Geografisk information Väg- och järnvägsnät Applikationsschema. Geographic information Road and railway networks Application schema

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS :2009 Fastställd/Approved: Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ; ; ; ; ; Geografisk information Väg- och järnvägsnät Applikationsschema Geographic information Road and railway networks Application schema SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

2 Hitta rätt produkt och ett leveranssätt som passar dig Standarder Genom att följa gällande standard både effektiviserar och säkrar du ditt arbete. Många standarder ingår dessutom ofta i paket. Tjänster Abonnemang är tjänsten där vi uppdaterar dig med aktuella standarder när förändringar sker på dem du valt att abonnera på. På så sätt är du säker på att du alltid arbetar efter rätt utgåva. e-nav är vår online-tjänst som ger dig och dina kollegor tillgång till standarder ni valt att abonnera på dygnet runt. Med e-nav kan samma standard användas av flera personer samtidigt. Leveranssätt Du väljer hur du vill ha dina standarder levererade. Vi kan erbjuda dig dem på papper och som pdf. Andra produkter Vi har böcker som underlättar arbetet att följa en standard. Med våra böcker får du ökad förståelse för hur standarder ska följas och vilka fördelar den ger dig i ditt arbete. Vi tar fram många egna publikationer och fungerar även som återförsäljare. Det gör att du hos oss kan hitta över 500 unika titlar. Vi har även tekniska rapporter, specifikationer och workshop agreement. Matriser är en översikt på standarder och handböcker som bör läsas tillsammans. De finns på sis.se och ger dig en bra bild över hur olika produkter hör ihop. Standardiseringsprojekt Du kan påverka innehållet i framtida standarder genom att delta i någon av SIS ca 400 Tekniska Kommittéer. Find the right product and the type of delivery that suits you Standards By complying with current standards, you can make your work more efficient and ensure reliability. Also, several of the standards are often supplied in packages. Services Subscription is the service that keeps you up to date with current standards when changes occur in the ones you have chosen to subscribe to. This ensures that you are always working with the right edition. e-nav is our online service that gives you and your colleagues access to the standards you subscribe to 24 hours a day. With e-nav, the same standards can be used by several people at once. Type of delivery You choose how you want your standards delivered. We can supply them both on paper and as PDF files. Other products We have books that facilitate standards compliance. They make it easier to understand how compliance works and how this benefits you in your operation. We produce many publications of our own, and also act as retailers. This means that we have more than 500 unique titles for you to choose from. We also have technical reports, specifications and workshop agreements. Matrices, listed at sis.se, provide an overview of which publications belong together. Standardisation project You can influence the content of future standards by taking part in one or other of SIS s 400 or so Technical Committees.

3 Denna standard ersätter SS :2006, utgåva 1, som i sin tur ersatte SS , utgåva 1. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by!the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), tel Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. SIS Förlag AB, SE Stockholm, Sweden. Tel: Fax: sis.sales@sis.se Internet:

4 Innehåll Förord... 3 Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Termer och definitioner Förkortningar Applikationsschema Inledning Principer Jämförelser mellan länk/nod-topologi och portkonceptet Applikationsschemats struktur och beroenden Paketet Road and Railway Network Paketet Net Extents Paketet Generic Feature Connections Paketet Traffic Connectivity Paketet General Update Model Connections Kvalitetsmodell (informativ) Använda definitioner ur SS-EN ISO (informativ) Paketet Extended Data Quality (informativ) Paketet Meta Quality Information (informativ) Paketet Data Quality Information (informativ) Översättningstabell mellan applikationsschema och begreppsmodell Bilaga A (informativ) Begreppsmodell Bilaga B (informativ) Detaljeringsnivåer i vägnät Bilaga C (informativ) Detaljeringsnivåer i järnvägsnät Bilaga D (informativ) Vägtrafikregler Bilaga E (informativ) Fördjupning av vissa väg- och vägdelsbegrepp Bilaga F (informativ) Filpaket Bilaga G (informativ) Litteraturförteckning Bilaga H (informativ) Externa bilagor Sida 2

5 Förord Det som förändrats i denna utgåva är hanteringen av detaljeringsnivåer. Dessutom har det tillkommit en beskrivning av manöver, d.v.s. svängar över flera noder. Ett antal termer har också ändrats. Begreppsmodellen har inte uppdaterats men har flyttats till bilaga A som är informativ. 3

