. Delar av denna utbyggnad kommer att påverkas när avtalen löper ut 2014. Tabell 1 Bräcke Befolkning 2011 Tillgång till minst (faktisk hastighet): Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt 1 Mbit/s 99,14 % 100,00 % 98,27 % 3 Mbit/s 92,26 % 100,00 % 84,39 % 10 Mbit/s 68,63 % 93,14 % 43,75 % 50 Mbit/s 0,10 % 0,17 % 0,03 % Bakgrundsinformation: Antal 6882 3467 3415 Källa: Kommunikationsmyndigheten PTS I tabell 2 framgår motsvarande siffror för arbetsställen i Bräcke kommun. 0,18 % av arbetsställena har tillgång till minst 50 Mbit/s. 2 2 Folkmängd per 31/12 2011 6

Tabell 2 Bräcke Arbetsställen 2011 Tillgång till minst (faktisk hastighet): Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt 1 Mbit/s 98,72 % 100,00 % 98,07 % 3 Mbit/s 89,27 % 100,00 % 83,84 % 10 Mbit/s 57,34 % 91,53 % 40,06 % 50 Mbit/s 0,18 % 0,27 % 0,14 % Bakgrundsinformation: Antal 1090 366 724 Källa: Kommunikationsmyndigheten PTS 3.3 Nätägare Den största nätägaren i Bräcke kommun idag är Telia Sonera Skanova Access AB. 3.3.1 Stadsnät I Bräcke kommun finns inget stadsnät. 3.3.2 Kopparnät/ADSL Skanova äger ett nästan heltäckande nät av stolpar för telekablar i Bräcke kommun. Dessa stolpar är till del gamla och alla ledningsgator är idag inte längre röjda då Skanova planenligt kommer att avveckla de flesta av dessa stolpar med anledning av den generella nedläggningen av kopparnätet. En del stolplinjer torde kunna bli kvar för att underlätta utbyggnaden av fibernätet och då speciellt mellan byarna. 18 telestationer har fast utrustning för ADSL genom Telia. Dessa stationer styrs sedan tidigare via optofiber. Ytterligare fyra telestationer styrs via Telias optofiber men saknar utrustning för ADSL. Quadracom äger ett radionät i kommunen som använder 34 Mb/s länkar. Quadracom har 18 så kallade teknikbodar med utrustning för ADSL. Dessa teknikbodar är placerade i direkt anslutning till Telias stationer. Quadracom använder sedan Skanovas kopparnät i byarna för att leverera ADSL till kunderna. Denna utbyggnad genomfördes med hjälp av den statliga bredbandssatsningen. Avtalet mellan Quadracom och Bräcke kommun tecknades 2004 och löper till den 26 januari 2014. Avtalet saknar förlängningsklausul. I merparten av byarna kan kunderna välja antingen Telia eller Qudracom som ADSL-leverantör. Sju byar saknar Telias alternativ till Quadracoms teknik. Dessa byar är Hällesjö, Sörbygden/Kråkstensjö/Ljungå, Albacken, Bodsjöböle, Gimån, Sösjöbyn och Gimdalen. 3.3.3 Fibernät Genom kommunen finns fiberstamnät som ägs av olika aktörer. Gemensamt för alla fiberstamnät som är byggda är att de innehåller få fiberpar och få kopplingspunkter. Det är därför tveksamt om dessa ledningar kan bidra till att sänka kostnaden för att bygga ett fibernät till alla. De existerande näten kan däremot bidra till att öka redundansen i nätet vilket kan ha 7

