http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2006-03-08 Utgåva 1 Geografisk information Väg- och järnvägsnät Del 1: Begreppsmodell och applikationsschema Geographic information Road and railway networks Part 1: Concept model and application schema ICS 07.040; 29.020; 35.240.50; 35.240.60; 55.180.01 Språk: svenska Publicerad: april 2006 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Denna standard ersätter SS 63 70 04, utgåva 1. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 10. Telefax: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sis.se

Innehåll Förord... 7 Orientering... 8 Nättyper... 9 Komplexitetsnivåer... 9 Standardens innehåll... 10 1 Omfattning... 11 2 Normativa hänvisningar... 12 3 Termer och definitioner samt förkortningar... 13 3.1 Termer och definitioner... 13 3.2 Förkortningar... 14 4 Begreppsmodell... 15 4.1 Inledning... 15 4.2 Trafiknät och dess rumsliga representation... 15 4.3 Hantering av flera trafiknät och trafik i näten... 16 4.3.1 Trafikelement och trafikslag... 16 4.3.2 Anslutning mellan trafiknät... 17 4.3.3 Byte mellan trafikslag... 18 4.4 Detaljeringsnivåer... 19 4.4.1 Modell... 19 4.4.2 Användning av nätsystem i vägnät... 21 4.4.3 Användning av nätsystem i järnvägsnät... 25 4.5 Nätanknutna företeelser... 26 4.6 Trafiknäts och nätanknutna företeelsers förändring över tiden... 27 4.7 Rapportering av kvalitetsuppgifter för trafiknät och nätanknutna företeelser... 28 5 Applikationsschema... 30 5.1 Inledning... 30 5.2 Principer... 31 5.2.1 ID-hantering... 31 5.2.2 Rapportering av kvalitetsuppgifter... 31 5.2.3 Geometri... 31 5.2.4 Topologiska komplexitetsnivåer... 31 5.3 Jämförelser mellan länk/nod-topologi och portkonceptet... 32 5.4 Applikationsschemats struktur och beroenden... 33 5.5 Paketet Road and Railway Network... 35 5.5.1 Översikt över nätmodellen... 35 5.5.2 NW_NetElement... 36 5.5.3 NW_Node... 36 5.5.4 NW_Edge... 37 5.5.5 Sambanden mellan TP_Node och TP_Edge i ISO 19107... 39 5.5.6 Portkonceptet - översikt... 42 5.5.7 NW_Port... 42 5.5.8 NW_RefNode... 45 5.5.9 NW_RefNodePort... 46 5.5.10 NW_RefLink... 46 5.5.11 NW_RefLinkPart... 49 5.5.12 NW_RefLinkPort... 50 5.5.13 NW_LocationInstance... 51 5.5.14 NW_Net... 51 5.5.15 NW_NetBelonging... 52 Sida 3

