Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Snabbsammanfattning av viktiga nyheter i Regler 2012 Från 2012-01-01 gäller ett nytt fördelningssystem för statsbidrag till studieförbunden. I samband med det införs några nyheter i regelverket. I dokumentet är nyheterna markerade med gult. - EES/EU medborgare, inkl Schweiz, är godkända deltagare - Barn under 6 år är ej godkända deltagare i annan folkbildningsverksamhet från 2012 - Kulturprogram riktar sig till ungdomar och/eller vuxna - Ett kulturprogram måste ha minst fem deltagare - Ett kulturprogram motsvarar nio studietimmar - Vi kommer även under 2012 tillåtas ha med deltagare med ofullständigt personnummer i underlag för statsbidrag med max 1 % av ABFs antal unika RTB, rikets totalbefolkning - Tillsvidare gäller 40-veckorsregeln. Regeln är borttagen ur Folkbildningsrådets kriteriedokument men Folkbildningsförbundets styrelse har beslutat att studieförbunden fortsätter att tillsvidare inte tillåta cirklar att pågå mer än 40 veckor/år i avvaktan på en gemensam överenskommelse om 480 studietimmar/cirkel/år. Nytt beslut kommer troligen under våren 1

Inledning Det här dokumentet beskriver statens syfte med folkbildningsanslaget, det beskriver också ABFs tolkning av Folkbildningsrådets dokument Statsbidrag till studieförbunden 2012 Kriterier och fördelningsprinciper. Statens stöd till folkbildningen utmärks av en stor tilltro till studieförbundens förmåga att självständigt forma sin verksamhet. Folkbildningen tilldelas vittgående befogenheter att själva förvalta mycket stora resurser i form av statsbidragsmedel. För att inte rubba förtroendet för folkbildningen är det viktigt att vi gör rätt saker på korrekt sätt. Statens stöd till studieförbunden I regeringens folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) och i riksdagens beslut anges att syftet med bidraget till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Genom vår verksamhet ska människor ges möjlighet att påverka sin livssituation och samhällsutvecklingen i stort. I Folkbildningsförordningen anges villkoren för statens stöd till folkbildningen, i fyra punkter beskrivs statens syfte med statsbidraget. I Folkbildningsförordningen anges också sju verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd. De fyra syftena med statsbidraget är: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Verksamheter inom följande sju områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen Det mångkulturella samhällets utmaningar Den demografiska utmaningen Det livslånga lärandet Kulturen Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa 2

ABFs utmaningar I ABFs idéprogram Gör en annan värld möjlig! och i Riktlinjer 2011-2014 tolkar och prioriterar vi vårt uppdrag utifrån statens fyra syften och sju prioriterade verksamhetsområden samt utifrån vår värdegrund. I vårt idéprogram finns tio huvudrubriker som all vår verksamhet ska utgå från: Motverka klassamhället Utveckla demokratin Allas rätt att vara olika Stärka folkrörelserna Utveckla den ideella sektorn Kultur för alla Pedagogiska utmaningar Livslångt lärande God hälsa och ett utvecklande arbetsliv Globala utmaningar Detta kompletteras sedan ytterligare med lokala styrdokument. Regler för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet I Statsbidrag till studieförbunden 2012 Kriterier och fördelningsprinciper beskrivs syftet med statens stöd till folkbildningen. Det beskriver statsbidragssystemet och fördelningsmodellen, våra tre verksamhetsformer tydliggörs samt beskriver kriterier för verksamheten. Dokumentet beskriver också studieförbundens ansvar för uppföljning, utvärdering, internkontroll samt kvalitetskontroll. Till dokumentet finns ett antal bilagor, bilaga 1 är Folkbildningsförordningen 1991:977 som reglerar statsbidraget till folkbildningen. I bilaga 3 beskrivs regler för rapportering av folkbildning på distans, gäller alla tre verksamhetsformerna. Statsbidrag till studieförbunden 2012 Kriterier och fördelningsprinciper är ett tvingande dokument, Folkbildningsrådet är i myndighets ställe. Observera att vi från 2012 har ett nytt fördelningssystem. Det nya fördelningssystemet har ett högre grundbidrag, lägre förstärkningsbidrag och för första gången räknar vi unika deltagare. Du kan läsa en kortfattad beskrivning av det nya statsbidragssystemet sist i detta dokument. I Etisk plattform, Folkbildningsförbundets hemsida, finns den av studieförbunden överenskomna gemensamma synen på hur det etiska arbetet ska bedrivas i och mellan studieförbunden. I Etisk plattform finns också några studieförbundsgemensamma tolkningar av Folkbildningsrådets regler och kriterier. Etisk plattform är rådgivande och består av en rad gemensamma överenskommelser som vi genom förbundsstyrelsens beslut beslutat att ställa oss bakom. Folkbildningsförbundet är studieförbundens intresseorganisation. 3