positiv inverkan på tillgängligheten i det trådbundna nätet. Dessa ledningar skulle även kunna användas för att snabbare komma igång med utrullningen av fiber till alla utanför tätorterna. Skanova äger fiberkablar som går mellan vissa telefonstationer. Skanova utnyttjar även en del stolplinjer i mellanspänningsnätet för att hänga fiber i. Trafikverket och Skanova äger fiber som går i banvallarna och den används bl.a. av teleoperatörerna samt av Trafikverket självt. Svenska kraftnät äger fiber i vissa högspänningsledningar i Bräcke kommun. Det är inte känt om den fibern utnyttjas någonstans i kommunen. 3.3.4 Telemaster Det finns vissa radiolänkförbindelser till telemasterna i Bräcke kommun. Det är inte känt vilken kapacitet dessa har. Masterna ägs till största delen av TeliaSonera men även av Teracom. Det är inte känt om någon telemast har fiberförbindelse idag. 3.3.5 Kanalisation Det finns kanalisation, det vill säga rör av plast, på vissa ställen som är nerlagda i samband med vädersäkring av elnäten. Inget av dessa kanalisationer för fiber är utnyttjad idag. Bräcke kommun har avtalat med TeliaSonera om fiber till alla allmännyttans lägenheter i tätorterna. Kanalisationen för fibernätet ägs av Bräcke kommun. 3.3.6 Mobilt bredband De stora teleoperatörerna är representerade i Bräcke kommun och användningen av bredband via mobiltelefonnätet har ökat de senaste åren. Tillgången till bredband via trådlösa accesstekniker är god, men överföringskapaciteten är generellt sett låg. PTS Bredbandskartläggning visar tillgången till bredband vid fasta punkter och alltså inte mobil bredbandstäckning, eller yttäckning längs vägar, i fritidshusområden och på andra platser där det inte finns stadigvarande hushåll eller fasta verksamhetsställen. Lokal radioskugga orsakad av geografiska, eller andra, hinder kan resultera i att kartläggningen inte alltid ger en helt korrekt bild av tillgången till bredband via trådlösa accesstekniker i enskilda fall. Inför nedläggningen av kopparnätet gör Telia numera lokala mätningar vad gäller berörda kunders möjlighet att sända och ta emot telefoni och bredband trådlöst innan telefonväxeln läggs ner. Detta tillvägagångssätt tillkom under vintern 2011-2012 då kunder upplevt brister i telefonin efter nedläggningen av telefonstationerna. Telias mätningar ger en god bild av det trådlösa nätets täckning i exempelvis Bräcke kommun. Det är i nuläget inte känt om Telias information är allmän. Som framgår av tabell 3 kan 97,3 % av befolkningen i Bräcke kommun nås av någon form av trådlös teknik i sina hem. Störst täckning har trådlöst bredband via CDMA 2000. Net 1 var i oktober 2011 ensamma i Sverige om att äga ett mobilnät med möjlighet att leverera bredband via CDMA 2000. Det snabbaste bredbandsabonnemanget via CDMA 2000 genererade i genomsnitt en faktisk överföringshastighet på drygt 1,2 Mbit/s. De trådlösa accessteknikerna kan med andra ord nå många men inte med den överföringskapacitet på 100 Mbit/s som är målsättningen i regeringens Bredbandsstrategi för Sverige. 8

Tabell 3 Bräcke Befolkning 2011 Andel med tillgång till bredband via: Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Trådbunden eller trådlös access 99,14 % 100,00 % 98,27 % Trådbunden access 87,40 % 100,00 % 74,61 % Fibernät 0,10 % 0,17 % 0,03 % Kabel-TV 0,00 % 0,00 % 0,00 % xdsl 87,40 % 100,00 % 74,61 % Trådlös access 97,63 % 98,01 % 97,25 % Trådlöst bredband via HSPA 76,30 % 92,44 % 59,91 % Trådlöst bredband via CDMA 2000 96,95 % 98,01 % 95,87 % Trådlöst bredband via LTE 0,00 % 0,00 % 0,00 % Bakgrundsinformation: Antal 6882 3467 3415 Källa: Kommunikationsmyndigheten PTS 3.4 Nedläggning av kopparnät Skanova har påbörjat avvecklingen av Telias kopparnät som hittills levererat fast telefoni till hushåll och näringsställen, samt i de fall där telestationen är utbyggd, även bredband med ADSL-teknik. I första hand läggs stationer utan fiber och utan ADSL-teknik ned, men i förlängningen kommer hela nätet att monteras ned och ersättas av mobila lösningar om ingen fiber finns till hushållen. I Bräcke kommun fanns vid starten av teknikskiftet 41 telestationer. 3.5 Bristområden Bräcke kommun är i sin helhet ett bristområde vad gäller bredbandsaccess med överföringskapacitet över 10 Mbit/s. Se illustration av befintlig fibersträckning i Bräcke kommun på nästa sida: 9