5.5.16 NW_DetailLevel... 52 5.5.17 NW_DetailLevelBelonging... 53 5.5.18 NW_System... 54 5.5.19 NW_Correspondence... 55 5.5.20 NW_TrafficCategory... 57 5.5.21 Core Temporal... 58 5.5.22 NW_ValidEdge... 58 5.5.23 NW_ValidNetBelonging... 59 5.5.24 NW_ValidDetailLevelBelonging... 59 5.5.25 NW_ValidCorrespondence... 59 5.5.26 NW_Period... 60 5.5.27 NW_Direction (datatyp)... 61 5.5.28 NW_Length (datatyp)... 61 5.5.29 NW_RelativeDistance (datatyp)... 61 5.6 Paketet Net Extents... 62 5.6.1 NW_Extent... 62 5.6.2 NW_LinkPosition... 63 5.6.3 NW_LinkPositionRelDist... 63 5.6.4 NW_LinkPositionDist... 64 5.6.5 NW_LinkPositionStart... 64 5.6.6 NW_LinkPositionEnd... 64 5.6.7 NW_LinkPositionPoint... 65 5.6.8 NW_LinkExtent... 65 5.6.9 NW_PointExtent... 67 5.6.10 NW_LineExtent... 68 5.6.11 NW_NodeExtent... 69 5.6.12 NW_NodeExtentAttr... 70 5.6.13 NW_RoadExtent... 70 5.6.14 NW_TurnExtent... 72 5.6.15 NW_SystemExtent... 73 5.6.16 NW_HeightPosition (datatyp)... 74 5.6.17 NW_LateralPosition (datatyp)... 74 5.6.18 NW_LocDirection (datatyp)... 75 5.6.19 NW_LaneCode (datatyp)... 75 5.6.20 NW_LinkRole (datatyp)... 76 5.7 Paketet Generic Feature Connections... 76 5.7.1 NW_ExtentValueDomain... 77 5.7.2 NW_LinkExtentValueDomain... 77 5.7.3 NW_NodeExtentValueDomain... 78 5.7.4 NW_ExtentAttributeValue... 79 5.8 Paketet Traffic Connectivity... 79 5.8.1 NW_Netconnector... 79 5.8.2 NW_Terminal... 80 5.8.3 NW_ExchangePoint... 81 5.8.4 NW_ValidNetconnector... 82 5.8.5 NW_ValidTerminal... 82 5.8.6 NW_ValidExchangePoint... 82 5.9 Paketet General Update Model Connections... 83 5.9.1 NW_Object... 83 5.10 Kvalitetsmodell (informativ)... 83 5.11 Använda definitioner ur ISO 19115 (informativ)... 85 5.11.1 MD_Metadata... 86 5.11.2 MD_Identification... 89 5.11.3 MD_ProgressCode (kodlista)... 91 5.11.4 MD_CharacterSetCode (kodlista)... 91 5.11.5 MD_DataIdentification... 91 5.11.6 MD_SpatialRepresentationTypeCode (kodlista)... 92 5.11.7 MD_Resolution... 93 5.11.8 MD_RepresentativeFraction... 93 5.11.9 CI_Citation... 94 5.11.10 CI_ResponsibleParty... 96 4

5.11.11 CI_Contact... 97 5.11.12 CI_RoleCode (kodlista)... 98 5.11.13 CI_Telephone... 98 5.11.14 CI_Address... 98 5.11.15 CI_OnlineResource... 99 5.11.16 URL... 100 5.11.17 CI_OnLineFunctionCode (kodlista)... 100 5.11.18 CI_Date... 100 5.11.19 CI_DateTypeCode (kodlista)... 101 5.11.20 CI_PresentationFormCode (kodlista)... 101 5.11.21 CI_Series (datatyp)... 101 5.11.22 MD_TopicCategoryCode (kodlista)... 101 5.11.23 MD_Usage... 102 5.11.24 DQ_DataQuality... 103 5.11.25 DQ_Scope... 104 5.11.26 MD_ScopeCode (kodlista)... 104 5.11.27 MD_ScopeDescription (unionklass)... 105 5.11.28 EX_Extent... 105 5.11.29 EX_GeographicExtent... 106 5.11.30 EX_GeographicBoundingBox... 107 5.11.31 EX_BoundingPolygon... 107 5.11.32 EX_GeographicDescription... 107 5.11.33 EX_TemporalExtent... 107 5.11.34 EX_SpatialTemporalExtent... 108 5.11.35 EX_VerticalExtent... 108 5.11.36 SC_VerticalDatum... 108 5.11.37 MD_Identifier... 108 5.11.38 GM_Object... 109 5.11.39 TM_Primitive... 109 5.11.40 GF_FeatureType... 109 5.11.41 GF_AttributeType... 109 5.11.42 DQ_Element... 109 5.11.43 DQ_EvaluationMethodTypeCode (kodlista)... 110 5.11.44 DQ_Completeness... 111 5.11.45 DQ_CompletenessCommission... 111 5.11.46 DQ_CompletenessOmission... 111 5.11.47 DQ_LogicalConsistency... 112 5.11.48 DQ_ConceptualConsistency... 112 5.11.49 DQ_DomainConsistency... 112 5.11.50 DQ_FormatConsistency... 112 5.11.51 DQ_TopologicalConsistency... 112 5.11.52 DQ_PositionalAccuracy... 112 5.11.53 DQ_AbsoluteExternalPositionalAccuracy... 113 5.11.54 DQ_GriddedDataPositionalAccuracy... 113 5.11.55 DQ_RelativeInternalPositionalAccuracy... 113 5.11.56 DQ_TemporalAccuracy... 113 5.11.57 DQ_AccuracyOfATimeMeasurement... 114 5.11.58 DQ_TemporalConsistency... 114 5.11.59 DQ_TemporalValidity... 114 5.11.60 DQ_ThematicAccuracy... 114 5.11.61 DQ_ThematicClassificationCorrectness... 115 5.11.62 DQ_NonQuantitativeAttributeAccuracy... 115 5.11.63 DQ_QuantitativeAttributeAccuracy... 115 5.11.64 DQ_Result... 115 5.11.65 DQ_QuantitativeResult... 116 5.11.66 DQ_ConformanceResult... 116 5.11.67 LI_Lineage... 117 5.11.68 LI_Source... 118 5.11.69 LI_ProcessStep... 118 5.11.70 MD_ReferenceSystem... 119 5.12 Paketet Extended Data Quality (informativ)... 119 5

