Årsredovisning 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5

Sida 1(37) Årsredovisning 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 1. Sammanfattning och slutsats Numreringen i dokumentet är kopplad till en regiongemensam mall där alla Västra Götalandsregionens verksamheter ingår. I årsredovisningen redovisas endast de kapitel och mål som är relevanta för hälso- och sjukvårdsnämnden, varför vissa avsnittsnummer saknas. Nämndens övergripande mål är att verka för en god hälsa och hälso- och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen. Analys och prognos av befolkningens behov av sjukvård samt förebyggande och hälsofrämjande insatser är viktiga underlag i det politiska arbetet. Centrala och västra Göteborg har en ökad befolkningstillväxt vilket ställer krav på planering av hälso- och sjukvård och främjande insatser. Inom nämndens geografiska område bor det cirka 230 000 personer. Centrala och västra Göteborg har en lägre andel barn i åldern 0-17 år och personer över 65 år jämfört med snittet i regionen. Andelen låginkomsttagare 20-64 år är högre än genomsnittet i regionen till stor del beroende på antalet studenter. Det finns variationer i vårdbehovet i de olika stadsdelarna. Andelen med dålig hälsa 16-84 år är störst i stadsdelen Askim/Frölunda/Högsbo. Andelen med psykiskt nedsatt välbefinnande är störst i stadsdelarna Centrum och Majorna/Linné liksom andelen med riskabla alkoholvanor. Under 2013 har en utökning med 0,5 årsarbetare barnmorska gjorts på UM Centrum för att utöka tillgängligheten för de unga. Dialogen med UM Centrum om tillgänglighet har fortsatt under hela 2013 och skriftlig uppföljning har skett till nämnden varje månad. 2013 fick BUM ett särskilt uppdrag från nämnden att utveckla barns psykiska hälsa genom att inrätta psykologtjänster som fokuserar arbetet kring Opaltorget och Frölunda Torg. För att förebygga komplikationer i samband med operation har fler verksamheter, bland annat Frölunda specialistsjukhus, under året arbetat med att motivera patienter att sluta röka. Under 2013 beslutade nämnden om avtal för Fysisk aktivitet för barn och unga (FaRBU). Rekryteringen till verksamheten är klar och FarBU-teamet har påbörjat förberedelser för start av grupper och samtal samt sammanställning av en aktivitetskatalog. Antibiotikaanvändningen hos invånare i Göteborgs kommun (HSN 5, 11, 12) fortsätter att minska. Inom länssjukvården har arbetet med så kallad öppen retur för patienter med långvariga eller livslånga sjukdomar gjort det möjligt för ca 5 000 av SU:s patienter per år att komma direkt till en vårdavdelning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) förstärkte jourberedskapen i södra skärgården juni till augusti 2013. Nämnden fattade i december 2013 beslut om att projektet Frölunda Närsjukvårdscentrum

Sida 2(37) avslutas och förklarade uppdraget fullgjort. Erfarenheter från projektet ska tas tillvara för kommande utveckling av närsjukvårdscentrum. Under 2013 fattade nämnden beslut om att inrätta en vårdenhet med den specifika inriktningen på målgruppen unga vuxna med psykisk ohälsa i centrala Göteborg. Nämnden visar ett positivt resultat på +24,3 mnkr vilket är 0,6 % av regionbidraget. Resultatet beror till största delen på minskat behov av lokal riskdelning med 20,1 mnkr till HSN 4,7, 11 och 12. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Det gemensamma uppdraget för regionens samtliga verksamheter är att bidra till ett gott liv för invånarna i Västra Götaland för hälsa och trygghet i vardagen och för ett livskraftigt Västra Götaland nu och i framtiden. Nämndens övergripande uppdrag regleras i reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd som antas av regionfullmäktige. Det övergripande uppdraget för nämnden är att verka för en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Nämnden ska företräda befolkningen och verka för en förbättring av folkhälsan, göra behovsanalyser och prioriteringar samt beställa folkhälsoinsatser, primärvårdstjänster, tandvård, sjukhusvård och handikappverksamhet. Nämnden ansvarar för uppföljning och analys av befolknings hälsa och gjorda beställningar med avseende på kvalitet, service, effekter, resultat och kostnader. Nämnden ska inom sitt ansvarsområde bedriva folkhälsoarbete med ett aktivt uppföljningsansvar. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Nedan följer de mål som nämnden valt att prioritera under 2013 utifrån sitt mål och inriktningsdokument. 3.1.1 Folkhälsoinsatser 3.1.1.1 Öka samarbetet med ideella organisationer Ingen status Nämnden har en god samverkan med stadsdelarna bland annat genom de gemensamt finansierade utvecklingsledarna i folkhälsa. Utvecklingsledarna arbetar kontinuerligt med att öka samarbetet med de ideella organisationerna inom ramen för Hälsolots, Hälsotek och avtalen om lokala folkhälsoinsatser. Nämnden har under 2013 haft fortsatt avtal med Västra Frölunda IF, Redbergslids IK, Föräldraföreningen mot narkotika, Föreningen Födelsehuset, Göteborg-Majorna orienteringsklubb samt Stiftelsen Minna.