Fig. 1 Röd Grön Blå Röda fyrkanter Svenska kraftnäts fibernät som passerar Bräcke kommun Trafikverkets & Skanovas fibernät Skanovas fibernät Telias telestationer 3.6 Utbyggnad på marknadsmässig grund Bedömningen är att endast delar av kommunens tätorter kan komma att få en utbyggnad av fiber till hushåll och näringsställen på marknadsmässig grund. Övriga delar av kommunen bör därför ses som områden som är berättigade till stöd. 4. Behov av bredband Tillgång till en säker och kapacitetsstark Internetuppkoppling blir allt viktigare för allt fler medborgare. Det kan gälla att ta del av information, ha kontakt med myndigheter, göra ekonomiska transaktioner, inköp eller att annonsera sin verksamhet mot potentiella kunder. En kapacitetsstark Internetuppkoppling förbättrar också förutsättningarna för bättre distansutbildning, en levande landsbygd och möten med bra kvalitet utan resor. IT används i alla delar av samhället, från lantbruket till skolan, näringslivet och politiken. Allt fler tjänster i samhället blir digitala och det kräver att alla hushåll och företag kan ta del av dessa för att inte hamna i underläge. Detta gör behovet av en framtidssäker och välutbyggd IT-infrastruktur ännu tydligare för att Bräcke kommun ska vara attraktiv både som bostadsort och som etableringsställe för företag. 10

4.1 Kommun och Landsting Vård och omsorg kommer att ha ett betydligt större behov av bra bredbandskapacitet inom de närmaste åren. Patienter kan idag ha kontakt med vårdgivare, förnya recept eller söka råd via olika webbtjänster. Kapacitetsstark Internetuppkoppling ger förutsättningarna för effektiv vård och omsorg. Inom all kommunal verksamhet kommer behovet av bandbredd att öka. Internet är också en viktig kommunikationskanal för offentliga myndigheter. Allt fler söker information och använder e-tjänster på publika webbplatser. Flera av dessa tjänster är framtagna för att fungera när medborgaren befinner sig i hemmet vilket ställer höga krav på kvalité och överföringskapacitet. Sammanfattningsvis är en fortsatt utbyggnad av både fast och mobil IT-infrastruktur en nödvändighet för att täcka kommunens vita fläckar och tillgodose framtida krav. Vi går dessutom mot fler och fler länsgemensamma lösningar som är beroende av bredband med hög kapacitet. 4.2 Näringslivet I kommunen finns ca 800 företag i skiftande branscher med tonvikt på småskalighet. Samtliga branscher förväntas ha ett större behov av bredbandskapacitet inom de närmaste åren. Jordbrukets användande av IT har utvecklats snabbt och har ett stort behov av bredbandskapacitet redan idag. Internet har också blivit en viktig marknadsplats där allt fler hittar möjlighet till både försörjning och handel. Företag så vitt skilda som transnationella skogsbolag, travtränare och illustratörer har hört av sig till kommunen med frågor om bredband. Behovet av tillgänglighet och kapacitet inom bredband är en förutsättning för ett fungerande näringsliv. De djupintervjuer som har gjorts med mikroföretag i gles- och landsbygder visar att det är viktigast att det finns en kontinuerlig tillgång till stabil bredbandskapacitet både för upp- och nedladdning. Mobila lösningar uppfattas inte vara lika tillförlitliga som fasta lösningar via fiber. Som företagare måste de kunna lita på att tekniken fungerar för att uppfattas som trovärdiga partners, exempelvis vid försäljning av varor och tjänster via Internet 3. 4.3 Hushållen Avgörande faktorer för ett framtida boende på landsbygden kan sammanfattas i tillgång till säker och kapacitetsstark bredbandsuppkoppling, lägst med storstadens kapacitet och till rimlig kostnad. Bredband kan också bidra till att öka kunskapsnivån hos befolkningen då det är enklare att förmedla och hämta information t.ex. via Internet. Bredband ger också förutsättningar att studera på distans. Vid distansstudier är stabil uppkoppling ett krav. Tillgången till Internet kan även skapa ekonomiska fördelar. Konsumenterna kan söka efter produkter och tjänster och jämföra priser på ett helt annat sätt än om de inte skulle ha tillgång till Internet. 4.4 Behov av mobilt bredband Behovet av mobilt bredband är i nuläget stort och ökande. Detta har tydliggjorts i den takt enskilda konsumenter övergått från fast (ADSL) till mobilt bredband. Än mer har detta 3 Tillväxtanalys 2010:11 IT i landsbygder 11