5.12.1 EQ_AbsoluteExternalPositionalAccuracy... 120 5.12.2 EQ_RelativeInternalPositionalAccuracy... 120 5.12.3 EQ_GriddedDataPositionalAccuracy... 120 5.12.4 EQ_AccuracyOfATimeMeasurement... 121 5.12.5 EQ_TemporalConsistency... 121 5.12.6 EQ_TemporalValidity... 121 5.12.7 EQ_ConceptualConsistency... 122 5.12.8 EQ_DomainConsistency... 122 5.12.9 EQ_FormatConsistency... 122 5.12.10 EQ_TopologicalConsistency... 123 5.12.11 EQ_ThematicClassificationCorrectness... 123 5.12.12 EQ_NonQuantitativeAttributeAccuracy... 123 5.12.13 EQ_QuantitativeAttributeAccuracy... 124 5.12.14 EQ_CompletenessCommission... 124 5.12.15 EQ_CompletenessOmission... 124 5.12.16 EQ_AggregatedQuality... 125 5.12.17 EQ_ScopeDescription... 125 5.12.18 EQ_ScopeCode (kodlista)... 126 5.12.19 EQ_UserSatisfaction... 127 5.12.20 EQ_SpecificationConformance... 127 5.12.21 NW_NonConformityResult... 127 5.13 Paketet Meta Quality Information (informativ)... 130 5.13.1 MQ_MetaQualityElement... 130 5.13.2 MQ_Confidence... 130 5.13.3 MQ_Representativity... 131 5.13.4 MQ_IntervalSpecification... 131 5.13.5 MQ_SymmetricRange... 132 5.13.6 MQ_AsymmetricRange... 132 5.14 Paketet Data Quality Information (informativ)... 132 5.14.1 NW_ScopeCode (kodlista)... 134 5.14.2 NW_ScopeDescription... 134 5.15 Översättningstabell mellan applikationsschema och begreppsmodell... 135 Bilaga A (informativ) Begreppsmodell... 139 Bilaga B (informativ) Detaljeringsnivåer i vägnät... 144 Bilaga C (informativ) Detaljeringsnivåer i järnvägsnät... 148 Bilaga D (informativ) Vägtrafikregler... 150 Bilaga E (informativ) Fördjupning av vissa väg- och vägdelsbegrepp... 151 Bilaga F (informativ) Filpaket... 152 Bilaga G (informativ) Register över klasser i applikationsschemat... 163 Bilaga H (informativ) Litteraturförteckning... 166 6

Förord Svensk standard SS 63 70 04-1, utgåva 1, har utarbetats av den tekniska kommittén SIS/TK 320 Väg- och järnvägsinformation. TK 320 ingå i projektområdet geografisk information (Stanlik) inom SIS, Swedish Standards Institute. Den tidigare versionen av denna standard fastställdes i december 1998 och hade beteckningen SS 63 70 04, utgåva 1. På www.sis.se/stanli, under Användarstöd finns bl.a. XML-scheman för nerladdning. Där går det också att ställa frågor, lämna problemrapporter och förbättringsförslag. Den tekniska kommitten tar ansvar för standardens fortsatta utveckling. 7

