Hållbarhetsredovisning 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Hållbarhetsredovisning 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 3 Innehåll 3 Kort om SP-koncernen 4 Strategi och analys 5 Verksamhet och organisation 7 Information om redovisningen 8 Bolagsstyrning och engagemang 9 Affärsområden 10 Hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer Ekonomisk påverkan Miljöpåverkan Social påverkan 24 Hållbarhetsmål 27 GRI-index 29 Oberoende bestyrkanderapport 30 Förkortningar Kort om SP-koncernen SP-koncernen har mer än 1 200 medarbetare och omsätter mer än 1,2 miljard kronor. Dotterbolag i koncernen är: SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik YKI, Ytkemiska Institutet CBI Betonginstitutet* Glafo, Glasforskningsinstitutet* SMP Svensk Maskinprovning JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik* ASTA Active Safety Test Area AB** SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut A/S SP Process Development SP har mer än 10 000 kunder från småföretag till stora internationella koncerner. Mer än 60% av medarbetarna är akademiker och ca 350 har forskarutbildning. Vi utger årligen ungefär 600 vetenskapliga rapporter och 420 populärvetenskapliga artiklar och medverkar med ca 1 100 föredrag vid seminarier och konferenser, etc. Vi leder eller medverkar löpande i ett 90-tal EU-projekt. Inom organisationen finns för närvarande ca 80 forskarstuderande, 18 forskarexamina har under senaste året avlagts av medarbetare. Vi har också 27 medarbetare som är professorer vid tekniska högskolor och universitet. Vi samarbetar med ett 100-tal institutioner på svenska och internationella universitet och högskolor. * Ägs till 60 % av SP och 40 % av näringslivet. ** Intressebolag samägt 50 % med Chalmers.

4 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Strategi och analys ` Som forskningsinstitut bidrar SP-koncernen till innovation och värdeskapande i näringslivet och en hållbar samhällsutveckling. Hållbarhetsperspektivet finns därför etablerat redan i vår vision, affärsidé och strategi. En viktig del av vår strategi är att bygga långsiktiga relationer till våra kunder och skapa värde för dem. Vi skall även öka volymen internationella uppdrag och projekt. För att lyckas med detta utvecklar vi starka forskningsmiljöer i nära samverkan med näringsliv, universitet, högskolor och andra institut. Vårt största bidrag till hållbar utveckling är de många projekt som vi genomför i samverkan med våra kunder med syfte att utveckla ny konkurrenskraftig energi- och miljöteknik. Vi arbetar tillsammans med övriga institut inom RISE Holding med att utveckla metoder för att kunna mäta och redovisa effekterna av våra insatser i dessa projekt. Några av de projekt som vi har genomfört under året och som hjälper våra kunder i deras hållbarhetsarbete redovisas i avsnittet Miljöpåverkan. Vi vill också ytterligare förbättra relationen med våra kunder genom att utveckla vår försäljningsorganisation och vår affärsutveckling. Den undersökning av hur våra kunder upplever vår telefonkultur som genomfördes 2011 har under 2012 följts av liknade undersökningar som visar att vi fortsatt får mycket goda resultat avseende vår telefonkultur. Vi har ett uttalat mål att utvecklas till ett internationellt ledande institut inom bl.a. miljö- och energiteknik. Fokuseringen på klimatfrågor förväntas bestå under lång tid. Vi bidrar genom bred kompetens och spetskunnande inom för klimatarbetet viktiga områden som bygg, energi, material, transport, jordbruk och livsmedel. Genom ett aktivt eget miljöarbete vill vi vara ett föredöme och successivt minska den påverkan vår egen verksamhet har på miljön. Våra mest betydande miljöaspekter är resor och transporter, kemikaliehantering, generering av avfall samt energiförbrukning i laboratorier och kontor. Under senare år har vi gjort investeringar i energibesparande åtgärder främst i våra byggnader. Vi har fortsatt att öka vår användning av videokonferenser (de senaste två åren har antalet mötestimmar i videomöten mer än tiodubblats) samt infört effektiva system för källsortering av avfall och påbörjat upphandling av system för säkrare kemikaliehantering. Vi har som mål att vara en av Sveriges mest attraktiva arbetsplatser. För att lyckas arbetar vi vidare med vår modell för kontinuerlig kompetensutveckling och fördjupar vårt samarbete med universitet och högskolor. Under 2012 uppmärksammades vårt strategiska Employer Brand-arbete genom att vi blev, som ett av fyra företag, nominerade till årets Universum Awards. I den karriärbarometer som tas fram av Universum blev SP-koncernen också branschbäst bland forskningsinstituten under året. I Företagsbarometern, som riktar sig till studenter, klättrade koncernen från 53 till 46 plats. Att skapa engagemang för våra gemensamma mål och strategier är viktigt. När den brett förankrade nya strategin för 2012-2014 hade fastställts av styrelsen startade en implementeringsprocess som involverade alla medarbetare. Vi har under året använt ett nytt verktyg för våra personalutvecklingssamtal som bygger på samma koncept som användes under implementeringen av den nya strategin till samtliga medarbetare. Ett av våra mål är en fortsatt låg sjukfrånvaro. Detta uppnås genom ett aktivt förebyggande hälsoarbete och en god arbetsmiljö. Vi har under 2012 genomfört ett stort antal olika aktiviteter som stöd för implementeringen av vår koncerngemensamma företagskultur, The SP Way. Vi har under 2012 tagit fram en koncernövergripande befattningsstruktur. Denna har använts för att genomföra en lönekartläggning. Inga generella osakliga löneskillnader har konstaterats. Under året genomfördes en medarbetarundersökning. Resultatet anges med hjälp av ett NMI-index ( nöjd medarbetarindex ). SP:s medelresultat var 71 vilket är bättre än genomsnittliga resultat för andra liknande organisationer som ofta ligger i intervallet 55 65. Det är också en förbättring jämfört med 2011 då SP:s medelresultat var 69 För att vara förberedda om det värsta skulle ske, har vi som stöd i sådana kritiska situationer utarbetat en krishanteringsplan för koncernen och de olika bolagen. Denna kommer att implementeras under 2013. Vi tar ett aktivt ansvar i relation till våra intressenter såsom kunder, samarbetspartners, leverantörer och medarbetare. Detta är av avgörande betydelse för att vi skall lyckas nå vår vision, att bli ett internationellt ledande institut. I denna redovisning ser vi att vi har kommit långt men vi fortsätter att sträva efter att bli ännu bättre. Vi har som mål att vara en av Sveriges mest attraktiva arbetsplatser. Maria Khorsand Verkställande direktör och koncernchef