6 Orientering 0.1 Syfte Syftet med denna standard är att underlätta utbyte av information mellan olika aktörer. En förutsättning för detta är ett enhetligt sätt att betrakta de nät som vägar och järnvägar utgör. Vägar och järnvägar har karaktären av sammanhängande nät och detta är standardens utgångspunkt. Den nätmodell som standarden beskriver innehåller information i sig (vägen mellan X-köping och Y-stad), men utgör också stommen för hur annan information ska knytas till den (rastplatsen Utblicken), dvs utgör ett referenssystem för annan information. Denna standard ger stöd för användning på olika sätt och för olika yrkeskategorier, allt från verksamhetsbehov till utvecklarens behov av ett konkret filformat för dataöverföring. Standarden ger stöd för överföring av datamängder. Det finns funktioner i standarden som tillåter hantering av nät på olika nivåer med avseende på funktionell detaljeringsgrad. Det finns också möjlighet att beskriva ett nät med olika topologisk komplexitet. Resurser för hantering av uppdatering av delar av nätet och hantering av verklighetsförändringar över tiden ingår också. För att tillgodose dessa olika behov innehåller standarden ett antal modeller enligt Figur 1. informativ Begreppsschema Stanli-notation Underlag för normativ Dataöverförings- Dataöverföringsmodelmodell t.ex. t.ex XML-schema XML-schema Applikationsschema UML Implementeras i kompletterande resurser utanför Valideras mot Sändande Sändande system system Skapar Datamängd Överförings-dataset Överförings-dataset t.ex XML XML XML Används i Mottagande Mottagande system system Figur 1 Denna standards roll och användning 4

7 0.2 Nättyper Vissa begreppsdefinitioner i den grundläggande nätmodellen förutses vara användbara för andra nät än vägoch järnvägsnät. Denna standard och dess begreppsdefinitioner omfattar dock endast väg- och järnvägsnät. Se figur 2. infrastruktur grundläggande struktur som stödjer samhälleliga funktioner nät avsett för trafik fysisk förflyttning av personer, gods eller fordon infrastrukturnät nät för infrastruktur nätnamn: Namn 1:1 beskrivning: Text 0:1 nätägare: Namn 0:1 hydrologiskt flödesnät nnn Ex. NVDBs vägnät Cykelbanenätet Spårnätet SJ fjärrtrafik SL trafiknät SL pendeltåg Linje Nynäshamn-Bålsta avsett för trafiknät infrastrukturnät för trafikändamål VA-nät Ledningsnät Telenät nnn farledsnät luftledsnät nnn vägnät trafiknät för vägtrafikändamål SS järnvägsnät trafiknät för spårbunden trafik Kraftnät nnn Infrastrukturnät kan specialiseras till trafiknät. Figur 2 Begreppsschema specialisering av nät Ett visst trafiknät kan inkludera både vägar och spår (t.ex. ett kollektivtrafiknät). Andra trafiknät kan specialiseras till vägnät eller järnvägsnät. ANM. Det finns möjlighet att utöka specialiseringen till farledsnät, luftledsnät m.m. Denna specialisering avser en grov kategorisering av nätet. Den specifika karaktären av nätet framgår av nätnamn och beskrivning. 0.3 Komplexitetsnivåer Denna standard kan användas på olika komplexitetsnivå beroende på vilka krav och vilken modellkarakteristik som de olika tillämpningarna har. T.ex. kan en tillämpning med nätmodell på portkonceptets nivå överföra information på denna eller lägre komplexitetsnivå. Se Figur 3. 5