Orientering Syftet med denna standard är att underlätta utbyte av information mellan olika aktörer. En förutsättning för detta är ett enhetligt sätt att betrakta de nät som vägar och järnvägar utgör. Vägar och järnvägar har karaktären av sammanhängande nät och detta är standardens utgångspunkt. Den nätmodell som standarden beskriver innehåller information i sig (vägen mellan X-köping och Y-stad), men utgör också stommen för hur annan information skall knytas till den (rastplatsen Utblicken), d.v.s. utgör ett referenssystem för annan information. Denna standard ger stöd för användning på olika sätt och för olika yrkeskategorier, allt från verksamhetsbehov till utvecklarens behov av ett konkret filformat för dataöverföring. Standarden ger stöd för överföring av datamängder. Det finns funktioner i standarden som tillåter hantering av nät på olika nivåer med avseende på funktionell detaljeringsgrad. Det finns också möjlighet att beskriva ett nät med olika topologisk komplexitet. Resurser för hantering av uppdatering av delar av nätet och hantering av verklighetsförändringar över tiden ingår också. För att tillgodose dessa olika behov innehåller standarden ett antal modeller enligt Figur 1. Begreppsmodell ---------------- Stanli-notation normativ Underlag för Dataöverförings- Dataöverföringsmodelmodell -------------- -------------- t.ex. t.ex XML-schema XML-schema Applikationsschema ---------------- UML Implementeras i kompletterande resurser utanför Valideras mot Sändande Sändande system system Skapar Datamängd Överförings-dataset Överförings-dataset --------------- --------------- t.ex. --------------- XML XML XML Används i Mottagande Mottagande system system Figur 1 Denna standards roll och användning 8

Nättyper Vissa begreppsdefinitioner i den grundläggande nätmodellen förutses vara användbara för andra nät än vägoch järnvägsnät. Denna standard och dess begreppsdefinitioner omfattar dock endast väg- och järnvägsnät. Se Figur 2. infrastruktur grundläggande struktur som stödjer samhälleliga funktioner nät avsett för trafik fysisk förflyttning av personer, gods eller fordon infrastrukturnät nät för infrastruktur -------------------------------- nätnamn: Namn 1:1 beskrivning: Text 0:1 nätägare: Namn 0:1 hydrologiskt flödesnät nnn Ex. NVDBs vägnät Cykelbanenätet Spårnätet SJ fjärrtrafik SL trafiknät SL pendeltåg Linje Nynäshamn-Bålsta avsett för trafiknät infrastrukturnät för trafikändamål ----------------------------- VA-nät Ledningsnät Telenät nnn farledsnät luftledsnät nnn vägnät trafiknät för vägtrafikändamål SS637004 järnvägsnät trafiknät för spårbunden trafik Kraftnät nnn Infrastrukturnät kan specialiseras till trafiknät. Figur 2 Begreppsschema - specialisering av nät Ett visst trafiknät kan inkludera både vägar och spår (t.ex. ett kollektivtrafiknät). Andra trafiknät kan specialiseras till vägnät eller järnvägsnät. ANM. Det finns möjlighet att utöka specialiseringen till farledsnät, luftledsnät m.m. Denna specialisering avser en grov kategorisering av nätet. Den specifika karaktären av nätet framgår av nätnamn och beskrivning. Komplexitetsnivåer Denna standard kan användas på olika komplexitetsnivå beroende på vilka krav och vilken modellkarakteristik som de olika tillämpningarna har. T.ex. kan en tillämpning med nätmodell på portkonceptets nivå överföra information på denna eller lägre komplexitetsnivå. 9