Sida 3(37) 3.1.1.2 Utveckla samarbetet med stadsdelarna för att motverka missbruk och förbättra folkhälsan med särskilt fokus på unga Ingen status Nämnden har avtal om folkhälsoinsatser med respektive stadsdel i nämndområdet. Kopplat till dessa avtal finns handlingsplaner som fastställer inriktningen på arbetet. ANDT-frågan (alkohol, narkotika, doping, tobak) prioriteras i samtliga fyra handlingsplaner. ANDT-arbetet är även en viktig fråga i avtalet med Göteborgs Stad som förhandlats under 2013. Avtalet avser samverkan kring folkhälsoinsatser över hela Göteborg. Ungdomsmottagningarna (UM) och Mini Maria (MM) är lågtröskelverksamheter vilket innebär att det ska vara lätt att söka och få hjälp. UM och MM erbjuder tidiga och förebyggande insatser till målgrupperna ungdomar och unga vuxna. Verksamheten som bedrivs på MM är specifikt inriktad mot målgruppen unga med risk- och missbruksproblematik. Under 2013 har en utökning med 0,5 årsarbetare barnmorska gjorts på UM Centrum för att utöka tillgängligheten för de unga. Dialogen med UM Centrum om tillgänglighet har fortsatt under hela 2013 och skriftlig uppföljning har skett till nämnden varje månad. För ett bra omhändertagande av ungas behov är en fungerande samverkan mellan skola, vårdcentraler och UM är viktigt. Arbetet för att utveckla samverkansformerna pågår kontinuerligt. Tillsammans med stadsdelarna bedrivs tobakspreventivt arbete riktat till barn och ungdomar inom ramen för Ungdomssatsningen. I Ungdomssatsningen ingår hälsoäventyrets tobaksprogram för elever i årskurs fem. För vuxna finns Hälsoteket och Hälsolots som samordnar och genomför hälsofrämjande insatser riktat till den vuxna befolkningen. Tobaksavvänjning är en de insatser befolkning via dessa verksamheter har tillgång till. 3.1.1.3 Alla verksamheter ska ha ett mål i sina avtal/överenskommelser att verka för att förbättra folkhälsa Ingen status Alla nämndens folkhälsoavtal har som mål att genom generella befolkningsinriktade insatser förbättra folkhälsan. Det gäller såväl samverkansavtal med stadsdelarna, överenskommelser om Fysisk aktivitet på recept, ungdomsmottagningar och Mini Maria. Första linjens vård, där primärvård ingår, har ett stort ansvar för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. I vårdöverenskommelsen om beställd primärvård har Närhälsan uppdraget att verka för att förbättra folkhälsan. Insatserna regleras genom tilläggsåtagande och ersätts med folkhälsomedel. De enheter inom beställd primärvård som arbetar förebyggande och hälsofrämjande mot barn är Barn- och ungdomsmedicin (BUM). BUM förstärks med beteendevetare, en per nämndområde, för att utveckla tidiga insatser för barn 6-12 år med psykisk ohälsa. Tillsammans med elevhälsan, socialtjänsten och vårdcentraler skall BUM utveckla teamarbetet för barn och föräldrar med behov av stöd.

Sida 4(37) När det gäller förebyggande av psykisk ohälsa har BUM förutom forskning och implementering av föräldrastödsprogrammet Family Check Up (FCU) fått i uppdrag av nämnden att från och med år 2013 utveckla ytterligare metoder för främjande av barns psykiska hälsa. Arbetet har skett i samverkan och riktas till socioekonomiskt svaga områden inom ramen för familjecentral eller familjecentrerat arbetssätt. För detta arbete har BUM under år 2013 inrättat nya psykologtjänster som hittills tillsammans med kommunen definierat två geografiska områden för fördjupad och konkret samverkan vilka är områdena runt Opaltorget och Frölunda Torg. Vårdcentralerna, som också tillhör första linjens vård, ska arbeta systematiskt med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Till exempel arbetar alla vårdcentraler i nämndområdet med FaR (fysisk aktivitet på recept). Några vårdcentraler som drivs i offentlig regi håller även på att införa Seniorhälsan. Vårdcentralernas totala uppdrag följs årligen upp av HSNK och återkopplas genom särskild dragning på nämndens sammanträde. När det gäller privata vårdgivare, som arbetar enligt nationella taxan eller är upphandlade, ställs krav på hälsofrämjande och förebyggande insatser i de avtal där det är relevant för uppdraget/åtagandet. I vårdöverenskommelsen mellan nämnden och Folktandvården för 2013-2014 finns generella och specifika folkhälsoåtaganden formulerade. Överenskommelsen betonar vikten av att arbeta främjande och förebyggande i alla kontakter med barn och ungdomar. Särskild tyngd läggs vid att arbeta med barn i de yngre åldersgrupperna samt deras föräldrar. Verksamheterna inom Habilitering & Hälsa (H&H) har haft ett hälsofrämjande perspektiv i arbetet genom att lyfta fram individens resurser och möjligheter istället för att fokusera på svagheter. Exempel på hälsofrämjande insatser är att Vuxenhabiliteringen under året har erbjudit alla 18-åringar att vid första besöket besvara en enkät om livsstil. Frölunda specialistsjukhus (FSS) arbetar som ett hälsofrämjande sjukhus. Fokus i arbetet är införandet av hälsofrämjande metoder i vården såsom fysisk aktivitet på recept (FaR), tobaksanamnes, rökstopp i samband med operation och att identifiera riskbruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor. FSS medverkar i lokalt folkhälsoarbete i närområdet. I överenskommelsen 2013-2014 med FSS finns tre kvalitetsindikatorer med målrelaterad ersättning kopplade till hälsofrämjande/förebyggande insatser. Den målrelaterad ersättning är kopplad till uppnått processmål. Måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorerna kommer att redovisas till nämnden i mars 2014, det sker i samband med uppföljningen av överenskommelsen om sjukhusvård för 2013. I överenskommelsen 2013-2014 med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) finns fem kvalitetsindikatorer med målrelaterad ersättning kopplade till

Sida 5(37) hälsofrämjande/förebyggande insatser. SU arbetar som ett hälsofrämjande sjukhus. Fokusområden i det hälsofrämjande arbetet är: rökfritt sjukhus, införandet av hälsofrämjande metoder i vården såsom, fysisk aktivitet på recept (FaR), tobaksanamnes, rökstopp i samband med operation, AUDIT för att identifiera ett riskbruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor, föreläsningar för allmänheten, konferenser, kampanjer och uppmärksamhetsveckor. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till uppnått processmål. Måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorerna kommer att redovisas till nämnden i mars 2014, i samband med uppföljningen av överenskommelsen om sjukhusvård för 2013. 3.1.1.4 Inför operationer ska patienter som röker motiveras att sluta röka Ingen status Vårdcentralerna ska på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Insatserna ska särskilt riktas mot bland annat tobak. Insatser ska följas upp och rutiner och metoder ska dokumenteras. När det gäller kvalitetsindikatorerna som följs upp finns ett flertal där uppgift om rökning registreras, t ex inom diabetes, hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom och Astma/KOL. När det gäller privata vårdgivare, som arbetar enligt nationella taxan eller är upphandlade, ställs krav på hälsofrämjande och förebyggande insatser i de avtal där det är relevant för uppdraget/åtagandet. Folktandvården informerar muntligt, samt lämnar ut skriftlig information om sämre resultat och sämre sårläkning till alla rökare för motivation till rökstopp inför operation. För patienter som skall genomgå benmärgstransplantation krävs rökfrihet då prognosen för rökare är dålig. Akut vård ges till alla patienter, oavsett om de röker eller inte. Vid operativa enheter på Frölunda Specialistsjukhus (FSS) är frågan om rökning alltid aktuell i samband med eventuell operation. Patienter som svarar att de röker får information av läkaren om tobakens negativa effekter och ökning av komplikationsrisken. Sjuksköterskan informerar vidare och ger patienten rökstoppsfolder med hänvisning till tobaksavvänjare i primärvården eller Sluta röka.nu. Given rökstoppsinformation dokumenteras i journalen. Under 2013 har det pågått ett uppföljningsarbete på mottagningarna för att säkerställa att arbetsmetoden fungerar. Hittills har öron, näsa och hals (ÖNH), gynekologi, kirurgi, ortopedi samt vårdavdelningen följts upp. I överenskommelsen 2013-2014 med FSS finns en kvalitetsindikatorer med målrelaterad ersättning kopplade till rökstopp. Den målrelaterad ersättning är kopplad till uppnått processmål. Måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorerna

Sida 6(37) kommer att redovisas till nämnden i mars 2014, i samband med uppföljningen av överenskommelsen om sjukhusvård för 2013. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har infört rökstopp i samband med operation med sjukhusgemensamma riktlinjer. Det innebär att alla opererande verksamheter inom sjukhuset ska verka för att patienterna ska vara rökfria, inför en planerad operation samt efter en operation. För planerade operationer innebär det att de patienter som är rökare och kommer till sjukhuset för bedömning inför operation, ska få information om vinsterna av att vara rökfria i samband med operation. Patienter som röker ska få information om kravet att de ska vara rökfria sex till åtta veckor före operationen och sex till åtta veckor efter operationen. Rökare som väntar på en planerad operation ska remitteras till tobaksavvänjning. Operationen kan skjutas upp om kirurgen bedömer att riskerna med en operation är för stora om patienten fortfarande röker. I överenskommelsen 2013-2014 med SU finns två kvalitetsindikatorer med målrelaterad ersättning kopplade till rökstopp, som också är fokusområden inom sjukhusets hälsofrämjande uppdrag: Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes Andel kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation Uppföljning av kvalitetsindikatorerna redovisas vår och höst. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till uppnått processmål. Måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorerna kommer att redovisas till nämnden i mars 2014, i samband med uppföljningen av överenskommelsen om sjukhusvård för 2013. 3.1.1.5 Arbetet med FYSS/FaR ska utvecklas med ökat fokus mot barn och ungdomar och överviktiga Ingen status 3.1.2 Primärvård Under 2013 beslutade nämnden om avtal för Fysisk aktivitet för barn och unga (FaRBU). Rekryteringen till verksamheten är nu avslutad och FarBUteamet har påbörjat förberedelser för start av grupper och samtal samt sammanställning av en aktivitetskatalog. 3.1.2.1 Förskrivning av bredspektrumantibiotika ska minska Den regionala STRAMA-gruppen (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens) arbetar aktivt tillsammans med Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen för att förbättra användningen av antibiotika och motverka antibiotikaresistens. Ingen status Regelbunden uppföljning sker av den totala förskrivningen i enlighet med den nationella patientsäkerhetssatsningen i SKL regi, samt följsamhet till gällande rekommendationer avseende val av antibiotikapreparat. Antibiotikaanvändningen hos invånare i Göteborgs kommun (HSN 5, 11, 12) fortsätter att minska. Under 2013 förskrevs 359 recept per 1000 invånare,

Sida 7(37) jämfört med 2012 då 407 recept/1000 invånare förskrevs. Det långsiktiga målet är minska antibiotikaförskrivningen till 250 recept per 1000 invånare. Följsamheten till gällande förstahandsrekommendationer av antibiotika ökar avseende behandling av luftvägsinfektioner hos barn och vuxna samt urinvägsinfektion hos kvinnor (invånare Göteborgs kommun) vid jämförelse för samma period som ovan, vilket innebär att andelen bredspektrumantibiotika minskar i dessa grupper. Vid barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna (BUM) pågår arbetet med att följa det nationella och regionala arbetet med att nå målet med att minska antibiotika förskrivning. Allmänläkarna vid vårdcentralerna tar hand om akut sjuka barn med olika infektioner. Samarbete mellan läkarna vid vårdcentralerna och specialisterna vid BUM sker kontinuerligt. Förskrivning av antibiotika inom VG Primärvård följs kontinuerligt upp av HSNK. Vad gäller bredspektrumantibiotika finns i SPEAR uppgifter om förskrivning av luftvägsantibiotika för barn och vuxna. Andelen penicillin, som är förstahandsvalet vid behandling av luftvägsinfektioner, har under 2013 ökat något vad gäller både barn och vuxna jämfört med motsvarande period 2012. Resultaten ligger dock fortfarande under genomsnittet för VGR. 3.1.2.2 Möjligheten att boka sjukvårdsbesök på Internet ska öka Befolkningen kan, via 1177.se och Mina vårdkontakter, sköta sina kontakter med vården. Tjänsten ger möjlighet att beställa tid för besök, av- och ombokning, förnya recept, förnya hjälpmedel eller be vårdmottagningen att kontakta invånaren. Idag kan befolkningen nå ett stort antal mottagningar och Ingen status kliniker vid sjukhusen via Mina vårdkontakter. Inom primärvården är samtliga vårdcentraler, både offentliga och privata, anslutna till tjänsten. Arbetet med att förbättra tillgängligheten för befolkningen via Internet pågår