tydliggjorts i och med lanseringen/spridningen av de s.k. smarta mobiltelefonerna, Androider/iPhones. Det senare är ett växande globalt problem. Den mobila kapacitet som finns ska delas mellan allt fler användare, kapaciteten räcker inte till. Mobiltäckningen i Bräcke kommun är bristfällig och i stora områden låg till obefintlig. Ett kommuntäckande fibernät ger möjligheter att flytta mobil datatrafik till fiber vilket frigör mobil kapacitet. Ett kommuntäckande fibernät ger också förutsättningar för ökad kapacitet i det mobila systemet. Dras fiber till befintliga master kan dessa styras med teknik från centrala platser istället för att teknik installeras vid varje mast. Detta kan motivera en uppgradering till 4G. 5. Mål och strategier Regerings Bredbandsstrategi sätter det övergripande målet att år 2020 bör 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2015 bör 40 % ha tillgång till bredband med den hastigheten. Bräcke kommuns mål är att år 2015 ska 90 % av alla fastboende hushåll och företag i kommunen ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2020 ska 100 % ha tillgång till den hastigheten. Målet är även att minst 30 % av de fritidsboende hushållen har kopplat in fiber vid samma tidpunkt. Målet för de mobila systemen är att operatörerna skall utnyttja fiberkablarna för en kostnadseffektiv utbyggnad av de mobila näten för 2G, 3G, 4G samt WiFi hotspots. För att nå målen krävs en utbyggnad av det fiberbaserade nätet till varje enskilt hushåll. För att få fiberanslutning till rimligt pris på landsbygden i Bräcke kommun kommer ett lokalt engagemang att krävas. Ett vanligt koncept är att invånarna i ett samhälle bildar en fiberförening som gemensamt bygger ett områdesnät till sina medlemmar. På landsbygden finns möjlighet att ansöka om bidrag för etablering av områdesnät hos Länsstyrelsen, se bilaga 1 för mer information. I tätorterna kan samma koncept användas i villakvarter för att ge hushållen rimligare anslutningskostnader. Bräcke kommun har tagit fram en kanalisationsplan för tätorterna. I de fall Bräcke kommun äger kanalisation för fiber ska denna tillhandahållas på ett konkurrensneutralt sätt. Vid nyexploatering av köpcentra, bostads- och industriområden svarar Teknik- och infrastrukturavdelningen för att tillgången till fiberbaserad IT-infrastruktur i största möjliga mån säkerställs genom nya PBL (Plan-och bygglag) fr.o.m. maj 2011. 6. Fiberföreningskoncept Bredbandsutbyggnad på landsbygden, det vill säga i områden som är mindre kommersiellt attraktiva, ger i nuläget en central roll åt lokala utvecklingsgrupper som på frivillig basis slutit sig samman för att driva en fråga eller förvalta en gemensamhetsanläggning. Under 2012 har 12

