JUNI 2015 INBLICK I DIN BRANSCH ORGANISATIONER & FÖRENINGAR IDEELLA ELDSJÄLAR FÅR KOMPETENS PÅ PRÄNT FÖRENINGSLIVET KÄMPAR FÖR HEMLÖSA ROMER INTE BARA GULD- KONTRAKT INOM IDROTTEN BAKBUNDEN AV BIDRAG SANNA FROST PÅ RSFL STOCKHOLM OM HUR OSÄKRA BIDRAG PÅVERKAR MÖJLIGHETERNA ATT VARA EN BRA ARBETSGIVARE
utveckla arbetsplatsen. och dig själv. Man får en bra kompetens och förtroendevaldautbildningarna är meriterande. Att engagera sig fackligt är att investera i sig själv. J A q U eline MA ier Chávez klubbstyrelseledamot på Fresenius Kabi AB i Uppsala Som medlem i Unionen kan du vara med och påverka och förbättra i frågor som engagerar dig på jobbet. Bli arbetsplatsombud, arbetsmiljöombud eller bilda en Unionenklubb. Det finns mycket att tjäna för dig personligen, dina kollegor och din arbetsplats. Du får insyn och inflytande över verksamheten och villkoren rena rama röntgenblicken och tankekraften och skaffar dig erfarenheter och kunskaper om arbetslivet och dig själv som du har nytta av i ditt vanliga jobb. Läs mer på www.unionen.se/engagera-dig Eller sms:a unionen EngagEra dig till nummer 71700 2 INBLICK
ORGANISATIONER & FÖRENINGAR VÄLKOMMEN INBLICK ORGANISATIONER & FÖRENINGAR BRANSCH- SNACKIS! Foto Fredrik Ottosson Välkommen till din branschexpert Inblick bevakar aktualiteter och trender i organisationer och före ningar och de utmaning ar du som jobbar inom området möter. Här kan du läsa om kollegor, besöka arbets platser och få svar på frågorna som hjälper dig att växa. Har vi tagit fel på vilken bransch du arbetar i? Då byter du enkelt genom att logga in på unionen.se. JUNI 2015 INBLICK I DIN BRANSCH IDEELLA ELDSJÄLAR FÅR KOMPETENS PÅ PRÄNT FÖRENINGSLIVET KÄMPAR FÖR HEMLÖSA ROMER INTE BARA GULD- KONTRAKT INOM IDROTTEN BAKBUNDEN AV BIDRAG SANNA FROST PÅ RSFL STOCKHOLM OM HUR OSÄKRA BIDRAG PÅVERKAR MÖJLIGHETERNA ATT VARA EN BRA ARBETSGIVARE ORGANISATIONER & FÖRENINGAR Ansvarig utgivare Fredrik Nilsson, Unionen Projektansvarig Mikael Sundström mikael.sundstrom@unionen.se Redaktör Linus Fremin linus.fremin@makeyourmark.se Art Director Douglas Dittmer Account Director Magnus Lindvall magnus.lindvall@makeyourmark.se Editorial Director Kjell Häglund kjell.haglund@makeyourmark.se Tryck och repro Stibo Graphic AS För frågor om innehållet Mikael Sundström inblick@unionen.se 1 2 3»Företag vill ge tillbaka till samhället«stödet från företag till ideella organisationer ser väldigt olika ut. Maria Ros Jernberg på FRII hoppas att världarna ska mötas ännu mer. TEXT Peter Hammarbäck Hur brukar samarbetet se ut mellan företag och ideella organisationer? Det finns alla varianter, varav det mest klassiska är julgåvan. Företag och organisationer vittnar nu om att det blir mer och mer samarbeten som kretsar kring CSR och hållbarhet där företag bidrar med pengar men också med medarbetarnas tid och engagemang. Det är fortfarande inte jättevanligt men vi ser ändå fler och fler sådana mer strategiska och genomtänkta samarbeten. Varför stödjer företag ideella organisationer? I rapporten var det många företag som svarade att ett av de främsta skälen till att stötta ideella organisationer är att skapa engagemang hos medarbetarna. Andra företag stödjer organisationer av tradition. Vissa företag uppgav rent affärsmässiga skäl: de behöver hjälp i exempelvis sitt miljöarbete för att klara konkurrensen och där kan ideella organisationer hjälpa dem. Det kokar ner till att företag antingen vill ge tillbaka till samhället eller stärka sitt eget varumärke. Vad hoppas du på framöver? Min förhoppning är att vi ska se fler samarbeten mellan organisationer och företag där båda kan se en tydlig nytta av varandra. De ideella föreningarna kan bli tydligare gentemot företagen och visa hur samarbeten kan fungera. Om vi ska kunna lösa de samhällsproblem vi står inför så behöver de här två världarna varandra. Maria Ros Jernberg, generalsekreterare på Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII. 960 miljoner kronor Enligt FRII:s rapport»finansiering av ideell verksamhet förutsättningar, verklighet och framtid 2015«låg stödet från företag till organisationer med 90-konton på 960 miljoner kronor 2013. Samma år skänkte allmänheten 5,8 miljarder kronor till 90-konton. INBLICK 3
