FÖRDELNINGSBESLUT FÖR LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA BUDGETÅRET 2010

Dnr LTH 2009/847 LTHs kansli Kanslichef Per Göran Nilsson FÖRDELNINGSBESLUT FÖR LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA BUDGETÅRET 2010

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 1. LTH idag 2 Antalet studenter som söker till LTH ökade markant hösten 2009. Ökningen beror sannolikt till stor del på demografi och lågkonjunktur men också på ett ökat intresse kanske som en frukt av målmedvetet rekryteringsarbete. Senaste tillskottet i arbetet att intressera ungdomar för teknik är Vattenhallen LTH:s nya science center. Samtidigt har inkomsterna till forskning ökat mer än någonsin. LTH har under de senaste åren haft stora framgångar i kampen om forskningsanslag. Möjligheten att samverka med andra delar av universitetet har visat sig vara en stor styrka. Efter att under flera år ha arbetat hårt med att få ekonomin i balans visar nu huvuddelen av institutionerna överskott inom såväl grundutbildning som forskning. Erfarenheterna från besparingstider gör att den väntade expansionen då de ekonomiska ramarna ökar kommer långsamt och med eftertanke. Insvängningseffekter av det nya systemet för finansiering av gemensamma kostnader medverkar också till att institutionerna är försiktiga i sin ekonomiplanering. Huvuddelen av lokalbeståndet inom LTH stammar från 60-talet och kräver nu omfattande modernisering. M-huset och Kemicentrum är i slutfasen av renoveringen medan nya projekt startas i A-huset och V-huset. Inredning och utrustning i lärosalar och läsytor kommer att moderniseras under de närmaste åren samtidigt som institutioner med laborativ undervisning kommer att ges möjlighet att förnya utrustning och inredning. Kostnaderna för dessa åtgärder kommer att belasta LTH under de närmaste 5 till 10 åren. En grundlig översyn av fördelningsmodellen för fakultetsanslaget kommer att göras i budgetarbetet för 2011. Arbetet har redan påbörjats genom forskningsnämndernas kartläggning av starka och svaga forskningsområden. 2. Strategiska satsningar De strategiska satsningar som görs och planeras rör såväl infrastruktur som grundutbildning och forskning. Detta speglar Lunds universitets strategiska profilområden: attraktiva studiemiljöer, starka forsknings- och innovationsmiljöer, ökad synlighet samt infrastrukturinsatser. Andra utgångspunkter är forskningsutvärderingen RQ08, institutionernas självvärderingar i samband med RQ08, forskningspropositionens utfall samt LTH:s egna bedömningar. De senare baseras på forskningsnämndernas kartering av starka och svaga områden samt angelägna satsningar. Många pensionsavgångar kräver också strategiska ställningstaganden. LTH måste också se sin roll i de framtida anläggningarna ESS och Max IV. Satsningar krävs redan nu för att uppnå kritisk massa i god tid före starten av anläggningarna. Mycket av det som beskrivs under rubriken Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 Medfinansiering kan också hänföras till strategiska satsningar eftersom dessa tillförs LTH:s starka forskningsområden av strategisk betydelse för LTH. 3 Infrastruktursatsningar sker planerat genom pågående och planerade ombyggnationer. Mindre kompletteringsinvesteringar kan krävas i samband med dessa för att stärka studiemiljöer och en ökad synlighet (t.ex. A-huset, Vattenhallen och Studiecentrum). En större investering i ett nytt motorlabb diskuteras med Lunds universitet eftersom investeringens omfattningen är för stor för att kunna bäras av LTH:s forskningsbudget. Grundutbildningens kvalitet stärks bl.a. genom att ett nytt resursfördelningssystem införs inom LTH. Detta bygger bl.a. på att laborationslokaler och utrustning finansieras från LTH gemensamt. Det skall alltså inte finnas något incitament för att minska på omfattningen av det experimentella arbetet för att spara pengar. Därutöver avsätts medel till institutionerna för att göra ny- och kompletteringsinvesteringar i laborativ utrustning. När det gäller forskningen kan det först konstateras att LTH täcker ett mycket brett område. Av LU:s 24 inlämnade ansökningar till strategiska forskningsområden deltog LTH i 22 st. Av de 12 beviljade ansökningarna deltar LTH i 11 st. Detta tyder på styrka men risken för att splittra resurser på alltför många områden är uppenbar. Samtidigt är det viktigt att följa upp de av LTH:s styrkeområden som inte fick medel genom forskningspropositionen, t.ex. energi, material, transport, molekylär biovetenskap samt risk- och säkerhet. Materialvetenskap kommer att vara ett profilområde för Lunds universitet inte minst genom ESS och Max IV samt den starka nanovetenskapen vid LTH. Medel har reserverats från RQ08-tilldelningen och en strategisk rekrytering inom materialkemi/oorganisk kemi har redan gjorts. Även för materialteknik som länkar mot maskinteknik finns reserverade medel. Energiområdet kräver strategiska insatser. Den fakultetsövergripande satsningen LU Biofuel kommer att stödjas. Detta rör satsningar på både yngre forskare och seniora forskare. Diskussioner rörande bioraffinaderier pågår både med anslagsgivare och med näringsliv. Diskussioner pågår mellan fakulteterna (naturvetenskapliga fakulteten, medicinska fakulteten och LTH) om en gemensam satsning på området MoReLife (Molecular Recognition of Life). Ett pågående initiativ, NESST; som drivs av Region Skåne, länkar samman forskning inom risk- och säkerhet vid LU/LTH med företag verksamma inom risk- och säkerhetsbranschen. NESST kommer att bli ett ledande centrum i norra Europa. När det gäller transport pågår en rad initiativ inom logistikområdet i samarbete mellan LU, Helsingborgs kommun och kompetenscentret NGIL. För LTH är det väsentligt att de pensionsavgångar som skett och sker inom trafikområdet ersätts och bevara detta som ett styrkeområde för LTH. Inom bygg och konstruktion sker pensioneringar och nyrekrytering pågår. Sve- Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 riges Bygguniversitet (LTU, LTH, CTH, KTH) är ett initiativ som håller på att byggas upp som ett nationellt kompetensområde. Diskussioner inom området energisnålt byggande pågår och berör flera institutioner. 