TIPS OCH INSPIRATION för en miljövänligare vardag

vardag KL I M AT TIPS OCH INSPIRATION för en miljövänligare vardag

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något En mindre miljöpåverkande livsstil behöver inte vara något svårt, tungt eller tråkigt. Vår förhoppning och ambition är att det istället ska vara lustfyllt och utvecklande! Förslagen i denna broschyr ska ge inspiration och glädje till att starta ett mer miljövänligt liv! Använd broschyren så här: Läs igenom alla tips på åtgärder ni kan göra för en klimatsmartare vardag. Kryssa i rutan vid de åtgärder ni redan gör regelbundet eller har genomfört. Åtgärder som ni vill föra in i handlingsplanen kan ni markera med en pil utanför kryssrutan så hittar ni dem lätt! KlimatVardag drivs av Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Finansiärer är Region Skånes Miljövårdsfond och deltagande organisationer.

Åtgärder energi Vår energianvändning orsakar stor miljöpåverkan. Negawatten energin vi inte använder är den allra bästa. Det finns många sätt att spara energi utan att minska livskvaliteten, låt till exempel rum du inte är i vara mörka rum. För uppvärmning bör du använda fjärrvärme eller biobränslen om du kan. Köp miljömärkt el, den har producerats från förnybara energikällor såsom vind, vatten eller biobränsle. Gör/Gjort LÄS AV ELMÄTAREN Om din elmätare sitter så du kommer åt den läs av den varje dag för att få en uppfattning om hur mycket el hushållet förbrukar. När vanan sitter, läser du av en gång per vecka och därefter en gång per månad. BELYSNING Gå igenom all glödlampsbelysning. Vilken effekt har lampan 40 eller 60W? Hur många timmar/dygn brukar den lysa? Byt till lågenergi lampor där det är möjligt. Släck belysning i rum ingen befinner sig i. Glödlamporna håller successivt på att fasas ut genom lagstiftning och kommer inom de närmaste åren att helt försvinna från marknaden. KYL OCH FRYS Frosta av kyl och frys regelbundet. Damma av baksidan. Se över temperaturerna: 18 C i frysen och 4 6 C i kylen. SLOPA STANDBY Börja leta elprylar som drar ström när de inte används. Anteckna effekten då elapparaten står i standby-läge (brukar stå i apparatens manual). Effekten kan också mätas med energimätare som du kan låna av din samordnare. VILA DATORN Aktivera datorns energisparläge. Stäng av när den inte används. Koppla alla sladdarna till ett grenuttag med avstängningsknapp och stäng även den knappen för att säkerställa att datorn verkligen är avstängd. TVÄTT OCH TORK Fyll tvättmaskinen väl vid varje tvätt. Kan du tvätta i 40 C istället för 60 C? Kan tvätten centrifugeras på högsta varvtal? Behövs förtvätt? Används energisnålt program? Lufttorka om möjligt. Att torka i torktumlare eller torkskåp kostar flera gånger mer än själva tvätten. DISKMASKIN Spola inte disken med varmvatten, skrapa av resterna. Om disken inte är helt igengrodd, använd lägre temperatur på vattnet. Kör alltid full maskin.

Gör/Gjort VÄRMA VATTEN Vilken mängd vatten kokar ni upp på spisplattan per dag? Skaffa vattenkokare om du värmer mycket vatten: snabbare, enklare och kräver mindre energi. Om du kokar i kastrull lägg på locket! INOMHUSTEMPERATUR Använd en termometer. Varje grads sänkning minskar energiförbrukningen med cirka fem procent. Vi mår bäst och presterar mest mellan 19 21 C. SNÅLSPOLANDE DUSCH OCH KRANAR Minska mängden varmvatten genom att installera snålspolande dusch och kranar. Energiåtgärder för husägare FÖR STATISTIK Att mäta är att veta. Kontrollera förbrukningen av el/vatten/fjärrvärme/olja. Hur varierar förbrukningen sommar mot vinter, och veckor ni är hemma kontra när ni är bortresta? ISOLERA Att isolera vinden sparar ofta mycket energi och betalar sig snabbt. Täta fönstren. Är tjockleken på befintlig isolering <150mm bör man absolut göra det. Tänk på att vindsbjälklaget måste vara tätt så att inte fuktig luft kan tränga upp någonstans. SE ÖVER FÖNSTER Om fönstren är i dåligt skick, byt till nya effektiva med energiglas. Välj gärna med U-värde lägre än 1,2 W/m 2 C. VÄRM MILJÖMÄSSIGT Byt bort olje- och elpannor. Nya miljömässiga uppvärmningssystem som till exempel biobränsle, värmepumpar och fjärvärme är ofta mycket billigare i drift. Boka tid med en energirådgivare för att diskutera för- och nackdelar samt för att se hela huset som en fungerande enhet. Vissa åtgärder kan ge sämre inomhusklimat, andra bättre. BEFINTLIG VÄRMEANLÄGGNING Det finns ofta goda möjligheter att effektivisera många värmekällor, speciellt om husets egenskaper har förändrats, exempelvis genom isoleråtgärder eller nya energisnåla fönster installerats. Kontrollera att radiatortermostaterna fungerar och om styr- och reglerutrustningen behöver justeras. BRA MILJÖVAL-EL Som konsument kan du bestämma hur elen du köper ska vara producerad. Med el märkt med Bra Miljöval får du alltid el från förnybara energikällor från, sol, vind, vatten och biobränsle. Kärnkraft får inte räknas. VINDKRAFTSANDELAR OCH SMÅSKALIG VINDKRAFT Vill du göra mer för att minska din miljöpåverkan kan du köpa andelar, som motsvarar din elanvändning, i ett vindkraftverk, om det passar där du bor.

