Storstadsnära skärgårdar i Europa och Nordamerika

Storstadsnära skärgårdar i Europa och Nordamerika Helena Eklund och Lennart Fridén, INREGIA på uppdrag av Regionplane- och trafikkontoret December 1999

1 Förord Denna promemoria är en del i kontorets arbete med ekonomisk tillväxt, förnyelse och integration och är ett underlag till delregionstudie om skärgården i Regional utvecklingsplan 2000 för Stockholms län. Promemorian beskriver fyra storstadsnära skärgårdar i Europa och Nordamerika. Staten Maine (USA) och dess kust, Seattle (USA) och Vancouver (Canada) och skärgårdarna San Juan County och Gulf Islands, Bergen i Norge, Aten och Kykladerna i Grekland. För varje region beskrivs styrelseorgan, planering, befolkning, transporter, näringsliv, arbetsmarknad och organisationer. Promemorian har utarbetats av Helena Eklund och Lennart Fridén, Inregia. Projektledare inom Regionplane- och trafikkontoret har varit Susanne Skärlund. Stockholm i januari 2000 Bo Malmsten Regionplanedirektör

Innehåll SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER... 5 1 INLEDNING... 9 2 MAINE... 11 Styrelseorgan... 12 Planering... 12 Befolkning... 13 Transporter... 14 Näringsliv... 15 Arbetsmarknad... 15 Service... 16 Stöd till kommuner och företag... 17 Organisationer... 18 Specialstuderade öar... 19 3 SAN JUAN COUNTY, USA OCH GULF ISLANDS, CANADA... 21 Styrelseorgan... 22 Planering... 25 Befolkning... 25 Transporter... 26 Näringsliv... 26 Arbetsmarknad... 27 Turism och sommarboende... 28 Service... 29 Organisationer... 30 3

4 BERGEN... 32 Befolkning... 33 Transporter... 34 Näringsliv... 34 Arbetsmarknad... 36 Turism och sommarboende... 37 Program... 38 Organisationer... 38 Specialstuderade kommuner... 39 5 GREKLAND, KYKLADERNA... 42 Befolkning... 42 Transporter... 43 Näringsliv... 44 Arbetsmarknad... 44 Turism... 44 Foreword.46 Vorword..51 KÄLLFÖRTECKNING... 57 Maine... 57 San Juan County och Gulf Islands... 57 Bergen... 58 Kykladerna... 59 ISSN 1402-134x RTN 9910-0328 4

Sammanfattning och slutsatser I denna rapport har fyra storstadsregioner med skärgård studerats: Maine i USA San Juan County, USA och Gulf Islands, Canada Bergen i Norge Kykladerna i Grekland Syftet med rapporten har varit att beskriva dessa områden i sådana avseenden som kan vara av intresse för planering och utveckling i Stockholms skärgård. En viktig utgångspunkt för beskrivningen är de speciella egenskaper som storstadsskärgårdar uppvisar när det gäller lokal och regional tillgänglighet. Frågor som rör transporter, näringsliv, befolkning och arbetsmarknad har därför fått ett betydande utrymme. Andra frågor som tas upp avser styrelseskick och planering samt olika typer av organisationer och åtgärder för att främja en hållbar ekonomisk tillväxt i områdena. Framtagningen av rapporten har skett genom så kallad deskresearch. Internet har varit den främsta informationskällan, kompletterad med kontakter genom e-post. Av naturliga skäl har tillgången på material varierat kraftigt mellan regionerna. Innehållet i de olika avsnitten skiljer sig därför både vad gäller omfattning och sammansättning. Befolkningen har under 1990-talet ökat i de fyra studerade skärgårdsregionerna och för alla regioner är fiske och turism viktiga inkomstkällor. Hur regionerna styrs varierar. I Bergen består skärgårdsregionen av ett stort antal kommuner medan öarna som tillhör Gulf Islands i Canada styrs av en gemensam lokal myndighet. När befolkningen växer ökar också trycket på att utveckla och exploatera öarna. På senare tid har det blivit allt vanligare att diskutera balansen mellan utveckling och bevarande. Bergen är till exempel med i ett EU-projekt, som tar upp denna fråga. Maine, San Juan County och Gulf Island har olika organisationer som verkar för att bevara miljön och få till stånd en bärkraftig utveckling. Maine Maines skärgård består av 4 613 öar som är större än 1 acre (=4 047 m 2 ). I denna rapport har Maines 14 öar som har åretruntboende befolkning och som saknar fast landförbindelse studerats. Totalt har dessa öar cirka 4 800 invånare. Öborna har sin sysselsättning främst i branscher relaterade till turism och fiske. Transporterna mellan öarna och fastlandet sköts till största delen med färjor och ibland med flyg. Hur täta transporterna är beror på säsong och ö. Möjlighet att pendla till fastlandet finns endast från några få öar. I Maine finns flera exempel på offentliga och privata initiativ för att förbättra såväl de boendes levnadsförutsättningar som naturmiljön: 5