NYHETER ORGANISATIONER & FÖRENINGAR 3 frågor Svenska folket vill ha ett kunskapslyft Enligt en ny rapport från Folkbildningsförbundet vill 94 procent av svenskarna lära sig något nytt. 4 av 10 vill göra det genom ett studieförbund. UNIONEN är en av 16 utvalda parter som deltar i Partsgemensamt forum, där civilsamhällets frågor är på agendan. Shadé Jalali är Unionens representant. 1 Vad är syftet med Partsgemensamt forum? År 2010 beslutade riksdagen om propositionen»en politik för det civila samhället«. I den slogs det fast att ett så kallat partsgemensamt forum borde inrättas för en kontinuerlig dialog mellan regeringen och det civila samhällets organisationer. Syftet skulle vara att föra dialog och samråda kring generella frågor om det civila samhällets villkor, möjligheter och utveckling. 2 Varför deltar Unionen? Därför att Unionen som fackförbund är en viktig röst för det civila samhället. Delvis för att vi organiserar civilsamhällets organisationer och behöver hålla oss ajour med vad som händer så att vi kan bevaka våra medlemmars intressen. 3 Vad vill du ta upp för perspektiv i forumet? Tanken med forumet är att vi inte bara ska presentera våra organisationer utan lyfta blicken och representera hela civilsamhället. Jag har skrivit en del om ideella orga nisationer och de anställdas villkor och kommer under hösten att skriva en mer omfattande branschrapport om civilsamhället ur fackligt per spek tiv. Så det jag är mest intresserad av genom mitt deltagande är att samla in så mycket kunskap som möjligt samt lära känna fler aktörer inom civilsamhället. Folkbildningsförbundets rapport Bildningstrender 2015 visar att 94 procent av svenskarna är intresserade av att lära sig mer under det kommande året. Viljan att lära är oberoende av utbildningsbakgrund, ålder och var i landet en bor. Anledningarna till att vilja lära är många, men de allra flesta har fritidsintressen eller arbete i åtanke när de prioriterar ämnen. Tanken är att det här ska bli en återkommande rapport för att se om det sker några förändringar i ämnen som intresserar och på vilka sätt. Vi vill även få svar på om intresset för att lära är för nuvarande arbete, framtida arbete eller fritidsintresse, säger Kerstin Mikaelsson, utredare på Folkbildningsförbundet. Rapporten visar att språk är det som intresserar flest. Bland språken ökar arabiska, thailändska och svenska som Språk är det som intresserar flest när det gäller studiecirklar. andra språk mest. Språk är intressant för anledningen till att en vill lära sig kan handla om så mycket: att kunna flytta utomlands för att arbeta, att kunna kommunicera när en reser eller att prata med sin granne. Enligt rapporten skulle 4 av 10 vända sig till ett studieförbund för att lära sig mer. Studieförbunden har en god möjlighet att möta människor utifrån deras förkunskaper och behov, vilket underlättar lärandet. Kerstin Mikaelsson lyfter även fram att unga i större utsträckning anger att de är intresserade av samhällsfrågor, som hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Ofta sägs det att unga i dag är mindre engagerande och intresserade av politik och samhällsfrågor. Det är en myt som måste spräckas. Ny facklig biståndsorganisation LO, TCO och Saco går samman och bildar en ny gemensam biståndsorganisation: Union to Union. Den nya organisationen ersätter LO-TCO Biståndsnämnd. Union to Unions uppdrag är att stödja och samordna LO, TCO, Saco och deras medlemsförbund i det internationella fackliga utvecklingssamarbetet. Arbetssättet, att via svenska och globala fackliga organisationer stötta fackföreningar runt om i världen till att själva förbättra sina arbetsvillkor och teckna kollektivavtal med arbetsgivarna, är fortfarande detsamma. Bild: Getty images 4 INBLICK