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 5 Verksamhet och organisation Verksamhet och tjänster SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB är moderbolag i en koncern innefattande sju aktiva hel- eller delägda dotterbolag och ett intressebolag. Ägarens uppdrag till SP är att, som en del av den nya institutsstrukturen, genom behovsmotiverad forskning och utveckling och ett brett utbud av tekniska tjänster bidra till tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling i näringslivet. Vår strategi är att vara en aktör med stor tvärteknisk kapacitet och att erbjuda kunderna kompetens i alla led från utveckling och tillverkning till användning och återvinning. Kärnområdet är tillämpad/behovsstyrd forskning och innovation för att utveckla kunskap till användbara och funktionella material, produkter och processer, och därmed skapa värde för våra samarbetspartners. Vi utvecklar starka forsknings- och innovationsmiljöer i nära samverkan med näringsliv, högskolor, universitet och andra institut. Organisationsstruktur Inom SP:s teknikbaserade linjeorganisation byggs starka, vetenskapligt inriktade forsknings- och innovationsmiljöer vid enheter och dotterbolag. Kompetens och resurser från dessa miljöer sätts samman mot behoven inom olika branscher och sektorer. Verksamheten inom moderbolaget är organiserad i nio tekniska enheter samt centralt tekniskt och administrativt stöd. Moderbolaget har sitt säte i Borås. Här finns också koncernens huvudkontor. Dotterbolaget SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, ägt till 100 %, bedriver teknikvetenskaplig forskning och utveckling inom livsmedel och bioteknik. SIK har sitt säte i Göteborg. Dotterbolaget YKI, Ytkemiska Institutet AB, ägt till 100 %, bedriver forskning och utveckling inom tillämpad yt- och kolloidkemi. YKI har sitt säte i Stockholm (ingår fr.o.m. 2013-01-01 i moderbolaget). Dotterbolaget SMP Svensk Maskinprovning AB, ägt till 100 %, bedriver verksamhet med provning, certifiering och besiktning av produkter, maskiner och fordon. SMP har sitt säte i Lomma. Dotterbolaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut A/S, ägt till 100 %. Bedriver provning och forskning inom elektronik. Bolaget är danskt och ingår operativt i SP Elektronik. CBI Betonginstitutet AB är ett till 60 % ägt dotterbolag. Resterande 40 % ägs av Stiftelsen Svenska forskningsinstitutet för cement och betong vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. CBI har sitt säte i Stockholm. Verksamheten omfattar forskning, utveckling, utbildning och provning inom området cement, betong, ballast och natursten. Glafo AB är ett till 60 % ägt dotterbolag. Resterande 40 % ägs av Glasforskningsföreningen Glafo. Bolaget har sitt säte i Växjö. Verksamheten omfattar forskning, provning och analyser inom glasområdet. JTI Institutet för Jordbruks- och miljöteknik AB är ett till 60 % ägt dotterbolag. Resterande 40 % ägs av Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk Forskning. Bolaget har sitt säte i Uppsala. Verksamheten omfattar forskning, provning och analyser inom områdena jordbruks- och miljöteknik. ASTA Active Safety Test Area AB är ett intressebolag där SP äger 50 % och Chalmers äger 50 %. Bolaget har sitt säte i Borås. Verksamheten omfattar att etablera och driva en infrastruktur och forskning, utveckling och provning inom området aktiv säkerhet inom fordonsområdet. SP Process Development AB, ägt till 100 %. Säte i Södertälje. Koncernens verksamhet bedrivs av medarbetare med anställning i Sverige och Danmark. Uppdrag och projekt för utländska kunder genomförs normalt av koncernens egna medarbetare. I de fall underleverantörer anlitas skall dessa uppfylla krav som motsvarar vad som gäller inom koncernen i fråga om arbetsvillkor, miljö och kvalitet. Ägarstruktur Moderbolaget är ett aktiebolag som ägs till 100 % av det helstatliga holdingbolaget RISE Holding. I SP-koncernen ingår också fem helägda och tre majoritetsägda aktiva dotterbolag, samt ett 50 % ägt intressebolag se ovan. Kunder och marknad SP:s kunder omfattar svenska och utländska företag, branschorgan, FoU-råd och myndigheter, dvs i stort sett representanter för hela samhället. Årligen utförs uppdrag för mer än 10 000 kunder, många av dessa är småföretag. De frågeställningar som SP anlitas för att lösa blir allt mer komplexa och spänner över många olika teknikområden. Projekten och uppdragen handlar normalt om att på olika sätt utveckla och förbättra produkter, produktion och processer. I arbetet kan ingå forskning, utveckling, tekniska undersökningar, provning, beräkning, mätning, kalibrering, kvalitetssäkring, certifiering, uppskalning och implementering, dvs vi arbetar inom hela innovationsprocessen. Dock gör vår ställning som t.ex. anmält organ att vi inte kan åta oss alla typer av uppdrag avseende produkter som vi är anmält organ för. Under 2012 uppgick intäkterna från utlandet till 186,7 Mkr.

