LIBRIS LIBRIS LIBRIS LIB SOM SOM SOM SOM LOKAL LOKAL LOKAL L OPAC OPAC OPAC O 2009-03-31 En konsekvensbeskrivning av Akademi Sydost Anna Stockman, Blekinge Tekniska Högskola, Eva Norling, Blekinge Tekniska Högskola, Göran Almar, Högskolan i Kalmar, Viveka Svensson, Högskolan i Kalmar, Andreas Westin, Högskolan i Kalmar, Jonas Barck, Växjö universitet, Linda Sohlberg, Växjö universitet [På resp. lärosätes bibliotek]
Inledning Följande rapport är resultatet av tre lärosätens bibliotekssamarbete Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Kalmar och Växjö universitet - inom ramen för samarbetsprojektet Akademi Sydost. Tidigare har Akademi Sydost skrivit ett par rapporter 1 som syftade till att hitta en lösning för uppslag med autentisering mot både det egna lärosätets cirkulationsmodul och övriga cirkulationsmoduler inom Akademi Sydost, för att i förlängningen kunna använda Libris som (gemensam) lokal OPAC. Vi har nu, som ett tillägg till tidigare rapporter, försökt att göra en genomgång av vad som ur våra användares perspektiv skulle krävas av nuvarande Libris webbkatalog för att kunna fungera som lokal OPAC för våra lärosäten. Eftersom våra användare ställer olika krav på OPACens funktionalitet i olika situationer, valde vi att utgå ifrån ett antal olika användargrupper och undersöka respektive användargrupps möjlighet att använda nuvarande Libris webbkatalog som lokal OPAC. För att göra vår genomgång direkt användbar i kommande arbete med att anpassa Libris webbkatalog, har vi delat in ändringsförslagen i två huvudgrupper: 1) nödvändiga förändringar och 2) önskvärda förändringar. Rapporten bygger i första hand på samtal med användare från de olika användargrupperna i Blekinge, Kalmar och Växjö, samt egna observationer och diskussioner inom rapportskrivargruppen. 1 Gemensamt biblioteksdatasystem inom Akademi Sydost med Libris som lokalt system, 21-05-2007, Mats Herder & Poul Henrik Jørgensen, http://www.vxu.se/bib/biblioteken_i_akademi_syd/aso_rapport_2007.pdf resp. Gemensamt biblioteksdatasystem inom Akademi Sydost med Libris som lokalt system, 12-01-2008, Mats Herder & Poul Henrik Jørgensen, http://www.vxu.se/bib/biblioteken_i_akademi_syd/aso_rapport_v20080114.pdf 2
Sammanfattning Varför använda Libris webbkatalog som lokal OPAC? Det här är våra utgångspunkter: Ett och samma webbgränssnitt för studenter och forskare som söker lokalt och nationellt och tenderar att röra sig mellan olika lärosäten Libris webbgränsnitt är användarvänligt, har bra sökfunktioner och förhoppningsvis en stor utvecklingspotential Smartare att utveckla tillsammans än att varje enskilt bibliotek lägger tid och pengar på utveckling Bättre översikt över de nationella samlingarna från landets lärosäten Bättre hantering av e-media Katalogiseringsarbete i Libris kommer alla bibliotek till del Kan nuvarande Libris webbkatalog användas som lokal OPAC? Svaret på den frågan är: nej - inte utan vidare anpassning. Vad behövs då för att Libris webbkatalog ska kunna användas som lokal OPAC? I korthet kan man säga att följande är nödvändigt: webbgränssnittet måste förändras så att det hela tiden är tydligt vad som är lokalt och vad som är nationellt ett enkelt gränssnitt och en tydlig koppling måste finnas till en lokal cirkulationsmodul där man kan reservera, låna om etc. biblioteken måste kunna administrera/anpassa vissa delar av OPACen själva En av fördelarna med att använda Libris webbkatalog som lokal OPAC är att användarna bara behöver lära sig ett enda gränssnitt för att söka i den lokala samlingen och för att söka nationellt. Det är dock viktigt att det ursprungliga Librisgränssnittet i sökning, träfflista och beståndsredovisning kompletteras med logotyper och texter så att användarna lätt ser i vilken katalog de söker. Det här innebär att biblioteken