ORGANISATIONER & FÖRENINGAR NYHETER»Nu är det high five när de ses.«det säger Jürgen Elsnitz, styrelseledamot i Skuru Basket, om att den nybildade träningsgrupp för ensamkommande flyktingbarn som föreningen startat har fått deltagarna att känna sig mer hemma i sin nya miljö. Föreningslivet kämpar för hemlösa romer Runt om i landet startas ideella föreningar för att hjälpa fattiga EU-migranter som kommer till svenska städer för att tigga.»en bättre chans«är en av dem. De romska EU-migranternas situation har blivit omdiskuterad på senare år. De romer som sitter på svenska gator och tigger skapar starka reaktioner hos vissa, medan andra gör sitt bästa för att hjälpa dem. Runt om i landet har det startats ett tjugotal ideella föreningar och nätverk för att hjälpa de fattiga personer som främst kommer från Rumänien och Bulgarien. En sådan ideell förening är En bättre chans i Eskilstuna, som har runt 100 medlemmar. Den startade som nätverk, men bildade efter inrådan av kommunen förening för att kunna söka ekonomiskt bidrag. Just nu finns det ett 60-tal hemlösa EU-migranter i staden, enligt föreningen. Vi försöker hjälpa på alla sätt vi kan, vare sig det handlar om sovplats, varma kläder eller möjligheten att duscha. Vi försöker även ordna roliga saker. Vi hade ett påskfirande nyligen med fotbollsturnering efteråt och vi har fått låna en biosalong för att visa rumänsk film, säger Therese Lekander,»Vi kan inte utplåna fattigdomen. Vi kan bara göra så gott vi kan.«som är ordförande i föreningen. Hon poängterar att det är viktigt att försöka möta varandra som människor. Att roliga aktiviteter som brännsbollseller grillkvällar är ett sätt att försöka minska klyftorna mellan dem som tigger och Eskilstunaborna. Det finns tyvärr mycket fördomar och det förekommer både hat och hot. Därför är en av vår förenings viktigaste uppgifter att informera och att försöka skapa relationer mellan dem som tigger och Eskilstunaborna. Det är viktigt att se människan i tiggaren. Den ideella föreningen försöker nu samla in pengar för att öppna en träffpunkt som de hemlösa EU-migranterna kan komma till för ett varmt mål mat eller för att duscha. Vi kan inte utplåna fattigdomen, vi kan inte fixa allt. Vi kan bara göra så gott vi kan och bygga en grund för ett arbete som kommer att ta lång tid. Och vi ser till att ta till oss när vi faktiskt gör en förändring. Att allt vårt slit faktiskt hjälper någon till en lite bättre tillvaro, säger Therese Lekander. EU satsar på idrottsföreningar Hur kan idrottsföreningar bidra till att fler människor rör på sig och mår bättre både psykiskt och fysiskt hela livet? Det ska EU-projektet Sports Club for Health undersöka. I projektet ingår bland annat Örebro universitet och Riksidrottsförbundet, men även forskare och organisationer från nio andra europeiska länder. Förutsättningarna är olika i olika länder. I Sverige är det ofta föräldrar som arbetar i de ideella föreningarna. I Irland är det ofta kommunen och i England är det skolor. Projektet kommer att samla in goda exempel från idrottsvärlden men också kartlägga forskningen på området och undersöka vad som har gjorts tidigare i EU. 0,3 procent Så stor andel av svenska hushålls konsumtion skänks till organisationer med 90-konto, detta motsvarar 5,8 miljarder kronor (2013), enligt statistik från FRII. INBLICK 5
REPORTAGE ORGANISATIONER & FÖRENINGAR Sanna Frost, verksamhetschef på RFSL Stockholm, menar att projektbidrag belastar verksamheten långsiktigt. Ovissa bidrag = osäker framtid Organisationer och föreningar lever ofta på bidrag som måste sökas varje år och inför varje nytt projekt. Tuffare ansökningskrav och hårdare kontroller pressar nu föreningarnas anställda. TEXT Daniel Åberg FOTO Fredrik Ottosson 6 INBLICK
