Energianalys EM Mora Jonssons möbler Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande energianvändning i affären. Analys av energikartläggningen är utförd i samarbete med projektledare Anette Valfridsson samt Energi&Klimatrådgivare Emma Runeborg.
1 Sammanfattning Rapporten visar i första hand hur elanvändningen är fördelad mellan olika processer på EM Möbler i Mora. Syftet med kartläggningen att effektivisera energianvändningen och därmed minimera energikostnaderna. I energikartläggningen ingår energibesiktning, analyser av tidigare elförbrukning samt mätningar på utvalda delar av anläggningen. Alla data i denna rapport omfattar år 2008 om inget annat anges. Intrycket är ett väl fungerande företag med engagemang i både för både miljö och energifrågor. Den totala energianvändningen år 2008 uppgick till ca 205 MWh el och 149 MWh olja. De största energieffektiviseringsförslagen. Genom att stänga av cirkulationen av luft vid entrén och in i sängavdelningen minskas el-energianvändningen ca 16 MWh/år. Dels är fläkten gammal och låter illa dels är det svårt att se att den gör någon som helst nytta. Installation av tidstyrning på lagerventilationen medför minskad el-energianvändning med ca 3 MWh/år samt minskade uppvärmningskostnader. Byt ut 50 W metallhalogenlampor till 20 W keramiska metallhalogenlampor Moderna keramiska metallhalogen armaturer ger en betydligt lägre energiförbrukning och bättre ljusutbyte än de befintliga halogenarmaturerna. En keramisk metallhalogenarmatur kan ersätta ca 4-5 traditionella halogen. En sådan åtgärd skulle minska elenergianvändningen ca 30 MWh/år. Investeringskostnaden är relativt hög. Närvarostyrning av belysningen på lämliga ställen i butiken ger minskade drifttider som medför en besparingspotential på ca 11 MWh el/år. Fjärrvärme som redan är förberedd men ej ansluten skulle resultera i att både olja och elanvändning (värmepumpar) reduceras med minskad miljöbelastning som följd. 2
Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare Anette Valfridsson och energi- och klimatrådgivare Emma Runeborg. Projektet finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna 3
Innehåll 1 Sammanfattning... 2 2 Industriprojekt EM möbler... 5 2.1 Inledning... 5 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5 2.4 Avgränsningar... 6 3 Kort om företaget... 7 3.1 Ingångsdata... 7 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag... 8 4.1 Byggnad... 8 4.1.1 Värmebilder... 8 4.2 Värme... 9 4.3 Varmvatten... 10 4.4 Ventilation... 10 4.5 Belysning... 11 5 El-statistik för år 2008... 13 5.1 El-Effektbalans... 14 5.2 El-Energibalans... 14 4
2 Industriprojekt EM möbler 2.1 Inledning Sverige har haft ett lågt elpris under många år, vilket har bidragit till att el används även till icke elspecifika processer där andra billigare och mer uthålliga energikällor är möjliga. Den största skillnaden mellan industrier i Sverige och på kontinenten är att värmningsprocesser sker med el och på kontinenten direkt med bränslen t.ex. naturgas eller olja. Ett mer enhetligt elpris i hela Europa leder till ett ökat pris i Sverige. Resultatet blir att svenska företag får svårt att konkurrera mot utländska företag vars elförbrukning är betydligt lägre. För att behålla en bra konkurrenssituation måste svenska företag sänka sin elförbrukning. En annan anledning till att effektivisera och därigenom minska elanvändningen är de hotande miljöproblemen, framförallt utsläpp av koldioxid. Ur ett europeiskt perspektiv är kolkondens den kraftproduktion som ökar eller minskar när efterfrågan på el förändras. Varje kwh el genererar i ett sådant kraftverk ett utsläpp på 1 kg CO 2. Sveriges elproduktion kommer främst från vattenkraft och kärnkraft, vilka inte orsakar några utsläpp av koldioxid. Miljön skulle därför gynnas om Sverige minskar sin elanvändning och istället exporterar el till kontinenten och därigenom minskar utnyttjandet av kolkondenskraftverk. I likhet med övriga landet sker en betydande del av energianvändningen i Dalarna och Gävleborg inom företagen. Flera studier och projekt visar på betydande potentialer för energieffektivisering. Som ett led i detta startar det två-åriga pilotprojekt SMEEFFEN (Small Medium Enterprise Efficency Energy). Projektet som finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna syftar till att hjälpa företag i region Gävleborg Dalarna att använda energin effektivare. Dessa regionala aktörer vill initiera en positiv process i energieffektivisering och uppmuntra små och medelstora företag att energieffektivisera. Aktiviteterna i aktuellt projekt skall främst konkretisera och intensifiera insatserna för energieffektivt företagande i regionen. Fokus ligger främst på tjänsteföretag men den breda informationsinsatsen riktar sig till alla typer av företagare. Projektet ska medföra en väsentligt ökad satsning på energieffektivisering. Därigenom stärks regionens företagare och förutsättningar ges för ökad ekonomisk tillväxt. 