8 Låg komplexitet Komplexitetsnivå: ISO Innehåll Nod/länk enligt ISO Core Basic Tillkommer ID, förändringshantering, detaljeringsnivåer, hantering av trafikslag och koppling mellan olika nät Core Temporal Tillkommer giltighetsperiod Hög komplexitet Port Concept Portkonceptet Figur 3 Modellens olika komplexitetsnivåer Syftet att denna standard stödjer datautbyte har påverkat applikationsschemat och i viss mån även begreppsmodellen. Konkretiseringen i en överföringsmodell skulle dock kunna följas av motsvarande arbete för gränssnitt för applikationer och databaser. 0.4 Standardens innehåll Verksamhetsmodell Informativt innehåll i standarden Begreppsschema informell beskrivning som förklarar begrepp och anger deras inbördes relationer Normativt innehåll i standarden Applikationsschema formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde Kompletterande resurser Dataöverföringsmodelmodell Tjänstegränssnitt Databasschema olika sätt att implementera ett applikationsscema Figur 4 Standardens innehåll En dataöverföringsmodell (se Figur 4) är en modell som tekniskt specificerar dataöverföring, inklusive filformat. Applikationsschemat kan konkretiseras för dataöverföring i en dataöverföringsmodell på olika sätt. Exempel är XML-schema, EXPRESS eller GML. 6

9 1 Omfattning Denna standard definierar modeller för information som beskriver väg- och järnvägsnät. Den definierar också hur annan information knyts till dessa nät. Standarden fokuserar på överföring av dessa informationsmängder mellan olika system. Standarden stödjer metadatahantering inklusive kvalitetsrapportering. Standarden omfattar inte definition av nätanknutna företeelser regler för hur verklighetens företeelser representeras som data 2 Normativa hänvisningar Detta dokument hänvisar till följande dokument som är absolut nödvändiga när detta dokument ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). SS-ISO 8601 SS-ISO SS-EN ISO 9000:2005 SIS-ISO/TS SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO 19115:2005 SS-EN ISO SS SS Dataelement och datautväxling Skrivsätt för datum och tid Språkkoder Del 1: Tvåställiga bokstavskoder Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi Geografisk information Språk för databeskrivande scheman Geografisk information Modell för att beskriva rumsliga aspekter Geografisk information Modell för att beskriva tidsaspekter Geographic information Regler för applikationsschema Geografisk information Modell för att beskriva koordinatbaserade referenssystem Geografisk information Kvalitetsprinciper Geografisk information Metoder för utvärdering av kvalitet Geografisk information Metadata Geographic information Kodningsregler för överföring av data Geografisk information Typoberoende representation av geografiska företeelser Geografisk Information Representation av förändringar i datamängder Handbok Samverkande GIS med ISO

10 3 Termer och definitioner 3.1 Termer och definitioner Begreppsmodellens termer och definitioner finns i bilaga A. Applikationsschemats termer förklaras i 4. Vid användning av denna standard gäller dessutom följande termer och definitioner applikationsschema formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde attribut representation av en företeelses egenskap attributtyp typ av karaktäristik eller beskrivning för en objekttyp begreppsmodell modell som förklarar begrepp och anger deras inbördes relationer ANM. 1 Begreppsmodeller används för att beskriva företeelser och egenskaper inom ett avgränsat tillämpningsområde. ANM. 2 Begreppsmodellen kan presenteras antingen som ett begreppsschema eller som en begreppstabell metadata data om data [SS-EN ISO 19115:2005] ANM. Uppgifter om en datamängd objekt enskild förekomst av en objekttyp ANM. Objekt (UML): enskild förekomst av en klass objekttyp abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper sambandsaspekttyp sambandstyp sedd ur en av de två inblandade objekttypernas perspektiv sambandstyp typ av semantiskt överensstämmande samband som, i en begreppsmodell, upprättats mellan två objekttyper 3.1 abc abcdeft 8

11 3.2 Förkortningar EXPRESS GML NVDB OMG Stanli-notation UML UUID VU94 XML XML-schema URL OCL Modelleringsspråk standardiserat i ISO Industrial Automation Systems and Integration Product data representation and exchange Part 11: Description methods The EXPRESS Language Reference Manual. Geography Markup Language XML-baserat sätt att representera geografiska data Nationell Vägdatabas Officiell svensk rikstäckande grunddatabas omfattande statliga, kommunala och privata vägar. Object Management Group internationell organisation som utvecklar standarder för programobjekt för objektorienterade applikationer i öppna nätverk. Grafiskt beskrivningsspråk för begreppsmodeller, se även handboken Samverkande GIS med ISO Unified Modeling Language objektorienterat analys- och designspråk framtaget av Object Management Group (OMG). Universal Unique Identifier metod att unikt identifiera digitala objekt. Vägverkets regler för vägutformning. Används som underlag vid upphandling och genomförande av projektering av statliga vägar. Extensible Markup Language förenklad variant av SGML anpassad för användning på Internet. SGML är en standard för strukturering av dokument. Schema som beskriver det möjliga datainnehållet i en XML-fil med avseende på struktur, innehåll och semantik. Uniform Resource Locator. Object Constraint Language. 9