ORGANISATIONER & FÖRENINGAR REPORTAGE RFSL Stockholms fritidsgård Egalia för HBTQ-ungdomar kämpar med finansieringen. Bild: Camilla Brodin Villkoren har på senare år blivit tuffare inom svenskt föreningsliv. I takt med att samhällsklimatet förändrats och kampen om skattekronor hårdnat ökar kraven på dem som arbetar med att hålla hjulen snurrande i Föreningssverige. Sanna Frost är verksamhetschef på RFSL Stockholm, en lokalförening till RFSL på riksnivå som funnits sedan 1970-talet. Hen säger att det skett en tydlig förändring på senare år mot att myndigheter kräver att föreningslivet professionaliseras. Det kräver tid och resurser att bygga upp den administration som behövs. Ansökningsförfarandena har blivit mer komplicerade, vi ska avredovisa och revisorer ska granska avredovisningarna. Vi är en så pass väletablerad förening att vi hittills har mäktat med det här, men alla har inte den kapaciteten. Ekonomin ansträngs av den ökade kontrollen. Kostnaden för att revisorer ska granska projektbidrag från exempelvis Arvsfonden får endast till viss del tas från själva bidraget, resten måste föreningen skjuta till från den ordinarie ekonomin. Men den bekostar ju allt som inte har att göra med enskilda projekt, och det är inte som att föreningsbidraget stiger i takt med att våra kostnader ökar, säger Sanna Frost. Projektbidrag belastar också den ordinarie verksamheten långsiktigt. Vi måste kunna lova att ett Arvsfondsprojekt kan fortleva efter de tre år som bidraget betalar för. Men varifrån ska de pengarna komma? Ett exempel är RFSL Stockholms fritidsgård Egalia. Till lokalen på Sveavägen i centrala Stockholm kommer HBTQ-personer i tonåren två kvällar i veckan för att fika, pyssla, spela biljard och umgås. Behovet av fler öppetkvällar är stort, inte sällan tvingas besökare vända i dörren eftersom det är fullt, men verksamheten är redan i dag underfinansierad. Egalia startade som ett Arvsfondsprojekt år 2006. När deras stöd försvann 2009 lyckades vi få bidrag från Stockholms stad på 600 000 kronor, hälften av vad Egalia egentligen behöver. Bidraget har sedan stigit endast marginellt, samtidigt som driftskostnaderna ökar betydligt mer, säger Sanna Frost. Anki Sandberg är förbundsordförande på Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. När vi beviljas finansiering för ett projekt kan vi bara göra tillfälliga anställningar, vi har ingen möjlighet att ha en ordinarie bemanning för projekten. Det är olyckligt, eftersom den kompetens och kunskap som den projektanställda skaffar sig till viss del försvinner från förbundet när projektet är slut, säger Anki Sandberg.»Det tär på våra knappa resurser att ständigt behöva söka på nytt.«hon är även kritisk till hur ansökningsförfarandet för projektbidrag ser ut. Får man ett treårigt projekt godkänt gäller finansieringen ändå bara för första året, sedan måste man söka på nytt år två och tre. Det innebär ytterligare stress för den projektanställda som bara kan anställas ett år i taget, men också för hela vår organisation, det tär på våra redan knappa resurser att ständigt behöva arbeta med ansökningar. Jag tycker att projekt borde få treåriga anslag direkt och att det sedan skulle räcka med årliga avrapporteringar, säger Anki Sandberg. INBLICK 7
REPORTAGE ORGANISATIONER & FÖRENINGAR Drygt 29 procent av föreningarna anger att bidrag för verksamheten antingen till projekt eller till organisationens löpande verksamhet är den vanligaste inkomstkällan. Näst största inkomstkälla är medlemsavgifter och efter det är det ett stort hopp ner till inkomster från försäljning och lotter respektive gåvor och insamlingar. Undersökningen visar även att andelen föreningar som har medlemsavgifter som den största inkomstkällan minskar med antalet anställda. På ett omvänt sätt är det en tydligt större andel av föreningarna med många Anki Sandberg, förbundsordförande för Riksförbundet Attention, beklagar att de bara kan ha tillfälliga anställningar när de får projektbidrag. FÖRENINGARS INKOMSTKÄLLOR Bidrag för verksamhet/projekt från kommun, stat