på något sätt måste kunna administrera/anpassa vissa delar av OPACen själva. Det gäller bibliotekens logotyper (och annat som tydliggör det lokala), kommunikationen med egna användare, lokala hjälptexter, förtydliganden, lokala val av länkar till externa källor, samsökning osv. I en lokal OPAC förväntar sig användaren också att kunna se om material finns inne eller är utlånat. Man vill kunna reservera utlånat material eller ta bort redan gjorda reservationer etc. Det ska dessutom gå att se vilka lån man har och möjlighet till omlån ska finnas. Olika krav av olika användare Det ställs olika krav på den lokala OPACen av olika användare och i olika situationer. För att sätta in användandet av Libris som lokal OPAC i olika sammanhang har vi identifierat följande huvudgrupper av användare: 1) studenter, forskare, lärare 2) bibliotekspersonal 3) allmänhet. Vi har också med grupperna funktionsnedsatta, icke-användare och "framtida" användare. Vår avsikt har varit att tydliggöra de olika användargruppernas grundläggande 3
behov för att se vilka ändringar som måste göras innan det är möjligt att använda Libris webbkatalog som lokal OPAC. Vilka behov vill då användarna få tillgodosedda och vilka funktioner framhåller man generellt i en OPAC: Att snabbt få tag i materialet: i stort sett alla användare poängterar möjligheten att snabbt få tag i dokumenten antingen direkt via fulltext, genom möjligheten att beställa/reservera eller genom att se vad som finns inne på det egna biblioteket. En tydlig och enkel layout, som är självinstruerande och logisk Egna anpassningar: Användare i allmänhet och funktionsnedsatta i synnerhet har stor nytta av möjligheten att göra egna anpassningar och inställningar. Kommunikation: Möjligheter att kommunicera med sitt "eget" bibliotek och få fram hjälp/kontaktsidor som är anpassade till lokala förhållanden har framhållits som viktiga inte minst för den nya studenten och distansstudenten. Mina lån: Att enkelt se och hantera reservationer, lån och fjärrlån genom en smidig koppling mellan Libris och det lokala beståndet/cirkulationen De lokala bibliotekens arbete Även om rapportens huvudfokus har varit att se på användargruppernas behov, berör vi också det arbete som de lokala biblioteken kan behöva lägga ner på sitt bestånd i Libris. Av olika anledningar finns det skillnader mellan bibliotekens bestånd i Libris och i den lokala katalogen. Dessa skillnader måste korrigeras om Libris ska kunna fungera som lokal OPAC. Det handlar t.ex. om enskilda poster/samlingar som saknas eller som inte blivit gallrade, hylluppställningar eller globala ändringar i de lokala systemen som är gjorda i efterhand. De lokala biblioteken måste kunna göra dessa ändringar själva i Libris. Slutsats Sammanfattningsvis kan man säga att själva grundidén, att biblioteken tillsammans med Libris bygger vidare på det goda arbete som hittills gjorts med Libris och tillsammans skapar en OPAC, är tilltalande. Det skulle kunna innebära att vi får en lokal OPAC som har bättre sökfunktioner än det egna bibliotekssystemets, ger bättre service till användarna och på ett bättre sätt tar tillvara bibliotekets resurser. En hel del återstår att göra för att göra Libris webbkatalog till en modern, lokal OPAC och vi hoppas att den information vi har tagit fram i den här rapporten kan vara användbar i arbetet med att utveckla Libris. 4
