Europa utan gränser Schengenområdet

istockphoto/romrodinka Europa utan gränser Schengenområdet Migration och inrikes frågor 1

Schengenområdet EU länder som ingår i Schengenområdet EU länder som inte ingår i Schengenområdet Schengenländer som inte är med i EU AT BE BG CH CY CZ DE DK EE EL ES FI FR HR HU IE IS IT LI LT LU LV MT NL NO PL PT RO SE SI SK UK Österrike Belgien Bulgarien Schweiz Cypern Tjeckien Tyskland Danmark Estland Grekland Spanien Finland Frankrike Kroatien Ungern Irland Island Italien Liechtenstein Litauen Luxemburg Lettland Malta Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien Sverige Slovenien Slovakien Storbritannien PT ES IE IS UK FR BE NL LU LI CH NO DK DE IT SE CZ AT SI HR MT PL SK HU FI EE LV LT RO BG EL MADEIRA (PT) AÇORES (PT) CANARIAS (ES) CY 2 Anm.: Den senaste utvidgningen av Schengenområdet ägde rum den 19 december 2011 när Liechtenstein anslöt sig.

Europa utan gränser: Schengenområdet Allt började 1985 när fem EU länder bestämde sig för att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna Schengenområdet bildades. På en kontinent där länderna en gång försvarade sina territorier genom blodiga strider är gränserna i dag bara linjer på kartan. Vi européer gör över 1,25 miljarder resor inom Schengenområdet varje år. Ett Europa utan inre gränser innebär också stora fördelar för ekonomin, vilket visar hur konkret, populärt och framgångsrikt Schengensamarbetet är och vilken betydelse det har för vår vardag och vårt samhälle. Det är en gemensam framgång som vi måste värna och stärka. Efter två förödande världskrig har det tagit många år att avskaffa gränserna, garantera säkerheten och bygga upp förtroendet. Schengenområdet är därför en av EU:s största framgångar och något bestående. Den fria rörligheten förenar oss och gör Europa mindre. Den är en rättighet som bör utnyttjas och vårdas. Hoppa på ett tåg eller in bilen och besök dina grannar i Europa. Allt detta är möjligt utan att du behöver tänka på några gränser. Trevlig resa! Dimitris Avramopoulos, kommissionär med ansvar för migration, inrikes frågor och medborgarskap Europeiska unionen, istockphoto/vliet, istockphoto/izabela Habur 3

Schengenområdet Schengenområdet garanterar möjligheten att resa fritt mellan 26 länder i ett område där det bor mer än 400 miljoner människor. Ett område utan kontroller vid de inre gränserna För närvarande består Schengenområdet av följande 26 europeiska länder (varav 22 är EU länder): Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Slovenien, Slovakien, Finland och Sverige samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. När ett Schengenland har avskaffat sina inre gränskontroller innebär detta att det inte gör några gränskontroller vid de inre gränserna (dvs. gränser mellan två Schengenländer), gör harmoniserade kontroller utifrån klart definierade kriterier vid sina yttre gränser (dvs. gränser mellan ett Schengenland och ett annat land). Detta innebär att både EU medborgare och medborgare från länder utanför EU kan resa fritt inom Schengenområdet och att de bara kontrolleras när de passerar en yttre gräns. Bulgarien, Irland, Kroatien, Cypern, Rumänien och Storbritannien är EU länder som inte ingår eller ännu inte ingår i Schengenområdet. Detta innebär att ett flyg från något av dessa länder betraktas som ett flyg från ett land utanför EU och omfattas av gränskontroller. EU medborgare har emellertid rätt till fri rörlighet när de reser inom EU oavsett om landet är med i Schengen eller inte. När EU medborgare reser in i ett EU land som inte är med i Schengen genomgår de i princip bara minimikontroller där man kontrollerar deras identitet med hjälp av resehandlingar (pass eller id kort). Vid de inre gränserna genomgår du inga gränskontroller, måste Schengenländerna ta bort allt som hindrar trafiken från att passera smidigt, t.ex. onödiga hastighetsbegränsningar, får poliskontroller göras, men bara om det finns tips om eventuella hot mot den allmänna säkerheten eller misstänkt gränsöverskridande brottslighet, får kontroller göras vid hamnar och på flygplatser, men bara för att kontrollera att personen som passerar är densamma som biljettinnehavaren. Om du tror att du har utsatts för en otillåten kontroll vid en inre gräns kan du göra en anmälan till Europeiska kommissionen: http://ec.europa.eu/atwork/ applying eu law/make_a_complaint_ sv.htm 4