och landsting (29,4 %) Medlemsavgifter (26,0 %) Försäljning och lotterier (5,8 %) Gåvor (5,7 %) Sponsring (näringslivet) (3,7 %) Bidrag för lokal/anläggning (2,6 %) Avkastning på eget kapital (2,6 %) Annan ersättning för uppdrag åt kommun, stat och landsting (1,4 %) Offentligt upphandlad verksamhet (0,8 %) Annan inkomstkälla (21,8 %) anställda som har offentliga medel som största inkomstkälla än bland de mindre föreningarna. Bland föreningar med fler än 19 anställda har drygt 53 procent offentliga bidrag för projekt eller löpande verksamhet som största inkomstkälla, vilket kan jämföras med 23 procent bland föreningar som saknar anställda. Mönstret är att andelen föreningar som har offentliga bidrag som största inkomstkälla ökar med antalet anställda. Källa: Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Civila samhällets villkor 2012 Bild: Camilla Brodin Även hos Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, vars lokalföreningar samlar exempelvis kontaktpersoner, stödfamiljer, lekmannaövervakare och gode män, känner man igen problematiken. Förbundssekreterare Gunilla Sundblad berättar att de nyligen tvingats avsluta en anställning för en ombudsman på socialtjänstsområdet efter att ha fått minskat bidrag från Socialstyrelsen, detta mindre än ett år efter att anställningen påbörjats. Det här är en viktig position så vi hoppas på nya pengar nästa år, men då måste vi hitta en ny person som tvingas jobba upp den kompetens och det nätverk som den första anställda hann få. Allt blir väldigt skört, och det är såklart inte bra för vår personalgrupp att folk måste arbeta sig in bara för att sedan försvinna. Gunilla Sundblad säger att även RFS har många projekt som Arvsfonden finansierar. Det jag tycker är svårt är att de har blivit petigare i sina bedömningar av projektansökningar. Självklart ska det finnas en trovärdighet i våra projekt, men även ett projekt har OH-kostnader som måste betalas med sökta medel. Det viktigaste borde vara att man i återredovisningen redogör för varje förbrukad krona. På Unionen är man medvetna om de tuffare villkor som föreningar lever under. Utredaren Peter Tai Christensen säger att situationen är olycklig eftersom anställningsvillkoren försämras i takt med att antalet visstidsanställningar och deltidstjänster ökar. Han lyfter också fram demokratiaspekten. Ideella och idéburna organisationer spelar en central roll som demokratibärare och demokratiskolor, men när de aktörer som beviljar projektmedlen öronmärker dessa i allt högre utsträckning blir det allt mindre kvar för föreningens medlemmar att bestämma om. Peter Tai Christensen hoppas att man framöver ska kunna nå en medelväg där styrning finns, men inte lika hård som i dag. Frivilligorganisationer jobbar rent allmänt i motvind i dag och behöver få det lättare. Och jag tycker mig ändå ana en ökad lyhördhet hos beslutsfattarna, det är inte så att de inte förstår vad det är vi säger, de är medvetna om situationen. 8 INBLICK
ORGANISATIONER & FÖRENINGAR KOMPETENS Validerad eldsjäl I den ideella sektorn skolas ledare, organisatörer och många fler. Men kompetensen hamnar sällan på papper. Nu utvecklas metoder för validering av kunskapen. TEXT Jenny Folkesson ILLUSTRATION Martin Nicolausson Kassör i bostadsrättsstyrelsen, tränare för knattelaget och ordförande i hembygdsföreningen Sverige är fullt av ledare, organisatörer och kommunikatörer skolade i den ideella sektorn. Men deras färdigheter kommer sällan till sin rätt i ett cv, något Sveriges studieförbund vill råda bot på.»det gäller att sätta upp lärandemål som man validerar mot.