Maine Coastal program är ett statligt program som startade 1978. Det är ett samarbete mellan lokala, regionala och statliga myndigheter. För ett antal år sedan togs ett initiativ inom Maine Coastal Program speciellt riktat till Maines 14 åretruntöar. Resultatet blev bland annat en bok med fakta om öarna. Initiativ på kommunal nivå. Flera öar har startat egna grupper för att förbättra öarnas möjligheter att ge människor jobb. Staten samarbetar även med Island Institute vilket är en icke-vinstdrivande organisation som verkar för att få en balanserad utveckling i området utanför Maines kust. En del av institutet sysslar med kommunal utveckling och försöker stärka öarnas ekonomiska förutsättningar bland annat genom att stödja skolor. San Juan County och Gulf Islands Skärgårdsområdet San Juan County och Gulf Islands är ett område som ligger på USA:s och Canadas västkust i ett mycket expansivt område. Öarna ligger mitt i en triangel som bildas av städerna Vancouver, Victoria och Seattle. Tillsammans har öregionen en befolkning som uppgår till cirka 27 000 människor. Liksom i Maine finns en stor andel av de sysselsatta i branscher relaterade till turism och fiske. Transportmöjligheterna mellan öarna och fastlandet är relativt goda. Pendling till arbete på fastlandet eller Vancouver Island är dock inte vanligt förekommande. San Juans öar styrs av kommunen, San Juan County. År 1990 bildades på initiativ av kommunen, the San Juan Land Bank. Syftet är att köpa in öar för att bevara deras unika karaktär för nutida och framtida generationer. Land Bank finansieras genom en skatt som tas ut när mark köps på någon av öarna. Gulf Islands har ett speciellt styrelseskick. Öarna styrs av en lokal myndighet som heter The Island Trust. Myndigheten har ansvar för planering och reglering av markutnyttjandet. Myndigheten bildades år 1990 men härrör från år 1974 då regeringen i British Columbia antog the Island Trust Act. Provinsregeringen anser att skärgårdsområdet är mycket värdefullt och måste utvecklas med försiktighet. Bergen Bergens skärgårdsområde skiljer sig lite från de övriga tre. Totalt bor det i skärgårdsregionen nära 140 000 människor. Till skillnad från de övriga studerade skärgårdsregionerna har Bergen löst stora delar av tillgänglighetsproblemet med hjälp av broar. Där inte broar finns, går färjor. Många av öarna och ögrupperna utgör egna kommuner. Fiskerelaterade verksamheter och turism sysselsätter många personer. Detsamma gäller de industrier som baseras på gas- och oljefyndigheterna i Nordsjön. Kommunerna i skärgårdsregionen tillhör länet Hordaland. Hordaland Fylkeskommune är med i ett EU-projekt som handlar om planering och skötsel av kustzonen. Vissa kommuner samarbetar för näringslivsutveckling i så kallade näringslivsråd. Ett av dessa finns inom skärgårdsregionen och heter AktiVest. Organisationen utarbetar med jämna mellanrum en näringslivsplan. 6