Låg komplexitet Komplexitetsnivå: ISO 19107 Innehåll Nod/länk enligt ISO 19107 Core Basic Tillkommer ID, förändringshantering, detaljeringsnivåer, hantering av trafikslag och koppling mellan olika nät Core Temporal Tillkommer giltighetsperiod Hög komplexitet Port Concept Portkonceptet Figur 3 Modellens olika komplexitetsnivåer Syftet att denna standard stödjer datautbyte har påverkat applikationsschemat och i viss mån även begreppsmodellen. Konkretiseringen i en överföringsmodell skulle dock kunna följas av motsvarande arbete för gränssnitt för applikationer och databaser. Standardens innehåll Verksamhetsmodell Normativt innehåll i standarden Begreppsmodell modell som förklara begrepp och anger deras inbördes relationer Applikationsschema formell beskrivning av datastruktur, regler och innehå för information inom ett visst tillämpningsområde Kompletterande resurser Dataöverföringsmodell Tjänstegränssnitt Databasschema olika sätt att implementera ett applikationsscema Figur 4 Standardens innehåll En dataöverföringsmodell (se figur 4 )är en modell som tekniskt specificerar dataöverföring, inklusive filformat. Applikationsschemat kan konkretiseras för dataöverföring i en dataöverföringsmodell på alternativa sätt. Exempel är XML-schema, EXPRESS eller GML. 10

1 Omfattning Denna standard definierar modeller för information som beskriver väg- och järnvägsnät. Den definierar också hur annan information knyts till dessa nät. Standarden fokuserar på överföring av dessa informationsmängder mellan olika system. Standarden stödjer metadatahantering inklusive kvalitetsrapportering Standarden omfattar inte definition av nätanknutna företeelser regler för hur verklighetens företeelser representeras som data 11

2 Normativa hänvisningar Detta dokument hänvisar till följande dokument som är absolut nödvändiga när detta dokument skall tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). Flertalet ISO-standarder är även fastställda som Europastandard (EN) och därmed införda som svensk standard (SS). ISO 3166-3 Codes for the representation of names of countries and their subdivisions Part 3: Code for formerly used names of countries ISO 8601 ISO 9000:2005 Data elements and interchange formats Information interchange Representation of dates and times Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi ISO 11180:upphävd 2004 Postal addressing (Annex A) ISO/TS 19103 ISO 19107 ISO 19108 ISO 19109 ISO 19111 ISO 19113 ISO 19114 ISO 19115 ISO 19118 SS 63 70 06 SS 63 70 07 Geographic information Conceptual Schema Language Geografisk information Modell för att beskriva rumsliga aspekter Geografisk information Modell för att beskriva tidsaspekter Geographic information Rules for application schema Geografisk information Modell för att beskriva koordinatbaserade referenssystem Geografisk information Kvalitetsprinciper Geografisk information Metoder för utvärdering av kvalitet Geografisk information Metadata Geographic information Encoding Geografisk information Typoberoende representation av geografiska företeelser Geografisk Information Representation av förändringar i datamängder 12

3 Termer och definitioner samt förkortningar Begreppsmodellens termer och definitioner finns i avsnitt 4 samt i bilaga A. Applikationsschemats termer förklaras i avsnitt 5. 3.1 Termer och definitioner I denna standard är följande termer och definitioner tillämpliga. applikationsschema formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [Samverkande GIS med ISO 19100:1994]. attribut representation av en företeelses egenskap attributtyp typ av karaktäristik eller beskrivning för en objekttyp [Samverkande GIS med ISO 19100] begreppsmodell modell som förklarar begrepp och anger deras inbördes relationer ANM. 1 Begreppsmodeller används för att beskriva företeelser och egenskaper inom ett avgränsat tillämpningsområde ANM. 2 begreppsmodellen kan presenteras antingen som ett begreppsschema eller som en begreppstabell [Samverkande GIS med ISO 19100:2004] metadata data om data [SS-ISO 19115:2003] ANM. uppgifter om en datamängd [Samverkande GIS med ISO 19100] objekt enskild förekomst av en objekttyp [Samverkande GIS med ISO 19100] ANM. Objekt (UML): enskild förekomst av en klass objekttyp abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Samverkande GIS med ISO 19100] sambandsaspekttyp sambandstyp sedd ur en av de två inblandade objekttypernas perspektiv [STG Hb 167:1996, GIS-ordboken] sambandstyp typ av semantiskt överensstämmande samband som, i en begreppsmodell, upprättats mellan två objekttyper [STG Hb 167:1996, GIS-ordboken] 13