1. Utgångspunkt Våra resonemang utgår ifrån en modell där vi har kvar våra respektive egna bibliotekssystem och även våra respektive kataloger, men byter ut bibliotekssystemets OPAC mot Libris webbgränssnitt. Därvid uppstår två problem. Dels måste Libris webbgränssnitt med länkar, funktioner och innehåll kunna fungera i ett annat sammanhang än vad det ursprungligen var tänkt för, dels måste en koppling till den lokala katalogen finnas från Libris för att man ska kunna se cirkulationsuppgifter och reservera utlånade media. Denna rapport handlar i huvudsak om konsekvenserna för Libris nuvarande webbgränssnitt och de åtgärder som behöver vidtas med webbgränssnittet för att man ska kunna använda Libris som lokal OPAC. När det gäller att kunna se cirkulationsuppgifter och även reservera utlånade media, finns f.n. ingen generell lösning. Flertalet Librisbibliotek, inklusive BTH, Kalmar högskola och Växjö universitet, kan idag visa lånestatus direkt i Libris. Lånestatus hämtas då från den lokala katalogens cirkulation. Denna koppling är lite olika utformad beroende på vilket bibliotekssystem man har, och även stabiliteten i redovisningen varierar från bibliotek till bibliotek. När Libris ska användas som lokal OPAC ställer detta högre krav på fullständighet och stabilitet i redovisningen av lånestatus. Det som krävs förutom cirkulationsuppgifter som minimum av en lokal OPAC är möjligheten att göra reservationer. Hela idén med att använda Librisgränssnittet som enda lokala OPAC förutsätter därmed att man kan göra ytterligare uppslag till den egna lokala cirkulationen. I tidigare rapporter från Akademi Sydost har man undersökt möjligheterna att använda NCIPprotokollet 2 för kommunikation med den lokala cirkulationen. Det har då visat sig svårt eftersom leverantörerna av lokala bibliotekssystem ännu inte fullt ut har haft stöd för kommunikation enligt detta protokoll. En alternativ och tillfällig - lösning är att, som i nuvarande Libris, göra ett uppslag på bibid/isbn/issn till det egna bibliotekssystemets OPAC, vilket dock om Libris ska fungera som enda OPAC - kräver att man har möjlighet att erbjuda en ingång till ett reservationsformulär som inte leder vidare till sökning i det egna bibliotekssystemets OPAC. 2 NISO Circulation Interchange Protocol (http://ncip.envisionware.com/ ) 5
2. Om användargrupperna Det ställs olika krav på den lokala OPACen av olika användare och i olika situationer. Utgångspunkten har varit att lyfta fram de olika gruppernas grundläggande behov snarare än att se användarna som en homogen grupp och utifrån det försöka få fram en one-size-fits-alllösning. Forskaren på sitt tjänsterum kanske i första hand vill skaffa sig en överblick av vad som överhuvudtaget getts ut i ett visst ämne, för att sedan fjärrlåna det som är av intresse och som det egna biblioteket inte har. Forskaren kanske dessutom redan är förtrogen med Libris och vet vad den innehåller och hur man navigerar i gränssnittet. Helt andra krav och ett annat utgångsläge gäller för de hundratals studenter som varje termin kommer nya och i första hand är ute efter att se om kurslitteraturen står på hyllan eller måste reserveras. För dem är det mesta nytt och man kan spara mycket tid i informationsdisk och biblioteksintroduktioner som kan användas till studenter och forskare på högre nivå - om man har en någorlunda självinstruerande lokal OPAC. En lokal OPAC måste således fungera så pass bra att det inte går åt en massa onödig tid för personalen till att förklara sådant som för användaren ter sig ologiskt och svårbegripligt. Samtidigt som den förstås också måste upplevas som ett smidigt redskap som ger de svar man önskar i olika situationer. För att sätta in användandet av Libris som lokal OPAC i olika sammanhang har vi identifierat följande grupper av användare: 1) Funktionshindrade Den nya studenten Campusstudenten Distansstudenten Läraren Forskaren Framtida användaren Icke-användaren 2) Bibliotekspersonalen 3) Allmänheten Vi var eniga inom gruppen att användarnas behov skulle prioriteras enligt ovanstående huvudgrupper. Användarnas behov i grupp 1 väger tyngre än behoven i grupp 2 och 3. Motivet för viktningen är inte att ställa den ena gruppens behov mot den andra utan att