Aten Den skärgårdsregion som har studerats utanför Aten heter Kykladerna och ligger mellan 4 till 10 timmars båtfärd från Aten. Regionen har mellan 1981 och 1991 ökat sin befolkning med 12 procent. År 1996 bodde nästan 100 000 personer i området. Turism och verksamheter relaterade till turismen är mycket viktiga branscher. År 1996 kom 1,4 miljoner turister till öarna i Kykladerna. År 1996 bildades the Unified V.T.C of the Prefecture of Cycladic Island, en organisation som arbetar med att minska arbetslösheten på öarna. Organisationen har bland annat hållit ett antal kurser. Slutsatser: Syftet med rapporten har varit att ge en översiktlig beskrivning av de fyra skärgårdsområdena. Det har därför inte gjorts någon närmare analys av de uppgifter som tagits fram. Det finns dock skäl att peka på några observationer som kan vara av speciellt intresse vid en jämförelse med Stockholmsregionen och som kunde vara värda ett ytterligare studium. Ökad befolkning och sysselsättning Samtliga fyra regioner har under 1990-talet präglats av tillväxt. Även om detta inte gällt alla åretruntöar i de fyra områdena, har skärgårdarna som helhet redovisat en markant befolkningstillväxt. Särskilt påtaglig har tillväxten i Bergenområdet varit. Speciellt för detta område är dessutom att expansionen under de senaste tre decennierna gått väsentligt snabbare i själva skärgårdsområdet än i storstadskommunen. Uppgifter över sysselsättningsutvecklingen i Bergen med omland visar att den ekonomiska tillväxten i området varit stark. Av allt att döma gäller även för de andra tre regionerna att befolkningsökningen åtföljts av en stigande sysselsättning. Detta behöver dock inte alltid vara fallet. Det finns exempel på att den ökade befolkningen till en del består av välbärgade pensionärer. Faktorer bakom tillväxten Bakom tillväxten ligger till en viss del speciella faktorer som inte har sin motsvarighet i Stockholms skärgård. Olje- och gasfyndigheterna utanför Bergen är ett sådant exempel, de gynnsamma förutsättningarna för hummerfisket i Maine ett annat. Det är samtidigt uppenbart att det framför allt varit andra näringar som ligger bakom tillväxten. Traditionellt fiske, fiskodling och fiskeförädlingsindustrier har spelat en viktig roll för många öar. Ännu viktigare förefaller turismen och dess återverkningar på näringslivet att ha varit. Närheten till storstaden har haft en positiv inverkan på turismens utveckling. Storstäderna fungerar ofta som en port till skärgårdsområdet. Konflikten mellan tillväxt och miljö Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen har sannolikt varit en bidragande orsak till att miljöhänsyn kommit alltmer i förgrunden. Detta är särskilt påtagligt i de nordamerikanska skärgårdarna. Flera åtgärder, både privata och offentliga, har 7

vidtagits för att skydda den unika skärgårdsmiljön mot alltför hård exploatering. Ett talande exempel är att en plan för Tourist Growth Management tagits fram för en av öarna i skärgården utanför Victoria. Problemet är sålunda inte i första hand att locka fler turister till öarna utan istället att kunna hantera turistexpansionen på ett ur miljösynpunkt acceptabelt sätt. Institutionella faktorer Utan mera ingående studier är det svårt att avgöra vilken roll olika faktorer spelat för tillväxten i de fyra skärgårdsområdena. Efterfrågesidan den gynnsamma allmänekonomiska utvecklingen - har sannolikt haft en avgörande betydelse. Men det finns anledning att även peka på andra faktorer där det finns skillnader mellan de fyra regionerna och Stockholms skärgård. Lösningarna av transporterna varierar mellan områdena på ett sätt som kan vara värt en närmare analys. Det finns också påtagliga skillnader i de institutionella förhållandena: Den administrativa indelningen i de studerade regionerna skiljer sig från Stockholmsregionen i ett viktigt avseende. I Stockholms län ingår skärgårdsöarna i kommuner som har huvuddelen av befolkning och näringsliv på fastlandet. Skärgårdsområdet i Bergen består av 19 olika kommuner. San Juan Islands utanför Seattle bildar en egen kommun. I Maine utgör 9 av de 14 åretruntöarna egna kommuner. Gulf Islands utanför Victoria tillhör en särskild myndighet som ansvarar för öarna. Även om de administrativa lösningarna skiljer sig åt har de ett gemensamt. Organisationsformerna är bättre avpassade att lösa öarnas specifika problem än vad fallet är i Stockholmsregionen. I de nordamerikanska skärgårdarna finns en mångfald av organisationer och initiativ med syfte att främja näringsliv och sysselsättning eller skydda naturmiljön eller bådadera. Om denna mångfald leder till en kreativitet som gagnar utvecklingen, eller om den enbart resulterar i ett svåröverskådligt dubbelarbete är svårt att säga. Det går därför inte att utan närmare analys avgöra vilken roll denna faktor spelat för utvecklingen i skärgårdsområdena. 8