3.2 Förkortningar EXPRESS GML NVDB OMG Stanli Stanli-notation UML UUID VU94 XML XML-schema Modelleringsspråk standardiserat i ISO 10303-11 Industrial Automation Systems and Integration Product data representation and exchange Part 11: Description methods The EXPRESS Language Reference Manual Geography Markup Language XML-baserat sätt att representera geografiska data Nationell Vägdatabas Officiell svensk rikstäckande grunddatabas omfattande statliga, kommunala och privata vägar Object Management Group internationell organisation som utvecklar standarder för programobjekt för objektorienterade applikationer i öppna nätverk. Projektområde inom SIS som ägnar sig åt geografisk information Grafiskt beskrivningsspråk för begreppsmodeller, se handboken Samverkande GIS med ISO 19100 Unified Modeling Language objektorienterat analys- och designspråk framtaget av Object Management Group (OMG). Universal Unique Identifier metod att unikt identifiera digitala objekt Vägverkets regler för vägutformning. Används som underlag vid upphandling och genomförande av projektering av statliga vägar Extensible Markup Language förenklad variant av SGML anpassad för användning på Internet. SGML är en standard för strukturering av dokument. Schema som beskriver det möjliga datainnehållet i en XML-fil med avseende på struktur, innehåll och semantik 14

4 Begreppsmodell 4.1 Inledning Begreppsmodellen förklarar innebörden av centrala begrepp inom denna standards tillämpningsområde, d.v.s. för väg- och järnvägsnät. Egenskaper och relationer bidrar till förståelsen av begreppen. ANM. 1 Begreppsmodellen anger inte informationens struktur. Redundans kan därför förekomma. Begreppsmodellen redovisas i ett antal vyer i form av begreppsscheman i Stanli-notation. I schemana återges också den verbala definitionen av begreppen, i begreppssymbolerna utskriven närmast under begreppets namn.i vissa fall har exempel och förklaringar, som ej stöds av Stanli-notationen, lagts in i begreppsschemana. ANM. 2 Begreppsrutor med streckade begränsningslinjer omfattas ej av denna standard. Hela begreppsmodellen i form av komplett begreppsschema och begreppstabell återfinns i Bilaga A. 4.2 Trafiknät och dess rumsliga representation trafiknät sammanhållet system av nätkomponenter för trafikändamål -------------------------------------------------------------------------------------- nätnamn : namn 1:1 beskrivning : text 0:1 nätägare : namn 0:1 består av 2:M (ingår i 1:1) nätkomponent nätförbindelse eller nätknut ------------------------------------------------------------------------- nätförbindelse sträcka mellan två intilliggande nätknutar i ett trafiknät --------------------------------------------------------------------------------------- längd : längdmått 1:1 referenslinje : linjegeometri 1:1 förbinder 1:2 (knyter ihop 1:M) nätknut plats där det är möjligt att byta nätförbindelse eller vända ----------------------------------------------------------------------------- referenspunkt : position 1:1 Figur 5 Begreppsschema - trafiknät och dess rumsliga representation Ett trafiknät består av två eller flera nätkomponenter. En nätkomponent är antingen en nätförbindelse eller en nätknut. Varje nätkomponent ingår i endast ett trafiknät. (Däremot kan nätkomponent trafikeras av flera trafikslag, se avsnitt 4.3.1. En nätknut knyter ihop två eller flera nätförbindelser eller utgör ändpunkt för en nätförbindelse. En nätförbindelse förbinder normalt två nätknutar, men i fallet vändslinga förbinder den endast en nätknut. ANM. Samförlagda trafiknät Om flera separata trafiknät delvis använder samma fysiska anläggning kan det förekomma att nätförbindelser och nätknutar på vissa avsnitt sammanfaller. Till exempel kan det förefalla som om ett bilvägnät och ett cykelvägnät har gemensamma nätförbindelser och nätknutar. Emellertid har ju vardera trafiknätet sin egen nättopologi genom sambanden mellan sina nätkomponenter. Därför kan olika trafiknät inte dela nätkomponenter. Förhållandet att flera trafiknät på vissa avsnitt sammanfaller framgår genom att de på dessa avsnitt kan ha gemensam rumslig representation. Om man tillämpar samma synsätt i informationshanteringen kan man både bevara en entydig nättopologi för respektive trafiknät och undvika onödig dubblering av geometri. Situationen illustreras av exemplet i figur 6. 15