Sida 8(37) på www.1177.se. Inom Närhälsan har de olika verksamheterna kommit olika långt i arbetet med att kunna erbjuda bokning av tid via webben. Rehabiliteringsverksamheterna införde i oktober 2013 möjligheten att boka besök via webben. Möjligheten finns vid mottagningarna i Frölunda, Majorna och på Gibraltargatan. Initialt gällde bokningen tider till sjukgymnast, från och med januari 2014 vidgas konceptet till att även gälla bokning av tid till arbetsterapeut. Bokning av tid via webben kommer i någon form att införas på alla vårdcentraler inom Närhälsan under 2014. Kontakter med Habilitering & Hälsas (H & H) mottagningar kan ske via telefon, e-post och sms. Beställning av hörsel-dövtolk kan göras direkt via länk, via tolkverksamhetens hemsida samt via 1177.se. Under 2013 har utvecklingsarbete pågått i alla verksamheter inom H & H. 3.1.2.3 Utveckla vårdkedjorna för de patienter som är i behov av rehabilitering, oavsett huvudmän Ingen status Primärvårdens arbetssätt ska präglas av sammanhållna vårdprocesser vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika organisatorisk tillhörighet. Syftet är att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering ska ske i ett sammanhang. Västra Götalandsregionen har som ambition att rehabiliteringsåtgärderna ska integreras i de vårdprocesser som finns inom primärvården och den samverkan som finns mellan vårdcentraler och olika rehabiliteringsaktörer. Rehabiliteringsverksamheterna inom nämndområdet deltog under 2013 i såväl NOSAM-samverkan, som i samverkan på individnivå. Målgruppen för samverkansarbetet var ofta äldre patienter i behov av samordnade insatser från olika aktörer. Verksamheterna i centrala Göteborg har även under året deltagit i projekt som skett inom ramen för Samordningsförbundet Centrum. Projekten riktas specifikt till personer med psykisk ohälsa, som hade behov av samordnad insatser från flera huvudmän. Arbetet fortsätter under 2014. Vårdcentralen ska ha en aktiv roll i en kring individen sammanhållen rehabiliteringsprocess eller sjukskrivningsprocess samt delta i utarbetande av gemensamma planer. Dokumenterade lokala rutiner för sjukskrivningsprocessen ska finnas. Habiliteringsverksamheterna samverkar förutom med kommunerna också med primärvården, ungdomsmottagningarna och sjukhusen samt i Västbus. Habilitering & Hälsa (H & H) deltar även i Västbus styrgrupp och olika arbetsgrupper samt i LGS (Ledningsgrupp för samverkan). Hörsel och dövverksamheten har fortsatt att utveckla remissvägar i samarbete med regionens ÖNH (öron, näsa, hals) -mottagningar. Verksamheten har även deltagit i framtagandet av vårdprogram för vuxna som ska opereras med benförankrad hörapparat samt i regional handlingsplan avseende utvärdering

Sida 9(37) 3.1.3 Länssjukvård och kartläggning av habiliteringsinsatser till barn med cochleaimplantat (hörselimplantat). 3.1.3.1 Behåll den målrelaterade ersättningen i SU:s överenskommelse som innebär att full ersättning erhålls om de regionala målen för 2013 uppnås avseende väntetiderna till akutmottagningarna Ingen status I uppdraget till Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ingår att klara de fastställda genomloppstiderna på akutmottagningarna, vilket framgår av vårdöverenskommelsen 2013-2014. I vårdöverenskommelsen ingår målrelaterad ersättning för tre kvalitetsindikatorer som gäller akutmottagningen: Tid till triage Tid till läkare Total genomloppstid Den målrelaterade ersättningen är kopplad till uppnått processmål. Måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorerna kommer att redovisas till nämnden i mars 2014, i samband med uppföljningen av överenskommelsen om sjukhusvård för 2013. 3.1.3.2 Behåll den målrelaterade ersättningen i SU:s överenskommelse som innebär att full ersättning erhålls om de regionala målen för 2013 uppnås avseende vårdskador och vårdrelaterade infektioner Se regionfullmäktiges mål Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården ska minska. Ingen status 3.1.3.3 Behåll den målrelaterade ersättningen i SU:s överenskommelse som innebär att full ersättning erhålls om det regionala målet uppnås avseende individuell skriftlig vårdplan till patienter inom psykiatrin I överenskommelsen 2013-2014 med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) finns en kvalitetsindikator som avser skriftlig vårdplan. Målrelaterad ersättning är kopplad till uppnått processmål. Måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorerna kommer att redovisas till nämnden i mars 2014, i Ingen status samband med uppföljningen av överenskommelsen om sjukhusvård för 2013.

Sida 10(37) 3.1.3.4 Fortsätt utveckla arbetet med inskrivnings- och utskrivningsklara patienter Ingen status Det finns en rutin med tillhörande remiss för direktinläggning som gäller för medicinska/geriatriska verksamheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Framtagandet av rutinen är ett arbete som genomförts inom projektet In- och utskrivningsklar patient vårdkedjan för de mest sjuka äldre i Temagrupp Äldre inom Ledningsgrupp för samverkan (LGS). Syftet är att det ska vara enkelt för äldre patienter att komma direkt till vårdavdelning om de har behov av slutenvård, men också att de inte ska komma till sjukhus om de inte behöver det. Arbetssättet innebär att kommun, primärvård och sjukhus gemensamt utvecklar rutiner och samverkan. Arbetssättet AMBitiÖS på SU omfattar patienter som inkommer via ambulans till Östra sjukhuset och innebär att ambulanspersonalen bedömer att patienten är i behov av slutenvård. När det är verifierat av läkare eller sjuksköterska på akutmottagningen så kan patienten läggas in direkt. Målet är planerat att följas upp under 2014. 3.1.3.5 Fortsätt utveckla arbetet med så kallad öppen retur för patienter med långvariga eller livslånga sjukdomar Ingen status Öppen retur används inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) framförallt inom cancersjukvården och det rör sig om små volymer. På flera områden har rutiner utvecklats så att patienter som inte behöver akutmottagningens resurser kan komma direkt till vårdavdelning. Inom SU finns 12 etablerade så kallade snabbspår som gör det möjligt för patienter att komma direkt till en vårdavdelning. Antalet patienter som kommer till sjukhuset den här vägen beräknas utgöra cirka 5000 per år. Målet är planerat att följas upp under 2014. 3.1.3.6 Säkra IVPA (i väntan på ambulans) i södra skärgården Ingen status Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) åtog sig ett tilläggsuppdrag som innebar en förstärkning av jourberedskapen i södra skärgården juni till augusti 2013. 3.1.3.7 Utveckla vårdkedjor för strokepatienter oavsett huvudmän Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) arbetar enligt modellen tidig understödd hemgång för strokepatienter. Det är 10-15 procent av patientgruppen som omfattas av tidig understödd hemgång. Arbetssättet syftar till att vara ett komplement till strokerehabiliteringen inom primärvård och Ingen status kommun och innebär specialistkompetenta team som vid behov fortsätter och optimerar behandlingen i patientens hemmiljö. Det innebär att överlämningen av den fortsatta omvårdnaden och rehabiliteringen sker utan avbrott i vårdkedjan.