12 4 Applikationsschema 4.1 Inledning Applikationsschemat specificerar innehåll och struktur i en datamängd. Den syftar till att etablera en gemensam och korrekt förståelse av data. Applikationsschemat är inte anpassad till någon särskild hård- eller mjukvara. Namnsättning i applikationsschemat är på engelska för att underlätta internationellt utbyte och samarbete. Applikationsschemat uttrycks i det grafiska modelleringsspråket UML, Unified Modeling Language, enligt OMG UML 1.3 samt SS-ISO/TS Geographic Information Conceptual Schema Language. Applikationsschemat redovisas per delavsnitt (paket) i ett antal klassdiagram och klassbeskrivningar. I beskrivningen används svenska termer enligt Tabell 1: Tabell 1 UML-termer i applikationsschema med förklaringar UML- term UML-symbol Förklaring Svensk term Class Diagram Schema över associationerna mellan klasserna. Klassdiagram Class Superclass Subclass <<Abstract >> Ungefär objekttyp. Motsvaras i STEP av Entity. Avser datastruktur och beteende för en samling likartade objekt (se nedan). Den klass i en generalisering som subklasserna ärver från. Specialisering av en basklass. Ärver egenskaper (attribut m.m.) från basklassen. Anger att klassen inte kan ha förekomster (kan inte instansieras). Klass Basklass Subklass Abstrakt Package Gruppering av samhörande modellelement. Paket Attribute Egenskaper för en klass. Om multiplicitet inte anges är den 1. Multiplicitet uttrycks inom hakparenteser, t.ex. [0..1].. Attribut [n] Association Samband mellan klasser. Association Aggregation Association som innebär som består av. Aggregering Inheritance Specialisering. Subklassen ärver den generella klassens egenskaper. Object Förekomst ur en klass. Objekt Arv Constraint <<Enumeration>> Begränsningar i beteende för en klass. Uttrycks i OCL. Klass som definierar tillåtna diskreta attributvärden. Restriktion <<DataType>> Klass som definierar en strukturerad datatyp. Datatyp Uppräkningstyp 10

13 4.2 Principer ID-hantering För datautbyte är det viktigt att parterna kommer överens om regler och riktlinjer för identifiering av objekt. Principerna i SS , bilaga C är tillämpbara även för denna standard Rapportering av kvalitetsuppgifter Hanteras enligt SS-EN ISO 19113, SS-EN ISO och SS-EN ISO Geometri Denna standard tillåter geometri definierad på flera olika sätt, t.ex. polylines eller kurvgeometrier definierade med raklinjer, cirkelbågar och klotoider. Sändande och mottagande parter ska sinsemellan komma överens om hur geometrin ska definieras Topologiska komplexitetsnivåer Applikationsschemat medger att nätet representeras på fyra komplexitetsnivåer. Den minst komplexa nivån hanterar grundläggande nod-länktopologi enligt SS-EN ISO och den mest komplexa hanterar portkonceptet. Se Figur 6. Komplexitetsnivå: ISO TP_Node TP_Edge Nod/länk enligt ISO19107 Core Basic NW_Node NW_Edge Tillkommer ID, förändringshantering, detaljeringsnivåer, hantering av trafikslag och koppling mellan olika nät Core Temporal NW_ValidNode NW_ValidEdge Tillkommer hantering av tidsversion Port Concept NW_RefNode NW_RefLink Portkonceptet Figur 5 Komplexitetsnivåer i applikationsschemat. Pilarna i figuren uttrycker specialisering. Notera att NW_RefLinke inte är en specialisering av NW_Edge Indelning i komplexitetsnivåer leder till att modellen kan användas på olika sätt. Vilket sätt som används beror på tillämpningarnas krav och struktur. Se Figur 5. a) Överföring från en mer komplex nivå till en mindre komplex kan utföras om mottagaren översätter data från den mer komplexa nivån till sin egen struktur. b) Överföring från en mindre komplex nivå till en mer komplex kan utföras i vissa fall. Detta kräver extra insatser för jämförelser av data och överenskommelse om hur översättningen till den mer komplexa nivån ska göras. Exempel på möjliga överföringar är: Överföring från SS-EN ISO till Core Basic genom att man lägger på UUID för nätelementen enligt SS-EN ISO eller genom geometrisk jämförelse (matchning). Överföring från Core Temporal till Port Concept med en ValidEdge per referenslänkdel och en geometrisk jämförelse för att hitta motsvarigheter som referenslänkdelar och referenslänkar. 11