2.2 Syfte Syftet med detta arbete är att kartlägga delar av företagets energianvändning. Målsättningen är att främja förutsättningar att optimera energianvändningen och därigenom minska energikostnaderna. 2.3 Metod I ett första steg har den totala energianvändningen på företaget studerats. En genomgång av energistatistik visade hur mycket elenergi och olika bränslen som används i företaget Därefter genomfördes mätningar med strömtång samt datainsamling i syfte att få grepp om hur effekterna är fördelade på de olika processerna. Drifttiderna fås dels genom mätningarna dels genom samtal med driftspersonal. Energianvändningen för de olika processerna, räknas ut och presenteras. 5
Strömtång med loggningsfunktion Strömtänger med loggningsfunktion mäter och loggar strömmen över tiden se figur nedan. Med hjälp av förenklade modeller av kurvor har numerisk integration tillämpats och därmed har effekten och energin bestämts. Mätningen har pågått ca en vecka så att mätvärden över både vardagar och helgen kommit med. Analys Därefter gjordes en analys av mätningarna, för att kartlägga energianvändningen och hitta åtgärdsförslag vad gäller reducering av energiförbrukningen samt besparingspotentialer för varje åtgärdsförslag. 2.4 Avgränsningar Energikartläggningen omfattar energianvändningen vid de olika enheterna. För att dela upp energianvändningen på de olika enheterna har antingen märkskyltar eller, som i de flesta fall, medeleffektvärdet under mätperioden använts. Information angående drifttider har delvis hämtats från teknisk personal. Dessa uppgifter används okontrollerade i rapporten. Energibalansen i rapporten ger en approximativ fördelning av energianvändningen över året. Risker finns att någon enhet, under mätperioden, har utnyttjat mer eller mindre effekt än vad som är normalt under året. 6
3 Kort om företaget Möbelvaruhuset EM Möbler i Mora har ca 2700 m² kommersiella lokaler varav 600 m 2 är lager. Där finns allt från sängar, soffgrupper, köksmöbler, textilier till belysningsarmaturer. 3.1 Ingångsdata Datum för analys: 2009-02- Företag: EM Mora Jonssons Möbler Adress: Brudtallsvägen 9 79232 Mora Telefon 0250-101 75 Fax. 0250-132 87 Kontaktperson: Ninnie Lund Telefon 0250-10175 E-post info.mora@em.com Energianalytiker Peter Karlsson och Eva Karlsson Telefon 0141-61138 Mobil (Peter Karlsson) 0708281151 Epost info@indlast.se Energi- och klimatrådgivare: Emma Runeborg Telefon 0250 262 54 Epost emma.runeborg@mora.se 7
4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag 4.1 Byggnad Byggnaden kan delas in i tre delar lager/sängutsällning, möbelutställning/belysning samt en äldre del som dels består av kontor och utställningsamt en del (ca 200 m 2 ) hyrs av mellanskog. Utställningsdelen har tilläggsisolering i form av 30 cm lösull i taket, den äldre delen har enligt uppgift 20 cm takisolering och resten av ytan 10 cm isolering i taket. 4.1.1 Värmebilder Nedan presenteras några värmebilder på ställen där vi såg uppenbara värmeläckage. Värmebilden nedan visar att stålkonstruktionen i taket skapar köldbryggor framförallt i övergången tak/vägg. Några av fönstren på avdelning kontor var av sämre kvalite och släpper ut en hel del värme vilket kan ses på termobilderna nedan. 8