hitta hållbara lösningar så att den lokala OPACen kan bli ett relevant hjälpmedel för var och en i de olika användargrupperna. Forskarna liksom den egna bibliotekspersonalen klarar sig redan hyfsat med nuvarande Libris och därför kan de inte vara måttstock för "alla användare". Vi var också eniga om att aspekterna för funktionsnedsatta självklart spelar en stor roll eftersom gruppens användning av OPACen är helt avhängig vilka anpassningar som är möjliga att göra. Vi har samtalat med och intervjuat användare från samtliga användargrupper på de tre lärosätena. Beskrivningarna av användarna och deras behov utgår från de samtalen. Nedan 6
följer en sammanfattning av de samtalen och samtal med bibliotekarier med erfarenhet från informationstjänst och undervisning. 1) Funktionsnedsatta Den här gruppen består av personer från samtliga de övriga grupperna och gruppen är därför extremt heterogen. Det som är gemensamt för gruppen är att de har en funktionsnedsättning av något slag - men inte heller funktionsnedsättning är ett homogent begrepp. Det finns visuella, hörsel-, fysiska, psykiska, tal-, kognitiva och neurologiska funktionsnedsättningar. Förutom att OPACen ska vara möjlig att använda med olika typer av hjälpmedel ska gränssnittet också kunna anpassas individuellt. Den nya studenten Den här gruppen är i behov av mycket information eftersom det mesta är nytt för dem. De behöver dels praktisk information, dels information om hur man söker. Ett enkelt och intuitivt sökgränssnitt underlättar för den som är ny. Det lokala beståndet, och speciellt kurslitteraturen, är av stort intresse för de nya. Det ska vara enkelt att från OPACen hitta fram till boken i hyllan (tex med hjälp av kartor över lokalerna). Finns inte boken tillgänglig vill studenten kanske köpa den istället. En direktlänk till onlinebokhandlar men också till webbsidor med begagnad kurslitteratur underlättar. Att skaffa lånekort är något alla nya studenter måste göra innan de kan låna. Kontakt med biblioteket är viktigt för gruppen och att man snabbt kan få hjälp. Många kan ha stor vana vid sökning via Internet, vilket gör att de har höga förväntningar på funktionalitet, tillgänglighet och möjligheter till personlig anpassning. Campusstudenten Den här gruppen studenter (sv + internationella) läser på campus och har pluggat ett tag, vilket innebär att man känner till OPACen till viss del. Man söker i OPAC både hemifrån och på plats och har ofta behov av att materialet är omedelbart tillgängligt. Man har lånekort och har lånat, lånat om och reserverat några kursböcker. Nu vill man dessutom låna in, reservera och fjärrlåna annat material till sina arbeten/uppsatser. Det betyder att både lokalt och externt material är intressant, vilket innebär att det därför måste vara lätt att växla mellan den lokala och nationella OPACen samtidigt som det måste vara mycket tydligt i vilken OPAC man arbetar. De fria e-resurserna måste vara tillgängliga även när man söker i det lokala beståndet. Distansstudenten Distansstudenten finns någonstans i världen och är beroende av biblioteksservice på distans. Behovet av vägledning och tydlighet i informationen är stort, eftersom de ofta sitter isolerade och är hänvisade till den hjälp de kan få via datorn. Att det finns olika sätt att kommunicera med biblioteket är viktigt för distansstudenten. De ska också ges möjlighet att beställa böcker som finns inne på biblioteket. E-material som lärosätet ger tillgång till, men även fritt e- material, är extra intressant för distansstudenterna. Kartor över var materialet är placerat i biblioteket är mindre viktigt medan kartor som visar vilka bibliotek i Sverige som har materialet blir mer intressant. Läraren Lärarens intresse av den lokala OPACen handlar främst om studenternas litteraturbehov, både vad gäller upplagor och befintligt bestånd på det egna biblioteket. Bevakning av nyinköpt litteratur inom ämnesområdet är också intressant. 7