14 Överföring från Core Basic till Core Temporal kan inte göras eftersom tidsmärkning inte kan påföras i efterhand om sådana saknas i sändande system. i sändande system ISO ISO i mottagande system ISO ISO Core Core Basic Basic Core Core Basic Basic Core Core Temporal Temporal Core Core Temporal Temporal Port Port Concept Concept Port Port Concept Concept Överföring utan tolkning eller bearbetning Kan bearbetas fram av mottagande system Figur 6 Möjliga dataöverföringar mellan komplexitetsnivåer 4.3 Jämförelser mellan länk/nod-topologi och portkonceptet Många tillämpningar i omvärlden, liksom den grundläggande topologin i SS-EN ISO (spatial schema), baserar sin topologi på länkar och noder. Länk motsvaras i begreppsmodellen av nätförbindelse och i applikationsschemat av NW_Edge. Nod motsvaras i begreppsmodellen av nätknut och i applikationsschemat av NW_Node. Länkar startar och slutar i noder. Detta är grunden i länk/nod-baserad topologi, inom matematiken också kallad grafteori. Portkonceptet har en annan utgångspunkt. Konceptet har tillkommit för att minimera följdverkningarna vid förändringar och uppdateringar i ett nät. Här byggs ett nät upp av referensnoder (NW_RefNode) och stabila referenslänkar (NW_RefLink) som kan förbli intakta även om t.ex. nya anslutningar (t.ex. ny anslutningsväg) tillkommer. Den topologiska kopplingen mellan referensnod och referenslänk eller mellan referenslänk och referenslänk, sker helt genom portar. Portkoncepter beskrivs vidare i till före förändring efter förändring länk/nod nod 1 nod 2 länk 1 länk 4 nod 1 nod 3 nod 2 länk 2 länk 3 portkonceptet referensnod 1 referensnod 2 referensnod 1 referenslänk 1 referensnod 3 referenslänk 1 referenslänk 2 referensnod 2 referensnodport referenslänkport Figur 7 Anslutning av ny väg eller järnväg till en nätförbindelse (vanlig länk) resp. till en referenslänk 12

15 Om en ny länk ansluts till en befintlig skapas en ny nod, vilket innebär att den gamla länken ersätts av två nya länkar. Den som hanterar vägnätet behöver kunna särskilja och benämna de två nya delarna. I Figur 6 visas detta genom att länk 1 har ersatts med de två nya länkarna 2 och 3. I förändringsintensiva tillämpningar kan förfarandet att skapa nya länkar så fort en ny länk ansluts vålla problem, eftersom alla företeelser som är knutna till den befintliga länken ska föras över till de två nya länkarna. Lägena för alla utbredningar ska räknas om etc. För att lösa detta problem kan referenslänk enligt portkonceptet användas. En referenslänk finns alltid kvar intakt i databasen oavsett hur många nya referenslänkar som ansluts till den. 4.4 Applikationsschemats struktur och beroenden Denna standard innehåller åtta paket. Se Figur 8: 1. Road and Railway Network den grundläggande modellen för väg- och järnvägsnät. 2. Net Extents modell för att beskriva belägenhet i förhållande till nätet för nätanknutna företeelser och andra uppgifter. 3. Traffic Connectivity modell som möjliggör koppling mellan nät, nätkomponenter och trafikslag. 4. Generic Feature Connections modell som beskriver knytningsmekanismer mellan Net Extents och modellerna GFI Generic Feature Instance och GFC Generic Feature Catalogue. 5. General Update Model Connections modell som beskriver knytningsmekanismer till modellen i GUM General Update Model. 6. Extended Data Quality modell för utökad kvalitetsinformation i jämförelse med SS-EN ISO Meta Quality Information modell för att ange metakvalitet. 8. Data Quality Information modell för att representera kvalitet för väg- och järnvägsnät. 13