Sida 11(37) Inom VG Primärvård följs stroke upp med två indikatorer Antal slutenvårdstillfällen per 1000 listade 50-79 år, stroke samt Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer som minskar risken för framtida stroke. Stroke är en vårdkrävande grupp där vårdcentralen har ett ansvar för det fortsatta omhändertagandet, inklusive läkemedelsbehandling. Rehabiliteringsenheterna inom beställd primärvård har under året samverkat och samarbetat med andra huvudmän, främst den kommunala hemsjukvården, för att säkerställa vårdkedjor för patienter i behov av detta. Samverkan har skett på såväl övergripande nivå som på individuell nivå. Hälso- och sjukvårdsavdelningen och regionens sjukhus reviderade i januari 2013 en uppföljningsrapport som tidigare tagits fram avseende effekter och erfarenheter av tidig understödd hemgång för strokepatienter. I uppföljningsrapporten beskrev strokeenheterna en kvalitetshöjning av strokevården och såg understödd hemgång som ett bra komplement till övrig strokerehabilitering. Resultaten i rapporten visade på ett tryggare omhändertagande, ökade möjligheter att identifiera dolda funktionsnedsättningar, optimerad rehabilitering i hemmiljön, förbättrad samordning av insatser och en förbättrad vårdkedja. Det fanns dock inte några säkra effektiviseringsvinster med arbetssättet. 3.1.3.8 Fortsätt satsningen på patientbehov och flöde inom Frölunda närsjukvårdscentrum Ingen status 3.1.4 Tandvård I december 2012 presenterades en programhandlingsrapport som föreslår en till- och ombyggnad av Frölunda Specialistsjukhus (FSS), ombyggnad av lokaler ovan handeln i köpcentret samt tillbyggnad mellan köpcenter och FSS. Inblandade nämnder och styrelser godkände därefter Programhandlingsrapport Frölunda Närsjukvårdscentrum (FNSC). Beslutet om FNSC har vid flera tillfällen flyttats fram. Under juni månad träffades FSS, ägarutskottet, presidiet HSN5, fastighetsnämnden, regiondirektören, och ekonomidirektören angående FNSC:s utveckling och eventuell nybyggnation. Vid mötet redogjordes för de brister som föreligger i nuvarande lokaler och den upprustning som utförts på FSS hittills. Flera faktorer har påverkat sjukhusets och det framtida närsjukvårdscentrats lokalbehov, bland annat regionstyrelsens uppdrag om utveckling av sjukvården i Storgöteborg, regionfullmäktiges beslut om närsjukvårdscentrum och att det inte längre finns möjlighet att få bidrag från VGR för täckning av förväntad hyreskostnadsökning. Nämnden fattade i december 2013 beslut om att projektet Frölunda Närsjukvårdscentrum avslutas och förklarade uppdraget fullgjort. Erfarenheter från projektet ska tas tillvara för kommande utveckling av närsjukvårdscentrum.

Sida 12(37) 3.1.4.1 Förbättra informationen till den enskilde om hur man får en bra tandhälsa och om de ekonomiska förutsättningarna för tandvård (t.ex. möjlighet till avbetalning) Ingen status 3.1.5 Vårdgaranti För barn och unga ingår information om tandhälsa såväl i barntandvårdsavtalet som i de förebyggande program nämnderna finansierar. För vuxna patienter ingår individuellt egenvårdsprogram om hur man skall sköta sina tänder i Folktandvårdens Frisktandvård, för övriga patienter ges individuella råd i samband med besök. För personer som omfattas av och tackar ja till munhälsobedömning lämnas information i samband med munhälsobedömningen. Folktandvården lämnar kostnadsförslag och erbjuder flera betalningsmöjligheter: Kostnadsinformation och betalningsmöjligheter hos privattandläkare har inte undersökts närmare. 3.1.5.1 Sjukvårdsrådgivningens svarstider ska förbättras Ingen status Från årsskiftet 2012/2013 gick de fyra sjukvårdsrådgivningarna (SVR) i Västra Götalandsregionen ihop för att skapa en gemensam telefonkö. Syftet var att förbättra tillgängligheten genom kortare svarstider. Målet var att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Med tilldelade resurser uppskattade Närhälsan att 64 procent av samtalen skulle kunna besvaras inom tre minuter. Den genomsnittliga svarstiden i VGR under 2013 var 49,5 procent inom tre minuter. Medel i riket var 48,3 procent. Byte av telefonisystem i början av året påverkade statistiken negativt. När problemen åtgärdats hade Närhälsan åter en svarsprocent på 64 % inom 3 minuter. För servicenivå 2, vilket innebär svarstid inom 9 minuter, var uppfyllelsegraden 81 procent jämfört med genomsnittet för 2012 som var 88 procent. 3.1.5.2 Se över möjligheten att målrelatera del av ersättning till sjukvårdsrådgivningen för att förbättra svarstiderna Ingen status Under 2013 var tre procent av ersättningen till sjukvårdsrådgivningen målrelaterad i syfte att korta svarstiden och nå bättre tillgänglighet. Den målrelaterade ersättningen till SVR från HSN 5 var under 2013 0,5 mnkr (3,3 mnkr totalt för alla 12 HSN). 0,3 mnkr av dessa betalades ut (1,9 mnkr för alla 12 HSN). 3.1.5.3 Måluppfyllelsen för vårdgarantin ska förbättras Se regionfullmäktiges mål Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Ingen status

Sida 13(37) 3.1.6 Jämställd och jämlik vård 3.1.6.1 Statistik från vårdgivare ska vara könsuppdelad med genusanalys och under 2013 ska vårdgivarna särskilt följa hjärtsjukvården I årsredovisningen rapporterar SU könsuppdelad statistik för både sluten- och öppenvård. Ingen status Se vidare regionfullmäktiges mål Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv. 3.1.6.2 Säkerställ att kvalitén bibehålls inom förlossningsvården Ingen status 3.1.7 Övrigt VGR har en särskild ersättningsmodell för förlossningssjukvård för att tillförsäkra sjukhusen resurser för de variationer i volymer som kan förekomma. I överenskommelsen 2013-2014 med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) finns en kvalitetsindikator som avser andel perinealbristningar vid vaginal förlossning. Målrelaterad ersättning är kopplad till uppnått processmål. Måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorn kommer att redovisas till nämnden i mars 2014, i samband med uppföljningen av överenskommelsen om sjukhusvård för 2013. 3.1.7.1 Utveckla och identifiera behov inom närsjukvården i Centrum, med fokus på psykiatri, studenters hälsoläge och smärtbehandlande/lindrande insatser (traditionella och komplementära) Ingen status En utredning, genomförd av hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, redovisades för nämnden under våren 2013. Utredningen identifierade ett behov av att förstärka omhändertagandet av unga vuxna med psykisk ohälsa. Efter förhandlingar mellan kansliet och beställd primärvård inom Närhälsan, beslutades i december om en överenskommelse mellan parterna om inrättandet av en vårdenhet med den specifika inriktningen på målgruppen unga vuxna med psykisk ohälsa. Verksamhetsstart är beräknat till maj 2014. 3.2 Insatser för kommunikation Hälso- och sjukvårdsnämnden har vid fyra tillfällen under året sammanträtt med pensionärsrådet. Frågor som diskuterats är bland annat avtalsuppföljning, nämndens folkhälsoarbete, FaR (fysisk aktivitet på recept) och detaljbudgeten för 2014. Vid två tillfällen har nämnden sammanträtt med brukarorganisationer. Nämnden för också regelbunden dialog med vårdgivare och träffar företrädare för kommun och samverkanspartners. Nämnden fortsätter att arbeta med sin hemsida som ett forum för invånare att lära sig mer om nämndens arbete och göra det möjligt för invånare att kontakta nämndens representanter.