«vi stöter ofta på dem som faller utanför ramen för den ordinarie utbildningssfären. Det handlar till exempel om ungdomar och nyanlända vars kompetenser inte är samlade i ett fullständigt gymnasiebetyg men som ändå kan ha mycket erfarenhet från ideellt engagemang, säger Göran Hellmalm, på Folkbildningsförbundet. Han är initiativtagare till ett nytt projekt som ska leda till ett verktyg för att validera olika sorters kompetenser. Tanken är att man först gör en självuppskattning av sina förmågor och därefter några praktiska övningar. Processen avslutas med ett djupsamtal med handledare och därefter får man ett intyg att visa upp vid exempelvis ett anställningstillfälle. Valideringarna ska kunna genomföras både inom folkbildningen och externt. På utbildningsdepartementet har utredaren Elin Landell kartlagt olika valideringsinsatser som pågår i landet. Men själv undviker hon termen»validering«när det handlar om generella kompetenser. Jag säger hellre»synliggörande«och tror inte man ska sträva efter en standardisering, att försöka mäta vad exempelvis social kompetens står för, utan i stället försöka uttrycka den erfarenhet man har i kompetenstermer i sitt cv och på en intervju, säger hon. Men Göran Hellmalm är övertygad om att det går att hitta en valideringsmetod för att synliggöra generella kompetenser. Varje bransch måste hitta sitt sätt. En utmaning är att se till att bedömningen inte blir godtycklig. Det gäller därför att sätta upp tydliga lärandemål som man validerar mot och stärker modellen för kvalitetssäkring. Nu har vi testat modulerna och stärkt upp med flera organisationer som står bakom oss, säger han. INBLICK 9
KRÖNIKA ORGANISATIONER & FÖRENINGAR Inte bara guldkontrakt inom idrotten Stefan Eriksson, central ombudsman på Unionen.»Få spelare blir rika på sin sport. En stor del av spelarna har normala löner.«idrottsavtal I dag har Unionen tillsammans med Arbetsgivaralliansen kollektivavtal för SHL (Svenska Hockeyligan) och SFS (Spelarföreningen Fotboll i Sverige) och från första maj 2015 även för Hockeyallsvenskan. Man siktar dessutom på att före sommaren ha ett kollektivavtal klart för övriga lagidrotter och enskilda idrottsutövare. Bild: Camilla Brodin När Djurgården IF år 2012 åkte ur elitserien (nuvarande SHL) ansåg sig ishockeyklubben ha rätt att sänka lagkaptenen Marcus Nilsons lön. Detta eftersom lönen bara gällde om man spelade i högsta serien. Detta motsatte sig Marcus Nilson, som i januari 2014 valde att stämma Djurgården IF för kontraktsbrott. Den 12 februari 2014 meddelades domen i Arbetsdomstolen och den utföll till Marcus Nilsons fördel. Djurgården tvingades betala 545 000 kronor till sin forne lagkapten samt rättegångskostnader på 126 000 kronor. Domen var inte bara en stor framgång för Marcus Nilson, den utgör också ett viktigt steg i Unionens strävan att få fram tydligare avtalsskrivningar beträffande anställningsavtal för elithockeyspelare i synnerhet, men även anställda idrottsmän i allmänhet. Den visar också hur betydelsefullt det är att avlönade idrottsmän är fackligt organiserade; Marcus Nilsons medlemskap i Unionen innebar att han fick tillgång till en kvalificerad jurist som tog sig an ärendet och så småningom»vann«målet i Arbetsdomstolen. Få spelare har guldkontrakt och blir rika på sin sport. En stor del av spelartrupperna har»normala«löner, jämförbara med övrig arbetsmarknad. Dessutom varar en avlönad idrottskarriär sällan längre än 15 år. De främsta stjärnorna kan i ett fåtal fall bli sport - kommentatorer, några fler fortsätter som tränare, men en stor del av elitidrottarna har efter avslutad, aktiv karriär ingen miljonförmögenhet att luta sig mot som kan möjliggöra tidig pensionering. Och de blir därmed utlämnade till den öppna arbetsmarknaden. Många har heller inte, på grund av idrottskarriären, haft möjlighet att skaffa sig en högskole- eller yrkesutbildning utan måste sätta sig på skolbänken för att skaffa sig den kompetens som behövs för att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Det är därför nu hög tid att idrotten jämställs med övrig arbetsmarknad, och att anställda utövare ges samma rättigheter till schysta villkor vad gäller anställningsskydd, försäkrings- och pensionsvillkor samt arbetsmiljö. Med andra ord trygghetsfaktorer som anses självklara för anställda i»vanliga«arbeten. Unionen är elitidrottarnas fackförbund. Vi har därför ett gemensamt ansvar att tillsammans med elitidrottsklubbar och deras intresseorganisationer arbeta för att de som utövar idrott som arbete får de bästa tänkbara villkoren. 10 INBLICK