4 Livsmedelsområdet har flera pensioneringar inom en snar framtid och kompetensförsörjningen är viktig både för grundutbildning och för forskning. Food Science Sweden (SLU, SIK, CTH, LTH) är ett initiativ som byggs upp med Sveriges Bygguniversitet som förebild. En KIC för EIT (European Institute och Innovation and Technology) planeras tillsammans med bl.a. Köpenhamns universitet. ÖFN (Öresund Food Network) är den som driver processen just nu. Inom läkemedelsområdet har den fakultetsgemensamma satsningen LiL ( Läkemedel i Lund) kommit igång. Medicinsk teknik har identifierats som ett styrkeområde inom LTH och medicinsk fakultet. En arbetsgrupp har tagit fram ett förslag till en ny civilingenjörsutbildning inom Biomedical Engineering. Förslaget diskuteras just nu inom LTH. För att skapa en synlighet för innovationsområdet vid LTH skapas en forskningsportal inom Innovationsteknik. Området är ett profilområde för Lunds universitet och kommer att stärkas med forskningsresurser. Arkitekturområdet får en nystart genom en ny skolchef för Arkitektskolan. Skolchefen är konstärlig professor och är skolans konstärlige ledare. Pensionsavgångar kräver nyrekryteringar. Likaså stärks Industridesignskolan med en ny konstärlig professor som tillträder under 2010. Maskinteknikområdet är ett prioriterat område pga av många pensioneringar och vakanser. Detta rör såväl grundutbildning som forskning. LTH:s ledning kommer att ta ett samlat grepp på hela området. Ett strategidokument från LTHs ledning håller på att sammanställas för diskussion inom organisationen. Förutom de strategiska medel som gått till ICT-området (tillsammans med LiTH, BTH och HH) sker en lokal satsning inom Mobile Heights tillsammans med Region Skåne och stora ICT-företag. LTH finns med som en mindre aktör i KTH:s ansökan om en ICT- KIC inom EIT. Inom fysikområdet finns en pågående stor satsning från LTH och LU på bl.a. nanoteknikområdet. Pensionsavgångar och eventuella satsningar på infrastruktur för nya starka områden kan komma att kräva en extra insats. Inom designvetenskaper måste strategiska beslut fattas om framtiden för CERTEC pga av förändrad finansiering och pensionsavgångar. Slutligen kommer LTH att satsa på en ökad synlighet bl.a. i samband med LTH:s femtioårsjubileum 2011. Under detta förberedelsearbete kommer också LTH:s nya strategiska plan (skall gälla från 2012) att tas fram. Allt detta kräver att alla anställda och studenter aktivt deltar i dessa processer. LTH:s ledning Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 strävar hela tiden att leva upp till vårt motto: Synlighet, Tydlighet, Öppenhet och Delaktighet. 5 3. Ekonomiska förutsättningar för 2010 De ekonomiska förutsättningarna för 2010 är goda. Det finns ett ackumulerat överskott från 2009 samtidigt som anslagen inom både grundutbildning och forskning ökar. Ökningen inom grundutbildningsanslaget sker förutom genom pris och löneuppräkningen på 3,35 % genom att anslaget anpassas till det nya uppdraget som ökat från 5 400 till 5 600 helårsstudenter. Dessutom ökas anslaget med 11,5 Mkr som kompensation för höjda gemensamma kostnader på universitetsnivå. Att universitetet övergår till att låta riksprislapparna inom grundutbildningen slå igenom ner till områdesnivå innebär en marginell minskning av anslaget till LTH samtidigt som samverkan med andra områden underlättas då samma förutsättningar gäller inom hela universitetet. Intäktskravet som anges i tabellen nedan avser den summa som skall genereras av de helårsstudenter och helårsprestationer som LTH redovisar i Ladok avseende 2010 reducerat med 3% för centrala åtaganden inom universitetet. Ram för utbildning på grund- och avancerad nivå 2010 (tkr) Tilldelning enligt uppdrag ( 5 600 hst) 466 972 Pris o lön 3,35% 15 644 Finansiering av omfördelning -13 089 Delsumma 469 527 Omfördelning Genomförande av handlplan kvalitet 2 717 Internationalisering -varav hst utresande o inresande 1 890 -varav personalmobilitet 190 Lärar o medarbetarskap -varav disputerade lärare 529 Kvalitetssäkring -varav pedagogiska akademier 200 Gränsöverskridande -varav Erasmus mundus Joint master 100 -varav fakultetsöverskridande program 194 -varav Joint programmes 50 Resor merkostnader Helsingborg 1 000 Kompensation ur kapital för univ gem kostn. 9 235 Kompensation för studentbostäder utbytesstud 2 265 Totalsumma 487 897 (440 100 tkr år 2009) Intäktskrav (tkr) 482 616 Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 Under de kommande budgetåren kommer LTH att satsa omfattande belopp på inredning och utrustning inom grundutbildningsområdet. Således fördelas 15 Mkr ur myndighetskapitalet för utrustning till grundutbildningen 2010. Under de kommande åren kommer ombyggnad av A-huset och renovering av V-huset att kräva omfattande resurser inredning och utrustning som också kommer att finansieras ur myndighetskapitalet. 6 Ett nytt fördelningssystem införs för fördelning av LTH:s grundutbildningsanslag. Implementeringen kommer att göras under en tvåårsperiod med början 2010. Det övergripande syftet med reformen är att ge institutionerna rimlig ersättning för en kurs samtidigt som programledningar och utbildningsnämnder får ett större inflytande på planeringsprocessen. Systemet innebär också att institutioner med laborativ verksamhet i grundutbildningen garanteras basersättning för laborationslokaler och utrustning separat. Det ökade söktrycket till LTH innebär att samtliga platser fylls med studenter med högre betyg samtidigt som fler studenter finns kvar i systemet bland annat till följd av att ökningen med den tionde terminen nu slår igenom samt det rådande konjunkturläget. Speciellt att notera är att antagningen till K- och E- programmen ökar igen. Den ökade antagningspoängen medför sannolikt ökad genomströmning och ökat antal examina. LTH:s tidigare problem att inte kunna leverera kvantitativa utbildningsresultat enligt uppdrag har nu övergått i en temporär förväntad överproduktion. Inför antagningen hösten 2010 kommer dimensioneringen av de olika programmen att behöva ses över. En viktig fråga blir då andelen mastersprogram och fristående kurser. De externa forskningsmedlen fortsätter att öka. Samtidigt ställer de externa forskningsfinansiärerna allt större krav på medfinansiering vilket innebär att omfattande delar av det redan besvärande låga fakultetsanslaget binds upp mot redan väl finansierade miljöer. Omfördelningen inom universitetet med anledning av RQ08-utvärderingen innebär för LTH:s del en mindre ökning av fakultetsanslaget. Det största tillskottet kommer från pris och löneomräkningen på 3,35 %. Ram Forskning och forskarutbildning 2010 Ram 2009 313 200 Omfördelning fakultetsmedel -11 817 RQ08 fördelning 2010 12 250 Delsumma 313 633 Pris o löneomräkning 3,35% 10 506 Enligt styrelsebeslut 4 377 Gränsöverskridande verksamhet år 2 1 228 Totalsumma 329 744 Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 Det nya systemet för finansiering av gemensamma kostnader tillämpas för andra året vilket innebär en viss stabilisering av hur kostnaderna belastar de olika anslagen. I samband med införandet av ny modell lades också stor vikt vid att underlaget för gemensamma kostnader centralt på universitetet skulle vara tydligt. Resultatet av den processen har blivit att omfattande belopp som tidigare betalats med räntepengar o dylikt nu måste finansieras som gemensam kostnad. Huvuddelen av ökningarna finansieras under 2010 med myndighetskapital från universitetet. Detta innebär att 11 500 tkr tillförts grundutbildningsanslaget som kompensation. Under 2010 kommer omfattande arbete läggas på att reducera gemensamma kostnader på alla nivåer inom universitetet. 