6 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Storlek Koncernens storlek framgår av följande nyckeltal avseende 2012. 2012 2011 2010 Antal årsanställda (pår) 1 099 1 018 936 Nettoomsättning (Mkr) 1 230 1 109 1 016 Balansomslutning (Mkr) 1 007 948 868 Soliditet (%) 57,9 57,5 58,3 Investeringar (Mkr) 105 83,6 37,9 Viktiga förändringar under rapportperioden Under året har verksamheten inom intressebolaget ASTA Active Safety Test Area AB utvecklats ytterligare och bygget av bolagets anläggning har påbörjats. Ett danskt dotterbolag, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut A/S, verksamt inom elektronik har startats. Bolaget ingår operativt i SP Elektronik. Den påbörjade etableringen i Lund har under året fortsatt. Vid slutet av 2012 fanns ca 30 SP-medarbetare placerade i Lund. Under 2012 påbörjade koncernen arbetet med att etablera verksamhet inom Life Science i Södertälje. SP har slutit ett avtal angående samarbete inom brandsektorn med SINTEF. I en avsiktsförklaring framgår det att SP och SINTEF tillsammans skall äga och driva SINTEF NBL som för närvarande är ett dotterbolag till SINTEF som bedriver verksamhet inom brandområdet. Priser och utmärkelser De priser och utmärkelser som medarbetare inom koncernen erhållit under 2012 redovisas i tabellen nedan. Titel Bolag Person/ Kommentar personer Bästa innovation av SBUF april 2012 SP Energiteknik Henrik Karlsson För Henrik Karlssons doktorsarbete Inbjudan som gästprofessor SP Energiteknik Carl-Gustav Bornehag Gästprofessor under 3 månader vid Harvard School of Public Health, Columbia University och Mount Sinai School of Medicine Docent i brobyggnad, KTH CBI Ylva Edwards Februari 2012 Svenska Betongföreningens pris till CBI Michele Baravalle Baravalle utförde sitt arbete på CBI Betonginstitutet bästa examensarbete 2012 men var inte anställd där. Nominering som en av flera CBI Alexander Herlin Herlin & Johansson utförde arbetet innan de kandidater till Byggopus 2012 (Tidskriften Byggindustrins & Gabriel Johansson började på CBI men var anställda vid nomineringen. pris till bästa examensarbete inom S & V) Significant Paper award SP Bygg Erland Johnson samt En publicerad tidskriftsartikel med titeln A Holistic och mekanik medarbetare Chalmers Method for Assessment of the Survival Time of a Ship Damaged by Collision har valts ut av SNAME Featured Papers Committee som Significant paper och kommer att publiceras I SNAME Transactions. 2012 års stipendiat Föreningen för SP Brandteknik Haukur Ingason Tidigare har även Henry Persson och brandteknisk ingenjörsvetenskap (BIV) Michael Strömgren erhållit denna utmärkelse. SFPE Award SP Brandteknik Magnus Arvidson Tidigare har även Ulf Wickström erhållit utmärkelsen. ITA-COSUF Award SP Brandteknik Ying Zhen Li Inom området säkerhet i undermarksanläggningar. Excellent PhD Thesis Award SP Brandteknik Ying Zhen Li Li fick denna utmärkelse från Southwest Jiaotong University i hård konkurrens. Talang i Sjuhärad SP Kemi Material Sandra Siljeström 6:e plats på 20-lista och Ytor Towards the graphene-based YKI Joel Leffler Bästa examensarbete inom SP under 2012 transparent conductive coatings

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 7 Information om redovisningen Våra affärsområden Maria Khorsand VD och koncernchef Koncernledning Linjeorganistaion Affärsområden Vice vd, Affärsutvecklingsdirektör John Rune Nielsen Vice vd, Teknisk direktör Per-Erik Petersson Ekonomidirektör Stefan Liljedahl Personaldirektör Anita Olson Kommunikationsdirektör Ewa Woldenius Energi IKT Life Science Risk och säkerhet Samhällsbyggnad Transport SP Brandteknik SP Bygg och Mekanik SP Certifiering SP Elektronik SP Energiteknik SP Kalibrering och Verifiering SP Kemi och Material SP Mätteknik SP Trä CBI Betonginstitutet Glafo, Glasforskningsinstitutet JTI - Institutet för Jordbruks- och miljöteknik SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik SMP Svensk maskinprovning YKI - Ytkemiska institutet ASTA - Active Safety Test Area SP Sverige Tekniksa Forskningsinstitut A/S 1 SP Process Development Inom ramen för SP:s teknikbaserade linjeorganisation bygger vi starka, vetenskapligt inriktade forskningsmiljöer vid enheter och dotterbolag. Kompetens och resurser från dessa miljöer sätts samman i våra affärsområden, som svarar mot behoven inom olika bransch- och samhällsområden. Beroende på kundernas behov hämtas kompetens från aktuella delar av linjeorganisationen. 1) Ingår operativt i SP Elektronik Redovisningens tillämpningsnivå C C + B B + A A+ Standardupplysningar G3 Upplysningar om profil G3 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen G3 Resultatindikatorer & branschspecifika resultatindikatorer INFORMATION INFORMATION INFORMATION Redovisa: 1.1 2.1-2.10 3.1-3.8, 3.10-3.12 4.1-4.4, 4.14-4.15 Behövs ej Redovisa minst tio resultatindikatorer, och åtminstone en från vardera. social, ekonomisk och miljöpåverkan Redovisningen bestyrkt av utomstående Redovisa alla punkter för nivå C och: 1.2 3.9-3.13 4.5-4.13, 4.16-4.17 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori Redovisa minst 20 resultatindikatorer, och åtminstone en från vardera: ekonomisk påverkan, miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, anställningsförhållanden och arbetsvillkor, organisationens roll i samhället, produktansvar. Redovisningen bestyrkt av utomstående Samma krav som för nivå B Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori Redovisa varje kärnindikator i G3 och varje branschspecifik* indikator med hänsyn till väsentlighetsprincipen genom att antingen a) redovisa indikatorinformation eller b) förklara skälen för att inte redovisa Redovisningen bestyrkt av utomstående *Branschspecifika tillägg i slutlig version Rapportering Denna hållbarhetsredovisning är upprättad enligt kriterierna för nivå C+ enligt de definitioner av tillämpningsnivåer som fastlagts av Global Reporting Initiative (GRI). För mera information om GRI:s ramverk för redovisning hänvisas till www.globalreporting.org. Redovisningen är den femte som koncernen upprättat enligt GRI:s riktlinjer. Rapporteringen av hållbarhetsfrågor sker en gång per år. Perioden är kalenderår. Kontaktpersoner Kontaktpersoner för övergripande frågor om SP:s arbete med hållbarhet är: Anita Olson, HR-direktör anita.olson@sp.se Magnus Holmgren, kvalitets- och miljöchef magnus.holmgren@sp.se Claes-Göran Krantz, redovisningschef claes-goran.krantz@sp.se Kartläggning och prioritering av innehåll Utgångspunkten för vad som redovisas är SP:s egen bedömning av de områden där SP har stort inflytande och där institutets verksamhet har stor påverkan på samhället, ekonomin och miljön. Som underlag ligger SP:s kunskap om vilka områden som berör de mest betydelsefulla intressenterna; kunder, forskningsfinansiärer, samarbetspartners, ägare och medarbetare. Kunder, medarbetare och leverantörer har genom enkätundersökningar tillfrågats om vilka frågor som bör prioriteras inom SP:s hållbarhetsarbete. SP:s bedömningar har stämts av med resultaten från motsvarande arbete inom RISE Holding AB, som representerar staten som ägare i de fyra forskningsinstituten Swerea AB, Swedish ICT Research AB, Innventia AB och SP AB. Detta har skett genom att SP medverkat i en arbetsgrupp inom RISE.