Fördel Unionen HANDEL KRÖNIKA Unionen arbetar för att lyfta alla medlemmars arbetssituation. Här får du ta del av nyheter och erbjudanden för just din bransch. Familjejuridisk rådgivning och avtal Behöver du ett äktenskapsförord, testamente, samboavtal, skuldbrev eller annat privatjuridiskt avtal? Nu har du tillgång till juristbyrån Avtal24:s webbverktyg och erfarna jurister. Du kan snabbt och enkelt upprätta avtal anpassade till dina unika behov och individuella förutsättningar. Du får de frågor en jurist ställer och utifrån svaren du ger skapas ett färdigt avtal som är juridiskt korrekt. Det skickas direkt till din e-post till en betydligt lägre kostnad än om du skulle anlita en juristbyrå. Som medlem i Unionen har du möjlighet att genomföra en kostnadsfri juridisk behovsanalys online och skriva valfria privatjuridiska avtal med 20 procents rabatt, online eller tillsammans med jurist. Mer information finns på avtal24.se/unionen eller ring Avtal24:s jurister på 0771-24 00 24. 50 kronor i rabatt på sommarpocket Nu har du chansen att ladda upp med bra pocketböcker inför semestern. I Bokus sommarkampanj finns ett trettiotal aktuella böcker. Du får 50 kronor i rabatt om du köper minst tre böcker. Surfa in på www.bokus.com/unionen. Lägg minst tre böcker från det utvalda sortimentet i varukorgen och ange kampanjkoden unionen15. Rabatten dras sedan automatiskt. Erbjudandet gäller t.o.m. 31 juli 2015. Få koll på vanliga frågor kring arbetsmiljön Vet du vilken lagstiftning som gäller inom arbetsmiljöområdet och vad du kan göra för att påverka din och dina kollegors arbetsmiljö? Vad gör man när arbetsbelastningen blir för tuff, när lojaliteten med arbetsplatsen och kollegorna blir så stark att det leder till överbelastning och skadlig stress? Lär dig mer om grunderna inom arbetsmiljön med Unionens medlemsguide. I medlemsguiden får du svar på vanliga frågor som uppstår i arbetslivet genom filmer och kreativa övningar. Du får samtidigt en bättre insikt i vad ett medlemskap i Unionen innebär och vilket stöd du kan få. Du hittar medlemsguiden på http://medlemsguiden.unionen.se/. Läs mer under medlemsförmåner på unionen.se. Bli en bättre säljare Nu får du som är medlem i Unionen 20 procents rabatt på säljkurser och säljprogram som Mercury erbjuder. Erbjudandet gäller Assertive selling, Expertise selling, Strategi i säljarbetet samt Säljchefsprogrammet. I kurserna finns stöd för dig som arbetar i säljsituationer med högt motstånd, exempelvis nykundsbearbetning eller telefonförsäljning. Du hittar också stöd om du har börjat sälja mot företag eller bara vill uppdatera och stärka din försäljningsmetodik. För dig som är säljchef eller har ledningsansvar för försäljning eller kundservice finns ett mer omfattande säljchefsprogram. Mer information om kurserna hittar du på http://se.mercuri.net/courses. Anmäl dig genom att mejla info@mercuri.se och ange kampanjkoden Unionen. INBLICK 11
Värva en kompis, välj varsin premie. Har du en kompis, kollega, affärskollega eller granne som inte är med i Unionen än? Värva din kompis så bjuder vi er på en värvningspremie respektive välkomstpresent, värde 100 kr per person. Välj mellan böcker, badhanddukar, solcellsladdare, Unionenparaply, presentkort hos Funäsfjällen m.m eller att vi istället skänker 100 kr till SOS Barnbyar. De 3 första månaderna är dessutom gratis för den nya medlemmen, värde upp till 675 kr eller 1.125 kr (exkl moms) för egenföretagare. Erbjudandet gäller till den 31 augusti 2015 när du värvar en ny yrkesverksam medlem eller egenföretagarmedlem (inte student- eller pensionärsmedlem). VÄRDE 100 KR PER PERSON 12 INBLICK Läs mer och värva på www.unionen.se/kompis