Det här dokumentet beskriver vad du ska, kan och får rapportera. Hur du rapporterar verksamhet kan du läsa mer om i STUV 2012 STUV-anvisningar med bilagor, se Infobanken under Administration/Regler och rapportering/stuv Verksamhetsformer Statsbidraget till studieförbunden grundas på tre olika verksamhetsformer: Studiecirkel Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Att studieförbundet är anordnaren av verksamheten ska tydligt framgå i såväl inbjudan som vid genomförandet av studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet samt kulturprogram. Studiecirkel Folkbildningsförordningen anger att studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier är basen för statsbidraget till studieförbunden. Ett grundvillkor för att studieförbund ska erhålla statsbidrag är att minst hälften av ett studieförbunds folkbildningsverksamhet i studietimmar räknat ska genomföras inom verksamhetsformen studiecirkel, räknat på nationell nivå. Studiecirkeln ska kännetecknas av att: Den är öppen för alla, utan krav på förkunskaper Deltagaren avgör själv om hon/han vill delta Deltagarna har inflytande över upplägg och innehåll Den leder till ett lärande vars syfte är utveckling och förändring Kunskap söks gemensamt, samtal och diskussion är en viktig del Det finns tid för reflektion och eftertanke mellan sammankomsterna Det finns studiematerial med studieplan eller en av gruppen utarbetad skriftlig arbetsplan där någon form av studiematerial ingår Ledaren är godkänd av studieförbundet och har fått introduktionsutbildning motsvarande minst steg G Studiecirkeldeltagare ska få sådan information att de: Vet att de deltar i en studiecirkel Vet vilket studieförbund som anordnar cirkeln de deltar i Har möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande Studiecirkeln är definitionsmässigt en liten grupp människor som utifrån sina behov och intressen söker kunskap gemensamt. En studiecirkel kan bedrivas med enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och möten på distans eller enbart möten på distans. Du kan läsa mer om studiecirklar på distans i Folkbildningsrådets kriterier, bilaga 3. En studiecirkel består av minst tre personer som under minst tre sammankomster och minst nio studietimmar gemensamt söker kunskap. Cirkelledaren kan vara en av dessa tre och ska vara godkänd av studieförbundet. 4

Möjligheterna att föra ett samtal, där alla kommer till tals, sätter gränsen för antalet deltagare i en studiecirkel. Antalet deltagare måste också vara rimligt utifrån deltagarnas behov och förmåga. I ett lärande perspektiv är en grupp på högst 12 personer att föredra. En studiecirkel med fler än 12 deltagare kan vara möjlig men ska då, oavsett ämne, utifrån pedagogiska, praktiska eller ekonomiska skäl kunna motiveras av ansvarig på ABF-avdelningen Fler än 20 deltagare, inklusive cirkelledaren, är inte möjligt att rapportera som studiecirkel utan ska rapporteras som annan folkbildningsverksamhet om övriga krav uppfylls. För att räknas som deltagare måste man ha deltagit vid minst tre sammankomster varav minst en gång vid någon av de tre första sammankomsterna. För att vara godkänd som deltagare måste man under året fylla minst 13 år. Medborgare från det Europeiska samarbetsområdet (EES) samt från Schweiz kan på lika villkor som svenska medborgare delta i statsbidragsberättigad studieförbundsverksamhet som anordnas i Sverige. Observera att från 2012 utgör andelen unika deltagare i studiecirkel en parameter i det nya fördelningssystemet. Undantag från personnummerrapportering accepteras för person med skyddad identitet, person med samordningsnummer och flyktingar/asylsökande personer med tillfälligt LMA-kort, medborgare från EES och Schweiz. Vi kommer även 2012 tillåtas ha med deltagare med ofullständigt personnummer i underlag för statsbidrag med max 1 % av ABFs antal unika RTB, rikets totalbefolkning. Du kan läsa mer om detta i Folkbildningsrådets kriterier eller i STUV 2012. En studietimme omfattar 45 minuter och nio studietimmar är minimum för att cirkeln ska vara berättigad att utgöra underlag för statsbidrag. För att ge utrymme för fördjupning och reflektion mellan sammankomsterna arbetar cirkeln under en längre tid och vid minst tre sammankomster. Maximalt gäller tre sammankomster om vardera fyra studietimmar per vecka. Syftet med studiecirkelverksamhet är inte att sysselsätta deltagare på heltid. För varje enskild deltagare gäller att maximalt åtta studietimmar per dag fördelat på minst två cirklar kan rapporteras som underlag för statsbidrag. Tillsvidare gäller 40-veckorsregeln. Regeln är borttagen ur Folkbildningsrådets kriteriedokument men Folkbildningsförbundets styrelse har beslutat att studieförbunden fortsätter att tillsvidare inte tillåta cirklar att pågå mer än 40 veckor/år i avvaktan på en gemensam överenskommelse om 480 studietimmar/cirkel/år. Nytt beslut kommer troligen under våren! Totala antalet studietimmar i en studiecirkel utgår från deltagarnas behov och studieförutsättningar, vad som är lämpligt och vad som är ekonomiskt försvarbart. För studiecirklar med hög timnivå har ABF-avdelningen ett särskilt ansvar, se vidare under rubriken Ansvar och anordnarroll. Deltagandet i statsbidragsberättigad studiecirkel ska vara ett lärande som syftar till utveckling och förändring. Lärandet ska präglas av planmässigt gemensamt bedrivna studier. 5