8 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bolagsstyrning och engagemang Begränsningar och underlag för rapportering Hållbarhetsrapporten följer samma organisatoriska struktur som den ekonomiska redovisningen. Den omfattar beskrivning av hållbarhetsfrågor för moderbolaget och i koncernen ingående dotterbolag om inte annat explicit anges. GRI-index Innehållsindex för hållbarhetsredovisningen återfinns på sidorna 27-28. Där anges indikatorns namn och nummer enligt GRI-standard, med hänvisning till de sidor där den relevanta informationen finns. Även status anges, dvs i vilken utsträckning indikatorerna har redovisats. Granskning och bestyrkande Denna hållbarhetsredovisning är granskad och bestyrkt av revisionsfirman Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PWC) som oberoende tredje part. PWC har också uppdrag från årsstämman i SP att oberoende granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt årsredovisning och bokföring. Bestyrkanderapporten återfinns på sidan 29. Struktur för styrning Bolagsstyrningen i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB utgår från svensk lagstiftning, statens ägarpolitik och de övriga riktlinjer som staten meddelar. SP är helägt av svenska staten genom RISE Research Institutes of Sweden Holding AB. SP leds av en extern styrelse som utses av årsstämman. Ordförande och styrelseledamöter väljs med en mandattid på ett år. I styrelsen ingår också tre ledamöter med var sin personlig suppleant, vilka är utsedda av arbetstagarorganisationerna. Stämman utser även revisorer i bolaget. Peter Holmstedt, VD för RISE, är styrelseledamot i SP. De övriga av stämman utsedda styrelseledamöterna är att anse som oberoende av bolaget och bolagsledningen. Styrelsen svarar inom ramen för aktiebolagslagen, bolagsordningen och ägarens direktiv för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen utser verkställande direktör i bolaget. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Denna reglerar bland annat arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsemöten och rapportering. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse verkställande direktör, är att fastlägga den strategiska inriktningen, godkänna förvärv, större investeringar och väsentliga förändringar av organisationen samt besluta om centrala policyer. På förslag av styrelsen har årsstämman 2012 beslutat att bolaget vad gäller ersättning och anställningsvillkor för ledande befattningshavare skall tillämpa de riktlinjer som regeringen antagit och att incitamentsprogram inte skall användas inom koncernen. Medarbetarna har representation i styrelsen. Därigenom kommer medarbetarnas önskemål och perspektiv till styrelsens kännedom för behandling. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget inom de ramar som styrelsen fastställt och organiserar bolaget så att ändamålsenlig styrning och kontroll uppnås. Koncernledningen utgörs av verkställande direktören, tillika koncernchef, två vice verkställande direktörer (teknisk direktör samt affärsutvecklingsdirektör), ekonomidirektör, kommunikationsdirektör samt HR-direktör. Till verkställande direktören rapporterar medlemmar av koncernledningen samt enhets chefer inom moderbolaget. Koncernledningen är representerad i styrelsen för samtliga dotterbolag. Koncernledningen har till sin hjälp stabsfunktioner för ekonomi/finans, HR, kommunikation, försäljning och ledningssystem för kvalitet/miljö. Intressenternas engagemang För att kunna identifiera de väsentliga områdena för SP:s hållbarhetsarbete är en kontinuerlig dialog med intressenterna av största betydelse. De viktigaste intressenterna är kunderna i form av företag, offentliga forskningsfinansiärer och myndigheter, samarbetspartners i form av universitet, högskolor och institut, olika branschorganisationer samt ägaren och alla medarbetare. Den huvudsakliga kundkontakten sker som en del i genomförandet av alla uppdrag och projekt. Härutöver sker kontakter genom kundträffar, seminarier och olika samrådsgrupper. En kundenkät genomförs regelbundet. Denna används också för att stämma av kundernas uppfattning om väsentliga områden för SP:s hållbarhetsarbete. Även leverantörernas och medarbetarnas uppfattning om väsentliga områden för hållbarhetsarbetet har undersökts genom enkätundersökningar. Inom vissa områden har särskilda råd (Byggrådet, Fordonsrådet, Nationella Trärådet och Metrologirådet) inrättats, fora där externa intressenter gemensamt kan analysera omvärldsförändringar och behov samt påverka SP:s utveckling. Vidare finns intressentföreningar med motsvarande funktion knutna till verksamheten i flera av dotterbolagen (Föreningen Ytkemisk Forskning, Intressentföreningen för SIK, Glasforskningsföreningen Glafo, CBI:s intressentförening, Stiftelsen Jordbruksoch Miljöteknisk Forskning). Vidare är SP medlem i relevanta internationella organisationer och nätverk, bland andra EARTO, EUROLAB, EURAMET, EOTA, EARPA och ENBRI.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 9 Affärsområden För att ytterligare förbättra relationen med våra kunder har vi byggt upp en organisation kring sex olika affärsområden som är centrala för koncernens verksamhet. SP:s affärsområden utgår ifrån de stora utmaningar samhället står inför att lösa. Ett affärsområde (AO) definieras av de kunskapsområden inom SP, de operativa (projekt), strategiska och kommunikativa aktiviteter som SP genomför och som faller in under det tematiska område som affärsområdet anger. Affärsområdena skall, i samverkan i hela linjeorganisationen, skapa koncernöverskridande projekt och utveckla affärsverksamheten inom området Internationellt och nationellt Tvärdisciplinärt Över SP:s organisatoriska gränser Detta inkluderar att etablera nya områden och roller för såväl FoI som tekniska tjänster/övriga tjänster på fler internationella och nationella arenor. Energi En växande världsbefolkning och krav på större miljöhänsyn kräver energilösningar som är högeffektiva och koldioxidsnåla. Det gäller allt från att värma och kyla byggnader och att ta vara på avfall till att utveckla nya drivmedel och förnybara energikällor. Vi har stora resurser i form av laboratorier och kompetenta medarbetare. Vi leder utvecklingen av nya teknik- och processlösningar för effektivare