Ytterdörren läcker in kyla mot golvet temperaturen kan ses längs ner på värmebilden Värmebilderna nedan visar porten i lagret, längst ner till vänster nederkant på porten och till höger överkant på porten 4.2 Värme Uppvärmning sker med bergvärme och olja som spetslast. Distributionen sker med ett vattenburet system kopplat till radiatorer. På lagret och i sängavdelningen finns dessutom tre luftvärmare, med en total fläkteffekt på 0,38 kw, i taket. På lampavdelningen finns ett vattenburet värmebatteri i ett tilluftssystem som cirkulerar luft runt i lokalen. Effekten på tilluftsfläkten är 0,4 kw. Frånluften här är i form av ett spjäll som endast öppnas under sommaren. År 2008 var energianvändningen för uppvärmning av lokaler 196 MWh varav 149 MWh olja och 47 MWh el. Uppvärmd yta bedöms till 2700 m 2 varav 600 m 2 värms till 12 o C. Detta ger ett nyckeltal på ca 73 kwh/m 2. Antar man att värmepumpen har ett COP på 3 så blir 9
byggnadens uppvärmningsbehov ca 110 MWh/m 2 år. Denna siffra tyder på ett bra klimatskal under förutsättning att temperaturen i lokalerna är till belåtenhet. I fastigheten finns fjärrvärme installerat i byggnaden men ej ansluten. Anledningen var att man inte fick någon kostnadskalkyl utan att valet vart värmepumpar samt oljepanna. Åtgärdsförslag: Kontrollera att cirkulationspumpen inte är på under sommartid då värmesystemet inte är igång. Motionskör någon gång i veckan. Besparingspotential: 1-2 MWh/år. Åtgärdsförslag: Ta en förnyad kontakt med fjärrvärmeleverantören om avtal och prissättning. Fördelen med fjärrvärme är driftsäkerheten (EM möbler hade vissa problem under julhelgen) och att man endast betalar för energin som används. En oljepanna har 10-20 % (ca30 MWh/år) förlust i rökgaser. Besparingspotential: Det är en förhandlingsfråga med fjärrvärmeleverantören samt den framtida el o oljeprisutvecklingen. 4.3 Varmvatten Varmvatten produceras med en elektrisk varmvattenberedare se bilaga 2. Åtgärdsförslag: Stäng av cirkulationspumpen som cirkulerar varmvatten och se om det fungerar ändå. Bli väntetiden på varmvatten för lång så sätt på den igen. Alternativt kan cirkulationspumpen tidstyras. Besparingspotential: Förlusterna av värme i vattnet beror på flera faktorer, dock avges mer eller mindre värme till omgivningen hela tiden vattnet cirkulerar i systemet. Förutom minskad elanvändning då varmvattenberedaren inte behöver ersätta förlustvärmen försvinner elen till pumpen. 4.4 Ventilation Ventilationen i lagret består av en frånluftsfläkt utan värmeåtervinning Tilluften kommer från sängavdelningen via en kanal i taket. Fläkteffekten i lagret är 0,56 kw och driftiden är 8760 timmar/år vilket innebär att det åtgår ca 5 MWh el/år för att ventillera lagret. I möbelavdelningen till höger om entrén, sett utifrån, finns en frånluftsfläkt på 0,86 kw som är igång under den varma årstiden. Drifttiden antas till 3000 timmar, vilket ger en elenergianvändning av 2,5 MWh/år. Dessutom finns en äldre fläkt på 1,78 kw som cirkulerar luften runt vid entrén och in i sängavdelningen. Drifttiden för denna luftcirkulation är troligen 8760 timmar vilket ger en elenergianvändning på 16 MWh/år. Den del av byggnaden som är uthyrd har självdrag. 10
Den totala energianvändningen för ventilation är 23,5 MWh/år. Åtgärdsförslag: Installera tidstyrning på lagrets ventilation Lagret är relativt lågt bemannat vilket betyder att ventilationen kan stängas ner (av) under icke arbetstid. Arbetstiden är ca 3000 timma/år. Slå av frånluftsfläkten en timma efter arbetstidens slut och slå på den en timme innan personalen kommer. Lokalen är luftig dessutom öppnas porten då och då. Faktum är att man suger ut varmluft hela tiden, den luften måste ersättas på något sätt förmodligen genom läckor i klimatskalet, vilket betyder kall luft på vintern och varm luft på sommaren. På sommaren bör man därför göra tvärtom och ventillera ut den varma luften på natten då ersättningsluften håller en lägre temperatur. Skulle luftkvaliteten bli sämre får man öka på ventilationen. Besparingspotential: Minskad värmeenergianvändning beror på luftflödet och det har vi inte. Minskad elanvändning blir 3 MWh om man gör som föreslagits ovan. Åtgärdsförslag: Stäng av luftcirkulation Stäng av den äldre fläkten på 1,78 kw som cirkulerar luften runt vid entrén och in i sängavdelningen. Dels är fläkten gammal och låter illa dels är det svårt att se att den gör någon som helst nytta. OBS Innan man tillämpar detta åtgärdsförlag bör man kontrollera hur stor betydelse denna luftcirkulation har för luften i källaren. Besparingspotential: Minskad el-energianvändning med 16 MWh/år. 4.5 Belysning Den mest förekommande belysningen består av äldre lysrörsarmaturer. Effekterna på lysrören är 36 respektive 58 W per rör, som inklusive drivdon