1 Inledning Skärgården i Stockholms län består av cirka 24 000 öar. På dessa öar bor 11 200 1 personer permanent. De geografiska förutsättningarna utgör både för- och nackdelar för de boende på öarna. Skärgården har låg lokal tillgänglighet, det vill säga små lokala marknader för arbetskraft, varor, tjänster och offentlig service. Transporterna har en avgörande betydelse för öbornas existens och fortlevnad. Öarna kan ha fast förbindelse med land, regelbunden båt- eller färjeförbindelse eller ingendera. Närheten till storstaden innebär vissa fördelar: För en del av de boende ger närheten till storstaden möjlighet att pendla till den stora arbetsmarknaden För näringslivet öppnas en större avsättningsmarknad än som kanske normalt annars är fallet Turism och fritidsboende genererar efterfrågan på varor och tjänster Å andra sidan kan närheten till storstaden leda till konkurrens på bostadsmarknaden mellan fritidsboende och permanentboende med stigande fastighetspriser som följd. Närheten till staden innebär också ett ökat utnyttjande av området och därmed ett större slitage på miljön. Syftet med denna rapport är att beskriva några utländska skärgårdsområden i sådana avseenden som kan vara av intresse för planering och utveckling i Stockholms skärgård. Fyra olika regioner har valts ut, två i Europa och två i Nordamerika: Maine i USA San Juan County, USA och Gulf Islands, Canada Bergen i Norge Kykladerna i Grekland En viktig utgångspunkt för beskrivningen är de ovan beskrivna speciella egenskaperna som storstadsskärgårdar uppvisar när det gäller lokal och regional tillgänglighet. Frågor som rör transporter, näringsliv, befolkning och arbetsmarknad har därför fått ett betydande utrymme. Andra frågor som tas upp avser styrelseorgan och planering samt olika typer av organisationer och åtgärder för att främja en hållbar ekonomisk tillväxt i områdena. Arbetet har utförts genom så kallad deskresearch. Internet har varit en mycket viktig informationskälla liksom kontakter genom e-post. Tillgången till information varierar mellan regionerna. Speciellt svårt har det varit att få fram uppgifter om Kykladerna. 1 År 1997 9

I det följande redovisas varje skärgårdsområde för sig under följande rubriker: Styrelseorgan Planering Befolkning Transporter Näringsliv Arbetsmarknad Organisationer För att ge en mer levande bild och öka förståelsen för regionen i Maine har några av öarna valts ut och beskrivs mera i detalj. Även för skärgårdsregionen Bergen specialstuderas några öar. 10

2 Maine Maine är en delstat i nordöstra USA som totalt har 1 244 000 invånare. Detta motsvarar 0,5 procent av hela USA:s befolkning. Staten Maine är sålunda mindre än Stockholms län i befolkningstermer. Av statens drygt en miljon invånare bor 43 procent längs kusten eller på någon av öarna. De största städerna längs kusten är Portland 63 000 invånare, Rockland 8 000 invånare, Belfast 7 000 och Bucksport med 5 000 invånare. Totalt har Maine 4 613 öar som är större än en acre 2. Av dessa har 27 fast landförbindelse. Staten har 14 åretruntbebodda öar med skola vilka ligger i de tre bukterna, Casco Bay, Penobscot Bay och Downeast. Tabell 2.1: De 14 åretruntöarna i Maine Casco Bay Islands Penobscot Bay Islands Downeast Islands Peaks Island Vinalhaven Cranberry Islands Long Island Matinicus Islesford Cliff Island Monhegan Frenchboro Chebeague Islesboro Swan s Island North Haven Isle au Haut Öarna i Casco Bay ligger närmast Portland. Öarna i Penobscot Bay har närmast till städerna Rockland och Lincolnville. Staden Lincolnville har 2 000 invånare. Downeast Islands ligger närmast Bass Harbor. Maines kuststräcka är 230 miles, vilket ungefär är 37 mil. I början av 1900-talet fanns det längs kusten cirka 300 öar som hade befolkning boende hela året. Idag har antalet sjunkit till 14. I denna rapport kommer fokus att ligga på just dessa 14 öar med skola. Ingen av öarna har fast landförbindelse vilket innebär att de boende är beroende av färje-, båt- och/eller flygtrafik. Först ges en allmän bild av dessa öar därefter presenteras kort några av de 14 åretruntöarna var för sig. 2 1 acre=4 047m 2 11