resurs- och energianvändning och lägre miljöpåverkan. Uppdragen kan röra allt från utvärdering av komponenter till analys av lösningar och deras inverkan på en överordnad systemnivå. Affärsområdeschef: Markus Norström. Informations- och kommunikationsteknik Det gäller att ge alla befolkningsgrupper ökade möjligheter att ta del av informations- och kommunikationssamhället. För att nå dit krävs raffinerade kommunikationssystem för smarta telefoner och stöttning av utvecklingen som innebär att i princip alla maskiner och system kopplas upp mot internet. Fordonskommunikation, framtida transportlösningar och lösningar för styrning och visualisering av smartare energisystem är några områden där SP är engagerade. Vi har breda resurser för provning och forskning inom bland annat kommunikationsteknik, mikrovågsteknik, optronik, pålitliga system och robust elektronik. Affärsområdeschef: Niklas Grybe. Life science Vi blir allt fler och andelen äldre ökar i många länder. Det ökar behovet av allt från hållbar livsmedelsproduktion till utveckling av läkemedel och medicintekniska hjälpmedel. Vi har bred i vissa fall världsledande kompetens på området. Här finns unika kunskaper om biomaterial, ytkemi, förpackningar, jordbruksteknik och livsmedels klimatpåverkan som är till nytta för läkemedelsföretag, tillverkare av medicintekniska produkter och aktörer i livsmedelskedjan. Vi erbjuder avancerade resurser inom mätteknik, kemiska analyser och karakterisering av alla typer av material. Affärsområdeschef: Krim Talia Risk och säkerhet Ett allt mer högtekniskt och komplext samhälle innebär ökad sårbarhet och att de potentiella riskerna blir fler och allvarligare. Det krävs riskanalys i allt fler sammanhang som stöd för att minimera antalet olyckor, undvika ekonomiska förluster och hantera konsekvenser av olika händelser. Det handlar också om förmågan att hantera hot mot infrastruktur och naturkatastrofer. SP-koncernen driver projekt för utveckling av produkter med rätt säkerhetsnivå. Mekaniska risker, elsäkerhet, brandskydd, maskinsäkerhet och pålitliga system är exempel på våra expertisområden. Affärsområdeschef: Martin Kylefors. Samhällsbyggnad En av de stora utmaningarna på samhällsbyggnadsområdet är att använda resurseffektiva material, processer och teknik som producerar minimalt med miljöpåverkan under tillverkning, uppförande, användning och återvinning. Miljonprogramsområdena är i stort behov av renovering och måste även energieffektiviseras. Vi måste finna kostnadseffektiva lösningar, inte minst vad gäller drift och underhåll, som ger låg framtida miljöpåverkan. SP-koncernen tar fram ny kunskap genom att driva en rad FoU-projekt där vi tillsammans med ett stort antal aktörer utvecklar och utvärderar ny teknik och nya system. Affärsområdeschef: Kristina Mjörnell Transport Den övergripande utmaningen är att skapa uthålliga transportlösningar för kommande generationer; transporter som är energieffektiva, tillförlitliga och säkra. Vi måste fasa ut de fossila bränslena och verka för introduktion av förnybar energi. Det handlar om att arbeta både globalt och lokalt för effektiva och välfungerande gods- och persontransporter. SP-koncernen är en mycket bred resurs på transportområdet och vi utvecklar ny kunskap som kommer till nytta för industriella aktörer, myndigheter och andra beslutsfattare. Affärsområdeschef: Magnus Olsson.

10 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ekonomisk påverkan Med den ekonomiska dimensionen av hållbarhet menas organisationens påverkan på de ekonomiska förhållandena hos intressenterna och på ekonomiska system på lokal, nationell och global nivå. SP-koncernen har kontor på ett 20-tal orter, från Malmö i söder till Skellefteå i norr. Den stora lokala närvaron bidrar positivt till den regionala och lokala utvecklingen i hela landet Av ekonomiska indikatorer har EC 1 (direkt ekonomiskt värde skapat och fördelat) och EC4 (väsentliga finansiella stöd från stat eller myndigheter) valts ut för utförlig beskrivning och redovisning av data. EC2 (risker och möjligheter med anledning av klimatförändringar) berörs översiktligt i VD:s kommentar. EC3 (omfattning av förmånsåtaganden) redovisas i den finansiella rapporteringen i SP:s årsredovisning. SP har inte någon verksamhet i utvecklingsländer, varför EC5-7 saknar relevans. På samma sätt är EC8-9, indirekta ekonomiska effekter, av mindre betydelse för SPs verksamhet EC1 Direkt ekonomiskt värde som genererats och distribuerats inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättningar till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar samt betalningar till finansiärer och myndigheter. Nedanstående information är hämtad från SP:s bestyrkta årsredovisningar avseende 2010-2012 (belopp i kkr) I Direktgenererat ekonomiskt värde 2012 2011 2010 a) Intäkter 1 245 229 1 124 659 1 026 449 II Distribuerat ekonomiskt värde Aktierna i SP medför inte rätt till utdelning. Bolagets vinst skall, i den mån den inte reserveras, användas för att främja bolagets verksamhet. Det innebär att kvarvarande ekonomiskt värde stannar i bolaget. De av ägaren fastställda ekonomiska målen för SP-koncernen är 3,0 % vinstmarginal och 4,0 % avkastning på eget kapital. Utfallet för 2012 är 4,2 % vinstmarginal och 6,8 % avkastning på eget kapital. EC4 Väsentliga finansiella stöd från stat eller myndigheter. Moderbolaget avlämnar årligen en bestyrkt öppen redovisning av erhållna offentliga medel i enlighet med lag (2005: 590) om insyn i vissa finansiella förbindelser mm. Nedanstående information är hämtad från denna redovisning samt från bestyrkta årsredovisningar i dotterbolagen. Erhållna medel utgör ersättning för genomförda aktiviteter/ projekt/uppdrag gällande behovsmotiverad forskning, innovation och tekniska tjänster (belopp i kkr). 2012 2011 2010 Strategiska kompetensmedel från RISE 205 665 193 045 192 136 Medel för nationell metrologi från Vinnova 30 237 24 637 24 637 Medel från statliga myndigheter 167 550 162 883 160 294 Medel från EU 48 691 41 612 31 806 Medel från statliga företag 5 489 5 455 6 005 Summa 457 632 427 632 414 878 b) Driftskostnader inkl investeringar -449 617-396 104 318 356 c) Anställdas löner och förmåner -793 016-706 576 633 779 d) Betalningar till finansiärer inkl räntekostnader - 1 379-1 273 4 055 e) Betalningar till -13 503-15 097 17 306 myndigheter/regering f) Gåvor och samhällsinvesteringar 0 0 0 III Kvarvarande -12 286 5 609 52 953 ekonomiskt värde