det bildats fiberföreningar i några av kommunens landsbygdsområden, och fler områden antas bilda fiberföreningar under 2013. Fiberföreningskonceptet innebär att hushåll och företag på landsbygden, och eventuellt i tätorterna, sluter sig samman i ekonomiska föreningar. Föreningarna kan med hjälp av entreprenörer, egna resurser och medlemmarnas eget arbete, förlägga områdesnät till rimliga kostnader. Idag har över 600 byar i Sverige byggt sina egna nät och kopplat sig mot stadsnät och andra nätägare. Se bilaga 3 för mer information om bredband till dig som bor på landsbygden, och bilaga 1 för en sammanställning av bidragsmöjligheter. Att bygga en ny IT-infrastruktur är en stor och komplex uppgift. Det är viktigt att struktur, teknik, kvalitet och prestanda är rätt utformade. Likaså måste anslutningen mot överordnade nät utföras på rätt sätt. All nyanläggning av IT-infrastruktur ska därför föregås av fackmannamässig projektering så att branschstandard på material och utförande säkerställs. Det skall finnas en långsiktig drift och förvaltningsorganisation för områdesnätet som ansvarar för löpande drift och underhåll. Detta bör skötas av en professionell aktör. Det finns tre alternativa huvudmodeller: 1. Driftavtal: Fiberföreningen upprättar ett driftavtal med en extern driftleverantör under en begränsad tid (3-5 år). Driftleverantören svarar för alla aktiviteter kopplade till driften enligt fastställd taxa. Fiberföreningen upphandlar tjänstedistributör på begränsad tid. Tjänstedistributören ansvarar för den aktiva utrustningen. Hushållen beställer tjänster från tjänstedistributören. 2. Arrende och upplåtelseavtal: Fiberföreningen hyr ut områdesnätet till en operatör under en begränsad tid (5-10 år). Denne tar över ansvaret för drift, förvaltning och tjänstedistribution samt alla kostnader för dessa aktiviteter. Hushållen beställer tjänster från operatören. Utvidgning och investeringar i nätet hanteras i ett gemensamt förvaltningsråd. 3. Försäljning: Fiberföreningen säljer områdesnätet till en operatör. Nätet blir operatörens egendom. Fiberföreningen slipper kostnader för underhåll och förvaltning. Om områdesnätet säljs till en operatör innebär detta att fiberföreningens möjligheter till konkurrens vid upphandling begränsas eller försvinner. 13

Bräcke kommun har initialt delats in i 8-10 fiberområden. Fiberområdenas slutliga antal och utsträckning kommer att fastställas av ingående byar och föreningar. Fig. 2 Ett stamnät som täcker byarna i Bräcke kommun och passerar alla hus inom 1 km, beräknas bli något mer än 700 km långt. Kostnaden beräknas till ca 50 miljoner kr. Se bilaga 2 för kalkylens underlag. För att nå alla hushåll och näringsställen krävs ett nät med en längd av ca 50 000 km. Sträckningen av nätet ses i Fig. 7 där de blå linjerna representerar fiber, de stora gula punkterna växelnoder med aktiv utrustning och de små gula punkterna koncentrationsnoder med passiv och/eller aktiv utrustning. De stjärnmarkerade områdena visar var människor bor. Fig. 3 14

7. Kanalisationsplan i tätorter Kanalisationsplaner för Bräcke tätort, Gällö, Kälarne och Pilgrimstad återfinns i bilaga 4. 8. Prioriterade åtgärder 2012-2015 8.1 Kommunens olika roller En av kommunernas roller är att den kontrollerar tillträdet till kommunal mark och ger tillstånd för operatörer att anlägga nät. Dessutom anlägger kommunen fibernät i allmännyttan för att kunna erbjuda de boende mer avancerade tjänster. Vidare har kommunen en roll som upphandlare av IT- och datakommunikationstjänster. Kommunen har planerings- och samordningsansvar, samt en roll som informationsspridare. För att fiberansluta kommunala fastigheter kan kommunen teckna medlemskap i lokala fiberföreningar. Vilka kommunala fastigheter som ska anslutas avgörs från fall till fall. 8.2 Åtgärder Bräcke kommun ska: Verka för att befintliga fiberägare ger tillträde till svartfiber 4 som finns i, eller passerar, kommunen. Stötta fiberföreningar med information, underlag och samordning Medverka till att långsiktiga förvaltningslösningar för områdesnäten kommer till stånd. Upprätthålla det strategiska ansvaret för att kanalisation för fiberutbyggnad, där så är lämpligt, sker. I det sammanhanget dokumentera ändringar i och i övrigt utnyttja tjänsten Ledningskollen. Samverka med angränsande kommuner och länsorganisationer för att underlätta planeringen av ett robust 5 nät. 9. Uppföljning IT-infrastrukturprogrammet ska följas upp årligen och revideras vid behov. I den årliga uppföljningen ska dels data från PTS bredbandskartläggning, dels information från fiberföreningar i Bräcke kommun ingå. 4 Svartfiber är en fiberoptisk kabel som ägs av en nätgrossist (exempelvis av Trafikverket), medan utrustningen som ansluts i ändarna ägs av den som hyr svartfibern. 5 Ett robust nät har anslutningar till närliggande nät, exempelvis i angränsande kommuner. 15