Figur 2.1: Maine:s fjorton öar med åretruntbefolkning Källa: Maine State Planning Office Styrelseorgan Styrelseskicket varierar mellan de 14 åretruntöarna. 9 av öarna är sin egen kommun (town). På två av öarna, Matinicus och Monhegan, sköts markplaneringen av en statlig myndighet kallad Land Use Regulation Commission. Tre av öarna är delar av större städer. Peaks Island och Cliff Island tillhör Portland medan Islesford tillhör Cranberry Isles. Planering De nio öarna som utgör en egen kommun sköter planeringen på egen hand. De två öar som regleras av Land Use Regulation Commission planeras genom den statliga myndigheten. Denna myndighet har tagit fram en översiktsplan. Öarna har även jobbat tillsammans med Matinicus och Monhegan för att ta fram policies. Coastal Zone Management Act. År 1972 antog den federala regeringen USA Coastal Zone Management Act vilket är ett lagverk för integrerad kustförvaltning utanför skyddade områden. Målet är ett hållbart utnyttjande av kustzonen. Alla kuststater ska utarbeta en detaljerad plan och ett förvaltningsprogram för kustzonerna vilka ska godkännas av federationen. Idag har alla kustzonsstater genomfört detta, så även Maine. Det finns ingen statlig policy för öarna. Däremot eftersträvar staten en balanserad utveckling mellan bevarande och utveckling. Staten har ett program kallat Maine Coastal Program. Det är ett program som startade redan år 1978 och administreras av Maine State Planing Office. The Maine Coastal Program är ett samarbete mellan lokala, regionala och statliga myndigheter. Staten samarbetar även med privata organisationer. För ett antal år sedan tog the Maine Coastal Program ett speciellt 12

initiativ som gällde öarna. Ett resultat av detta arbete blev en bok kallad Sustaining Island Communities. Där tas bland annat upp vad som kan göras för att stärka öarnas ekonomiska möjligheter. Till exempel starta grupper för kommunal utveckling, (se vidare 2.9 Organisationer) Befolkning Öarna skiljer sig åt i storlek både med avseende på landareal och befolkning. De två största öarna hade år 1998 en befolkning på drygt 1 000 personer. Tabell 2.2 visar befolkningen på de 14 öarna åren 1990 och 1998. För de öar som inte utgör en egen kommun har befolkningsuppgifter varit svårare att få fram. För dessa öar redovisas endast befolkningen för år 1997. För de öar där statistik kan redovisas för båda åren har de flesta av öarna ökat sin befolkning. Tabell 2.2: Befolkning på Maines 14 åretruntöar 1990 och 1998 1990 1998 %-förändring 1990-1998 Casco Bay Islands Peaks Island 1200 1 Long Island 201 191-5 Cliff Island 57 1 Chebeague 300 1 Penobscot Bay Islands Vinalhaven 1072 1133 6 Matinicus 67 81 21 Monhegan 88 99 13 Islesboro 579 599 3 North Haven 332 349 5 Downeast Islands Great Cranberry 189 220 16 Islesford 75 1 Frenchboro 44 45 2 Swan s Island 348 414 19 Isle au Haut 46 55 20 Totalt 4819 Källa: Maine Department of Labor och Maine State Planning Office 1 En ungefärlig uppskattning för år 1997 Även om öarna har haft en positiv befolkningsutveckling åren 1990-1998 är befolkningen lägre än i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. En av orsakerna till att befolkningen under de senaste åren börjat öka är den ekonomiska utvecklingen. 13

Transporter Öarna i Casco Bay försörjs med transporter genom The Casco Bay Island Transit District (CBITD) vilket är en halvkommunal icke vinstdrivande organisation. Biljettpriserna hos CBITD ligger högre än vad de normalt gör på de statligt ägda färjeförbindelserna. Penobscot Bay trafikeras av Maine State Ferry Service. Många av öarna i Downeast får sin transportförsörjning genom privata företag. Hur tät turtrafiken är beror dels på det bolag som sköter färjorna, dels på vilken ö man vill åka till. Detta framgår av nedanstående exempel. Penobscot Bay Överfarten mellan Rockland och Vinalhaven tar en timme och 15 minuter. Båten går 6 gånger per dag måndag till lördag under hösten och vintern. Sex gånger dagligen trafikeras överfarten mellan Lincolnville och Islesboro. Fyra gånger på söndagar. Överfarten tar endast 20 minuter. Mellan Rockland och North Haven tar övergången 1 timme och trafikeras 3 gånger på dag. Matinicus Island har viss färjeförbindelse med Rockland. Färjan går minst en gång per månad och som mest under sommarmånaderna, 3 gånger per månad. Monhegans färjetransporter sköts av en postbåt som kommer tre gånger varje vecka. Under sommaren trafikeras ön av tre privata färjor dagligen. Downeast Islands Öarna Islesford och Great Cranberry förlitar sig på ett familjeägt företag som har trafik dagligen. Mellan Bass och Frenchboro går en färja som tar 50 minuter och går en gång per dag. Mellan Bass Harbor och Swan s Island går en färja som tar 40 minuter. Båten avgår fem gånger dagligen, sex gånger på torsdagar och fyra gånger på söndagar. Isle au Haut har en liknande service som Islesford och Great Cranberry. Casco Bay Islands Mellan Portland och Chebeague Island går det fyra färjor om dagen på vardagarna, fredagar fem gånger. Mellan Portland och Long Island går det sex färjor på vardagarna, sju färjor på fredagarna, från Portland. Från Long Island till Portland går det fem färjor, sex på fredagarna. Mellan Cliff Island och Long Island går det fem färjor under vardagarna, sju på fredagarna. Peaks Island trafikeras med cirka 14 färjor dagligen. Vissa av öarna förlitar sig även på flygtransporter. Till exempel har Matinicus relativt täta flygförbindelser genom Penobscot Air Service som flyger in med post och mat. 14