Anslutning till Schengenområdet För att kunna ansluta sig till Schengenområdet måste Schengenländerna visa att de kan ta ansvar för att kontrollera Schengenområdets yttre gräns på uppdrag av de övriga Schengenländerna och för att utfärda enhetliga visum för kortare vistelse (Schengenvisum), samarbeta effektivt med övriga Schengenländer för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå sedan de inre gränskontrollerna har avskaffats, tillämpa Schengenreglerna, t.ex. om kontroller vid land-, sjö- och luftgränser, utfärdande av visum, polissamarbete och skydd av personuppgifter, ansluta sig till och använda Schengens informationssystem (SIS) och informationssystemet för viseringar (VIS). Schengenländerna utvärderas regelbundet för att man ska kunna kontrollera att de tillämpar Schengenreglerna korrekt. istockphoto/federicoc, istockphoto/robert Ginsberg, istockphoto/marcus Lindstrom, istockphoto/clodio 5

Ett säkert område För att garantera säkerheten inom området utan gränser utbyter Schengenländerna information med varandra för att bekämpa organiserad gränsöverskridande brottslighet och terrorism. De har ökat polissamarbetet, särskilt genom förföljande över gränserna, gränsöverskridande övervakning, inrättande av gemensamma poliscentrum och polisenheter samt användning av Schengens informationssystem. Rätten att förfölja brottslingar över en riksgräns gör att poliser från ett Schengenland som upptäcker personer som begår ett allvarligt brott kan förfölja dem över gränsen till ett annat Schengenland och gripa dem där. Den gränsöverskridande övervakningen gör att poliser kan fortsätta sin övervakning av misstänkta brottslingar även när de passerar Schengenområdets inre gränser. Några mycket synliga exempel på det fördjupade samarbetet är att Schengenländerna hittills har inrättat cirka 50 bilaterala eller multilaterala centrum för polissamarbete i Europa och ett stort antal gemensamma enheter. Det gör det möjligt att snabbt utbyta information på regional nivå och snabbt reagera på överhängande hot i gränsområden. Enligt Schengenreglerna får de nationella myndigheterna i undantagsfall och tillfälligt återinföra inre gränskontroller om det föreligger ett allvarligt hot mot säkerheten eller om det finns allvarliga brister vid den yttre gränsen som kan äventyra hela Schengenområdets funktion. För att underlätta det lagliga resandet utan att undergräva säkerheten ger EU medlemsländerna ekonomiskt stöd genom initiativet för yttre gränser och viseringar, som är en del av fonden för inre säkerhet. Under perioden 2014 2020 står totalt 2,76 miljarder euro till förfogande för att förbättra förvaltningen av och kontrollen vid de yttre gränserna, så att man kan ta itu med den irreguljära migrationen på ett bättre sätt och förbättra handläggningen av ansökningar om Schengenvisum. För att öka polissamarbetet och informationsutbytet inom själva Schengenområdet tillhandahåller EU dessutom 1 miljard euro genom initiativet polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brott samt krishantering inom fonden för inre säkerhet. 6 Europeiska unionen

Schengens informationssystem (SIS) Schengens informationssystem (SIS) inrättades för att man skulle kunna upprätthålla den inre säkerheten i Schengenländerna när de inre gränskontrollerna avskaffats. Det är ett omfattande informationssystem där polismyndigheter, migrationsmyndigheter, rättsliga myndigheter och andra myndigheter kan lägga in och ta del av registreringar om försvunna personer, om personer eller föremål i samband med brott och om medborgare från länder utanför EU som inte har rätt att resa in i eller vistas i Schengenområdet. Schengens informationssystem är alltså en hörnsten i samarbetet om brottsbekämpning. Samtidigt bidrar det i stor utsträckning till skyddet av Schengenområdets yttre gränser. Rätt till tillgång till Schengens informationssystem Alla har rätt att få tillgång till sina personuppgifter i Schengens informationssystem och begära att få dem rättade eller borttagna. Om du är medborgare i ett land utanför EU kan du rikta din begäran till konsulatet i ett Schengenland. Om du är medborgare i ett Schengenland kan du antingen rikta din begäran direkt till den behöriga nationella myndighet som ansvarar för registreringen eller indirekt via den nationella dataskyddsmyndigheten. För mer information om hur du begär tillgång till dina uppgifter, se anvisningarna på Europeiska datatillsynsmannens webbplats: https://secure.edps. europa.eu/edpsweb/edps/supervision 7