Åtgärder transport Våra resor orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Många resor som görs med bil är så korta att de lätt skulle kunna göras med cykel eller till fots istället. Väljer du cykeln eller promenaden så gör du inte bara en insats för miljön, du får dessutom motion och sparar bensinpengarna! Gör/Gjort INGA KORTA BILRESOR Mer än hälften av alla bilresor som görs är kortare än 5 kilometer. På så korta sträckor hinner inte katalysatorn börja verka fullt ut och bränsleförbrukningen blir också högre. Många korta resor kan ofta ersättas av gång/cykel, samåkning eller kollektivtrafik. TA CYKELN Cykeln är ett överlägset alternativ till många korta resor: den rullar snabbt, är billig och lättparkerad. Med rätt utrustning och kläder är inte hösten eller vintern något hinder för att ta en cykeltur. Testa själv! GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN Föräldrar ställ bilen och gå eller cykla med era barn. Låt de äldre barnen klara det på egen hand under förutsättning att det finns en säker skolväg. Frisk luft och motion gör barnen piggare! ÅK KOLLEKTIVT Hur fungerar det egentligen att åka buss/tåg istället för bil? Visst kan det ta lite längre tid men kanske inte så mycket längre tid som du tror. Testa bussen eller tåget, det är bra både för din plånbok och för miljön. Dessutom kan du använda tiden till annat! TA TÅGET Planerar du att åka långt med bilen i arbetet eller på semestern? Fundera över möjligheten att åka tåg nästa gång! Om du bokar i god tid kan du och hela familjen resa både säkrare, billigare och mer avkopplande. FÄRRE INKÖPSRESOR Du minskar antalet inköpsresor med bil per vecka med hjälp av bättre planering, cykla/gå till närbutik, inköp via nätet och så vidare. SAMÅK Om du brukar åka i egen bil och istället börjar samåka med en granne eller arbetskamrat halveras bränslekostnaden och utsläppen för en given resa. Prata med dina arbetskamrater och grannar. Söker du på samåkning på internet så får du upp flera användbara länkar. Det finns även samåkningsgrupper på Facebook. DELA BIL/BILPOOL Behövs egen bil? Du kanske kan hyra bil vid behov eller vara med i en bilpool? En enkel variant av bilpool är att äga en bil tillsammans med någon/några av sina grannar. Det finns flera bilpooler i Skåne. På bilpool.nu kan du se vilken pool-bil som står närmast!