7 Universitetsgemensamma kostnader År Utbildning Forskning Totalt 2010 57 242 64 161 121 403 2009 50 308 54 159 104 467 Gemensamma kostnader LTH-nivå År Utbildning Forskning Totalt 2010 99 030 45 725 144 755 2009 103 372 44 296 147 668 Förutom de gemensamma kostnaderna som belastar verksamheten i relation till lön- och driftkostnader kommer avgifter tas ut för finansiering av halva kostnaden för datornätverk (CFL) med 2 376 tkr. Kostnaderna fördelas med 1200 tkr på grundutbildning och 1176 tkr på forskning. 4. Kompetensförsörjning, jämställdhet och arbetsmiljö Kompetensförsörjning I universitetets strategiska plan anmodas verksamheten att göra en genomlysning av framtida kompetensbehov och behov av nyrekryteringar. Inom LTH görs detta samlat i samband med budgetprocessen. I LTH:s budget avsätts resurser för pedagogisk utveckling ped. akademi, Genombrottet mm (ca 8 000 tkr) och för meriteringsstöd för underrepresenterat kön (ca 4 000 tkr) centralt samtidigt som institutionerna ansvarar för kompetensutveckling av anställd personal och uppmanas att avsätta medel för alla personalgrupper. Jämställdhet, likabehandling och breddad rekrytering Jämställdhetsfrågorna är centrala i LTHs verksamhet. Att öka intresset för naturvetenskap och teknik i skolan och därigenom uppnå en breddad rekrytering med ökat inslag av kvinnliga sökande är en viktig uppgift. LTH har begränsade resurser för att engagera sig i tidiga årskurser i skolan, där teknikintresset skapas. Dock finns några projekt, t.ex. Femteklassprojektet och Teknikens dag. För högre årskurser finns aktiviteter som Teknik-åttan, Flickor på teknis, Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 Innovationsprojektet, Gemstone m.fl. där målet är att påverka valet av ämnen, inriktningar och fortsatta studier, till ökat intresse för utbildningar som innehåller teknik. För att ge större grupper skolungdom möjlighet att komma till LTH och själva delta i teknikexperiment har Experimentörernas verksamhet utvecklats vidare. På kulturnatten 2009 invigdes LTH:s nya science center Vattenhallen. 8 Vid elektroteknikprogrammet har ett mycket ambitiöst rekryteringsarbete genomförts. Externt har man arbetat med region Skåne inom ramen för Mobile Heights, ett samarbetsorgan för forskning och rekrytering inom mobil kommunikation. Verksamheten i Helsingborg är genom större andel rekrytering från studieovana miljöer en viktig del av LTH:s breddade rekrytering. Det tekniska basåret kan också ha stor betydelse för en breddad rekrytering. Studentkåren arrangerar under läsåret och i samband med mottagningen av nya studenter seminarier för att få större förståelse för jämställdhetsfrågor i stort. LTH stödjer också denna typ av initiativ. Arbetsmiljö En god arbetsmiljö är av avgörande betydelse för LTH:s verksamhet och rekrytering. Institutionerna har ansvaret för arbetsmiljön på institutionsnivå medan husstyrelser och LTH gemensamt ansvarar för arbetsmiljön i lärosalar och uppehållsytor i husen. Stora insatser görs nu för att modernisera ventilationssystemen i husen. E-huset, Kemicentrum och M-huset är i princip färdiga. Under 2010 kommer ombyggnaden av A-huset starta. Projektet innebär en uppgradering av ventilationen, inbyggnad av del av innergården och därigenom skapandet av utställningslokal och samlingsplats, nya lokaler för husbibliotek/studiecentrum samt anpassning av undervisningslokaler till moderna krav. Ombyggnaden kommer att skapa stora möjligheter för samverkan och synergier mellan A-huset och IKDC. Avsikten är att även V-huset skall färdigställas under de närmaste åren. 5. Riskanalys LTH har genomförts riskanalys med prefektgruppen samt med programledare och utbildningsnämndsordföranden. Enligt riskanalysen kan de största hoten mot LTH:s verksamhet grupperas i tre grupper Rekrytering av studenter Rekrytering av forskare Finansiering av forskning Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 Rekrytering av studenter 9 Det vikande intresset för naturvetenskap och teknik som kunnat noteras inom gymnasieskolan bedöms som ett allvarligt hot mot verksamheten. LTH har ett omfattande program av åtgärder för att öka intresset för naturvetenskap och teknik hos ungdomar som redovisats under avsnittet Jämställdhet, likabehandling och breddad rekrytering ovan. Varumärket LTH och begreppet Civilingenjör är viktiga för rekrytering av studenter inom Sverige. Civilingenjörsutbildningarna är därför centrala för LTH:s verksamhet samtidigt som marknadsföringen sker genom Lunds Tekniks Högskola vid Lunds universitet. Genom ett intensivt arbete för att säkra och öka kvaliteten och genomströmningen i utbildningarna kan LTH:s varumärke stärkas och därmed säkra rekrytering även då demografin medför att antalet ungdomar minskar vilket kommer inträffa inom de närmaste åren. Rekrytering av forskare Svårigheten att rekrytera duktiga forskare och att behålla forskare som är viktiga för verksamheten bedöms också som ett allvarligt hot. LTH/LU har en styrka i forskningsinfrastrukturen. Genom att fortsätta att kunna erbjuda en högklassig infrastruktur för såväl undervisning som forskning kommer en forskarkarriär i Lund att vara attraktiv även i fortsättningen. LTH satsar omfattande delar av fakultetsanslaget för att stödja starka forskningsmiljöer och forskare vilket redovisas under avsnittet Fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning nedan. Finansiering av forskning Ett otillräckligt fakultetsanslag samt risken att externa finansiärer drar sig tillbaks i lågkonjunkturer bedöms också vara ett allvarligt hot. Externa finansiärer kräver att universitetet förutom befintlig infrastruktur skall medfinansiera nya satsningar. Även vid intern fördelning inom universitetet krävs ofta medfinansiering ur fakultetsanslaget. För LTH kommer inom kort medfinansieringskraven att innebära risk för att ytterligare externa forskningsmedel inte kan tas emot. De nya principerna för finansiering av gemensamma kostnader innebär också att driftkostnaderna för stora forskningsinfrastrukturer kommer att bli besvärande. De nya principerna för fördelning av fakultetsmedel på riksplanet kan, om de tillämpas inom universitetet, innebära förbättringar för LTH. Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 6. Organisationsförändringar 10 Trafikflyghögskolan, TFHS Under 2009 har trafikflyghögskolan, TFHS, organisatoriskt förts till LTH som en institution. Pilotutbildningarna sorteras enligt nytt riksdagsbeslut under Yrkeshögskolemyndigheten. De framtida förutsättningarna för pilotutbildning, som bl.a. omfattar huruvida pilotutbildning skall ske i universitetets regi, utreds för närvarande. Verksamheten får under nuvarande förutsättningar fortsätta till och med 2013. I avvaktan på besked om framtida organisation ligger ekonomisk tilldelning och det ekonomiska ansvaret för TFHS kvar centralt på LU. Medel till TFHS ingår således inte i LTH:s fördelning 2010. Internationella mastersprogram Under de senaste åren har 8 internationella mastersprogram startats och förslag till ytterligare program är under utarbetande. LTH:s huvuduppgift inom utbildningssidan är att utbilda civilingenjörer, arkitekter, brandingenjörer, industridesigners och högskoleingenjörer. Mastersprogram skall endast förekomma i begränsad omfattning och om särskilda skäl föreligger. Så har t.ex. mastersprogrammen inom IT-området varit till stor hjälp för att överbrygga effekterna av IT-krisen för E/D-programmen. För att garantera att det finns en samlad bild av utbildningsutbudet inom olika områden ska alla mastersprogram vara underställda lämplig programledning. Rektor beslutar om till vilken programledning en mastersutbildning skall höra. Programföreståndaren, i de fall sådan finns, kan adjungeras till programledningen då frågor som rör det aktuella mastersprogrammet behandlas. Internationella miljöinstitutet LTH har från och med 2010 ansvaret för kvalitetsbevakningen av grundutbildningen inom Internationella Miljöinstitutet. Även tillsättning av lärartjänster administreras av LTH. 7. Ny modell för fördelning av grundutbildningsanslag Till följd av de stora och till stor del oförutsägbara förändringarna i antalet helårsstudenter som registreras per år ersattes för några år sedan det tidigare fördelningssystemet för grundutbildningsanslaget, som innefattade avräkning och volymuppskattning från programledningarna, med förhandlingar mellan områdesledningen och institutionerna. Det nya systemet innebar stabilare förutsättningar för institutionerna men medförde också att programledningarnas inflytande och påverkan i stort sett eliminerades. Temporärt kan ett sådant system användas för att stabilisera institutionernas förutsättningar. Men för att få en resursmedveten utveckling av programmen krävs att fördelningssystemet tar hänsyn till och ger underlag för programledningarnas planering och utveckling av programmen. Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 Det nya fördelningssystemet skall således ge programledningarna ett ekonomiskt verktyg för sitt planeringsarbete samtidigt som det skall ge institutionerna tydliga och stabila planeringsförutsättningar och resurstilldelningar. 11 Huvudförutsättningarna för det nya systemet är: Kostnaden för varje kurs bestäms genom ett startbelopp och en ersättning per student över ett visst minimiantal Ersättningen per student ges i tre nivåer. För kurser med större lärartäthet per poäng ökas den rörliga delen med 20 % resp. 40 % (nivå A, B eller C). För kurser från andra områden används 70 % resp 100 % av A-nivån Tilldelningen, som skall spegla lärarinsatsen i kursen, baseras på föregående läsårs utfall av studenter Institutionerna tilldelas riktade medel för experimentell verksamhet och utrustning Institutionerna tilldelas också en basersättning per helårsstudent Institutionens medelstilldelning sker huvudsakligen genom ersättning per kurs och bestäms genom utbildningsnämndernas beslut om kursutbud. Kursersättningen står, genom kostnadsklassificering i en av tre möjliga klasser, i relation till lärarinsatsen på kursen och bestämmer ambitionsnivån på vad LTH kan erbjuda studenten. Respektive programledning utarbetar, inom given ekonomisk planeringsram och utbildningsuppdrag i hst, förslag till vilka kurser som skall ingå i programmet. Programledningen arbetar med utfallet i hst på respektive kurs från senaste helårsbokslut medan tilldelningen till institutionerna kommer baseras på utfallet för senaste läsår. Olika underlag tillämpas för att planeringsprocessen skall kunna starta tidigt. Tillvägagångssättet innebär att institutionens tilldelning slutgiltigt bestäms i förhandlingen med LTH:s ledning och beräknas med utgångspunkt från kursutbud och redovisat antal helårsstudenter läsåret 2008/2009. Programledningarnas budgetarbete bestämmer kursutbudet för budgetåret 2010. De kurser som inte nått minimigränsen för antalet studenter ger normalt kurstilldelning 0. I övergångsskedet förs antalet helårsstudenter som redovisas på dessa kurser samman till en pott per program som belastar programramen med ett enhetspris per hst. På motsvarande sätt tilldelas institutionen ett belopp för dessa kurser. Motsvarande tilldelning planeras inte ske kommande år vilket kräver en översyn av kursutbudet i samverkan med berörda institutioner. Vissa kurser samläses med motsvarande kurs på andra fakulteter eller med forskarstuderande. Programram respektive tilldelning till institution beräknas då på LTH-andelen av startbelopp och studenttilldelning. Programramen belastas med startbelopp för de kurser som programmet har registrerat studenter på i senaste årsbokslut. På motsvarande sätt belastas ramen med ett belopp som motsvarar det antal studenter som överstiger minimigränsen. Kurser med stort antal studenter tilldelas flera startbelopp. Antalet beräk- Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 nas som heltalsdelen av (antal stud/140+0,9). Antalet studenter som ger ersättning reduceras med minimiantalet för varje startbelopp. 