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 11 Miljöpåverkan SP bidrar genom sina projekt till en förbättrad miljö. Nedan visas exempel på sådana projekt. Energieffektiva fasadelement underlättar renoveringar En innovativ ytterfasadskiva i betong, med tillhörande isolering och förankring, har tagits fram i Tekocrete-projektet. Ytterfasadskivan ska användas för ombyggnad och renovering av miljonprogrammets byggnader. Vid renovering ska befintlig fasadskiva och underliggande isolering tas bort och ersättas med effektivare isolering och den nya fasadskivan. Fasadskivan tillverkas med armering som inte korroderar. Skivan kan därför göras avsevärt tunnare än fasaden den ersätter. Fördelarna är lättare konstruktioner och lägre kostnader för material och transporter. Fasadskivans tjocklek är 10-40 mm, vilket kan jämföras med äldre betongfasader som oftast är 80-120 mm. En tunnare fasadskiva gör det också möjligt att använda mer isolering och en enklare typ av förankring mellan bärande stomme och fasadskiva. Trots en ny och tunnare ytterfasad och tjockare och effektivare värmeisolering kan husets robusthet och karaktär behållas. I Tekocrete-projektet har sandwichelement tillverkats i fullskala med 40 mm tjock fasadskiva. Även mindre element med tjockleken 10 mm har tillverkats och provbelastats med goda resultat. En fortsättning på Tekocrete-projektet blev beviljad i september 2012. I det nya projektet ska en stor del av arbetet läggas på teknisk utveckling och provning av olika armeringssorters alkalibeständighet, förankring, isolering och ytor. Mejerier kan diska energisnålt och miljöanpassat Mejerianläggningar diskas traditionellt med omväxlande lutoch syralösningar. Båda ämnena är starkt frätande och har inverkan på miljön. Om man kan förstå den bakomliggande mekanismen och hur den påverkas av olika processparametrar, så skulle diskprocessen kunna optimeras. En optimering sparar tid, energi, kemikalier och medför därmed lägre negativ miljöpåverkan. Forskare på SIK har tagit fram en metod att mäta den relativa tjockleken på beläggningen som ska diskas bort. Metoden bygger på avståndsmätning med ultraljud. Tillsammans med olika typer av bildanalys och kemisk analys studeras diskförloppet. SP-forskare har hjälpt till att utveckla programvaran som styr ultraljudstransducern och oscilloskopet samt utför signalbehandlingen. Mejeriföretag kan nu diska sina anläggningar både mer energisnålt och mer miljöanpassat. Odling året runt ger större skörd JTI testar under tre år ett tvågröde-system som innebär odling året runt. I försöksodlingarna i Kristianstad varvas odling av två biogasgrödor med odling av en livsmedelsgröda. Fem års forskningsförsök i Tyskland av biogasgrödor med tvågrödesystemet har visat sig ge högre skördar och bättre odlingsekonomi än konventionell odling. JTIs forskare vill med tvågröde-försöket hitta ett uthålligt odlingssystem för ettåriga energigrödor som kan kombineras med ettåriga livsmedelsgrödor, för att hitta ett lönsamt totalt koncept för lantbrukaren. Om tvågröde-systemet ger goda skörderesultat och god ekonomi, innebär det en ny affärsmöjlighet för lantbrukarna. Ett annat argument för att testa tvågröde-systemet i Sverige, är att klimatexperternas scenarier visar att vi kan förvänta oss osäkrare väderförhållanden i framtiden. Då kan ökad biologisk mångfald och odling av två grödor per år minska riskerna för misslyckanden i odlingen. Det gäller att hitta den optimala kombinationen av grödor. I Tyskland har man sett att olika kombinationer kan ge stor skillnad i skörderesultat, även om det också förekommer variationer mellan olika år. Kombinationen råg-majs och raps-majs har givit det bästa skörderesultatet i Tyskland. Tvågrödeförsöket pågår 2011-2014. Det utförs av JTI i samarbete med Hushållningssällskapet i Kristianstad. Koll på koljan EU-projektet WhiteFish ska visa vilken miljöpåverkan olika sätt att producera fiskprodukter av torsk och kolja medför. Projektet ska också visa hur denna påverkan kan minskas ytterligare. Island, Norge, Sverige och Storbritannien deltar. En viktig del i projektet är utvecklingen av ett enkelt verktyg för beräkning av miljöpåverkan. Det hör till det som SIK bidrar med i WhiteFish-projektet. Meningen är att små och medelstora företag ska kunna göra den här typen av beräkningar själva. Hittills har de varit tidskrävande. I varje deltagande land har ett antal pilotfall valts ut. Där ska livscykelanalyser, LCA, genomföras. I en LCA räknar man ut miljöpåverkan under produktens livscykel, från fångst och beredning via transporter till konsumtion. Forskarna ska också testa det nya beräkningsverktyget praktiskt i dessa pilotfall. Sötåsen inspirationsskolan Sötåsen utanför Töreboda är ett naturbruksgymnasium och mer än så. Skolan provar nya energilösningar och är demonstrationsobjekt i Kraftsamling Smarta Nät som SP projektleder. Sedan mitten av nittiotalet har skolan en uttalad miljöprofil, vilket innebär ekologiskt jordbruk och miljöutbildning för alla elever och anställda. Skolans biogasanläggning matas med nöt- och svingödsel och producerar metangas som blir värme och el. Anläggningen stod klar 2008 och täcker en tiondel av skolans behov. Man bygger ett elnät med likström, där energin kommer från biogas, vindkraft och solkraft. SP finns med som partner och ska hjälpa till att sätta upp solcellspaneler och ett vindkraftverk. Alla fastigheter har