Vissa öar har så pass bra färjeförbindelser att pendling till arbetet blir möjlig. Detta gäller exempelvis North Haven. Av ovanstående genomgång framgår att många av öarna har relativt täta färjeförbindelser. Näringsliv I staten Maine sysselsattes år 1998 620 000 personer. Tabell 2.3 visar antalet sysselsatta på Maines åretruntöar vilka utgör egna kommuner. Tabell 2.3: Sysselsatta på Maines åretruntöar, (egna kommuner) Sysselsatta Long Island 77 Vinalhaven 536 Matinicus 40 Monhegan 58 Islesboro 282 North Haven 172 Great Cranberry (Cranberry 110 Islesford 110 Frenchboro 20 Swan s Island 188 Isle au Haut 19 Källa: Maine Department of Labor Turism Turistindustrin är en viktig inkomstkälla i Maine och den näst största efter tillverkningsindustrin. Hela 80 procent av turisternas utgifter görs längs kusten. Delstatens planeringskontor uppskattar att turismen genererar cirka 25 000 jobb. Varje år besöker 6 miljoner människor kusten. Fiske Fisket är en annan viktig bransch i regionen. Hur många jobb som fiskeindustrin ger är dock okänt. Värdet av fisket beräknades dock uppgå till cirka 2 000 000 amerikanska dollar, vilket ungefär motsvarar 17 miljoner svenska kronor. Fiskeförädling och distribution är andra verksamheter tätt knutna till fisket. Maine Department of Labour uppskattar att cirka 4 100 licensierade fiskehandlare sysselsätter 1 500 personer. Fiskeförädlingsindustrin sysselsätter 1 600 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten varierar mellan öarna. De flesta öar har mycket låg arbetslöshet. Tabell 2.4, på nästa sida, visar antalet arbetslösa och arbetslösa i procent av arbetskraften år 1998. Det har inte varit möjligt att få fram data för alla 14 öar. Som framgår av tabellen varierar arbetslösheten mellan öarna. Högst arbetslöshet har Islesboro med 7,8 procent. Övriga öar har en arbetslöshet mellan 0 och 3,6 procent. Det motsvarar som regel några få personer. I staten Maine uppgår arbets- 15

lösheten till 4,4 procent. De flesta öar har med andra ord lägre arbetslöshet än genomsnittet för hela staten. Tabell 2.4: Arbetslösa på Maines åretruntöar, 1998, (egna kommuner) Arbetslösa Arbetslösa i % av arbetskraften Long Island 1 1,3 Vinalhaven 20 3,6 Matinicus 0 0 Monhegan 0 0 Islesboro 24 7,8 North Haven 4 2,3 Great Cranberry (Cranberry Isles) 2 1,8 Islesford 2 1,8 Frenchboro 0 0 Swan s Island 2 1,1 Isle au Haut 1 5 Källa: Maine Department of Labor Service Butiker På de fjorton öarna med åretruntboende finns 22 matvarubutiker. Butikerna fungerar som en vikig social träffpunkt och skapar lokala jobb. Dessa butiker är ofta små och har inte möjlighet att köpa varor direkt från grossisten vilket gör att priserna många gånger är högre jämfört med på fastlandet. Postkontor Postkontor på öarna är mycket viktiga. Under 1997 var tre postkontor nedläggningshotade. Detta beror delvis på att U.S Postal Services förlorade sina statliga subventioner under 1970-talet och nu försöker få sin budget i balans. Endast en av öarna har ett bankkontor. Detta gör att postkontoren även får tjäna som små bankkontor. Utbildning Alla öarna har utbildning från förskola upp till åtminstone femte klass. Hur stora skolorna är varierar mellan öarna men också mellan åren. Den största skolan finns på ön Vinalhaven. Den skolan har undervisning från förskola till tolfte klass. 16