Repetition, övning och träning/tillämpning ingår i allt lärande och i vissa ämnen är teori och praktik särskilt starkt integrerade. Repetition, övning och träning/tillämpning får dock inte dominera studiecirkeln utan ska förstärka och utveckla lärandet i den. I folkhälsocirklar ska detta särskilt övervägas och teori ska utgöra den övervägande delen av gruppens arbete. Verksamhet som syftar till utövande av lek, spel och idrott samt produktion/tillverkning kan inte rapporteras som statsbidragsberättigad studiecirkel. Statsbidraget får inte heller användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Den avgörande utgångspunkten är alltid vad som är syftet med studiecirkeln. Annan folkbildningsverksamhet I annan folkbildningsverksamhet kan vi genomföra statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet i friare och flexiblare former än studiecirkel och kulturprogram. Verksamheten ska dock följa de generella kvalitetsambitioner som både bidragsgivare och vi själva ställer på verksamheten. Denna verksamhetsform ger oss möjlighet att prova och finna nya former för folkbildningsverksamhet. Sammankomsterna kan vara längre och genomföras tätare än i studiecirklar. Antalet sammankomster kan vara en eller flera. Exempel på verksamheter är prova på dagar, workshop, temakvällar, endagskurser och helgkurser. Tre deltagare, inklusive ledaren, är ett minimum för annan folkbildningsverksamhet. Deltagarna kan vara fler än 20. Deltagarna kan också vara yngre än 13 år men ej yngre än 6 år. Deltagarna ska under det år verksamheten pågår fylla minst 6 år. Annan folkbildningsverksamhet kan om grundläggande villkor uppfylls genomföras på distans. Ledaren ska godkännas av ABF-avdelningen och kraven på utbildning är detsamma som för studiecirkeln. ABF-avdelningen ansvarar också för arbetets inriktning, studiematerial och/ eller arbetsplan ska finnas. Precis som i annan statsbidragsberättigad folkbildning ska anordnarskapet vara tydligt. Kulturprogram Med kulturprogram avses föreläsning, teater, sång, musik, dans, dramatisk framställning, filmvisning eller utställning som framförs eller visas för publik. Programmen ska ha sådan utformning i tid och rum att de bidrar till att skapa delaktighet, upplevelse och eftertanke. 6