Sida 14(37) Nämnden har skickat ut en folder med information om nämndens uppdrag samt kontaktuppgifter till nämndens presidium. Foldern skickades ut till samtliga hushåll i nämndens geografiska verksamhetsområde. Nämnden har utvecklat sin tidigare Informationsplan till en Informations- och kommunikationsplan 2013-2014 (DNR: HSN5-152-2013) med fokus på medborgardialog. 3.3 Rättighetsfrågor Rättighetsperspektivet genomsyrar all verksamhet enligt visionen Det goda livet. Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån detta perspektiv. Särskild uppmärksamhet måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas inom nämndens verksamhetsområde. I arbetet med barn och unga ska verksamheterna ta utgångspunkt i FN:s barnkonvention. Barn och unga ska mötas med respekt och ges möjlighet till delaktighet och inflytande, vilket fastslås i avtal och överenskommelser med utförarna. Barnperspektivet ska även beaktas i beredningen av de tjänstemannaunderlag som ligger till grund för hälso- och sjukvårdsnämndernas beslut. För att kunna genomföra en jämställdhetsintegrering i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns olika villkor. Skillnader måste analyseras och omotiverade skillnader åtgärdas. I avtal och överenskommelser framgår att vården ska vara fri från fördomar och diskriminering. Behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i vårdens verksamheter. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Kunskapscenter för jämlik vård ska fördjupas. Utförarna ska följa VGR:s riktlinjer för fysisk tillgänglighet och tekniskt stöd för personer med funktionsnedsättning. Samtliga verksamheter ska särskilt beakta de behov som personer med funktionsnedsättning har. Verksamheterna ska finnas registrerade i Västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas. Exempel på hur arbetet med rättighetsfrågor bedrivs är Habilitering & Hälsa som i sin överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnderna har i uppdrag att under avtalsperioden analysera synverksamhetens förskrivning av hjälpmedel ur ett jämställt/jämlikhetsperspektiv. Uppföljning sker i årsredovisningen 2014. Ytterligare ett exempel är överenskommelsen 2013-2014 med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och Frölunda Specialistsjukhus (FSS) där det ingår årlig analys av minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. Uppföljning sker i respektive sjukhus årsredovisning 2014 och 2013. 4. Verksamhets-/Processperspektivet

Sida 15(37) 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Nämnden har inga egna mål under detta perspektiv. 4.2 God Vård I avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden har med utförare, såväl interna som externa, fastslås att verksamheterna ska efterleva God Vård. Den uppföljning som sker baseras sedan på de kvalitetsområden som anges i God Vård. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Se regionfullmäktiges mål Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. 4.4 Prestationer Se bilaga 1, 5-9 Förändringar i inrapporteringssättet av prestationer för öppenvården på sjukhusen har genomförts, vilket omöjliggör en jämförelse mellan åren. Budgeten för 2013 är lagd enligt det tidigare sättet att redovisa och kan därmed inte jämföras med årets utfall i bilaga 1. Alla jämförelser görs mellan utfallet 2013 och 2012. Nämndinvånarnas totala konsumtion av offentlig sjukhusvård har minskat marginellt jämfört med föregående år. Slutenvård sjukhus: Inom den somatiska vården har det totala antalet vårdtillfällen (VTF) minskat med 4 procent (ca 1 000 VTF) jämfört med föregående år vilket har varit samma trend under hela året. Den lägre slutenvårdskonsumtionen beror till stor del på ett aktivt arbete inom SU mot en överföring från slutenvård till öppenvård samt minskade medelvårdtider. Minskningen har främst skett inom invärtesmedicin och barnsjukvård. Inom vuxenpsykiatrin har antal inskrivningar ökat med 4 procent (ca 80 inskrivningar) medan medelvårdtiden har minskat med 0,7 vårddagar/inskrivning och uppgår till 15,5 vårddagar/inskrivning. Antalet vårddagar inom BUP har minskat med ca 400 vårddagar. Eftersom det är få antal vårdtillfällen så gör de naturliga variationerna i vårdlängd att skillnaderna mellan åren kan bli stora. Jämförelse med 2012 är inte relevant då konsumtionen var högre än normalt jämfört med senaste fyraårsperioden. Öppenvård offentlig specialiserad vård: Totalt har antalet besök minskat marginellt, se bilaga 8, men vårdtyngden i öppenvård har ökat eftersom behandlingar, som tidigare utfördes i slutenvård har flyttats till öppenvård. Insatser har också genomförts för att minska antalet återbesök. Inom vuxenpsykiatrin på SU har antalet sjukvårdande behandlingar minskat medan en marginell ökning har skett av antalet läkarbesök. Orsakerna är bland annat omställningsarbete i samband med omorganiseringen inom de affektiva verksamheterna och systemförändringar i