Gör/Gjort VÄLJ RÄTT FORDON Står du inför bilbyte? Att köpa en miljöbil eller en bränselsnål bil är troligen den enskilt viktigaste insatsen du själv kan göra för att minska ditt bidrag till växthuseffekten. I Skåne finns flera tankstationer för biogas, det mest klimatsmarta bränslet på marknaden. Kom ihåg att välja bil efter din vardag, inte efter den extrema fjällresan eller skogsturen! SPARSAM KÖRNING Planera körningen och använd växelspak och gaspedal på ett medvetet sätt så minskar bränsleförbrukningen. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent! LÄS AV MÄTARSTÄLLNINGEN Börja föra körjournal, notera regelbundet körsträcka och bränsleinköp. MOTORVÄRMARE Motorvärmare sparar pengar, miljö och energi. Den minskar avgasföroreningar vid kallstarter och gör stor nytta i tätorter där luftföroreningar påverkar människors hälsa. Motorvärmaren gör nytta redan vid 10 grader. MILJÖVÄNLIGT BILUNDERHÅLL Enkla åtgärder som påverkar bränsleförbrukningen och minskar miljöbelastningen är exempelvis att serva bilen, ha rätt däcktryck och inte använda takbox i onödan. TVÄTTA BILEN MED RENT SAMVETE I de flesta kommuner är det förbjudet att tvätta bilen på gatan eller garageuppfarten, tvättvattnet går ofta via brunnen rakt ut i sjöar och vattendrag. Tvätta istället bilen på en bensinstation eller tvättomat. Använd miljöanpassade rengöringsmedel. SEMESTRA UTAN FLYG Flyget är det transportslag som ger de i särklass högsta utsläppen av växthusgaser per kilometer. Varför inte semestra på närmare håll, eller prova tågluff?

Åtgärder mat och konsumtion Konsumtion av mat och prylar står för mer än en fjärdedel av vår klimatpåverkan. Genom smarta val kan utsläppen minska mycket. Köp inte mer än du behöver! När det gäller mat sker den största miljö- och klimatpåverkan under produktionen. Transporten utgör oftast en liten andel, särskilt när det gäller kött, ägg och mejeriprodukter. Det är alltså viktigare hur maten är producerad än var. Det viktigaste beslutet är ditt kostval, till exempel att du äter mindre kött, samt vilket kött och vilka grönsaker du köper. Leta efter ekologiska och miljömärkta varor så påverkar du kemikalieanvändningen och den biologiska mångfalden i en positiv riktning. Välj därefter om möjligt närproducerade livsmedel. Gör/Gjort HANDLA LAGOM Tillaga, planera och förvara maten så att du slipper slänga. Du sparar både energi, resurser och pengar. Svenska hushåll slänger årligen 900 000 ton inköpt mat. Det motsvarar ett års utsläpp från cirka 700 000 bilar eller 460 000 oljeeldade villor. KONSUMERA MINDRE Försök att bli medveten om hur du konsumerar. När du står inför ett inköpsbeslut, tänk efter om du verkligen behöver varan. MAT EFTER ÅRSTID Köp mer av de produkter som kan odlas i Sverige under säsongen. Under höst och vinter är tillgången på frukt, grönsaker och rotfrukter som inte odlats i växthus stor. Prioritera ekologiskt odlade produkter. Byt ut importerade frukter och grönsaker och ersätt med svenska frilandsodlade alternativ, såsom kål, lök och olika rotfrukter. ÄT MER VEGETARISKT Byt ut några köttmåltider i veckan mot vegetarisk kost. Vill du ändå ha kött, välj då kött som inte belastar miljön så mycket, exempelvis vilt och lamm. Djurhållning, framförallt nötkött, förbrukar mycket energi och orsakar stora utsläpp (14 kg CO 2 /kg kött). Välj hellre kyckling eller gris som har betydligt mindre klimatpåverkan(2 resp 5 CO 2 /kg kött). KÖP EKOLOGISKA PRODUKTER Titta efter och köp ekologiska livsmedel i så hög grad som möjligt när du handlar. SE UPP MED FIRREN! Välj i första hand fisk enligt WWF:s lista (grönlistad) och KRAV-, eller MSC-märkt fisk (till exempel lax, torsk) när det finns. Tänk på var fisken kommer ifrån. Gynna lokalt fångad fisk som främjar småskaligt, kustnära fiske.

Gör/Gjort NÄRPRODUCERADE PRODUKTER Titta efter och köp lokalt producerade/närproducerade produkter i så hög grad som möjligt när du handlar. Välj i första hand alternativ som också är ekologiskt, i andra hand det alternativ som färdats kortast väg. Försök ta hänsyn till hur varan kan ha transporterats (lastbil, flyg, tåg, båt?). Undvik flygtransporterade produkter. DRICK KRANVATTEN Undvik buteljerat vatten och drick vårt goda kranvatten istället. MILJÖMÄRKTA HUSHÅLLSKEMIKALIER Titta alltid efter miljömärkning (Svanen, Bra Miljöval, EU-blomman) då du köper tvättoch rengöringsmedel samt vid inköp av övriga hushållskemikalier. Det finns även miljömärkt målarfärg.