I Folkbildningsrådets kriterier för 2012 står det att Kulturprogram ska vara öppet för alla och annonseras i förväg t ex genom tidning, hemsida eller affisch. För ABF innebär detta att vi naturligtvis fortfarande kan göra kulturprogram tillsammans med medlemsorganisationer, organisationer med samverkansavtal och andra samarbetspartners. Vi ska dock vara än mer uppmärksamma på och arbeta mer med att även kulturprogram i organisationer och föreningar ska vara öppna och tillgängliga för fler. Ett kulturprogram pågår i minst 30 minuter. Kulturprogram riktar sig till ungdomar och/eller vuxna, tydlig åldergräns anges ej, ABF tolkar detta som lägst 13 år, alltså samma som studiecirkel. Utställning kan endast rapporteras en gång per plats den visas oavsett visningstidens längd. Föreläsningar och/eller guidade visningar/turer i samband med en utställning är separata arrangemang och ska då rapporteras som detta och inte som utställning. Kulturprogram som genomförs i privata hem bör inte rapporteras som underlag för statsbidrag utom i särskilda fall, till exempel konstnärs hem eller där särskilda geografiska skäl finns. Ett kulturprogram måste ha minst fem deltagare exklusive studieförbundets representant. Kulturprogram som genomförs i samverkan med flera studieförbund kan endast rapporteras av en av anordnarna. Kulturprogram i samverkan med ungdomsskolan (grund och gymnasie) och kommunal barnomsorg får inte bedrivas med statsbidrag under normal skol- och omsorgstid. Vid varje kulturprogram ska det finnas en företrädare för ABF-avdelningen närvarande. Denne ansvarar för programmets genomförande och att det som rapporteras som underlag för statsbidrag är korrekta uppgifter. Kulturprogram som genomförs på distans kan rapporteras som underlag för statsbidrag under förutsättning att de grundläggande villkoren för kulturprogram är uppfyllda. Kulturprogrammet genomförs vid ett givet tillfälle och med alla deltagare fysiskt närvarande på en och samma plats, den plats där kulturprogrammet rapporteras. Detta innebär att det är där publiken är samlad, dit man bjudit in, är platsen för kulturprogrammet oavsett var föreläsaren befinner sig. Exempelvis kan en websänd föreläsning bara rapporteras om publiken är samlad på en plats, websänd föreläsning framför egen dator eller smartphone kan inte rapporteras som kulturprogram. Ett kulturprogram kan innehålla flera inslag med olika medverkande. Ett sammanhållet program som vänder sig till samma publik redovisas som ett program även om det innehåller flera medverkande eller flera kulturformer. För att redovisas som olika/flera arrangemang under en dag ska programmen vara tydligt avgränsade i tid och rum. De ska också vara planerade och annonserade som olika program och inte i efterhand delas upp Den lokala ABF-avdelningens roll som anordnare ska tydligt framgå vid inbjudan till och vid genomförandet av varje kulturprogram. Du kan naturligtvis samverka med medlemsorganisationer, lokala och regionala kulturinstitutioner och andra 7

samarbetspartners men program som rapporteras som underlag för statsbidrag har den lokala ABF-avdelningen alltid ansvar för. Förstärkningsbidraget Enligt folkbildningsförordningen utgör tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder att delta i verksamheten samt det mångkulturella samhällets utmaningar i särskild hög grad motiv för statens stöd till folkbildningen. Verksamhet med dessa prioriterade målgrupper berättigar inte i sig till förstärkningsbidrag. Det ingår i vårt grunduppdrag att utifrån vårt samlade stöd från staten rikta resurserna på sådant sätt att verksamhet för dessa målgrupper prioriteras. Förstärkningsbidraget är avsett att täcka vissa merkostnader för särskilda insatser för dessa målgrupper, att personer i dessa två deltagarkategorier ska kunna delta i vår verksamhet på samma villkor som andra. Förstärkningsbidraget avser verksamhetsformerna studiecirkel och annan folkbildningsverksamhet. Bidraget avser två deltagarkategorier: Personer med funktionsnedsättning Personer som har invandrat och har brister i svenska språket Förstärkningsbidraget kan användas till: Tolk Hjälpledare Expertmedverkan Intern utbildning och fortbildning Nationellt utvecklingsarbete Anpassning av lokaler Teknisk utrustning Studiematerial Rekryteringskostnader Ökad ledartäthet Extra administration som föranleds av de särskilda åtgärderna För att ABF ska vara berättigade till förstärkningsbidrag måste vi ha ett policydokument som beskriver och anger inriktningen för vårt arbete med deltagare med funktionshinder och deltagare som har invandrat och som har brister i svenska språket. Tills vidare gäller ABFs policydokument från 2007-12-17. Arbete med ny policy pågår. ABF ska årligen redovisa till Folkbildningsrådet hur förstärkningsbidraget används samt uppge hur många deltagare och timmar förstärkningsbidraget avser. Rapportering av deltagare och timmar sker i Gustav. Se STUV 2012. Folkbildningsrådet kommer att ta fram regler för hur verksamheten ska redovisas och dokumenteras. 8