Schengenområdet omges av 42 673 km sjögränser och 7 721 km landgränser Ett område med en gemensam yttre gräns Schengenländerna har en gemensam yttre gräns, och eftersom det inte finns några inre gränskontroller har de ett gemensamt ansvar för att garantera säkerheten inom Schengenområdet. En effektiv kontroll av den yttre gränsen innebär emellertid inte att Europa ska förvandlas till ett fort. Tvärtom är det mycket viktigt för de europeiska ekonomierna att man uppmuntrar affärsresor och turism. Den yttre gränsen måste också vara öppen för människor som kommer för att arbeta eller söker skydd undan krig och förföljelse. Medborgare från vissa länder utanför EU behöver visum för att resa in i Schengenområdet. Schengenländerna har gemensamma regler för hur visum för kortare vistelse (Schengenvisum) ska utfärdas. Dessa visum är giltiga inom hela Schengenområdet. Med ett sådant visum kan en person vistas och resa inom Schengenländernas territorium i högst 90 dagar under en 180 dagars period. I Schengenregelverket ingår också regler för lokal gränstrafik, som gör det lättare för människor som bor nära gränsen i grannländer utanför EU att resa in i Schengenområdet. Schengenländerna kan sluta avtal med sina grannländer utanför EU, så att de gränsboende som ofta behöver passera gränsen till Schengenområdet kan göra detta utan att behöva genomgå de normala gränskontrollerna eller inneha Schengenvisum. Det spanska civilgardets patrullbåt Rio Tambre patrullerar i närheten av Gran Canaria i de spanska Kanarieöarna. Båten finansierades av EU:s fond för yttre gränser. Den norska militära gränsbevakningen patrullerar vid gränsen till Ryssland i närheten av staden Kirkenes i norra Norge, under överinseende av polis från Østfinnmarks polisdistrikt. Polisens snöskotrar, vissa av kläderna och utrustningen betalas av EU:s fond för yttre gränser. Europeiska unionen, istockphoto/maciej Noskowski 8

Vid den yttre gränsen genomgår EU medborgare i allmänhet minimikontroller i syfte att få sin identitet kontrollerad med hjälp av resehandlingar, måste medborgare från länder utanför EU dels visa upp giltig resehandling och eventuellt visum eller giltigt uppehållstillstånd, dels visa upp handlingar som styrker syftet med vistelsen och visar att de har tillräckliga ekonomiska medel för sitt uppehälle under vistelsen. Visste du att det finns en regelbundet uppdaterad förteckning över länder vars medborgare måste ha visum för att resa in i Schengenområdet på webbplatsen för generaldirektoratet för migration och inrikes frågor: http://ec.europa.eu/dgs/home affairs/e library/ documents/policies/borders and visas/visa policy/ index_en.htm en ansökan om Schengenvisum ska lämnas in till konsulatet för det Schengenland som är huvuddestinationen för resan. Konsulatet kan också lämna detaljerad information om hur ansökan ska göras. Hur länge kan du vistas i Schengenområdet utan Schengenvisum? Om du är osäker på hur många ytterligare dagar du kan vistas i Schengenområdet kan du beräkna antalet kvarvarande dagar med viseringskalkylatorn för kortare vistelse: http://ec.europa.eu/dgs/ home affairs/index_en.htm Informationssystemet för viseringar (VIS) Informationssystemet för viseringar (VIS) är ett it system som kopplar samman Schengenkonsulat i länder utanför EU, behöriga nationella myndigheter och alla Schengenländers yttre gränsövergångsställen. Tack vare systemet kan Schengenländernas viseringsmyndigheter utbyta information om visumansökningar. Gränskontrolltjänstemännen kan med hjälp av biometriska uppgifter (t.ex. fingeravtryck) kontrollera att en person som visar upp ett visum är visuminnehavaren och de behöriga myndigheterna kan upptäcka personer som befinner sig i Schengenområdet utan handlingar eller med förfalskade handlingar. Informationssystemet för viseringar används också av de behöriga asylmyndigheterna. 9

