Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

Relevanta dokument
Biologisk markkartering

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Biologisk markkartering av patogener

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Biologisk markkartering av patogener

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Biologisk markkartering

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Biologisk markkartering av patogener

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Potatiskräfta och rotgallnematod

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Biologisk markkartering

Slamtillförsel på åkermark

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne

SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

Räkna med vallen i växtföljden

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease

Institutionen för mark och miljö

11 Ekologisk produktion

Patogena svampar (och närbesläktade)

Institutionen för mark och miljö

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT

Material och metoder. from:

Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Klumprotsjuka. Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker

Åtgärder mot förluster av svampangrepp i sockerbetor under odling och lagring

VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS

En tvärvetenskaplig ansats till att reducera skördeförluster hos oljeväxter orsakade av kransmögel

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

för svensk och nordisk marknad

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Jordbruksinformation Starta eko. Potatis

Förbättrat mognadsindex för majs i Sverige

Foto: Emil Larsson Institutionen för växtproduktionsekologi Självständigt arbete 15 hp Grundnivå G2E Agronomprogrammet - inriktning mark/växt 270 p

Agrimarket- kryssning

Slutrapport Jordbruksverket Dnr /10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Slamspridning på åkermark

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

Genusstudier i Sverige

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Skogstorp i framtiden

Slutrapport av projektet Växtpatogeners påverkan på uppkomst och etablering en produktionsbegränsande faktor i svensk oljeväxtodling?

Transkript:

Mellngrödor i växtföljder med oljeväxter Vitsenp -nvändes som fånggröd vid tidigt vllrott v gröngödslingsvll Ann-Chrlotte Wllenhmmr HS Konsult AB Örero Ultun, novemer 23 Örero, oktoer 22 Vitsenp -nvändes som fånggröd vid tidigt vllrott v gröngödslingsvll Viktig sjukdomr som kn uppföröks Klumprotsjuk (Plsmodiophor rssice) Krnsmögel (Verticillium longisporum) Torröt (Phom lingm) Skrp ögonfläck/ Groddrnd (Rhizoctoni solni) Vnås,oktoer 22 Fellingsro, oktoer 23 Bomullsmögel (Sclerotini sclerotiorum) Ljus ldfläcksjuk (Pyrenopeziz rssice)

Viktig sjukdomr som kn uppföröks Sjukdom Överlevnd Vrktighet i jorden år Klumprotsjuk Vilsporer 7 Krnsmögel Mikrosklerotier -5 Torröt Växtrester 2-4 Bomullsmögel Sklerotier -5 Groddrnd Mycel/ sklerotier på växtrester 2-4 Klumprotsjuk 2- tlet Höstrps Hllnd 26 Spillrps i Östergötlnd 27 Växtföljdsförsök (höstrps)-infekterd, Skåne 28 Spillrps (höstrps) i s-etor, Skåne 28 Höstrpsodling i Lidköping, 28 Knd, Alert 23, först infektionen konstters Knd, Alert 28, 7 h (cnolcerels- cnol osv) Klumprotsjuk Typisk symtom kluformde svulster Höstrps pril Höstrps pril 2

Höstrps Vr sk fånggrödorn odls företrädesvis? Lätt jordr i/efter korn- innn höstvete för tt minsk N-förluster För tt sner rotdödre, etcystnemtod, rhizoctoni. Målsättning tt h mrken evuxen hel året. Krftig regn- sämre frostverkn gör tt inre erosíon lir påtglig g Vilken N-gödselprodukt nvänds. Klciumnitrt hr snnolikt motverkt ngrepp. Mottglighet för klumprotsjuk hos vitsenp, sreptsenp och oljerättik- iotest 26 Art, sort Sjukdomsindex Vitsenp 6 Sinpis l Mustng Mottglighet för klumprotsjuk hos vitsenp och oljerättik- iotest 27 Art sort Vitsenp Sinpis l Achilles Architekt Sjukdomsindex 65 25 Sreptsenp Brssic Junce Fumus F- E75 Oljerättik Rphnus stivus vr.oleiformis Cssius 84 4 Oljerättik Rphnus stivus vr.oleiformis Adios Doulet Finl Rdicl Terr Nov 3

Averge infesttion nd verge soil ph for ech frm Correltion with cropping frequency % pl nts infected 7 75 5 25 6,5 6 5,5 5 Wllenhmmr, 996 Soil ph on sy entge infesttio rding to io-ss Perce ccor 8 6 4 2 Yer of io-ssy c 986 99 992 5 4 3 2 No. of oilseed crops in the field during the period 969-85 Quntittive PCR- detection for mpping in-field vrition of Plsmodiophor rssice C. Almqvist2,2, A-C. Wllenhmmr 3 nd A. Jonsson Division of Precision Agriculture, Deprtment of Soil nd Environment, Swedish University of Agriculturl Sciences, P.O. Box 234, SE- 532 23 Skr, Sweden 2 Eurofins Food/Agro Sweden AB, Lidköping Sweden 3 Rurl Economy nd Agriculturl Society/ HS Konsult AB, P.O. Box 27, SE- 7 45 Örero, Sweden Ojectives Develop quntittive rel-time PCR (qpcr) ssys for P. rssice, Aphnomyces eutheiches, Gumnnomyces grminis in soil smples Vlidte PCR ssys with iossys Survey vritions within fields Vlidte correltions etween the occurrence of pthogens nd soil prmeters 4

The infection level l of P. rssice in field soil smples ws vlidted y greenhouse iossy Methods Rel-time PCR The mplifiction cn e monitored in rel- time t ech cycle Fluorescent dye Fluorescent proe Mkes quntifiction possile foto: Chrlott Almquist Less lorious, fster nd more sensitive Correltion etween Disese Severity Index (DSI) nd PCR (fg plsmid-dna g - soil) Biologisk mrkkrtering DSI 26 27 8 6 4 2 2 3 4 5 6 7 8 9 fg plsmid-dna g - soil 6 26 27 Temprojekt vid SLU 5 Mkr Temprojekt vid SLU,5 Mkr Motsvrnde motfinnsiering krävs från näringen Anders Jonsson, Christin Dixelius, Ann-Chrlotte Wllenhmmr 4 DSI 2 5 5 2 fg plsmid-dna g - soil 5