Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar

Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar Syfte: Att skapa förståelse för rättigheter och skyldigheter inom arbetslivet. Genomgång: 1. Arbetsmarknadens parter. Beskriv kort arbetsmarknadens parter; att arbetsgivarna har sin egen intresseorganisation, Svenskt Näringsliv, som arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning för att gynna företagandet i Sverige. Att arbetarna har sin övergripande organisation, LO; som bevakar deras intressen. Att även tjänstemännen har sin egen övergripande organisation, TCO, och slutligen akademikerna som även de har sin egen organisation, SACO. 2. Fackföreningar. Berätta att det finns drygt femtio olika fackföreningar och att det är frivilligt att gå med i en fackförening. Vilken man väljer beror på vilket yrke man har och/eller på vilken arbetsplats man jobbar. Det kan också bero på vilken utbildning man har. Om det finns en aktiv fackföreningsklubb på den arbetsplats där man hamnar, får man troligtvis en förfrågan om man vill komma med som medlem, en kort tid efter att man har börjat sin anställning. 3. Arbetsrätt. Beskriv kortfattat de olika arbetsrättslagarna: Medbestämmandelagen, MBL. Lagen ger den fackliga organisationen som har tecknat kollektivavtalet rätt att förhandla vid en förändring på arbetsplatsen. Den ger också möjligheter för facket att påverka utvecklingen innan ett beslut tas. Lagen om anställningsskydd, LAS. Skyddar arbetstagare vid uppsägningar och avskedanden. Lagen reglerar bland annat uppsägningstider, tidsbegränsade anställningar, hur besked om uppsägning ska skötas och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. Lagen bestämmer också uppsägningstiden. Den kortaste är en månad. Arbetsmiljölagen. Här finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet, allt från miljö till organisation Skyddsombud. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivare och arbetstagare ska hjälpas åt med arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudet är arbetstagarnas representant i det arbetet. Skyddsombudet får utföra de uppgifterna på arbetstid och får också gå utbildningar för att klara av uppdraget. Arbetstidslagen. I arbetstidslagen finns bland annat regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar upp jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till och vad som gäller för nattvila. I arbetsmiljölagen finns dessutom särskilda regler om hur mycket personer som är under 18 år får arbeta. Det är 2007-11-22 1

bestämt i lagen att en normal arbetstid får vara högst 40 timmar i veckan (8 timmar per dag). Det står också i lagen att alla som arbetar heltid har rätt till 25 dagars betald semester per år, vilket motsvarar fem veckors ledighet. Jämställdhetslagen är en svensk lag som har till uppgift att främja både kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Lagen innehåller dels krav på att arbetsgivaren skall bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete och dels förbud mot direkt och indirekt diskriminering på grund av kön. Dessutom finns ett förbud mot sexuella trakasserier. Lagen säger att de som gör lika arbete skall ha lika lön. Det är förbjudet att ge någon lägre lön eller sämre behandling på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning. Lagen säger också att arbetsgivaren på olika sätt ska främja etnisk mångfald. Hemsidor att fördjupa sig i om man vill veta mer: arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se, riksdagens hemsida www.riksdagen.se, regeringens hemsida www.regeringen.se, portalen till svensk rättsinformation www.lagrummet.se. 4. Anställningsformer. Hör efter vilka olika anställningsformer deltagarna känner till. Komplettera med det som inte kommer upp: Tillsvidareanställning. Kallas också fast anställning och är den tryggaste anställningsformen. Anställningen upphör bara om man säger upp sig eller blir uppsagd. Vikariat. En person får en annan persons arbete under en viss tid. Den första personen kan vara sjuk, föräldraledig eller studieledig. Praktik. Den som går en yrkesutbildning eller är arbetslös kan få göra praktik under en viss tid på en arbetsplats. Projektarbete. Ett arbete på viss tid. Varar så länge som projektet pågår. Visstidsanställning. Arbetet varar under en viss tidsperiod. Provanställning. Arbetsgivaren anställer en person på prov i högst sex månader. Om arbetsgivaren inte vill ha kvar personen måste han säga till två veckor innan provanställningen går ut, annars övergår anställningen automatiskt till fast anställning. 5. Anställningsavtal. När man fått en anställning ska man också få ett anställningsavtal eller ett anställningskontrakt. Där står det vilken lön man ska ha och övriga villkor. 6. Övertid, Kompledighet, OB, Flextid, Uppsägning. Gå igenom termerna och förklara vad de står för. Övertid Ibland vill arbetsgivaren att man ska arbeta längre än den vanliga arbetstiden. De extra timmarna kallas övertid. Man får som mest arbeta övertid 50 timmar per månad och de timmarna ska man ha mer betalt för än vanliga arbetstimmar. 2007-11-22 2