Forskaren För forskarna är begränsningen till de lokala samlingarna av mindre intresse. De använder många verktyg för att hitta det material de behöver och lånar in material från andra bibliotek. Att få tag i materialet smidigt och snabbt är av största vikt. Många ser en fördel i att själva kunna beställa sin litteratur, medan andra föredrar att biblioteket sköter allt. Möjligheten att skapa en personlig anpassning av OPAC:en är av intresse för forskaren. Framtida användaren Med framtida användare menar vi de personer som tillhör den generation som har vuxit upp omgiven av digital teknologi i alla former; Internet, communities, MSN, mobil, chatt, multimedia, fildelning, sharing, remixing, MP3 mm. Man förväntar sig att sökningen ska vara enkel, snabb och relevant och att man får tillgång till informationen direkt annars väljer man en annan (sök)tjänst. Mobilen är en viktig kommunikationscentral med funktioner som t.ex. kom ihåg för de böcker man tänker låna och en mobil OPAC välkomnas. Några exempel på bonustjänster i webbopacen: personalisering, möjlighet att delta (andra vill bara delta i sina egna communities), kommunikation med biblioteket via många olika gränssnitt (chatt, sms och dyl.). Det är inte helt enkelt att förutse denna målgrupps behov utan det krävs snarare en beredskap och öppenhet i systemet för att kunna erbjuda önskvärda tjänster samtidigt som de andra användargruppernas behov finns kvar. Icke-användaren Här menar vi studenter, lärare, forskare och personal kopplade till lärosätet som inte använder OPACen av olika skäl. Skälen man anger är bland annat att man inte förstår poängen med att söka på en plats där man inte hittar materialet i sig, att man i första hand är ute efter information som man hittar enklare på annat håll (tex på Internet), eller att andra tjänster erbjudna av biblioteket (t.ex. eboks- eller artikelsamlingar) väl täcker de behov man har. 2) Bibliotekspersonalen I informationsdisken, liksom i personalens pedagogiska arbete, är en väl fungerande lokal OPAC som man snabbt kan ta fram eget material ur viktigt. I övrigt verkar nuvarande Libris räcka långt även för lokalisering av det egna beståndet för bibliotekspersonalen. 3) Allmänheten Allmänheten vill veta vilka möjligheter de har att använda det lokala bibliotekets resurser. Allmänheten kan vara de som bor i närområdet och ser biblioteket som en lokal resurs. Det kan vara gymnasister som inte har eget bibliotek och ser högskolebiblioteket som en tillgång. Det kan också vara folk med intresse för de ämnesområden som lärosätet ger utbildning i och som ser biblioteket som en fördjupningsmöjlighet. 8
3. Förslag på förändringar Med Librisgränssnittet som lokal OPAC har man valt väg; det egna biblioteket förhåller sig mer eller mindre som en filial till ett huvudbibliotek, med begränsade möjligheter att påverka innehållet på sidorna och med ett och annat som för de egna användarna inte förefaller helt logiskt (på samma sätt som ett filialbibliotek kan vara tvunget att erbjuda innehåll och funktioner som bara är relevanta för huvudbiblioteket). Det gäller då att hitta en lagom nivå för det lokala bibliotekets möjligheter till anpassning av gränssnitt och innehåll: så mycket att kommunikationen med de egna användarna fungerar, att OPACen fungerar för de egna användarna så som de förväntar sig - men inte mer lokal anpassning än att man kan utnyttja gemensamma funktioner och gemensam utveckling. Följande förändringar är enligt våra användare nödvändiga för att Libris skall fungera som lokal OPAC: Startsida Tydligt framgå på startsidan hur sökning i det lokala beståndet fungerar och vad man söker i. Möjlighet att kontakta det lokala biblioteket via telefon, mejl och ev chatt Information om hur man får lånekort samt direktlänkning till beställningsformulär för lånekort och låneregler på det lokala biblioteket Hjälpsidor som är lokalt anpassade Möjlighet att begränsa sökningen till e-material, eget och fritt tillgängligt Möjlighet att byta ut visst innehåll i gränssnittet mot eget material (boktips etc). Exempel på lätt modifierad startsida 9