Sida 16(37) samband med övergång till kontaktpunkten. Det har inneburit fler uteblivna besök. Länssjukvård, (exkl. sjukhus och VGPV): Antal besök har minskat med 2 procent (ca 2 000 besök) jämfört med samma period föregående år. Den minskade konsumtionen avser privata vårdgivare främst på grund av avslutat vårdavtal. VG Primärvård: Det totala antalet besök har ökat med 1 300 besök jämfört med föregående år. Inom offentlig VG Primärvård har det skett en minskning med 10 000 besök medan privat VG Primärvård har ökat med 11 300 besök. Denna förskjutning förklaras till största del av förändringen av antalet listade patienter mellan offentliga och privata vårdcentraler. Lägre antal läkarbesök jämfört med föregående år kan hänföras till stängning av en jourcentral samt lägre läkarbemanning. Antalet övriga besök har däremot ökat främst p.g.a. start av ny vårdcentral. Primärvård övrigt: Antal besök har minskat med 4 procent (ca 11 500 besök). Den minskade konsumtionen har till största del skett hos privata allmänläkare, sjukgymnaster samt inom offentlig mödrahälsovård. Utomregional vård: Konsumtionen av utomregional vård är högre jämfört med föregående år. Jämförelsen är inte relevant på grund av felrapportering under 2012. Analyslänkar Bilaga 1 Konsumtionsredovisning../../userfiles/1/documents/1913_2593_90905.pdf Bilaga 5 Vårdtillfällen../../userfiles/1/documents/1913_2593_87A6C.pdf Bilaga 6 Besök../../userfiles/1/documents/1913_2593_D931.pdf Bilaga 7 Läkarbesök../../userfiles/1/documents/1913_2593_C6A10.pdf Bilaga 8 Besök inom offentllig specialiserad vård../../userfiles/1/documents/1913_2593_c837c.pdf Bilaga 9 Strömmar../../userfiles/1/documents/1913_2593_B84C4.pdf 4.5 Miljömål Nämnden har inga egna miljömål utan arbetar med de uppsatta målen i det miljöpolitiska programmet. HSNK har en miljögrupp som består av fyra personer, en miljösamordnare och lokala miljöombud. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) bildades i mars 2012 efter en sammanslagning av fyra tidigare självständiga Hälso- och sjukvårdskanslier. Sammanslagningen innebar att fyra olika kulturer skulle förenas för ökad samordning i beställningsarbetet. I anslutning till sammanslagningen ålades det nya kansliet ett sparbeting på 15 Mnkr motsvarande ca 15 procent av den totala budgeten. Detta har uppnåtts genom att inte tillsätta vakanta tjänster, minska de administrativa kostnaderna samt att sluta med

Sida 17(37) annonsering i Eniros blå sidor. 2013 har det nybildade kansliet haft som målsättning att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska, heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning, lönestrukturen inom HSNK ska analyseras, en kartläggning av kompetensförsörjning ska påbörjas samt att ansvar och befogenheter inom förvaltningen ska tydliggöras. Kansliet har genomfört planerade aktiviteter under 2013 och nått de uppsatta målen. Löneskillnaden mellan män och kvinnor innebär att den genomsnittliga lönen för kvinnor utgör 87,8 procent av den genomsnittliga lönen för män. En BAS-värdering för samtliga medarbetare har genomförts och ligger till grund för lönestrategi 2014 och framåt. Heltidsanställning erbjuds alltid vid rekrytering. En satsning på ledarskaps- och ledningsgruppsutveckling har genomförts. Hösten 2013 genomfördes en bred utbildning av medarbetare till dialogstödjare som en del av medarbetarskapsutveckling och ett långsiktigt arbete startade i december 2013 med syfte att öka delaktigheten och förbättra målkvaliteten inom HSNK. Det är de områden som fallit ut som förbättringsområden i den medarbetarenkät som genomfördes hösten 2013. 5.3 Personalstruktur Personalstrukturen är oförändrad i jämförelse med tidigare. 5.4 Personalvolym Som framgår av nedanstående redovisning uppgick antalet anställda 2013-12-31 till 146 personer, vilket innebär en ökning med två personer i jämförelse med läget 2012-12-31. Dessa siffror utgör emellertid ögonblicksbilder som inte beskriver faktiskt bemanningsläge eller egentliga personalförändringar under en längre tid. De 146 anställda består dels av 17 personer som arbetar som lokala folkhälsoplanerare i Skaraborg dels av 129 personer som vid det senaste årsskiftet var anställda vid HSNK. Antalet årsarbetare exklusive folkhälsoplanerarna i Skaraborg har under året uppgått till 116. Av dessa har knappt sex årsarbetare varit visstidsanställda. Heltidsanställning utgör norm vid kansliet. Det finns inga ofrivilligt deltidsanställda vid HSNK. Anställda per personalgrupp 2013 2012 Antal Andel Antal Andel Administration 146 100 % 144 100 % Summa 146 100 % 144 100 %

Sida 18(37) 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron 2012 respektive 2013 framgår av nedanstående tabell. Sjukfrånvaron har minskat från 4,25 procent år 2012 till 3,67 år 2013, och ligger på en fortsatt låg nivå. Andelen långtidssjukskrivna av den totala sjukskrivningssiffran har också minskat, från 62,68 till 60,49 procent. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2013 2012 Kvinnor 4,33 % 4,78 % Män 1,46 % 2,38 % Totalt 3,67 % 4,25 % Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 2013 2012 Kvinnor 63,21 % 62,16 % Män 33,36 % 66,37 % Totalt 60,49 % 62,68 % 5.7 Jämställdhet och mångfald Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli omfattas av den Jämställdhets- & Mångfaldsplan som gäller för de centrala kanslierna inom Västra Götalandsregionen. Av denna plan framgår vilka aktiviteter och åtgärder som avses genomföras och hur innehållet i planen ska följas upp. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har under 2013 genomfört en översyn av alla BASvärderingar inom förvaltningen för att på detta sätt få samsyn och en gemensam grund för lönestrategi 2014. Kansliet arbetar aktivt med att det inte ska förekomma några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. En person i förvaltningens ledning har genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap. Jämställdhetsindexet JÄMIX består av 9 nyckeltal, vilka ska redovisas av förvaltningar och bolag med minst 50 anställda. JÄMIX-resultatet kommer att vara klart först i slutet av januari, och kommer därför att redovisas i särskild ordning. 6. Övrigt Intern styrning och kontroll Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde i december 2012 en plan för hur en god intern styrning och kontroll skulle utformas för år 2013. Enligt denna ska en uppföljning ske och resultatet redovisas till nämnden i årsbokslutet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har genomfört en uppföljning utifrån de krav och