Ansvar och anordnarroll Ansvar Studieförbundets förbundsstyrelse är ansvarig för den verksamhet som bedrivs med stöd av, och rapporteras som grund för, statsbidrag följer både internt angivna mål och anvisningar samt Folkbildningsrådets kriterier. Den lokala ABF-avdelningen ansvarar gentemot ABFs förbundsstyrelse för den verksamhet som bedrivs lokalt och som rapporteras som grund för statsbidrag. Anordnarrollen Det lokala anordnaransvaret ligger alltid hos den lokala ABF-avdelningen som genomför verksamheten. Endast studieförbund kan vara lokal anordnare av statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Studieförbundet kan inte överlåta anordnaransvaret till medlemsorganisation eller annan samverkanspart. Eventuell ekonomisk ersättning, kostnadsersättning, till samverkande organisation ska endast användas till kostnader som är direkt förbundna med folkbildningsverksamheten. Kostnaderna ska verifieras av samverkande organisation, ABF kan ej förmedla bidrag. Exempel på godkända kostnader är studiematerial, lokaler, rekrytering, eller studiebesök. För att tydliggöra ABFs roll som anordnare av folkbildningsverksamhet ska det tydligt framgå i inbjudningar, annonser, affischer, program eller annan marknadsföring att ABF är anordnare av studiecirkeln eller kulturprogrammet. Det ingår också i anordnaransvaret att ABF-avdelningen förvissar sig om att deltagandet i verksamheten är fritt och frivilligt och att deltagaren vet att hon/han deltar i folkbildningsverksamhet och i vilket studieförbund. Endast den lokala anordnaren, ABF-avdelningen, kan godkänna cirkelledare. Alla cirkelledare i ABF ska erbjudas utbildning enligt steg G. Vill du veta mer om G, se Infobanken under fliken Cirkelledare. Cirkelledare som deltar i G ska kodas med G i Gustav. Gamla cirkelledare som varit verksamma under en längre period och inte genomgått G ska om de av ansvarig ABFavdelning bedöms ha motsvarande kunskap valideras och kodas med validering G i Gustav. I anordnarrollen ingår ett särskilt ansvar för att följa och göra rimlighetskontroller i folkbildningsverksamhet som har stor omfattning/hög volym eller som kraftigt ökar. 9

Sammanfattning av det nya fördelningssystemet Regler 2012 Grundbidrag 75 procent av statsbidraget fördelas som grundbidrag. Grundbidraget ligger fast i två år och beräknas 2012 och 2013 på ett genomsnitt av totalt utbetalt statsbidrag verksamhetsåren 2010 och 2011. För 2014 och 2015 fördelas bidraget på ett genomsnitt av totalt utbetalt statsbidrag verksamhetsåren 2012 och 2013. Rörligt bidrag 25 procent av statsbidraget är rörligt. Det rörliga bidraget omfördelas årligen och innehåller två delar: Förstärkningsbidrag och verksamhetsrelaterat bidrag. Fördelningen av det rörliga bidraget grundas på senast slutrapporterade verksamhetsår. Det rörliga bidraget 2012 grundas på genomförd verksamhet 2010. 2013 års rörliga bidrag grundas på genomförd verksamhet 2011 och så vidare. Förstärkningsbidrag Förstärkningsbidraget uppgår till totalt 6 procent av statsbidraget. 2/3 av förstärkningsbidraget avsätts till verksamhet med deltagare som har funktionsnedsättning och 1/3 avsätts till verksamhet med deltagare som har invandrat och har behov av språkligt stöd i svenska. Förstärkningsbidraget delas i två delar, hälften fördelas utifrån deltagare och hälften utifrån studietimmar i studiecirkel respektive annan folkbildningsverksamhet som genomförs med deltagare som tillhör någon av ovanstående kategorier. Annan folkbildningsverksamhet ges halva värdet gentemot studiecirkelverksamhet. Verksamhetsrelaterat bidrag Den verksamhetsrelaterade delen uppgår till 19 procent av statsbidraget. 14 procent fördelas utifrån statsbidragsberättigade studietimmar i studiecirklar, värde 1,0 studietimme, annan folkbildningsverksamhet, värde 0,5 studietimme och kulturprogram, värde 9 studietimmar. 5 procent fördelas utifrån antalet unika deltagare i studiecirkel. 10