Träfflista Vidaresökning i hela Libris från noll träffar i det egna beståndet Kunna se alternativa böcker på samma hylla i det lokala biblioteket Om jag söker i hela Libris skall jag kunna relevansranka (sortera) på mitt biblioteks bestånd Kunna se om materialet finns på hyllan eller när det kommer tillbaka Exempel lätt modifierad noll-träff-sida Beståndsinformation Enkel koppling till den lokala cirkulationen för att reservera, se sina lån, göra omlån etc. Kunna se om materialet finns på hyllan eller när det kommer tillbaka Länk till karta för exemplarets placering i biblioteket. En naturlig plats för kartlänken är Libris beståndsinformation Möjlighet att länka till egna formulär för t.ex. inköpsförslag eller bokbeställningsblanketter för distansstudenter Kunna se om materialet är reserverat och hur många som står i kö. Hitta liknande med begränsning till det lokala biblioteket Väl fungerande fjärrlån - lätt att beställa, lätt att se vad man beställt 10
Exempel på lätt modifierad beståndsinformation Förutom ovanstående förändringar, som vi har tolkat som nödvändiga, har det funnits önskemål om följande: Möjlighet till branding dvs en anpassning av gränssnittet utifrån institutionens grafiska profil Möjlighet att kunna begränsa sökningen till ej utlånat material (egna beståndet/ allt bestånd). Omedelbar synlighet i OPAC av nyinlagt material Möjlighet att lägga till egna val för vidaresökning (exempelvis det egna stadsbiblioteket) Inloggning till att reservera böcker som bevaras genom sessionen så att man slipper logga in på nytt vid ny reservation (detsamma gäller omlån etc) Efter inloggning skapa referenser och listor (egna eller studiegruppens) Efter inloggning anpassa gränssnitt Efter inloggning spara poster och listor Efter inloggning tipsa andra i studentgruppen om böcker Efter inloggning tagga och recensera En lösning som kan fungera för vissa bibliotek är att använda sig av Libris API och utifrån det bygga ett eget gränssnitt. Det kräver tillgång till egen server och en större IT-kompetens än vad flertalet kanske besitter, men med samarbete och hjälp på vägen kan det vara en framkomlig väg. Kanske man också skulle kunna tänka sig någon form av egen Librisinstans, liknande de egna SFX-instanserna, med möjlighet för det egna bibliotekets systembibliotekarier att göra ändringar i ett ursprungligt Librisgränssnitt och skräddarsy detta för det egna lärosätet? Eller skulle det kunna räcka att bygga ut nuvarande 11
Biblioteksdatabasen till ett administrativt verktyg liknande de som finns för vissa av våra fulltextdatabaser? Det ligger utanför den här rapportens syfte att hitta den typen av lösningar, utan vi vill här bara peka på vilka förändringar som krävs för att nuvarande Libris ska kunna fungera som lokal OPAC. 4. Konsekvenser En förutsättning för att de svenska biblioteken ska kunna använda Libris som lokal OPAC är att bibliotekens bestånd sammanfaller med det som redovisas i Libris. I dagsläget ser det förmodligen olika ut på de olika biblioteken och orsakerna till det varierar. Det kan finnas samlingar med lokalt material eller andra samlingar som man medvetet har valt att lägga i den lokala katalogen och inte i Libris. Överföringar från äldre bibliotekssystem till nyare kan ibland bli problematiska och posterna har kanske inte kunnat överföras till det nya systemet på ett sätt som gör att de kan matchas