12 För kurser som läses av flera program samtidigt fördelas startvärdet och tilldelningen per student mellan berörda program i relation till antalet studenter som redovisats på kursen. Delade kurser Delade kurser hanteras inte i systemet utan får regleras på institutionsnivå. Examensarbeten, praktikkursen, individuella projektkurser Individuella projektkurser, praktikkursen och examensarbeten hanteras med enhetstaxa per hst. Fristående kurser Kurser som ges helt som fristående kurser behandlas som programkurser. Institutionen tilldelas ett uppdrag (hst) för specialstuderande och studerande som följer programkurs som fristående kurs. Överproduktion ger normalt inte underlag för ersättning kommande budgetår. Förutsättningar 2010 För budgetåret 2010 gäller följande Minsta antal studenter per kurs för att få ersättning är normalt 16 st. För följande program gäller dock 10 studenter till följd av programmets nuvarande uppläggning. Arkitektur Datateknik, Helsingborg Livsmedelsteknik, Helsingborg Järnvägsteknik, Helsingborg Väg- & trafikteknik, Helsingborg Institutionens tillförs dock samma startersättning som gäller för 16 studenter. Programledningarna bör se över kursstrukturen för aktuella program. Startbeloppet fastställs till 200 tkr för en 7,5 hp-kurs Ersättningen per student fastställs till 5 tkr på en 7,5 hp-kurs (A-nivå) Prislappen för examensarbete etc. beräknas med 60 tkr/hst Basersättningen fastställs till 7 tkr/hst Ersättning per hst för kurser som har färre studenter än 16 fastställs till 60 tkr/hst (gäller endast 2010) Kursersättningen ökas generellt med 20 % för arkitektur till följd av programmets karaktär Kursersättningen ökas generellt med 10 % för följande program till följd av programmets karaktär: Datateknik, Helsingborg Livsmedelsteknik, Helsingborg Järnvägsteknik, Helsingborg Väg- & trafikteknik, Helsingborg Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 Ersättningen för laborativ verksamhet har fastställts med utgångspunkt från de redovisningar som presenterats av institutionerna. Avsikten är att de fastställda beloppen skall gälla under flera budgetår och inte kopplas till hst. Förändringar skall endast göras om förutsättningarna för institutionens laborativa verksamhet ändras på ett avgörande sätt. 13 8. Fördelning av anslag för grundutbildning Tilldelning enligt ny fördelningsmodell I budgetprocessen inför 2010 har programledningarna inte korrigerat institutionernas förslag till kostnadsklasser. Arbetet med att utforma specialiseringar har medfört nya kurser samtidigt som översynen av småkurser senarelagts. Detta medför att utfallet i den nya fördelningsmodellen inte ger en helt riktig bild. Den nu redovisade fördelningen av A, B resp C kurser per institution tydliggör behovet av programledningarnas medverkan i processen speciellt när det gäller harmonisering av kurskostnadsfaktorerna. HST % Faktor INST A B C EJ 0,7 EJ 1,0 EXJOBB Totalt ARKITEKTUR OCH BYGGD MILJÖ 18% 32% 38% 0% 0% 12% 100% BYGG- OCH MILJÖTEKNOLOGI 13% 47% 26% 0% 0% 13% 100% BYGGVETENSKAPER 32% 53% 6% 0% 0% 8% 100% DATAVETENSKAP 26% 50% 17% 0% 0% 7% 100% DESIGNVETENSKAPER 43% 18% 21% 0% 0% 18% 100% ELEKTRO- OCH INFORMATIONSTEKNIK 37% 30% 21% 0% 0% 11% 100% ENERGIVETENSKAPER 22% 37% 15% 0% 0% 26% 100% FYSIK 21% 52% 22% 0% 0% 5% 100% HUSSTYRELSE KEMI 100% 0% 0% 0% 0% 0% 100% IMMUNTEKNOLOGI 0% 0% 47% 0% 3% 50% 100% INGENJÖRSHÖGSKOLAN I HBG 5% 57% 34% 0% 0% 4% 100% KEMISKA INSTITUTIONEN 27% 26% 37% 0% 1% 10% 100% KEMITEKNIK 19% 48% 17% 0% 0% 17% 100% LIVSMEDELSTEKNIK 41% 27% 20% 0% 0% 12% 100% LTH GEMENSAMT 3% 2% 3% 41% 48% 3% 100% MASKINTEKNOLOGI 25% 20% 51% 0% 0% 4% 100% MATEMATIKCENTRUM 15% 41% 41% 0% 0% 3% 100% MÄTTEKNIK OCH INDUSTRIELL ELEKTROTEKNIK 19% 52% 16% 0% 0% 13% 100% REGLERTEKNIK 5% 84% 0% 0% 0% 11% 100% TEKNIK OCH SAMHÄLLE 70% 16% 4% 0% 0% 10% 100% TEKNISK EKONOMI OCH LOGISTIK 20% 57% 10% 0% 0% 13% 100% Totalt 25% 37% 23% 3% 3% 9% 100% Tilldelningen 2010 har därför initialt beräknats enligt fördelningsmodellen. För att inte ge institutionerna en falsk bild av framtida tilldelning har förändringarna därefter dämpats. Anslaget korrigeras efter jämförelse med tilldelningen 2009 samt hänsyn till förändrat uppdrag så att anslagsökningar vid oförändrat uppdrag reducerats med 50 % och anslagsminskningar elimineras. En jämförelse av disponibla grundutbildningsmedel efter reduktion för kostnader för gemensamma ändamål mellan 2009 och 2010 visar att några institutioner får kraftigt minskat utrymme. Orsaken till detta är en markant ökning av gemensamma kostnader till följd av att övriga institutioner reducerat kostna- Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 derna inom grundutbildningen och ökat kostnaderna inom forskningen. Tilldelningen till Arkitektur & byggd design, Energivetenskaper och Mätteknik och Industriell elektroteknik justeras så att nettominskningen motsvarar minskat antal helårsstudenter * 60 tkr. 14 Anslaget ökas därefter i första hand med kompensationen för de ökade gemensamma kostnaderna på universitetsnivå. Anslagsfördelningen slutjusteras genom att den procentuella tilldelningen ökas. Anslaget fördelas på följande huvudposter (tkr) Kurstilldelning enligt modell 399 434 Pedagogisk akademi 3 300 Medel för laborativ verksamhet 50 525 Korrektion -6 077 Uppräkning komp mm 19 040 Medel speciella ändamål 21 675 Totalt 487 897 En sammanställning över fördelning till institutionerna redovisas nedan där också fördelningen mellan olika beräkningsnycklar framgår (se även bilaga 1). Pedagogisk Laboratorie Korrektion Procentuell Totalt Radetiketter HST Kurstilldeln akademi lokaler påslag 2010 ARKITEKTUR OCH BYGGD MILJÖ 396,26 35 550 100 506 1 706 1 714 39 577 BYGG- OCH MILJÖTEKNOLOGI 362,54 26 126 200 5 351-772 1 399 32 304 BYGGVETENSKAPER 338,30 23 747 50 1 325 253 1 149 26 524 DATAVETENSKAP 375,19 25 335 300 1 046 14 1 209 27 904 DESIGNVETENSKAPER 312,38 24 097 350 3 321 811 1 294 29 872 ELEKTRO- OCH INFORMATIONSTEKNIK 431,09 30 174 200 4 396 294 1 587 36 651 ENERGIVETENSKAPER 96,47 6 760 100 1 120-117 356 8 219 FYSIK 272,31 19 320 250 5 261-522 1 100 25 409 HUSSTYRELSE KEMI 2,75 184 8 193 IMMUNTEKNOLOGI 11,43 832 50 511-109 58 1 342 INGENJÖRSHÖGSKOLAN I HBG 103,03 8 766 1 120-1 077 399 9 207 KEMISKA INSTITUTIONEN 324,84 23 536 250 5 306-1 618 1 244 28 718 KEMITEKNIK 134,73 9 888 200 4 136-330 629 14 523 LIVSMEDELSTEKNIK 124,25 10 365 250 1 610 49 556 12 830 MASKINTEKNOLOGI 206,95 14 394 250 3 200-983 763 17 624 MATEMATIKCENTRUM 852,14 56 648 100 