Åtgärder avfall Sopor ska undvikas eller användas! Att källsortera innebär att du sorterar ut allt som inte får kastas i den vanliga soppåsen. Källsortering innebär att du minskar din klimatpåverkan till exempel genom de energivinster som görs när material återvinns. Genom att sortera ut farligt avfall, till exempel el-avfall och batterier, sprids inte heller giftiga och miljöfarliga ämnen. Det bästa är att källsortera så mycket det går. Ofta är det enklast och mest praktiskt att ta hand om allt avfall på rätt sätt när man ändå är igång. Titta på www.sopor.nu och din kommuns hemsida för fler tips! Gör FARLIGT AVFALL OCH BATTERIER Farligt avfall som batterier, lim, färg och sprayflaskor hör inte hemma vare sig i soporna eller i avloppet. Det är mycket skadligt för oss människor och för naturen. Därför är det viktigt att du sorterar det för sig så att det kommer till särskild behandling. Håll utkik efter batteriholkarna! Farligt avfall hanteras på olika sätt i olika kommuner. Titta på din kommuns hemsida för att få reda på vad som gäller i din hemkommun. INGET EL-AVFALL I SOPPÅSEN I varje hushåll finns många elektriska apparater. Alla produkter med sladd eller batteri blir så småningom el-avfall, även lysrör och glödlampor. El-avfall innehåller metaller som kan återvinnas med stor energivinst, men också farliga ämnen som måste tas om hand genom särskild behandling. Glöm inte barnens pipande och blinkande leksaker; när batteriet väl tagit slut kan den ofta användas länge till, så att man till slut glömt att det sitter ett batteri i den. Lämna in på kommunens återvinningscentral! METALLFÖRPACKNINGAR Metall kan återvinnas med stor energivinst. Metall kan återvinnas hur många gånger som helst utan att metallen blir av sämre kvalitet. Var gärna extra noga med att sortera just metallförpackningarna. Visste du till exempel att du sparar 95 procent av energin om du återvinner dina värmeljushållare jämfört med nytillverkning? ANDRA FÖRPACKNINGAR Återvinning av andra förpackningar sparar också stora mängder energi. Rätt sak på rätt plats börjar under köksbänken. Du sorterar dina metall-, plast-, glas- och pappersförpackningar. Förpackningarna ska vara tomma och rena så slipper vi tråkig lukt. Skölj ur om det behövs och låt den torka; att diska i varmvatten är inte nödvändigt. Alla förpackningar och tidningar kan lämnas till återvinningsstationerna som finns utplacerade på allmänna platser. Om du bor i en fastighet med egen insamling lämnar du dem där. Återvinning av glas sparar 20 procent av energin jämfört med nytillverkning. Dina gamla plastburkar blir bullerplank och diskborstar! TIDNINGAR Tidningar, tidskrifter, kontorspapper, reklamblad, broschyrer, kataloger, pocketböcker och andra trycksaker lämnas i återvinningsbehållare för tidningar på en återvinnings - station. Plastomslag och påklistrade reklamlappar hindrar en bra återvinning och ska därför tas bort innan trycksaken läggs i behållaren. Återvinning av papper sparar 70 procent av energin jämfört med nytillverkning.

Illustration: Gästrike Återvinnare Gör GROVSOPOR Möbler, metallskrot och en gammal stekpanna är exempel på grovsopor. Detta lämnar man in på kommunens återvinningscentral där det sorteras och återvinns så långt det går. Bor du i lägenhet finns det oftast ett särskilt utrymme för grovsopor. MATAVFALL De hushåll som har möjlighet kan även sortera ut matavfall. Matavfallet blir till exempel biogas som på sikt kan renas till fordonsgas, ett miljöanpassat drivmedel. Det är viktigt att det bara hamnar matavfall i påsen, det går inte att göra biogas av plast eller metall. HEMKOMPOSTERING För dig som bor i villa eller radhus finns möjlighet att börja hemkompostera. Det ger ny jord och gör att näringsämnena i mat- och trädgårdsavfall går tillbaka till marken. Börja med att kompostera trädgårdsavfall, det är riktigt enkelt. PANTA MERA Lämna returflaskor, PET-flaskor och aluminiumburkar i din butik. OCH DET SOM BLIR KVAR? Ja, det är faktiskt inte så mycket som behöver bli kvar i den vanliga soppåsen. I vissa fall delas det som är kvar upp i brännbara sopor och sopor som inte är brännbara. Det som inte är brännbart, till exempel trasigt porslin, gamla skor som ingen kan använda eller metall och glas som inte är förpackningar, sorteras och återvinns eller läggs på soptippen. Dessa sopor kallas ofta för deponifraktion. Sådant som inte kan återvinnas men är brännbart samlas ofta in för sig. Det är exempelvis plast och kartong som inte är förpackningar, blöjor, trasiga leksaker och kuvert. Det återvinns genom att det blir bränsle i särskilda anläggningar för avfallsförbränning som ger fjärrvärme och el.