Tabell 2.5: Skolorna på de 14 öarna med åretruntboende, antal årskurser, elever och lärare Årskurser Elever Lärare Chebeague F 1-6 28 3 Cliff Island F-5 3 1 Frenchboro F-8 3 1 Great Cranberry F-8 2 1 Isle au Haut F-8 10 3 Islesboro F-12 108 24 Islesford F-8 20 2 Long Island F-5 20 2 Matinicus F-8 9 1 Monhegan F-8 5 1 North Haven F-12 88 25 Peaks Island F-5 94 24 Swan s Island F-8 44 3,5 Vinalhaven F-12 186 31 Källa: Maine State Planning Office 1 F=Förskola Sjukvård Tillgången på läkare varierar med ö. Vissa öar har en läkare med klinik på öarna andra har frivilliga emergency medical technicians. Akut sjuka transporteras på olika sätt till sjukhus på fastlandet. Vissa öar har en färja som finns vid hamnen på ön även nattetid och som i akuta fall kan transportera en ambulans. Andra öar har landningsbana för flygplan som kan användas vid bra väder. Stöd till kommuner och företag Staten fick år 1997 16 miljoner dollar, vilket ungefär motsvarar 136 miljoner svenska kronor, av federala medel till the Community Block Grant Program. Huvudprogrampunkterna är: Kommunal utveckling Ekonomisk utveckling Planering Fram till år 1997 hade sju kommuner ansökt om bidrag. Till exempel har North Haven fått pengar för att ta bort ett läckande vattentorn och ersätta det med ett nytt. Se vidare Sustaining Island Communities, Maine State Planning Office. Det finns en rad olika organisationer och myndigheter en person kan vända sig till när han eller hon behöver hjälp med att starta ett företag eller hjälp med sitt nuvarande företag. Dessa tjänster är mycket viktiga för öbor som många gånger är beroende av sin företagsamhet. Nedan ges några exempel på organisationer. För mer information se Sustaining Island Communities, Maine State Planning Office. 17

Business Answers: är en statlig tjänst som svarar på vanligt förekommande frågor och har ansökningsblanketter för att starta ett företag. Development Consulting Services: hjälper till med att anskaffa kapital. Organisationen hjälper företag i alla branscher och storlek. Finance Authority of Maine: har flera olika finansieringstjänster och program för att hjälpa företag att utvecklas och skapa nya jobb för Maines invånare. Coastal Enterprises Inc., CEI: CEI är en privat icke vinstdrivande kommunal utvecklingsorganisation som bildades år 1977 för att skapa sociala och ekonomiska möjligheter för människor, företag och samhällen i Maine. CEI erbjuder bland annat finansiell och teknisk hjälp i utvecklandet av små företag och sociala tjänster. Organisationer Future Group Isle au Haut, North Haven och Vinalhaven är exempel på öar som har en kommunal utvecklingsorganisation. North Haven s Future Group startade i början på 1980-talet och har tagit upp olika frågor till diskussion. Organisationen har bland annat kommit fram till att det behövs ett mer diversifierat näringsliv på ön. Future Group har hjälpt många företag med tips och idéer och också människor som velat starta företag. Organisationen har lånat ut cirka 100 000 amerikanska dollar, vilket ungefär motsvarar 850 000 svenska kronor, till 14 företag. Island Institute Island Institute är en icke vinstdrivande organisation som ska verka för att få en balanserad utveckling på öarna och i vattnet i Gulf of Maine. Organisationen bildades år 1983. 28 personer jobbar på institutet. Genom bland annat forskning, utbildning och kommunala serviceprogram verkar de för en hållbar utveckling. Institutet hjälper bland annat till med frågor kring ekonomisk utveckling, fiske, skatter, turism, transporter skolor och andra kommunala frågor. Under de senaste hundra åren har antalet åretruntbebodda öar minskat kraftigt. För institutets Community Services Department är ett viktigt uppdrag att stärka den ekonomiska överlevnaden och kulturella vitaliteten. Detta görs bland annat genom att organisationen stödjer skolor och verkar för en ekonomisk utveckling. Sedan 1995 har State Planning Office i samarbete med the Island Institute arbetat med olika projekt. Maine Island Trail Association, MITA MITA är en frivillig organisation vars mål/uppgift är att bevara Maines öar som framtida rekreationsområden. MITA arbetar med frivilliga för att underhålla 80 offentliga och privata öar för rekreationsändamål. Öarna varierar i storlek. Det kostar ingenting att vara med i organisationen. De offentligt ägda öarna är öppna för alla men de som ägs privat får endast besökas av MITA:s medlemmar. Ett medlemskap kostar 40 amerikanska dollar per år, vilket ungefär motsvarar 340 svenska kronor. 18