bilnätet g2 g4 g1 g3 g5 nf2 nf1 cykelnätet nf3 nf4 nf1 nf2 nf3 nf4 nätförbindelser g1 g2 g3 g4 g5 geometri Figur 6 Exempel - bilnät och cykelnät delar geometri på samförlagda avsnitt 4.3 Hantering av flera trafiknät och trafik i näten 4.3.1 Trafikelement och trafikslag Trafiken som färdas i trafiknätet utgörs av trafikelement (t.ex. fordon eller fotgängare). Passagerare eller transporterat gods utgör däremot inte trafikelement. Trafikelementen kan, utifrån någon indelningsgrund, kategoriseras som trafikslag. Ett trafikslag är således en kategori av trafik som betraktas som likartad. Vad som betraktas som likartad trafik bestäms av verksamhetens och tillämpningarnas krav. ANM. Ett trafikslag kan vara mycket brett specificerat, t.ex. all vägtrafik, mer begränsat, t.ex. kollektivtrafik, cykeltrafik eller trafik med tunga fordon, eller mycket speciellt, t.ex. utryckningstrafik eller trafik på busslinje 744. Ett trafiknät trafikeras av ett eller flera trafikslag. Omvänt trafikerar trafikslag ett eller flera trafiknät. Härav framgår vilka trafikslag som trafikerar de sammanlagda trafiknäten. Tillämpningens behov får avgöra om man skapar skilda trafiknät för olika trafikslag eller inte. Trafikslag trafikerar också nätkomponenter. Detta samband visar vilka trafikslag som trafikerar olika delar av trafiknätet. 16

Ex. NVDBs vägnät Cykelbanenätet Spårnätet SJ fjärrtrafik SL trafiknät SL pendeltåg Linje Nynäshamn - Bålsta består av 1:M (ingår i 1:1) trafiknät sammanhållet system av nätkomponenter för trafikändamål ------------------------------------------------------------------- nätnamn : Namn 1:1 beskrivning : Text 0:1 nätägare : Namn 0:1 färdas i 1:M (möjliggör färd för 0:M) Ex. Fordon, fotgängare nätkomponent nätförbindelse eller nätknut ------------------------------------------------------------------------- trafikeras av 1:M (trafikerar 1:M) trafikelement det som färdas i ett trafiknät (fordon eller fotgängare) trafikerar 1:M (trafikeras av 0:M) trafikslag kategori av trafiklement som betraktas som likartade ---------------------------------------------------------------------------- trafikslag : Namn 1:1 beskrivning : Text 0:1 kategoriseras som 0:M (är kategori för 0:M) Ex. Biltrafik Cykeltrafik Kollektivtrafik Busstrafik Figur 7 Begreppsschema - trafikslag och trafiknät 4.3.2 Anslutning mellan trafiknät Ett trafiknät kan ansluta till ett eller flera andra trafiknät. Det betyder att trafikelement av visst trafikslag i ett trafiknät (t.ex. en cykel i cykelvägnätet) kan tas emot av, d.v.s. fortsätta i, ett annat trafiknät (t.ex. bilvägnätet). Se Figur 8. Två trafiknät ansluts i nätanslutningar bilvägnätet cykelvägnätet nätanslutning Figur 8 Exempel på anslutning mellan trafiknät Ur figur 9 framgår att trafikelement av visst trafikslag kan byta trafiknät i nätanslutningar. Omvänt medger nätanslutningar trafiknätsbyte för trafikelement av visst trafikslag. Nätanslutningar kopplar ihop trafiknäten genom att ansluta en nätkomponent i respektive trafiknät.. En nätanslutning kan placeras på valfritt ställe på nätkomponenterna och kan följdaktligen ligga t.ex. mitt på en nätförbindelse. ANM. Nätanslutningar gör att trafik kan byte nätförbindelse utan att det finns en nätknut. I nätanslutningar lämnar trafiken ett trafiknät och fortsätter i ett annat. Nätknut, å andra sidan, kan ses som "plats där man kan byta nätförbindelse inom trafiknätet eller vända". 17