blir 45 respektive 70 W per rör. Dessutom finns ett större antal metallhalogenspottar på 50 W som med drivdon är på 62 kw samt glödlampor. Den sammantagna installerade effekten är 36 kw med en årsarbetstid på 2930 h blir el-energianvändningen för belysningen 104 MWh/år. En test har utförts att byta ut halogenspottar mot LED belysning. De LED-spottar som användes var prototyper från ett företag som jobbar med att ta fram ny LED belysning, de var alltså under utveckling. De LED spottar som provades hade svårt att komma upp i den ljusstyrka som halogenspottarna. Dessutom var spridningsvinkeln för stor på LED spottarna vilket gjorde att man inte fick den punkbelysning som är viktig vid försäljning av möbler då man vill exponera varan i ett vackert ljus. Men med vidare utveckling av LED spottarna kommer de troligen inom en snar framtid att kunna ersätta halogenspottarna. Redan i dag tyckte man vid EM möbler att man kunde ersätta en del halogenspottar med LED spottar. Det berodde dock till stor del på priset och vilken besparing man skulle göra. Åtgärdsförslag 1: Byt ut 50 W metallhalogenlampor Byt ut 50 W metallhalogenlampor till 20 W keramiska metallhalogenlampor där det inte fungerar med LED. Moderna keramiska metallhalogen armaturer ger en betydligt lägre 11
energiförbrukning och bättre ljusutbyte än de befintliga halogenarmaturerna. En keramisk metallhalogenarmatur kan ersätta ca 4-5 traditionella halogen. Besparingspotential: 30 MWh/år Åtgärdsförslag 2: Närvarostyrning i utställning kontor På avdelningen utställning hem kontor hall/förvaring bör man installera närvarostyrning på belysningen. Förslagsvis låter man lysröret i lilla ingångskorridoren lysa under hela tiden och ha närvarostyrning på resten. Besparingspotential: Ca 5 MWh/år. Under förutsättning att utställningen besöks 1 timme per dag. Åtgärdsförslag 3: Närvarostyrning på lagret Även på lagret bör man installera någon form av närvarostyrning på belysningen. Förslagsvis sektioneras belysningen i två delar varav den ena består av ett antal lysrör runt fyndhörnan dessa får lysa under hela öppettiden resten av belysningen kan närvarostyras. Alternativt även närvarostyrning vi fyndhörnan. Övre lagerplan bör sektioneras bort från resten av belysningen och eventuellt styras manuellt. Besparingspotential: Ca 6 MWh/år. Under förutsättning att lagerpersonal utför arbete utanför lagret 30 % av tiden. Åtgärdsförslag 4: Inventera belysningen Gå igenom och se om all belysning måste vara på hela tiden. Till exempel kanske belysningen närmast fönster kan släckas under vissa soliga dagar. 12
5 El-statistik för år 2008 Timvärden finns inte för hela året. Avläst förbrukning visar på total el-energianvändning på ca 210 MWh år 2008. Tomgångseffekten under sommaren består av fläkteffekter, cirkulationspumpar, varmvattenberedare samt stand by funktioner Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kwh/h Effekt 21,78 5,20 59,00 143 743 13
5.1 El-Effektbalans Diagrammet visar uttagen maxeffekt från de olika utrustningarna år 2008. Vissa utrustningar har endast utnyttjat maxeffekten ett par timmar per år se bilagor på mätningar. Posten hyresgäst är exklusive fastighetsel. Diagram: Effektdiagram 5.2 El-Energibalans Tabellen visar ungefärlig fördelning av elenergianvändningen under år 2008. Energibalansen är baserad på märkskyltar plus drifttider, de mätningar som gjorts, se bilagor, samt 2008 års el statistik. Den totala el-energianvändningen år 2008 var 205 MWh. Diagram: Energidiagram 14
Under posten övrigt finns eventuella feltolkningar av drifttider t.ex. kan viss belysning utnyttjas mer under vissa tider jämfört med tiden för mätningarna. Posten hyresgäst är exklusive fastighetsel. Summan av posterna ska helst stämma med den totala energiförbrukningen dvs övrigtposten får inte vara för stor. 15
Bilaga 1 Den röda kurvan visar summan av effekterna från båda värmepumparna plus oljepannan under mätperioden. Enhet Benämning Med Min Max kw Effekt total båda vp 8,23 7,28 9,33 kw Effekt vp 1 6,94 6,07 7,73 kw Effekt vp 2 1,28 1,15 1,44 kw Effekt oljepanna 0,00 0,00 1,10 Kommentar: En av värmepumparna var ur funktion vid mättillfället (vp 2). 16
Bilaga 2 Diagrammet visar varmvattenberedarens effektuttag under mätperioden. Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 0,27 0,00 1,84 70,04 17