Sida 19(37) förutsättningar som angavs i planen. Samtliga kontrollmoment har genomförts enligt plan utan avvikelser. Årets verksamhet har därmed följt fastställd plan. 7. Ekonomiperspektivet Nämnden visar ett positivt resultat på +24,3 mnkr vilket är 0,6 % av regionbidraget. Resultatet beror till största delen på minskat behov av lokal riskdelning med 20,1 mnkr till HSN 4,7, 11 och 12. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Nämnden har inga egna mål under detta perspektiv. 7.2 Ekonomiskt resultat Se bilaga 2 och 3 Region, riks- o länssjukvård offentliga sjukhus innan lokal riskdelning -4,1 mnkr Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU), totalt för samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder: En regiongemensam ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvård. Modellen innebär att sjukhusen ersätts för antal förlossningar utöver planerad volym. Antalet förlossningar 2013 var 9 880 vilket är en minskning mot 2012 med 248. Ersättningen till SU ökades med 2,0 mnkr för 90 förlossningar utöver basvolymen. SU har ansvaret för regionens donationsenhet med syfte att öka antalet anmälningar till donationsregistret och därmed i förlängningen antal tillgängliga organ för transplantation. SU har även regionuppdraget att utföra transplantationer. En särskild ersättningsmodell finns som syftar till att SU erhåller finansiering för de transplantationer som överstiger en överenskommen basvolym. Vid ej uppnådd basvolym sänks ersättningstaket. SU har under året inte nått basvolymen, främst vad gäller njurtransplantationer, och ett avdrag är gjort med 0,9 mnkr. I enlighet med den ersättningsmodell som gäller för 2013 avseende ordnat införande för läkemedel år två utbetalades 42 mnkr av möjliga 46 mnkr för dessa preparat.den målrelaterade ersättningen till SU på totalt 200 mnkr utbetalades i sin helhet. Ersättningsutrymmet till SU ökades under 2013 för bland annat satsning på intensivvårdsplatser med 43,5 mnkr, ordnat införande för läkemedel år två med 54,0 mnkr samt ett engångsbelopp på 30,0 mnkr för tillgänglighetssatsningar. Satsningarna innebär ökade kostnader för nämnderna utan motsvarande ökning av volymer. Privata sjukhus i regionen +4,2 mnkr Nämndens invånare konsumerar lägre andel vård än budgeterat på Lundby Närsjukhus. Detta i kombination med lägre kostnader för receptläkemedel ger en positiv avvikelse på 4,2 mnkr

Sida 20(37) jämfört med budget. Privata specialister -5,2 mnkr Under det senaste året har nya avtal på taxan genererat en högre produktion och därmed högre kostnader jämfört med tidigare avtal. VG Primärvård -2,7 mnkr Det har skett en viss förskjutning av listade från de offentligt drivna vårdcentralerna till de privata vilket till stor del förklarar över- respektive underskott jämfört med budget. Under året har vårdtyngden, den ersättning som visar de listades samlade sjuklighet, ökat främst för de privata enheterna jämfört med budget samt utfall 2012. Regionstyrelsen beslutade under 2013 att den målrelaterade ersättningen avseende kvalitet som inte betalas ut till vårdcentralerna under året skall återtas och användas till utvecklingsarbete inom primärvårdsområdet. Detta innebär 3,7 mnkr för nämnden. Utomregional primärvård -2,8 mnkr Nämndens konsumtion av utomregional primärvård har ökat med 11 % mot föregående år vilket ger en högre kostnad jämfört med budget. Folkhälsomedel +2,5 mnkr Överskottet inom folkhälsomedel beror till största delen på ej uppnådd helårseffekt avseende det nya uppdraget om FaR barn och ungdom samt att vissa mindre avtal upphört. Läkemedel +5,1 mnkr Nämndens läkemedelskostnad för privata vårdgivare (exkl. Lundby Närsjukhus och VG Primärvård) är 3,4 mnkr lägre jämfört med föregående år vilket är en minskning med 4,7 % och i nivå med Läkemedelsenhetens prognos på 5 %. Kostnadsminskningen avser främst läkemedelsförskrivning av allmänläkare verksamma inom nationella taxan. Störst kostnadsminskning avser läkemedel inom hjärta-kärl på grund av ett par stora patentutgångar. Sjukresor +2 mnkr Kostnaden för posten Sjukresor ligger under budgeterad nivå avseende kostnad för sjukhusresor men i nivå med budget avseende kostnad för sjukhusadministration som under 2012 redovisades under posten Kanslikostnader. Den lägre kostnaden för sjukhusresor beror framförallt på nya trafikavtalet som tecknades i juni 2012 trots högre antal resor jämfört med 2012. Samordningsförbund +1,3 mnkr I nämndens budget ingick en reservering för eventuell statlig höjning av ersättning till

Sida 21(37) samordningsförbunden. Höjningen av ersättningen har uteblivit vilket ger ett överskott på +1,3 mnkr. Kanslikostnader +1,4 mnkr Nämndens positiva budgetavvikelser avser främst lägre lönekostnader för Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Kanslikostnaden är ca 7 mnkr lägre mot föregående år vilket beror på nämndens andel av beslutat effektiviseringskrav från Regionfullmäktige (totalt 15 mnkr) samt en förändrad kostnadsfördelning av kanslibudgeten till övriga poster i ekonomibilagan. Utvecklingsmedel +3,3 mnkr Nämndens planerade satsning inom Närsjukvården i Centrum har inte genomförts under 2013 vilket genererar ett överskott på +3,3 mnkr. Särskilda projekt -10,2 mnkr Under rubriken särskilda projekt redovisas nämndens kostnader för projekt inom rehabiliteringsgarantin, sjukskrivningsmiljarden samt förvaltningsgemensamma IS/ITkostnader. Vad gäller rehabiliteringsgarantin redovisas motsvarande intäkt på raden Övriga intäkter. Den största budgetavvikelsen avser kostnaden för rehabiliteringsgarantin som har varit 9,4 mnkr högre än budget. Motsvarande positiv avvikelse finns på intäktssidan under raden Övriga intäkter. Övriga intäkter +9,4 mnkr Denna post avser finansiering av kostnaden för rehabiliteringsgarantin. Överskottet finansierar motsvarande underskott för Rehabiliteringsgarantin under posten Särskilda projekt. Uppföljning av regionfullmäktige beslutade besparingar kurser/konferenser, konsult, trycksaker/information Kostnadsutvecklingen på de av regionfullmäktige beslutade besparingar visar på ett lägre utfall jämfört med föregående år. Regionens annonsering på Eniros Blå sidor har upphört, vilket, i enlighet med budget, minskar kostnaderna för Information och PR. Analyslänkar Bilaga 2 Ekonomibilaga../../userfiles/1/documents/1913_2593_B8F58.pdf Bilaga 3 Resultaträkning../../userfiles/1/documents/1913_2593_19777.pdf 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Lokal riskdelning sjukhusvård För att möjliggöra att mesta möjliga vård erhålls och minska behovet av att budgetera