Bilaga 1: Sammanställning av bidragsmöjligheter Kanalisationsstöd Stöd för att lägga ner kanalisation/rör för bredband. Vanligtvis kan upp till 50 % av kostnaden ersättas. Ansökan och mer information hos Länsstyrelsen. Landsbygdsprogrammet Stöd för att dra nya bredband, uppgraderar befintliga bredband eller förbereda för bredband, det vill säga att du gräver ned tomrör och drar fiber. Offentlig medfinansiering krävs. Ansökan och mer information hos Länsstyrelsen. Leader Mittland Leader kan ge stöd till lokalt förankrade projekt i uppstartsfas. Leader Mittlands stöd går inte att använda för att gräva ner fiber utan till att mobilisera, bilda fiberförening och ta fram underlag till en ansökan hos Länsstyrelsen. Eget ideellt arbete kan vara del av projektets finansiering. PTS medfinansiering PTS kan ge stöd för medfinansiering till etablering av ny IT-infrastruktur som möjliggör hög överföringskapacitet eller kanalisation för sådan infrastruktur. PTS kan medfinansiera följande två typer av projekt: 1. Projekt för att anlägga, bygga ut eller uppgradera bredbandsnät, där PTS kan lämna stöd inom ramen för Landsbygdsprogrammet. 2. Projekt för att anlägga kanalisation för bredbandsnät, där PTS kan lämna stöd till anläggning av kanalisation. Vid ansökan av kanalisationsstöd eller stöd från Landsbygdsprogrammet (se ovan) lämnar sökande medgivande till att länsstyrelsen ansöker om medfinansiering hos PTS för sökandes räkning. ROT -avdrag Innebär att privatpersoner kan dra av hälften av arbetskostnaderna vid t ex grävning för bredband på tomten samt installering av bredband till huset. En förutsättning är att huset är taxerat som småhus. Observera att det är grävmaskinistens timtid det går att göra avdrag för, inte grävmaskinen. Ansökan och mer information fås hos Skatteverket. Strukturfonder Större bredbandsprojekt, t ex basinfrastruktur. Medfinansiering krävs. Sverige är indelat i 8 strukturfondsregioner, Bräcke kommun ingår i Mellersta Norrland. 16