16 ISO Spatial Schema TP_Node TP_Primitive GM_Primitive GM_ Point TP_Edge GM_ OrientablePrimitive GM_ Curve GM_ CurveBoundary ISO Metadata GM_Point Väg- och järnvägsnät - SS Road and Rail Network NW_Extent Net Extents NW_Object General Update Model Connections NW_LocationInstance NW_Length NW_RelativeLength NW_Direction NW_Edge NW_RefLink NW_Node NW_System NW_Extent Generic Feature Connections NW_Extent Traffic Connectivity NW_NetBelonging NW_LocationInstance NW_Object NW_NetConnector NW_Terminal NW_ExchangePoint Data Quality Information Extended Data Quality Meta Quality Information FI_AtributeValue FT_SimpleValueDomain CR_ ChangeObject SS Change Representation CR_ ChangeObject SS Generic Feature Instance SS Generic Feature Catalogue Representation av förändringar i datamängder - SS Typoberoende representation och utbyte av geografisk information- SS Figur 8 Applikationsschemats struktur och beroenden 14

17 4.5 Paketet Road and Railway Network Allmänt Paketet innehåller klasser som beskriver ett grundläggande väg- och järnvägsnät Översikt över nätmodellen Core Basic <<Abstract>> NW_Object (from General Update Model Connections) NW_Net +net 1 <<Abstract>> NW_LocationInstance 0..n NW_NetBelonging TP_Node (from Topological primitive) +netelement <<Abstract>> NW_NetElement TP_Edge (from Topological primitive) NW_Node NW_Edge Core Temporal NW_ValidEdge Port Concept NW_RefNode +refnode 1 NW_RefLink +reflink 1 1..n +refnodeports NW_RefNodePort +reflinkports 2..* NW_RefLinkPort <<Abstract>> NW_Port Figur 9 Översikt som visar sambanden mellan centrala klasser i nätmodellen och deras tillhörighet till komplexitetsnivå 15

18 4.5.3 NW_NetElement nätelement representerar en nod (NW_Node, se 4.5.4), en länk (NW_Edge, se 4.5.5) eller en referenslänk (NW_RefLink, se ) i ett nät. <<Abstract>> NW_NetElement NW_Node NW_Edge + length : NW_Length + fixedlength : Boolean + direction[0..1] : NW_Direction + detaillevels[0..*] : NW_DetailLevelCode NW_RefLink + length : NW_Length + fixedlength : Boolean + direction : NW_Direction + nextfreeportnumber [0..1] : Integer Figur 10 NW_NetElement Nätelement svarar mot begreppsmodellens nätkomponent men är utökad till att också omfatta referenslänk NW_Node nod plats där det är möjligt att byta länk eller vända 16

19 ISO TP_Primitive +topology +geometry GM_Primitive (from Topological primitive) 0..n Realization 0..1 (from Geometric primitive) GM_Point TP_Node (from Geometric primitive) (from Topological primitive) <<Abstract>> NW_NetElement NW_Node -- geometry shall be a point self.geometry.oclistypeof(gm_point) -- always connected to a NW_Edge or a NW_ValidEdge self.spoke->forall(de : TP_DirectedEdge de.topo.iskindof(nw_edge)) Figur 11 CoreTopology NW_Node En nod representerar en punkt i slutet av en väg- eller järnvägssträcka eller en korsning mellan två eller flera väg- eller järnvägssträckor. Nod möjliggör nätanknytning av företeelser som hör till en specifik korsning. Noden ger också möjlighet till hopkoppling av flera länkar (NW_Edge) i en och samma punkt. En nod är en TP_Node där den geometriska representationen är en punkt (GM_Point). Denna regel uttryckt i OCL lyder: self.geometry.oclistypeof(gm_point) Koppling mellan en NW_Node och dess punkt görs med hjälp av associationen "geometry" som ärvs från basklassen TP_Primitive. En nod ska alltid kopplas till en länk (NW_Edge eller NW_ValidEdge). Denna regel uttryckt i OCL lyder: self.spoke->forall(de: TP_DirectedEdge de.topo.iskindof(nw_edge)) NW_Edge länk sträcka mellan två intilliggande noder i ett trafiknät 17