in i Libris. Äldre lokala poster har ibland av resursskäl aldrig lagts in Libris. Om biblioteken vill använda Libris som lokal OPAC kommer det att krävas en arbetsinsats av varierande grad, beroende på lokala förhållanden och hur mycket som kan göras maskinellt. Dessutom måste de globala ändringar som biblioteken har kunnat göra - flyttning av delar av beståndet till en annan placering mm - med omedelbart genomslag i sin egen OPAC, kunna genomföras även med Libris som lokal OPAC. Förmodligen kräver detta att Libris import/export-rutiner förbättras. En övergång till Libris som lokal OPAC skulle innebära att man förlitar sig på att Libris står för den OPAC-utveckling som hittills legat hos respektive leverantör av det egna bibliotekssystemet. Om många bibliotek valde att gå över till Libris som lokal OPAC skulle kraven på produkten öka, samtidigt som posterna skulle bli bättre eftersom biblioteken skulle lägga sitt arbete på posterna i Libris och inte i den lokala katalogen. Man skulle från bibliotekens sida vilja ha garantier för att produkten fortsatte att utvecklas som lokal OPAC och att användbara funktioner som införs i andra söktjänster och bibliotekssystem även införs i Libris. Godtagbara lösningar ska i framtiden finnas för ännu fler gruppers behov samtidigt. Trådlöst och mobilt bredband växer, kostnader för uppkoppling och hårdvara (mobil/handdator/netbook osv.) minskar och för många blir (är) det en självklarhet att kunna använda Internets tjänster var man än är och inte bara vid sin pc. Utvecklingsstrategin måste alltid utgå ifrån själva poängen med OPACen: att enkelt kunna söka fram och få tag i det material man behöver. Vikten av att få tag i materialet kan inte nog poängteras. Det är troligen helt avgörande för OPACens framtida användning om vi lyckas koppla en förnämlig söktjänst till att få fram fulltexten direkt online eller via en väldigt snabb dokumentleverans. En ständigt pågående utveckling med beredskap och öppenhet i systemet för olika sätt att använda OPACen är också av största vikt. Bland annat detta kan vara särskilt intressant att titta närmare på: Personalisering Flödet från sök till access (sök, klicka, få fram) 12
Kopplingar till fulltexttjänster (fria och licens) Mobila tjänster (från sök till access) Övergång till Dewey Att browsa bokhyllan (=vilket material finns tillgängligt nu?) i OPACen istället Semantiska webben Samsökningar i, integration med och länkningar till andra tjänster Samarbetsavtal med andra aktörer Andra söktjänsters utveckling Kopplingar till cirkulationsmoduler med avancerade tjänster Snabbare fjärrlån och dokumentleveranser Tidigare projekt inom biblioteksvärlden med t.ex. Samsök/SFX och för de som varit inblandade DiVA-systemet, har visat att den rätta mixen av möjlighet till lokala anpassningar och rationell samordning inte är given. För den rationella samordningens skull måste man släppa vissa av sina krav på lokal anpassning, samtidigt som den rationella samordningen ibland inte kan bli fullt så rationell som de som samordnar hade önskat. Det skulle kunna innebära att vi får en lokal OPAC som har bättre sökfunktioner än det egna bibliotekssystemets, ger bättre service till användarna och på ett bättre sätt tar tillvara bibliotekets resurser. Och i slutändan är det bara praktisk tillämpning och användarnas reaktioner som kan ge svar på om man har lyckats. Tidigare rapporter: Gemensamt biblioteksdatasystem inom Akademi Sydost med Libris som lokalt system, 21-05- 2007, Mats Herder & Poul Henrik Jørgensen, http://www.vxu.se/bib/biblioteken_i_akademi_syd/aso_rapport_2007.pdf Gemensamt biblioteksdatasystem inom Akademi Sydost med Libris som lokalt system, 12-01- 2008, Mats Herder & Poul Henrik Jørgensen, http://www.vxu.se/bib/biblioteken_i_akademi_syd/aso_rapport_v20080114.pdf 13