833-2 029 2 515 58 067 MÄTTEKNIK OCH INDUSTRIELL ELEKTROTEKNIK 146,56 10 507 150 3 140-252 613 14 158 REGLERTEKNIK 116,53 7 799 200 3 121-684 472 10 908 TEKNIK OCH SAMHÄLLE 352,99 24 819 50 442-685 1 115 25 740 TEKNISK EKONOMI OCH LOGISTIK 278,51 18 489 100 437-25 860 19 862 LTH GEMENSAMT 360,76 22 097 150 4 343 26 590 Totalt 5 600,00 399 434 3 300 50 525-6 077 19 040 466 222 Strukturella förändringar Helsingborg 8 000 Nationellt resurscentrum fysik 250 Venture lab, Venture cup 400 Vattenhallen 3 200 Internationalisering 2 100 Resekostnad Helsingborg 1 500 Genombrottet/lärarutveckling 3 000 Husstyrelser 550 Datornätverk - CFL 1 200 Gränsöverskridande verksamhet 344 Avskrivningar KC 1 031 Avskrivningar M-styrelsen 100 Totalt Reserven 21 675 Totalt 487 897 Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 15 Huvudprincipen är att all kurstilldelning skall ske i enlighet med tidigare utfall. Normala ökningar och minskningar i studentantalet mellan åren regleras på institutionsnivå med myndighetskapital. Justeringar skall endast ske om mycket särskilda skäl föreligger. Vid omstrukturering av utbildningarna kan institutioner drabbas av att ett större antal hst inte ingår i fördelningsunderlaget av olika skäl. Större ökningar av uppdraget som är av stationär karaktär kommer normalt inte att ge utdelning förrän efter 1 till 2 år beroende på i vilken läsperiod de är placerade. En analys med syfte att identifiera eventuella avvikelser som uppfyller kravet på mycket särskilda skäl kommer göras under senare delen av budgetåret. I de fall de påverkar institutionens ekonomi kraftigt kommer viss justering att göras. De medel som avsätts under LTH Gemensamt för laborativ verksamhet (4 343 tkr) avser dels ritsalar för arkitektur och industridesign (3 000 tkr) och dels undervisningsverkstaden på A-IKDC (1 343 tkr). Medel för speciella ändamål fördelas enligt följande Infrastruktur Hbg, strukturförändringar Verksamheten i Helsingborg är fortfarande inte kostnadsneutral i förhållande till verksamhet i Lund. Kostnad för gemensamma servicefunktioner i Helsingborg, totalt 15 740 tkr, belastar LTH:s utbildningsanslag med 2 123 tkr och LTH:s forskningsanslag med 460 tkr dvs totalt 2 583 tkr. Till detta kommer att de områden som är aktiva i Helsingborg skall bidra med proportionell del av 5 579 tkr. Nationellt resurscentrum för fysik LTH:s andel av finansiering av resurscentrum. Venture lab, venture cup I samverkan med Ekonomihögskolan stöds unga innovatörers utveckling. Vattenhallen Finansiering av LTH:s science center. Huvuddelen av finansieringen kommer på sikt att ersättas av extern finansiering. Internationalisering Medel som fördelas enligt särskilt beslut till institutioner som tar emot internationella studenter. Resekostnader Helsingborg Ersättning till institutioner för resor till och från Helsingborg i samband med undervisning. Modell för fördelning kommer att fastställas av rektor i särskilt beslut. Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 16 Genombrottet/lärarutveckling Genombrottets huvuduppgift är att utveckla pedagogiken på LTH och att delta i kvalitetsuppföljningen av grundutbildningen. Verksamheten är också engagerad i utvärdering av meriter för pedagogisk akademi samt i interna kurser för lärarutveckling. Finansieringen omfattar förutom Genombrottets kärnverksamhet även engelsk språkservice till forskarstuderande samt konferens. I uppdraget finns också resurs för utvecklingsprojekt motsvarande 0,65 tjänst. Husstyrelser Varje hus på LTH:s campus har en husstyrelse. I vissa fall utgör en institutionsstyrelse kärnan i husstyrelsen. I de hus som inrymmer gemensamma lärosalar och datorsalar i större omfattning tilldelas husstyrelsen ett bidrag om 50 tkr (A, IKDC, KC, Fysik, Matematik) resp. 100 tkr (E, M, V) för löpande drift och underhåll. Kostnader som uppkommer på husstyrelse som inte ingår i institution skall fördelas på delägande institutioner genom kostnadsreduktion. Härigenom överförs alla underlag för finansieringsbidrag till institutionerna. Reserv för senare fördelning Medel som står till rektors disposition. Donation från Stichting IKEA Foundation Industridesignprogrammet stöds av en donation från IKEA som uppgår till 9 138 tkr för utbildning år 2010. Donationsmedlen fördelas på följande huvudposter (tkr) Ökad tilldelning för kurser 3 000 Undervisningsverkstad 3 000 Internationalisering 638 Datordrift 500 Programplanering och studievägledning 500 Mässor, utlandsprojekt, baskostnader för kurser i prog 1 500 Totalt 9 138 Fördelningen av kursmedel görs i proportion till antalet hst på respektive institution som är engagerad i industridesignprogrammet. Medel för internationalisering, undervisningsverkstad, datordrift, programplanering och studievägledning samt mässor, utlandsprojekt, baskostnader för kurser i program förs till LTH gemensamt. Verksamheten inom utbildningsverkstaden skall särredovisas. Kurser från andra områden Kurser som köps från andra områden regleras i avtal på fakultetsnivå. Ersättningen till andra fakulteter beräknas med riksprislappar reducerade med 13 % för helårsstudenter (hst) resp helårsprestationer (hpr) på utfallet enligt Ladok för senaste kalenderår. Slutjustering av beloppen sker då bokslutet föreligger. Totalt 22,1 Mkr har reserverats för kurser vid andra fakulteter. De medel som Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 inte disponeras för kurser kommer fördelas proportionellt till LTH:s institutioner. 17 Kostnader för programgemensamma kostnader Programgemensamma kostnader skall enligt det nya redovisningssystemet redovisas som indirekta kostnader och specificeras därför under avsnittet gemensamma verksamheter finansieringsbidrag. 9. Fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning Inför budgetåret 2010 görs inga större förändringar i fördelningsmodellen för fakultetsanslaget. Avsikten är att modellen skall genomarbetas grundligt inför 2011. I det sammanhanget kommer enhetsbidragets fördelning liksom principer för examenspremien att diskuteras. Även principer för medfinansiering av externa forskningsanslag inklusive EU-anslag samt fakultetens egna strategiska satsningar kommer att omprövas. Förberedelser har redan påbörjats i forskningsnämnderna. Ökningen av anslaget inför 2010 beror till största delen på pris och löneuppräkning. Universitetsstyrelsen förväntas ta kompletterande beslut om strategiska forskningsmedel vid sista styrelsemötet 2009 vilket kommer innebära ytterligare medel till LTH. Förutom de justeringar som görs i fördelningen till följd av att institutionens styrparametrar ändrats (t.ex. ökat antal dr. examen) så ökas tilldelningen per enhetsbidrag med 40 tkr. Därefter räknas den samlade tilldelningen upp med minst 3,4 % som kompensation för pris- och löneökningar. En sammanställning över fördelningen av anslaget redovisas i bilaga Fakultetsanslag 2010. Detaljerade kommentarer till olika bidrag redovisas under respektive institution i avsnitt 12. Fördelningen av fakultetsanslaget sker i två huvudgrupper Modellbaserad tilldelning Examination i forskarutbildningen Tryckningsbidrag Docenter Post-doc Startbidrag Meriteringsstöd Prefektstöd Enhetsbidrag 59 700 tkr 4 650 tkr 14 100 tkr 8 700 tkr 3 000 tkr 4 025 tkr 4 600 tkr 136 785 tkr 235 560 tkr Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 Medfinansiering EU-matchning Matchning externa anslag LTH strategisk satsning RQ08 Riktad infrastruktur Reserverade medel Reserv Kompensation för pris- och lönejustering 9 747 tkr 22 051 tkr 6 400 tkr 19 980 tkr 17 324 tkr 5 670 tkr 2 012 tkr 83 184 tkr 11 000 tkr 18 Totalt 329 744 tkr I bilagor redovisas fördelningen under respektive huvudrubrik i Fakultetsanslag 2010. I de fall fördelningen avser flera år anges det i bilagan. Examination i forskarutbildningen Institutionen tilldelas 100 tkr för varje doktorsexamen (50 tkr för doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen) och 50 tkr för varje licentiatexamen som avlagts under den senaste femårsperioden räknat per 090930, dvs totalt 500 tkr per doktorsexamen. Bidrag för tryckning utgår med engångssumma på 50 tkr per redovisad doktorsexamen och 10 tkr per licentiatexamen. Docenter Institutionen tilldelas 50 tkr för varje docent (professor, ej adjungerad) som är anställd med minst 50 % omfattning vid institutionen den 30 juni 2009. Post-doc tjänster & biträdande lektorat Bidragen ges i två år och uppgår till 550 tkr för post-doc tjänst och 750 tkr för biträdande lektorat. Vissa tjänster finansieras till hälften av LU centralt. I tabellen anges de belopp som fördelas inom LTH:s fakultetsanslag. Medel har reserverats för 3 post-doc tjänster varav två finansieras till hälften av LU centralt. Startbidrag Startbidrag, maximalt 500 tkr/år med avtrappning 100 tkr/år, tilldelas normalt nya professorer som anställs på professorsanställning efter utlysning av professorstjänst. Särskilt stöd till meriteringstid Lärare av underrepresenterat kön ges möjlighet att söka medel för att frigöra tid för meritering till professor. Bidraget omfattar normalt 20 % av tjänst under högst ett år. Ansökan skall göras senast den 30 sept 2010 inför budgetåret 2011. Här redovisas också medel för Academic trainees som omfattar 25 % av lönekostnaden under 2 år. För Lise Meitner professuren förs 600 tkr till kemiska institutionen. Forskarassistenter som varit föräldralediga har enligt universitetsbeslut rätt till förlängning av tjänst med dubbla tiden för föräldraledigheten. Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 Den extra förlängningen skall finansieras av områdesledningen. LTH reserverar 2 000 tkr för detta. 19 Prefektbidrag Prefektbidraget är avsett att ge prefekter möjlighet att stödja egna forskningsprojekt under prefektperioden. Institutionens omsättning avgör bidragets storlek. Normalt utgår 200 tkr/år. Om institutionens omsättning är < 30 000 tkr utgår 100 tkr/år och om omsättningen är > 70 000 tkr utgår 300 tkr/år. För rektor gäller 300 tkr/år och för prorektor 200 tkr/år som förs till heminstitutionen. Bidraget upphör i och med att förordnandet upphör. Enhetsbidrag Enhetsbidraget är institutionens basanslag och anges som ett visst antal enhetsbidrag till institutionen. Fördelningen av enhetsbidrag är samma som 2009 men beloppet per enhetsbidrag har ökats till 845 tkr. Medfinansiering EU EU-anslag enligt FP6 har endast fått belastas med påslag på 20 % för gemensamma kostnader. Enligt övergripande beslut inom LTH tillförs institutioner med EU anslag (gäller även FP7) medel motsvarande differensen mellan 20 % och 35 % overhead för EU-inkomster som redovisats under budgetåret 2008. Marie Curie- medel har liksom medel från Göran Gustafssons stiftelse och från NIH räknats dubbelt som underlag, då dessa medel normalt inte får belastas med gemensamma kostnader. Matchning av externa anslag Större forskningsbidrag innebär numera i regel krav på medfinansiering från universitetet både vad gäller personal och infrastruktur men även i form av kontanta medel. Medfinansieringen belastar normalt fakulteterna i relation till hur bidraget fördelas mellan dessa. I vissa fall ställer universitetet centralt del av beloppet till förfogande. Medfinansieringsmedel beslutas av rektor och betalas endast direkt till LTH-institutioner och då i proportion till LTH-andelen av totalanslaget. Medicinska fakulteten och Lunds universitet centralt har beslutat att reducera anslaget till Skiblue-projektet vid Immunteknologi med 50 %. Som en följd av detta reducerar också LTH anslaget till Skiblue med 50 % men reserverar resterande medel för eventuell senare fördelning. Fördelning redovisas i tabell Matchning till externa anslag. Av tabellen framgår vilka projekt som avses, bidragsgivare samt för hur många år åtagandet gäller. LTH strategiska satsningar LTH avsätter riktade medel till Fysiska institutionen för två adjungerade professorer i samverkan med Risö (400 tkr/år tom 2011) samt för Tham-professur (Anne L Huillier, 300 tkr/år). Energivetenskaper tillförs 400 tkr tom 2011 som riktat stöd för kraftverksteknik. Nano-området tillförs 3 000 tkr för finansiering av professorer och laboratorium inom området. Professor Mikael Akke tillförs Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 350 tkr/år tom 2010 enligt universitetsledningens beslut. LTH har beslutat tilldela matematisk statistik och förbränningsfysik vardera 1000 tkr 2007 för konsolidering av respektive ämnesområde. Tilldelningen reduceras med 200 tkr per år med början 2009. Ytterligare startbidrag i samband med rekrytering av professor till dessa verksamheter kommer inte beviljas. 