Kompledig Ibland gör man en överenskommelse om att ta ut övertiden i ledighet istället för i pengar. Det kallas då att man är kompledig ( förkortning av kompensationsledighet). Flextid betyder att man inte har bestämda arbetstider. De är flexibla. Arbetsdagen kan t ex börja mellan kl 7 och 9 på morgonen och avslutas mellan kl 16 och 18 på kvällen. Men fortfarande är det naturligtvis 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka i ordinarie arbetstid som gäller. Uppsägning Om man vill sluta på sitt jobb måste man säga till i god tid, oftast minst en månad innan. 7. Praktik. Fråga deltagarna vad de tror och tänker om praktik. Vilka fördelar och nackdelar finns? Skriv upp det som kommer fram på tavlan. Prata kring hur man kan få in en fot som kan leda vidare till en fast anställning om man har tur. Vad bör man tänka på inför ett praktikjobb? (Klädsel, uppförande, visa intresse för arbetsuppgifterna och företaget, sociala koder osv. Se punkt 14 Söka arbete.) Praktik är en form av anställning men det är inte säkert att man får någon lön. Om man är arbetslös och inskriven på Arbetsförmedlingen kan man få aktivitetsstöd. Beslutet fattas av Arbetsförmedlingen. Man får då lägst 320 kr och högst 680 kr per dag. Det är bra om man även vid den här typen av jobb kan skriva ett avtal med arbetsgivaren där det framgår hur lång praktiken ska vara, arbetstider, arbetsuppgifter, eventuell lön eller annan ersättning och vem som ska vara handledare. 8. Nystartsjobb. Fråga om någon av deltagarna känner till den här nya formen av hjälp till ett jobb. Som nyanländ invandrare eller flykting kan man i vissa fall få nystartsjobb något av de första tre åren. Man kan då få maximalt tre år. Man måste vara inskriven på Arbetsförmedlingen och beslut fattas för ett år i taget. För att nystartsjobb ska beviljas ska lön och andra anställningsförmåner vara på samma nivå som gällande kollektivavtal i branschen. Så här gör man för att skaffa sig ett nystartsjobb: Hitta en arbetsgivare som vill anställa dig. Vänd dig till Arbetsförmedlingen om du behöver hjälp. Skaffa de intyg som behövs hos aktuell myndighet, t ex Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen. När du funnit en arbetsgivare be honom skicka en ansökan om Nystartsjobb till Arbetsförmedlingen. Det är Arbetsförmedlingen som beviljar stödet till arbetsgivaren. Fyll i sammanställningen över intyg (får man på Af) och lämna in den på Arbetsförmedlingen. Ett företags arbetsgivaravgifter uppgick 2006 till 40 % av bruttolönen för en arbetare och nästan 49 % för en tjänsteman. 9. Bidrag. Bidrag ansöker man om att få på t ex Försäkringskassan(undantaget barnbidrag som man får automatiskt om man har, eller får barn). Vissa bidrag är skattebefriade som t ex barnbidrag och bostadsbidrag, andra beskattas som t ex starta eget-bidrag. Man kan aldrig ta för givet att man kommer att få 2007-11-22 3