VAD BETYDER MÄRKNINGEN? Allt fler varor miljömärks. Kraven för varorna skärps i regel efterhand. För inköp av miljöanpassade vardagsvaror har man god hjälp av sex miljömärken: Svanen, Bra Miljöval, EU-blomman, KRAV, EU:s märkning för ekologiskt jordbruk och MSC. Oberoende organisationer bestämmer miljökraven och kontrollerar att varorna uppfyller dem. Att en produkt är miljömärkt betyder inte att den är bra för miljön, men den är mindre miljöbelastande än likvärdiga produkter som inte är miljömärkta. SVANEN, BRA MILJÖVAL OCH EU-BLOMMAN är oberoende märken som täcker ett brett spektrum varor och tjänster. Märkningarna omfattar olika typer av miljöaspekter, till exempel energianvändning/klimatpåverkan, användning av miljö farliga kemikalier, utsläpp till luft, vatten och mark, resurs användning samt avfallshantering. Svanen är en nordisk miljömärkning som sköts av SIS Miljömärkning på uppdrag av regering och riksdag. I Svanen-kriterierna finns även funktionskrav. Allt från tvättmedel till möbler, biltvättar och hotell kan Svanen-märkas. www.svanen.nu Bra Miljöval är Svenska Naturskyddsföreningens miljö märke. Med havet, skogen och luften i tankarna ställs miljökraven för de varor och tjänster som ska få använda Bra Miljöval-märket. www.snf.se EU-blomman är EU:s miljömärkning, kriterierna är gemensamma för alla EU-länder. Hänsyn tas till produktens miljöbelastning under hela livscykeln, från råvara till avfall. Kraven gäller energi- och vattenförbrukning, luftförorening, avfallsproduktion, hållbart skogsbruk, buller- och markföroreningar. Produktens kvalitet och funktion måste vara likvärdig andra produkter. Märkningen finns bland annat på färg, diskoch tvättmaskiner. www.blomman.nu KRAV-MÄRKET, EU:S MÄRKNING FÖR EKOLO- GISKT JORDBRUK OCH MSC (Marine Steward ship Council) är märkningar för livsmedel och annat odlat. KRAV är miljömärket för mat, men också för några andra produktområden, till exempel textilier. Produktionen ska ske utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Inga genmodifierade organismer (GMO) får förekomma och hårda krav ställs på djurhållningen. www.krav.se Ekologiskt jordbruk får används av producenter vars system och produkter uppfyller bestämmelserna i EU-förordningen om ekologisk produktion. Minst 95 procent av varans ingredienser är ekologiskt producerade. Finns även på vissa charkvaror. http://ec.europa.eu/agriculture/organic/consumer-confidence/l ogo-labelling_sv MSC, Marine Stewardship Council, är en oberoende global och inte vinstdrivande organisation som arbetar för att säkra världens fisketillgångar för framtiden genom att främja de miljömässigt bästa alternativen. MSC-märket visar att fisken inte kommer från överfiskade fiskebestånd eller är fångad på ett sätt som skadar havets ekosystem. www.msc.org ANDRA MÄRKNINGAR Energimärkning är obligatoriskt på vitvaror, lampor med mera. Märkningen omfattar energianvändning och i vissa fall buller. Energimyndigheten är svensk tillsynsmyndighet för energimärkningen. Märkningens skala går från A, grön färg och låg förbrukning till G, röd färg och hög förbrukning. TCO-märkning av kontorsprodukter omfattar kontorsutrustning, till exempel datorer, skärmar, andra kontorsapparater, kontorsmöbler och mobiltelefoner. FSC-märket används på produkter från certifierade miljöanpassade, samhällsnyttiga och ekonomiskt livskraftiga skogsbruk. I Sverige finns märket på bland annat grillkol och trädgårdsmöbler. FSC, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation. www.fsc-sverige.org, www.fscoax.org Rättvisemärkt är en etisk märkning och står för social rättvisa och garanterar att producenten får skälig ersättning och en social trygghet i sitt arbete. www.rattvisemarkt.se Hållbar Utveckling Skåne Nordenskiöldsgatan 17, 211 19 Malmö Telefon 0708-93 11 03 www.hutskane.nu/klimatvardag