20 Mätteknik och industriell elektroteknik tilldelas 750 tkr per år under 2008 2010 för projektet Life Gene. RQ-08 Fem grupper inom LTH ansågs vara outstanding i RQ08-utvärderingen. Riktade medel till förs Designvetenskaper (1 190 tkr), Fysik (atomfysik 1 010 tkr, fasta tillståndets fysik 1 740 tkr och matematisk fysik 150 tkr), Reglerteknik (730 tkr). Materialteknikområdet inom kemi har förstärkts genom rekrytering av prof Sven Lidin. Verksamheten tillförs 3 000 tkr/år under 4 år (2010 2013). Teknisk logistik tillförs 1 500 tkr per år tills vidare för stöd till prof Andreas Norrmans verksamhet. LTH intar en framträdande position inom området Bioetanol. För att konsolidera forskningen inom området reserveras medel för verksamheten kring Marie-F Gorwa-Grauslund. Bidraget kommer betalas ut med 2 000 tkr/år med avtrappning 400 tkr per år under förutsättning att Marie-F Gorwa-Grauslund är anställd och verksam vid institutionen. Ytterligare medel som tillförts LTH som resultat av RQ08 utvärderingen kommer fördelas under 2010. Riktade infrastrukturmedel Medel fördelas enligt följande: - Arkitektur Infrastrukturstöd till sollabb (300 tkr). - Designvetenskaper Infrastrukturstöd för aerosollab (600 tkr), VR-lab (400 tkr), avskrivningar inredning (670 tkr) samt hyreskompensation (300 tkr) i designhuset. Omprövas årligen. Riktade medel till klimatforskning (3 000 tkr). En forskargrupp inom klimatforskning överfördes från Arbetsmiljöinstitutet till LTH. Samtidigt ökades fakultetsanslaget med 3 000 tkr. Bidraget löper tills vidare. - Elektro- och informationsteknik Infrastrukturstöd för laboratorier (300 tkr). - Fysik Riktat bidrag till Lasercentrum med 1 000 tkr per år. Löper tills vidare. Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 Medel för hyresstöd till nanolaboratoriet enligt avtal med universitetsledningen med 3 500 tkr per år. Löper tills vidare. Bidrag till accelerator på kärnfysik med 1 000 tkr. Löper tills vidare. Medel reserveras för ekonomiskt bidrag till speciell lokal för högeffektlaser. Utbetalning sker under förutsättning att medel för anläggningen erhålls. Omfattningen fastställs när plan för projektet redovisas men är max1 Mkr/år under 5 år. 21 - Immunteknologi Avskrivningskostnader för utrustning med 344 tkr per år tom 2010. Bidrag till Create Health satsningen med 1118 tkr per år. Omprövas årligen. - Husstyrelse KC Bidrag till avskrivningskostnader för inredning och utrustning. Avser 3 883 tkr budgetåret 2010. Omprövas årligen. - Reserverade medel för vidareförmedling För stöd till aktiviteter i samband med forskningsportaler reserveras 1 000 tkr. Medel reserveras också för riktade bidrag till Forskarskolan LIFT, GIScentrum, Läkemedel i Lund, Lunarc, Solanderprogrammet och Living-lab. Dessutom avsätts 750 tkr för gemensamma forskarutbildningskurser. Bidraget till Lunarc ökas med 420 tkr för täckning av gemensamma kostnader för tjänster och tillförs inst för Byggvetenskaper. Fördelningen av fakultetsanslaget framgår av bilaga 2. 10. Enhetshyra Inom LTH tillämpas enhetshyra vilket innebär att institutionernas kostnader för lokaler i princip skall vara lika per kvadratmeter oberoende av var på campus verksamheten bedrivs. För att åstadkomma detta tillämpas ett system som innebär att anslagstilldelningen justeras så att institutionens ekonomi belastas med ett enhetspris per kvadratmeter (1703 kr/m 2 ovan mark, 623 kr/m 2 under mark). Justeringsbeloppet beräknas med hyreskontrakten som underlag. Systemet innebär att verkliga lokalhyror redovisas i bokföringen. Alla förändringar av hyreskostnader till följd av lokalförändringar skall vara godkända av LTH:s ledning för att vara del i systemet. Fördelningsbeloppet, som kan vara positivt eller negativt, fastställs för varje budgetår. Hyreskostnader över 3 100 kr/ m 2 ingår inte i systemet utan belastar respektive institution. Sammanställning över förutsättningarna för enhetshyra framgår av bilaga 3. Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00

FÖRDELNINGSBESLUT 2010 11. Gemensamma verksamheter finansieringsbidrag 22 Gemensamma kostnader skall med början 2009 finansieras helt genom finansieringsbidrag som belastar utbildning respektive forskning. Universitetsnivå och områdesnivå skall redovisa i vilken omfattning utbildning resp. forskning skall belastas av finansieringsbidrag. Det nya systemet för uttag av gemensamma kostnader går nu in på andra året. Till följd av den stora skillnaden i procentuell belastning för gemensamma kostnader mellan anslagen för grundutbildning respektive forskning, har det stor betydelse för institutionens totala overhead hur kostnader bokförs. Den höga belastningen på grundutbildningsanslaget har inneburit att institutionerna i så stor utsträckning som är möjligt redovisar lönekostnader på forskningsanslag. De institutioner som inte följer trenden kan komma att belastas av kraftigt ökat overheaduttag på grundutbildningsanslaget. I vissa fall kan förändringarna till följd av den ändrade kostnadsbelastningen medföra större påverkan på institutionens ekonomi än justeringar i anslagstilldelningen. Konsekvenserna av finansieringsbidragets konstruktion och dess påverkan på institutionernas tillgängliga medel kommer att diskuteras med prefekterna under våren. Eventuella justeringar i tilldelningen med anledning av detta kommer att beslutas i särskild ordning. Följande LTH-gemensamma verksamheter ingår i finansieringsbidraget på LTH-nivå (se bilaga 4): Ledningsservice Under ledningsservice ingår verksamheter som har till uppgift att ge administrativt stöd till områdesledningen, samordna planerings- och uppföljningsarbetet, ansvara för beredning av ärenden till styrelse, forskningsnämnder, forskningsberedning och lärarförslagsnämnder samt ansvara för underlag för budgetering samt för uppföljning av ekonomin för institutioner och LTH totalt. Här ingår också ansvar för utveckling av ekonomiarbetet i samverkan med institutioner och centrala ekonomienheten. Kostnader för drift av områdesledning och ledningsservice. Startbidrag till avgående rektor och prorektor med 600 tkr resp 400 tkr per år betalas under perioden 2008 2010. Till följd av kårobligatoriets upphörande ska universitetet ge finansiellt bidrag till studentkårer. För LTH:s del gäller bidrag till TLTH. LTH har hittills haft ett samarbetsavtal där vissa tjänster köpts från kåren. Regler för i vilken omfattning finansiering skall ske är ännu inte fastställda inom universitetet. I avvaktan på beslut reserveras 1 500 tkr för bidrag till studentkåren. Samarbetet med studentkåren fortsätter under våren efter samma förutsättningar som gällde 2009. Detta innebär att 240 tkr av de reserverade medlen disponeras för samarbete med studentkåren under våren. Fördelningsbeslut-Styrelse-091210-final; 2010-01-28; 11:00