ett visst bidrag, undantaget barnbidraget. Man kan heller aldrig med säkerhet veta att det kommer att vara en viss summa eftersom politiska beslut kan medföra ändringar. 10. Inkomster. Berätta vad begreppet inkomster bland annat rymmer och de fackuttryck som hör samman med begreppet. Skattepliktiga inkomster är bruttolönen (den lön som står på avtalet), löneförmåner som t ex fri mat eller fri bil, ersättning från Försäkringskassan eller arbetslöshetsersättning. Arbetsgivaren, Försäkringskassan eller Arbetslöshetskassan har vid varje utbetalning dragit preliminär skatt (samma sak som kommunalskatt). Det man får kvar av lönen efter dragen preliminär skatt kallas nettolön. 11. Skatter. Rita ett schematiskt träd på tavlan. Fråga deltagarna vad de tror att de skatter vi betalar in används till. Skriv upp förslagen som är riktiga, i och runt trädets krona. Skriv upp Sveriges inkomster under trädet som dess rötter. Ta hjälp av grundmaterialet. Skriv upp exemplet med familjen som har tre barn och vad det kostar att ha dem i skolan, vad som betalas av familjens skatteinbetalning och vad staten står för (se grundmaterialet). Förklara skillnaden mellan skatt och avgifter, dvs betalar man en avgift får man en motprestation som när man betalar avgifter för körkort, pass eller miljöavgiften på elräkningen. Skatten betalar man in till en gemensam pott. 12. Dags att deklarera. Dela ut broschyren. 13. Kommunal inkomstskatt. Be deltagarna slå upp skattetabellen i Dags att deklarera. Visa hur den fungerar och tala om vad en skattesats är. Titta på skattesatserna för Östersunds kommun. Kolla att deltagarna förstår. Förstärk förklaringen med ett exempel som är lätt att räkna på. 14. Statlig inkomstskatt. Denna skatt betalar man först om man når upp över en årsinkomst på 306 000 kr. På det man tjänar över 306 000 kr betalar man in 20 % statlig skatt. Når man en årsinkomst på 460 600 kr får man betala ytterligare 5 %. 15. Hör efter med deltagarna hur skatter betalas in i deras hemländer och om de vet vad den används till. Betalar man för sjukvård, skola etc. Finns barnbidrag och andrabidrag och socialförsäkringar? 16. Deklaration. Fråga om någon i gruppen har deklarerat sedan de kom till Sverige. Titta tillsammans igenom broschyren och visa på hur en deklaration ser ut, använd bildkanon. En gång varje år är man skyldig att lämna in en inkomstdeklaration. Man får hem blanketten med en del ifyllda uppgifter i god tid innan den ska lämnas in. För de flesta vanliga inkomsttagare räcker det med att göra en förenklad deklaration. För inkomståret 2006 ska deklarationen vara inlämnad senast 2007-05-02 kl 24.00. Företagare ska lämna in sin deklaration senare. Gör man en förenklad deklaration och inte har några avdrag eller annat som ska föras in i blanketten, räcker det med att man skriver under och skickar in den eller lämnar den på Skattemyndigheten. Man 2007-11-22 4

kan även godkänna deklarationen via Internet, SMS eller telefonen med en speciell kod som står på deklarationsblanketten. 17. Svartjobb. Fråga deltagarna om de har hört talas om svartjobb och vad de tror att det betyder. När man har ett svartjobb betalar arbetsgivaren inte in skatt och andra avgifter. Svartjobb är billigare för arbetsgivaren men som anställd förlorar man på det eftersom man då inte får någon sjuklön eller sjukpenning om man blir sjuk, man får inte heller någon ersättning om man skadar sig på jobbet eller om man blir arbetslös, det sätts inte av pengar till pensionen. Det är brottsligt att inte betala skatt på inkomst eller att jobba svart och samtidigt få ersättning från Försäkringskassan. Svartjobb kostar staten årligen 100 miljarder kr. Ge några exempel på vad de pengarna skulle kunna användas till. (Se grundmaterialet.) 18. Starta eget. Hör efter med gruppen om det är någon som funderar på att starta ett eget företag. Är det inte det så upplys bara om att om man ändå har funderingar så kan man vända sig till Skatteverket och få information. Är det några som är intresserade av att få veta vad man ska tänka på ta då upp de frågor man måste söka svar på och vart man kan vända sig för att få upplysningar. De viktigaste frågorna att söka svar på är: Hur lyder affärsidén? Finns det en marknad? Vilken kundgrupp ska jag vända mig till? Hur ser konkurrenssituationen ut? Går det att få ett banklån? Hur mycket kapital är jag beredd att satsa? Hur många delägare skall vara med i företaget? Vilka risker är jag beredd att ta? Behöver jag namnskydda företaget? Vilken företagsform är lämplig? Vilka bokföringsregler gäller? Hur ska marknadsföringen gå till? Det finns hjälp att få på t ex Almi företagspartner www.jamtland.almi.se som anordnar Starta eget -dagar och erbjuder hjälp med att komma igång med en handlingsplan. När man vet vad man vill, registrerar man sitt företag på Bolagsverket www.bolagsverket.se. Nutek kan hjälpa till med viss finansiering, 2007-11-22 5

och möjlighet att få delta i olika program och projekt, www.nutek.se. Hos skatteverket kan man få hjälp med frågor rörande regler för olika bolagsformer, blanketter och skattefrågor, www.skatteverket.se. Skatteverket har en broschyr som heter Dags att starta eget, som kan varar till god hjälp. Material Whiteboard Whiteboardpennor Skrivpapper Pennor Bildkanon eller OH Förberedelser Läs igenom grundmaterialet till det här avsnittet under Punkt 10. Beställ hem broschyrerna Dags att deklarera och Dags att starta eget, från Skatteverket Boka tolk om så krävs Tänk igenom hur Du ska formulera ovanstående på lätt svenska 2007-11-22 6