MITA har ett program som kallas the Adopt-an-Island Program. Alla öar som tillhör MITA har sin egen förvaltare som besöker ön och ser till att den är i ett bra skick. Specialstuderade öar Peaks Island Peaks Island är, tillsammans med Vinalhaven, den befolkningsmässigt största av de 14 åretruntöarna. Peaks Island tillhör City of Portland. Ön har liten representation i City of Portland och många öbor tycker att de inte blir tillräckligt hörda. Liksom grannön, Long Island, försökte de bli en egen kommun men i en folkomröstning blev antalet positiva röster för få. Många av sommarhusen byggs nu om till åretrunthus. En anledning är närheten till Portland. Att sommarhusen omvandlas till permanentboende är inte enbart till fördel. År 1997 såldes ett hus för första gången för över 400 000 amerikanska dollar, vilket ungefär motsvarar cirka 3 400 000 svenska kronor. När huspriserna stiger ökar också fastighetsskatten vilket blir till nackdel för öborna. Ofta har öborna en lägre inkomst jämfört med de boende på fastlandet. Peaks Island har ett ganska gott utbud av affärer. På ön finns också en skola och en vårdcentral. Long Island Under andra världskriget användes ön som tankningsdepå för den amerikanska marinens flotta i Nordatlanten. Många av de personer som då arbetade på ön blev kvar efter andra världskriget. Många år tillhörde ön Portland men i början av 90- talet diskuterades om inte ön skulle bli fristående. År 1994 blev Long Island sin egen kommun. Det var inte helt oproblematiskt att lösa den sociala servicen när ön blivit fristående. Som ett resultat av detta bildades Changing Tides. Det är en frivillig organisation som arbetar med att ge service utöver den som ges av kommunen. Cliff Island Cliff Island är en kommun som har stora problem med en minskande folkmängd. År 1997 bodde 57 personer på ön vilket historiskt sett är mycket lågt. Ett flertal personer pendlar till arbetet på fastlandet i Portland. 1996-1997 pendlade även ett antal elever till mellan- och högstadieskola. Ön har en skola med fem elever, ett postkontor, en kyrka och en tennisplan. Cirka 70 procent av öns hus är sommarbostäder. På sommaren växer befolkningen till cirka 250 personer. Det kommer dock inte så många turister till ön. Kommunen har många organisationer som arbetar med att skapa ett bättre liv för öborna. För att motverka avflyttningen samlades invånarna och bildade Future committee. En strategi var att göra reklam för ön i dagspressen. Annonseringen fick stor uppmärksamhet runt om i landet. Chebeague Chebeague är inte längre en självförsörjande kommun som lever på fiske och jordbruk. Kommunen kämpar idag med att diversifiera sitt näringsliv. Många av öborna har sitt arbete på fastlandet. Skolbarnen blir när det kommer upp i årskurs 19

sju tvungna att pendla. Pendlingen går via ön Cousins Island vilken har fast landförbindelse. Vinalhaven Vinalhaven är den största bland åretruntöarna, och i kommunen bor närmare 1 200 personer. Ön har en av de största fiskeflottorna i världen som fiskar hummer och fiske är också den största branschen på ön. Turism är en annan sektor som sysselsätter allt fler människor. Detta gör att efterfrågan på service växer. Även om ekonomin går bra är det fortfarande många människor som har fler än ett jobb. 180 barn går i öns skola. Vinalhaven har också ett bibliotek som erbjuder olika tjänster bland annat tillgång till Internet och videouthyrning. Matinicus De ekonomiska möjligheterna på ön är begränsade. Ön har sedan några år tillbaka fått ett nytt telefonsystem och ett elbolag. I skolan gick under vintern 1997 10 barn. Ön har ofta svårt att hitta en lärare. Under sommaren kan befolkningen på ön växa till cirka 150 personer. Islesford På Islesford bor cirka 70 personer. 140 hus finns på ön varav 100 är säsongshus. Man livnär sig på hummerfiske, sommargäster och dagbesökare. Många av familjerna har hus på fastlandet och en del pendlar till jobbet på fastlandet. 20