10

Vad betyder Schengenområdet för resenärerna? Vi européer gör över 1,25 miljarder resor inom Schengenområdet varje år Vad gäller om jag kommer från ett EU land? Francesca är en italiensk student som drömmer om att besöka Sverige med sina vänner. Hon har redan köpt sin interrailbiljett, men hon vet inte vilka resehandlingar hon behöver eller om hon måste uppfylla några juridiska formaliteter. Som EU medborgare har Francesca rätt att resa till alla EU länder om hon har ett giltigt pass eller id kort, men hon behöver inte visa upp det när hon reser inom Schengenområdet. Hon måste dock ha med sig ett giltigt pass eller id kort eftersom myndigheterna kan be henne att styrka sin identitet. Angel är spanjor. Han flyger varje månad till Bulgarien för att hälsa på sin flickvän. Bulgarien är visserligen medlem i EU men ingår ännu inte i Schengenområdet liksom fem andra EU länder (Irland, Kroatien, Cypern, Rumänien och Storbritannien). Det betyder att Angel måste visa upp sitt pass eller id kort och genomgå de normala minimikontrollerna för EU medborgare när han reser till och från Bulgarien. Peter är österrikare. Han vill åka till Norge, men undrar om samma visum- och passregler gäller för Norge som för EU länderna. Trots att Norge inte är med i EU ingår landet ändå i Schengenområdet och tillämpar bestämmelserna om fri rörlighet. Peter behöver därför bara ha giltigt pass eller id kort för att på begäran kunna styrka sin identitet. Danuta är polska och arbetar i Bryssel. Nästa månad ska hon för sitt arbetes räkning delta i en konferens som kommer att äga rum i hennes hemstad Warszawa där hennes föräldrar bor. Hon vill ta med sitt barn Ewa och tillbringa lite tid med sina föräldrar. Som medborgare i EU har Danuta och Ewa rätt att resa överallt i EU och Schengenområdet. Den rättigheten gäller oberoende av om hon reser i tjänsten eller privat. Danuta behöver bara se till att både hon och Ewa har var sitt pass eller id kort. Visste du att det finns praktisk information om resor i Europa på portalen Ditt Europa: ec.europa.eu/youreurope Europa direkts kontaktcentrum svarar på frågor via telefon (00800 6 7 8 9 10 11) och e post: europa.eu/europedirect istockphoto/daniel Krol, istockphoto/sturti, istockphoto/izabela Habur, istockphoto/danako 11

År 2014 utfärdades nästan 16 miljoner Schengenvisum till medborgare från länder utanför EU som besökte Schengenområdet Vad gäller om jag kommer från ett land utanför EU? Martine är en kanadensisk student som fått ett stipendium för två månaders forskning vid Sorbonne för sin avhandling. Innan hon reser tillbaka till Kanada skulle hon vilja resa runt i Grekland, Spanien och Italien i tre veckor. Som medborgare i ett land utanför EU får Martine resa in i och resa omkring i Schengenområdet i upp till 90 dagar under förutsättning att hon uppfyller vissa inresevillkor. Först och främst behöver hon ha ett giltigt pass. Hon måste också kunna visa syftet med resan, att hon har resurser för att leva i Europa under den tid hon planerar att stanna och att hon redan har köpt sin returbiljett (eller att hon har tillräckligt med pengar för att köpa en). Som kanadensisk medborgare behöver Martine inget visum för kortare vistelse (Schengenvisum). Punjit är från Indien. Han planerar att tillbringa sin semester i flera Schengenländer: Grekland, Spanien, Frankrike och Italien. Han kommer att stanna i Europa i en månad. Punjit behöver ett visum för kortare vistelse för att resa till Europa, eftersom indiska medborgare måste ha visum för att passera Schengenområdets yttre gräns. Eftersom Punjit inte har någon huvuddestination bör han lämna sin visumansökan till ambassaden eller konsulatet för det EU land där han tänker stanna längst. Om han stannar lika länge i olika Schengenländer bör han lämna sin ansökan till konsulatet för det Schengenland han först kommer till. Med detta visum får han resa fritt i hela Schengenområdet. vistelser utan visum genom att bara visa sitt pass och tyska uppehållstillstånd. Om Hisham hade haft uppehållstillstånd i ett EU land som inte ingår i Schengenområdet, skulle han inte kunna resa in i Schengenområdet utan ett visum för kortare vistelse. Solinas är från Bolivia. Hon skulle vilja flytta till Spanien eftersom hon hittat ett arbete i Madrid. Eftersom Solinas planerar att stanna i Madrid i mer än 90 dagar behöver hon ett visum för längre vistelse eller ett uppehållstillstånd. För vissa kategorier av arbetstagare, t.ex. högkvalificerade arbetstagare eller forskare, anger EU lagstiftningen vilka krav medborgarna från länder utanför EU måste uppfylla för att få bo och arbeta i EU. För de kategorier av arbetstagare som inte omfattas av EU lagstiftningen får Schengenländerna själva bestämma vilka krav de ställer för att utfärda visum för längre vistelse och uppehållstillstånd. Hisham är tunisier. Han bor i Tyskland och tillbringar sina semestrar hos föräldrarna i Tunisien. På tillbakavägen vill han åka och hälsa på sin bror i Portugal. Han har ett giltigt uppehållstillstånd utfärdat i Tyskland, som hör till Schengenområdet. Detta uppehållstillstånd, tillsammans med resehandlingarna, gör att han inte behöver ansöka om Schengenvisum. Som medborgare i ett land utanför EU kan Hisham resa in i Portugal, ett annat Schengenland, för kortare istockphoto/amr, istockphoto/matej Kastelic, istockphoto/yurok, istockphoto/imagesource 12