Bilaga 2: Generella kalkyler Nedan angivna belopp är hämtade från genomförda projekt andra i delar av Sverige. Dessa uppvisar en genomsnittlig kostnad av ~ 35 tkr per anslutning utanför tätort. Från angivet belopp ska förekommande stöd och bidrag avräknas. Den genomsnittliga kostnaden i Bräcke kommun är inte känd men den torde inte avvika från kända kostnader i annan glesbyggd i Sverige. Vid byggnation utanför tätort kan bidrag utgå från staten via Landsbygdsprogrammet. För närvarande bedöms och fastställs bidragets storlek från fall till fall. Av förslaget till Landsbygdprogram 2014-2020 framgår att bidrag fortsättningsvis föreslås uppgå till 8 500 kr per anslutning, i genomsnitt. Vid byggnation i tätort utgår inget statligt bidrag. Erfarenhet visar där en kostnad uppgående till 15-25 000 kr/småhus i tätorter. Även i tätorter kan kostnader variera stort mellan olika anslutningspunkter. Kostnaden per abonnent blir dock generellt lägre i tätorter, i huvudsak beroende på det kortare avståndet mellan fastigheterna och på mängden flerfamiljshus. Stamnätet som binder samman orterna i Bräcke kommun har beräknats till 700 km. I denna längd ingår anslutningar till befintliga punkter utanför kommunen. Kostnaden har beräknats till ca 70 kr/m, i genomsnitt, vilket innebär en sammanlagd kostnad på ca 50 mkr. Det är av synnerlig vikt att en övergripande projektering görs för att utbyggnaden ska bli så kostnadseffektiv som möjligt. För att nå alla konsumenter/hushåll/näringsställen inom de olika fiberområdena krävs lokal förläggning av ca 50 000 km ny fiber med ca 4 000 nya anslutningspunkter. Kostnaden för dessa bynät har beräknats till ca 10 mkr. Not: Användarna av nätet betalar alltid kostnaden för nätets tillkomst. Tendenser pekar på att det är dyrare att trafikera fibernät på landsbygden än i tätorter och städer. För att motverka detta har PTS prisreglerat Telias kostnadsuttag inom fiberområdet på landsbygden. Kalkyl presenterad på NOC 2012 om fiber till alla i Bräcke : http://atellus.se/uploads/fiberlots/100_percent_rural_ftth_en.pdf http://atellus.se/uploads/fiberlots/100_percent_rural_ftth_sv.pdf 17

Bilaga 3: Länkar till mer information Boverket - Vägledning för elektroniska kommunikationer i planeringen http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2010/elektroniska-kommunikationer-iplaneringen.pdf Bredbandsforum www.bredbandivarldsklass.se Bredbandsforum - Regeringens bredbandsstrategi http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/46/33/61e77df0.pdf Bräcke kommun www.bracke.se Bräcke kommun - Översiktsplan http://www.bracke.se/byggabo/planerochkartor/oversiktsplan/brackeoversiktsplan2003.4.640e617a123 f0a77f2e800014360.html Fastighetsägarna - Bredbandshandboken www.fastighetsagarna.se sök där på bredband Lantmäteriet http://www.lantmateriet.se Länsstyrelsen i Jämtland http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/infrastruktur-ochit/bredband/pages/default.aspx Post och Tele styrelsen, (PTS) - Om bredband http://www.pts.se/sv/lattlast/bredband/vad-ar-bredband/ Regionförbundet Jämtlands Län Regional utvecklingsstrategi http://www.regionjamtland.se/ Svenska Stadsnätsföreningen - Fiber till Byn handboken http://www.ssnf.org/templates/base.aspx?id=2957 Sveriges Kommuner och Landsting, Post och Telestyrelsen, och Konkurrensverket - Gemensamt uttalande om kommuners bredbandsutbyggnad http://www.kkv.se/t/newspage.aspx?id=6524 Sveriges Kommuner och Landsting http://www.skl.se/vi_arbetar_med/tillvaxt_och_samhallsbyggnad/bredband 18

Bilaga 4: Kanalisationsplaner i tätorter Detaljerade kanalisationsplaner Kanalisationsplanerna för samtliga tätorter kan, i detaljerad form, studeras hos Bräcke kommun, Tillväxtavdelningen. Pilgrimstad tätort Kanalisationsplan för Pilgrimstad tätort Planen omfattar ytterligare tre detaljerade dokument. 19

Kälarne tätort Kanalisationsplan för Kälarne tätort. Planen omfattar ytterligare tre detaljerade dokument. 20

Gällö tätort Kanalisationsplan för Gällö tätort Planen ger möjlighet att nyttja befintlig kanalisation under järnvägen och asfalterade gator. Planen har anslutning mot Telia-Sonera-nod. Planen omfattar ytterligare sex detaljerade dokument. 21

Bräcke tätort Kanalisationsplan för Bräcke tätort Planen omfattar ytterligare sex detaljerade dokument. 22

Bräcke industriområde 2 4 23