kan tas emot av annat 0:M (kan från annat trafiknät ta emot 0:M) nätkomponent nätförbindelse eller nätknut ------------------------------------------------------------------------- består av 1:M (ingår i 1:1) trafiknät sammanhållet system av nätkomponenter ------------------------------------------------------------------- nätnamn : Namn 1:1 beskrivning : Text 0:1 nätägare : Namn 0:1 trafikeras av 1:M (trafikerar 1:M) ansluter till 0:M (ansluter till 0:M) färdas i 1:M (möjliggör färd för 0:M) trafikelement det som färdas i ett nät (fordon eller fotgängare) trafikerar 1:M (trafikeras av 0:M) trafikslag kategori av trafikelement som betraktas som likartade ------------------------------------------------------------------------- trafikslag: Namn 1:1 beskrivning: Text 0:1 kategoriseras som 0:M (är kategori för 0:M) ansluter 2:M (ansluts via 0:M) avsedd för 1:M (byter nät i 0:M) nätanslutning plats där trafikelement kan byta trafiknät ------------------------------------------------------------------------ medger nätbyte för 1:M (byter nät i 0:M) Figur 9 Begreppsschema - anslutning mellan trafiknät 4.3.3 Byte mellan trafikslag Passagerare eller gods ombord på ett trafikelement kan byta trafikelement och därmed byta till annat trafikslag. T.ex. kan en passagerare stiga av bussen och fortsätta med lokaltåget. Trafikslagen kan trafikera samma eller olika trafiknät. Byte av trafikelement kan också ske inom samma trafikslag, t.ex. från en buss till en annan. nätkomponent nätförbindelse eller nätknut --------- ---------------- ---------------- ----------------- --------------- trafikerar 1:M (trafikeras av 0:M) trafikslag kategori av trafikelement som betraktas som likartade --------- ---------------- ---------------- ----------------- --------- trafikslag: Namn 1:1 beskrivning: Text 0:1 Ex. Biltrafik Cykeltrafik Kollektivt rafik Busstrafik tillhör 1:1 (ansluts via 0:M) förbinder 1:M (förbinds av 0:M) bytesplats anordnad plats där trafikant eller gods byter till annat trafikelement --------- ---------------- ---------------- ----------------- ---------------- ------------- hållplatsbeteckning: Text 0:1 anslute r 2:M (ansluts via 0:1) terminal funktion som binder samman ett antal bytesplatser --------- ---------------- ---------------- ----------------- ---------------- ----------------- populärnamn: Namn 0:1 handikappanpassning: Ja/Nej 0:1 Figur 10 Begreppsschema - byte mellan trafikslag ANM. Attributtyperna för bytesplats och terminal är inte avstämda mot det verkliga informationsbehovet för olika aktörer utan skall ses som exempel på egenskaper som kan behövas. 18

Terminal : ansluter två eller flera bytesplatser Bytesplats erbjuder bytesmöjlighet spårtrafik vägtrafik Figur 11 Illustration av bytesplats och terminal ANM. Terminal och bytesplats skiljer sig från nätanslutning (se 5.5.2) på följande sätt:. Terminal och bytesplats möjliggör för passagerare eller gods att byta till annat trafikelement, som kan finnas i annat nät eller vara av annat trafikslag. Nätanslutning är en fysikt koppling mellan två nät som ger möjlighet för trafikelement att byta trafiknät. 4.4 Detaljeringsnivåer Trafiknät kan beskrivas med olika upplösningar. På grov nivå kan det beskrivas som förbindelser mellan orter och på finare nivå som vägbanor, körfält eller spår. 4.4.1 Modell Detaljeringsnivå anger upplösningen för en viss redovisning av ett trafiknät och dess delar. Nätsystem grupperar ett antal nätkomponenter. Nätsystemet representeras på en grövre detaljeringsnivå av en nätkomponent. Detta gör det möjligt att märka upp enskilda delar av ett trafiknät för att visa vilka detaljeringsnivåer de avses representera, t.ex. ange att en nätförbindelse skall representera en körbana eller ett spår. Det gör det också möjligt att samtidigt representera ett trafiknät både på en grövre och en finare detaljeringsnivå, och vid förflyttning i trafiknätet kunna välja detaljeringsnivå utan att förlora sin relativa position i trafiknätet på den andra nivån. 19