13

Schengenområdet bildades 1985 när fem länder undertecknade Schengenavtalet om ett gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna. Avtalet kompletterades 1990 med en tillämpningskonvention som slutgiltigt avskaffade kontrollerna vid de inre gränserna och som innehöll flera kompletterande åtgärder. Genom konventionen förstärktes kontrollen vid de yttre gränserna och rutiner infördes för hur enhetliga visum ska utfärdas. Dessutom infördes Schengens informationssystem (SIS) och polissamarbetet vid de inre gränserna utökades, samtidigt som insatserna mot narkotikasmuggling förbättrades. Viktiga datum Schengenavtalet har fått sitt namn efter en liten by i Luxemburg som ligger nära den punkt där Luxemburgs, Frankrikes och Tysklands gränser sammanstrålar. Schengensamarbetet började som ett initiativ mellan regeringar, men har numera införlivats i EU:s lagstiftning och regelverk. Jean Weyrich, Archives Luxemburger Wort Juni 1985 Schengenavtalet undertecknas av Belgien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna. Juni 1990 Schengenavtalets tillämpningskonvention undertecknas av Belgien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna. Mars 1995 Konventionen träder i kraft och gränskontrollerna avskaffas mellan Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Portugal. (Spanien och Portugal undertecknade avtalet i juni 1991.) Oktober 1997 Gränskontrollerna mot Italien avskaffas. (Avtalet undertecknades i november 1990.) December 1997 Gränskontrollerna mot Österrike avskaffas. (Avtalet undertecknades i april 1995.) Den 14 juni 1985 Schengenavtalet undertecknades av Wim van Eekelen (Nederländerna), Robert Goebbels (Luxemburg), Catherine Lalumière (Frankrike), Waldemar Schreckenberger (Tyskland) och Paul Keersmaeker (Belgien). Maj 1999 Schengensamarbetet integreras i EU:s rättsliga ramverk genom Amsterdamfördraget. Januari 2000 Gränskontrollerna mot Grekland avskaffas. (Avtalet undertecknades i november 1992.) Mars 2001 Gränskontrollerna mot Danmark, Finland, Sverige, Island och Norge avskaffas. (Avtalen undertecknades i december 1996.) 14

December 2007 Kontrollerna avskaffas vid land- och sjögränserna mot Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Mars 2008 Gränskontrollerna avskaffas vid flygplatser för resor till och från Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Mars 2009 Gränskontrollerna avskaffas vid flygplatserna för resor till och från Schweiz. December 2011 Gränskontrollerna mot Liechtenstein avskaffas. (Avtalet undertecknades i februari 2008.) December 2008 Gränskontrollerna avskaffas vid landgränserna mot Schweiz. (Avtalet undertecknades i oktober 2004.) Vad händer härnäst? EU håller för närvarande på att utarbeta ett program för smarta gränser för de yttre gränserna. Det består av ett system för in- och utresor som kommer att förbättra kontrollerna och bekämpa irreguljär migration. Samtidigt kommer det att underlätta gränspassagen för personer som reser ofta och har genomgått en säkerhetsprövning. EU arbetar också med att ändra viseringsförfarandet för att öka kopplingen till andra politikområden, t.ex. turism, och att ytterligare förenkla förfarandena för personer som reser ofta. Man funderar också på att införa en ny typ av visum en s.k. rundresevisering som gör det möjligt för en person att vistas i två eller fler Schengenländer i mer än 90 dagar, men högst ett år (med möjlighet till förlängning med ytterligare ett år). Mer information om Schengensamarbetets lagar och regler finns på webbplatsen för generaldirektoratet för migration och inrikes frågor: ec.europa.eu/home affairs/doc_centre/borders/borders_schengen_en.htm om EU ländernas lagar och regler om migration finns på EU:s invandringsportal: ec.europa.eu/immigration istockphoto/radu Razvan, Europeiska unionen 15

DR-02-15-167-SV-N ec.europa.eu/home affairs ec.europa.eu/commission/2014-2019/avramopoulos Följ oss på Twitter: @EUHomeAffairs @Avramopoulos Print ISBN 978-92-79-46087-6 doi:10.2837/4113 PDF ISBN 978-92-79-46110-1 doi:10.2837/181538