12 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut nyligen utrustats med smarta elmätare, för att man ska kunna mäta och styra elanvändningen. Det uttalade målet på Sötåsen är att sänka energi- och elförbrukningen med minst tio procent inom tre år. För att lyckas gäller det att personalen och de cirka trehundra eleverna är medvetna och motiverade. Läs mer på www.kraftsamlingsmartanat.se Det elsmarta kontoret På SP i Borås låter man i ett testprojekt, Smart Office, de anställda få detaljkontroll över sin el- och värmeanvändning. Några hundra meter från SPs huvudanläggningar ligger hus 14. Det inrymmer laboratorier och kontor. Här forskas om energiteknik ett växande område. På bara några år har personalen fördubblats och huset byggs till med nya kontor. Här testas Smart Office bland den egna personalen. Sensorplattor i taken mäter temperatur och huruvida någon människa är närvarande. Varje kontor har egen elmätare. I ett program på den anställdes dator visualiseras löpande användning av el och värme med någon form av enkel feedback, till exempel en färgkodad ikon eller ett litet klick per kwh. I mer detaljerade diagram kan man sen välja hur ens egen utrustning påverkar elanvändningen. Syftet är att mäta energianvändningen i så hög detaljgrad som möjligt. Siffrorna ska kunna användas till en mängd saker, bland annat att förtydliga vad man som användare faktiskt kan påverka på arbetsplatsen. Det blir till exempel lätt att se om man glömmer att stänga av utrustning när man går hem på kvällen. En annan tänkbar användning är att koppla ihop energidatan med till exempel väderprognoser, och därmed få större möjligheter att utnyttja den vindkraft som för tillfället produceras. Hållbar stad går i grågrönt Översvämningar. Träd som mår dåligt. Markstensbeläggningar som rör okontrollerat på sig. Det är några problem som våra städer tampas med. Felaktiga materialval och dåligt underarbete i kombination med underdimensionerade VA-system bidrar till att vålla översvämningar eftersom regnvattnet leds fel. Sprickor och sättningar i stenläggningar orsakas vanligtvis av att lastbilar eller kranbilar körts på torg och gångbanor. FoU-projektet Grå-gröna systemlösningar för hållbara städer ska ta fram lösningar inom ramen för Vinnovas program Utmaningsdriven innovation. Forskare på CBI Betonginstitutet leder arbetet där en rad forskningsorganisationer, konsultföretag, kommuner/städer och industripartners deltar. Orden grå och gröna symboliserar sten, betong och träd. Utmaningen är att skapa en attraktiv och funktionell stadsmiljö där träd, markytor och dränering samverkar. Projektet ska granska och utvärdera olika systemlösningar och presentera förslag som blir till nytta för stadsplanerare och byggherrar. Olika typer av vägbeläggningar ska byggas upp och provas i SPs och VTIs laboratorier. Det hela ska utmynna i ett expertsystem för dimensionering av hårdgjorda ytor. Mer att läsa finns på www.greenurbansystems.eu Internt miljöarbete SP vill också genom eget aktivt miljöarbete vara ett föredöme och ta ansvar för den påverkan den egna verksamheten har på miljön. I miljöpolicyn slås fast att vi i hela verksamheten skall eftersträva att reducera miljöstörningar och medverka i den ekologiska omställningen mot ett hållbart samhälle. För att säkerställa ett strukturerat och enhetligt arbetssätt har SP ett miljöledningssystem som svarar mot de flesta av kraven i ISO 14001. Kvalitets- och miljöchefen driver och samordnar det interna miljöarbetet, med rapportering till koncernledningen. Inom alla enheter och dotterbolag finns särskilda kvalitetsoch miljösamordnare som rapporterar till enhetschef/vd. SP bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser främst brandteknisk provning och forskning som påverkar den yttre miljön genom utsläpp av rökgaser och processvatten. Tillståndsgivande myndighet är länsstyrelsen i Västra Götaland. Tillståndet gäller tills vidare. SP rapporterar årligen från sin tillståndspliktiga verksamhet. De betydande miljöaspekterna i SP:s verksamhet avser främst resor och transporter, kemikaliehantering, generering av avfall och farligt avfall samt energiförbrukning i laboratorier och kontor. Miljömålen ställs upp för att minska påverkan inom främst dessa områden. Under 2012 har det kontinuerliga arbetet avseende energieffektivisering fortsatt. Det gäller främst anskaffning av system för effektiv driftövervakning, förbättrade ventilationssystem, nya och modifierade dragskåp, isolering av tak samt byte av lampor och fönster. Andra genomförda åtgärder berör resor och transporter (ökad användning av videokonferenser) och förbättrade system för avfallssortering och kemikaliehantering. Under året har en krisplan utarbetats. Med utgångspunkt från de betydande miljöaspekterna och aktuella miljömål har indikatorerna EN4 (indirekt energianvändning per primär energikälla), EN16 (totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser), EN17 (andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt), EN22 (total avfallsvikt per typ och hanteringsmetod), EN 24 (vikt farligt avfall), EN26 (åtgärder för att minska miljöpåverkan av produkter och tjänster), EN28 (monetärt värde av betydande böter och det totala antalet ickemonetära sanktioner till följd av brott mot miljölagstiftning och bestämmelser), EN29 (väsentlig miljöpåverkan genom transporter) samt EN30 (sammanlagda kostnader och investeringar för miljöskydd) valts ut för utförlig beskrivning och redovisning av data. Data till dessa indikatorer har erhållits på olika sätt vilket också påverkar hur de skall tolkas. Detta är

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 13 SP:s femte hållbarhetsrapport enligt GRI. Rapporteringsrutiner har kontinuerligt förbättrats och det som nu rapporteras ger en bättre helhetsbild av SP:s miljöpåverkan, dock finns det fortfarande vissa brister i rapporteringen. Denna förbättring i rapporteringsrutiner måste beaktas när data från de olika åren jämförs med varandra. Även antalet medarbetare har ökat sedan GRI-rapporteringen startade. Genomförda åtgärder för energieffektivisering och energibesparing (EN5-7) beskrivs översiktligt utan kvantifierade data (se ovan). SP har ingen egen användning av primär energi (EN3). I SP:s verksamhet genereras vissa mängder farligt avfall. SP anlitar godkända transportörer som följer gällande avtal och regler avseende hantering av farligt avfall (EN24). Indikatorerna för material (EN1-2), vatten (EN8-10), biologisk mångfald (EN11-15) och återtaget förpackningsmaterial (EN 27, SP är dock med i Reparegistret) är av mycket liten betydelse i SP:s verksamhet. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen (EN19), NOx (rapporteras dock i EN 16 och EN 17) och SOx och andra utsläpp till luft (EN20), utsläpp till vatten (EN21) samt väsentligt spill (EN23) bedöms vara av ringa omfattning. EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla. De två totalt dominerande typerna av energi som används inom SP är elenergi och värmeenergi. Inga primära energikällor köps in. Energiförbrukning redovisas i kwh, 1 kwh motsvarar 3,6 MJ respektive 0,001 MWh. All värme inom koncernen köps som fjärrvärme av olika aktörer. I tabellen nedan redovisas förbrukningen för koncernens större anläggningar. På vissa lokaliseringar köps fjärrvärme som producerats med 100% förnyelsebara bränslen. Dock förbrukas den absolut största mängden fjärrvärme i anläggningarna i Borås varför den bränslemix som rapporterats av Borås Energi används för beräkning av klimatpåverkan från fjärrvärme. Inom koncernen finns det dessutom ett antal mindre lokaler (<15 personer) där värmen ingår i hyran. Dessutom arbetar ett antal av koncernens anställda i sina hem. Dessa två kategorier ingår inte i redovisningen, då påverkan bedöms försumbar och det är mycket svårt att få fram relevanta uppgifter. All elenergi som används inom koncernen köps in från olika aktörer på elmarknaden. I de allra flesta fallen levererar dessa aktörer el som har inhandlats på den nordiska elbörsen Nord Pool och därför är den produktionsmix som Nord Pool anger relevant för de flesta av koncernens lokaler. Uppgifterna rörande bränsle är hämtade från hemsidor eller från intervjuer. Även här har lokaler där få anställda (<15) som huvudsakligen utför kontorsarbete eller liknande försummats i redovisningen. Elförbrukningen i Boråsanläggningarna och även i anläggningarna i Göteborg är vid en jämförelse med de övriga anläggningarna inom koncernen stor, vilket dels förklaras av det i Borås finns ett mycket stort antal utrustningar som drar mycket el t.ex. hydraulpumpar, klimatkammare mm. dels av att de laboratorielokaler som finns i Borås är mycket stora (mer än 50 000 m 2 ). Under året har dessa ytor också ökats genom bland annat nybyggnation. Fjärrvärmeförbrukning Förbrukning 2012 Förbrukning 2011 Förbrukning 2010 (kwh) (kwh) (kwh) 11 839 000 7 908 000 8 875 000 Fjärrvärmeförbrukning per anställd Förbrukning 2012 Förbrukning 2011 Förbrukning 2010 (kwh) (kwh) (kwh) 9 630 7 150 8 690 Elförbrukning Förbrukning 2012 Förbrukning 2011 Förbrukning 2010 (kwh) (kwh) (kwh) 18 180 000 17 060 096 17 340 725 Elförbrukning per anställd Förbrukning 2012 Förbrukning 2011 Förbrukning 2010 (kwh) (kwh) (kwh) 14 798 15 425 17 033 EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. SP-koncernens utsläpp av växthusgaser kommer främst från energiförbrukning samt resor och transporter. EN16 har beräknats utgående från den totala energiförbrukningen EN4. För fjärrvärme antas 16,4 g koldioxid per kwh (Borås Energi) och för elproduktion antas 74 g koldioxid per kwh (av Svensk Energi uppgivet värde avseende den nordiska elmixen). Detta leder till ett totalt utsläpp av 1 539 480 kg koldioxid 2012 (1 253 kg/anställd) att jämföra med 1 392 138 kg koldioxid 2011 (1 259 kg/anställd) och 1 428 763 kg koldioxid

14 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 2010 (1 400 kg/anställd). Skillnaderna beror i stor utsträckning på förändringar av elmix och bränslemix. EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. SP-koncernens indirekta utsläpp av växthusgaser orsakas av resor och transporter. Utgående från indikatorn EN29 har följande bidrag till växthusgaser beräknats utifrån SJ:s beräkningssätt. Utsläpp av växthusgaser orsakade av resor och transporter, totalt (kg) 2012 2011 2010 Koldioxid CO 2 4 394 245 3 834 866 3 413 839 Kväveoxider NO X 6 638 5 211 4 871 Kolväten HC 1 343 1 294 1 123 Koloxid CO 17 590 12 982 11 582 förändringarna beror förmodligen på både förbättrad och förändrad rapportering, och att vissa avfallstyper har klassats om, det gäller t.ex. kemikalier farligt avfall där förorenat slam ingår 2012 men inte för tidigare år. Vikt blandat avfall per anställd, vilket valts som grund för hållbarhetsmål, var 200 kg 2012 vilket ska jämföras med 280 kg 2011 och 280 kg 2010. Genererat avfall Avfall Mängd 2012 2011 2010 Brännbart volym (m 3 ) 40 40 132 Brännbart vikt (ton) 82,5 96,1 72 Returpapper volym (m 3 ) 24 8,8 31 Returpapper vikt (ton) 40 31 17 Wellpapp volym (m 3 ) 18 15 16 Wellpapp vikt (ton) 10 11,1 4 Plast vikt (ton) 13 14,4 9 Kemikalier farligt avfall (kg) 28 271 2 812 1 898 Utsläpp av växthusgaser orsakade av resor och transporter, per anställd (kg) 2012 2011 2010 Koldioxid CO 2 3 575 3 467 2 952 Kväveoxider NO X 5,4 4,7 4,8 Kolväten HC 1,09 1,17 1,10 Koloxid CO 14,3 17,7 11,3 EN22 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod. SP-koncernens verksamhet leder till vissa mängder avfall och farligt avfall. Mängden och typen av avfall varierar beroende på de olika bolagen och deras aktiviteter. Det finns bolag eller delar av bolag som endast har kontorsverksamhet till exempel SMP Uppsala. Andra bolag genererar avfall inom den experimentella verksamheten. De olika bolagen och anläggningarna har redovisat mängden avfall på olika sätt, dels olika typer av avfall men också olika enhetsslag. Dessutom kan detta variera mellan åren t ex beroende på byte av entreprenör. Den stora variationen gör att det är svårt att på ett strukturerat sätt redovisa totala avfallsmängden. Det är dock i anläggningarna i Borås som de största mängderna avfall produceras. I tabellen genererat avfall redovisas avfallsmängden från anläggningar med experimentell verksamhet. Beroende på hanteringen så redovisas inte enbart vikter utan även i vissa fall volymer, lass samt styck. De lokaliseringar där endast kontorsarbete förekommer (där källsorterar man) har försummats. De stora Blandat volym (m 3 ) 2,6 95 - Blandat vikt (ton) 244 314 288 Färgavfall vikt (ton) 1,9 1,3 2 Kvicksilver vikt (kg) 3 0,2 57 Slam vikt (ton) 3,74 88 47 Spillolja vikt (ton) 5,5 3,3 7 Smittförande ämnen skärande vikt (ton) 0,3 0,3 - Elektronik vikt (ton) 9,3 6,6 5 Trä vikt (ton) 48 70 69 Batterier vikt (ton) 0,5 0,8 0,4 Lysrör, lampor antal (st) 4 100 2210 2800 Biologiskt volym (m 3 ) 2,5-46 Biologiskt vikt (ton) 8,3 10 - Skrot, metall vikt (ton) 84 65 74 Från fettavskiljare volym (m 3 ) 12 12 12 Glas volym (m 3 ) 9 2 2 Glas vikt (ton) 0,9 0,3 1 Radioaktivt avfall antal (st) - 2 1 Kylskåp antal (st) 8 2 5 Kylskåp vikt (ton) 2 - - Schaktmassor volym (lass) - - 16 Schaktmassor vikt (ton) 160 188 Deponi vikt (ton) 3 2