BIB LIOTEKSMINNEN En samling intervjuer

BIB LIOTEKSMINNEN En samling intervjuer Specialarbete inom ämnet bibliotekskunskap vid bibliotekshögskolan. Boras, ht 1974. Birgitta Moberg Ingrid Moldin Kersti Månsson Karin Nelson-Ebbens

Inledning... 1 Historisk bakgrund... 2 Intervjuer Ander s son. Ivar. Ljusne. Hälsingland... 7 Brännman. Arvid. Boden. Norrbotten... 8 Bång. Jacob. Offerdal. Jämtland... 10 Ed. Eugén. Vålbacken. Jämtland 12... Emanuelsson. Astor. Borås. Västergötland... 15 Gustaf s son. Axel. Smålands stenar. Småland.. 17 Hans son. Gustaf. Boden. Norrbotten... 19 Hedlund. Alfr ed. Ljusne. HZ~S Giand... 20 Hjärpe. Nils. Ljusne. Hälsingland... 22 Jonasson. Hjalmar. Boden. Norrbotten... 23 Karlsson. Ake. Boden. Norrbotten... 25 Lars s on. Fritiof. Gislaved. Sm%land... 29 Magnusson. Arthur. Ytterån. Jämtland... 32 Persson. Filip. Boden. Norrbotten... 35 Selberg. Reinhold. Boden. Norrbotten... 36 Steen. Oscar. Ljusne. Hälsingland... 39 Stomsjö. Arvid. N. Unnaryd. Småland... 42 Svenningsson. Erik. Stengårdshult. Småland.. 44 Svensson. Annie. Boden. Norrbotten... 46 Svensson. Hugo. Anderstorp. Småland... 47 Wahlgren. Ernst. Gnosjö. Småland... 49 Wallgren. Jenny. Boden. Norrbotten... 51 Wikström. Viktor. Ljusne. Hälsingland... 53 Wilhelmsson. Sture. Rydal. Vastergötland... 56 Litteratur... 59 Register över författare. föreläsare. boktitlar. tidningar. tidskrifter samt olika biblioteks. typer nämnda av meddelarna 60...

INLEDNING Inspirerade av det seminariearbete i ämnet biblioteks - kunskap, som vi gjorde hösten 1973 på bibliotekshögskolan, har vi har velat bidraga till dokumentationen av det frivilliga arbetet inom folkbildningen fr an l 900 -talets för sta hälft och d3 främst på bibliotekssidan. Uppsatsen består av 24 intervjuer. Genom personliga kontakter och genom olika bibliotek har vi fått namn på några meddelare. Dessa meddelare har i sin tur givit oss namn på andr a aktiva inom folkbildningen. Trots den geografiska spridningen vid materialinsamlandet framträder gemensamma drag av biblioteksverksamhetens uppkomst i skilda delar av Sverige. Det visar vilken avgörande betydelse folkrörelserna och då främst nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen haft. P& de orter dar de olika meddelarna verkat har den för sta biblioteksservicen i regel skett i Godtemplarordens (IoGT), Nationaltemplarordens (NTO) och Arbetarnas bildningsförbunds (ABF) regi. I andra fall kan biblioteksverksamheten ha kommit igång tack vare enskilda per soner s initiativ. - - - ---- -- '1GerGj;erna kan vara ojamna beroende dels på alder och-" minnesgodhet hos meddelaren och dels p% situationen under samtalet. För att få en viss enhetlighet har vi anvant OSS av en gemensam fragelista. Trots det har intervjuerna blivit personliga skildringar av hur arbetet med biblioteksverksamheten huvudsakligen på mindre orter bedrivits och upplevts, vilka böcker som inköpts vid skilda tidpunkter, hur studiecirkelverksamheten startat och vilka ämnen som studerats. Detta anser vi kan vara lika vardefullt som verksamhetsberättelser och pro - tokoll. Samtliga int&rvjuer ar och sommaren 1974 gjorda vid per sonliga besök våren

son HISTORISK BAKGRUND I vårt land är det främst kyrkan som av tradition ägde boksamlingar. Biskop Johannes Gezelius uppmanade för samlingarna i ett brev 1666 att i kyrkan förvara sådana böcker, som behövdes för gudstjänsten. Han betonade också att de böcker som köpts för kyrkans medel, inte fick lånas av någon utan skulle förvaras i ett skåp i kyrkan. Gezelius tyckte ävenyatt i boksamlingen skulle förvar as riksdagsbeslut, böndagsplakat och kyrkans inventarie - böcker. Han gjorde alltså ingen skillnad p3 den religiösa och den världsliga litteratur en. Mot slutet av 1600-talet börjar förbudet mot utlåning av kyrkans böcker att uppmjukas. Präster skapet ansåg nämligen, att folket på landet ofta fördrev söndagar och andra helgdagar med världs - ligt arbete eller i lättja. För att komma till rätta med det köpte man på Kungl. Maj:ts befallning in några exemplar av bibeln till varje för samling,sa att sockenborna genom prästens försorg skulle få låna ett exemplar i tur och ordning. Denna befallning kom att få stor betydelse för sockenbibliotekens utveckling. På 1690-talet talade biskoparna om inrättande av kontraktsbibliotek. Detta för att prästerna ute i socknarna skulle vidareutbilda sig. Analfabetismen bland allmogen var omfattande, och p rasten blev denasom fick vara förmedlare av de upplysningar, som kyrkan ville sprida. I början av 1700-talet försökte några boktryckare att sprida mer allmänbildande o ch uppbyggande litter atur. Köpkr aften var emeller - tid så gott som obefintlig hos folket. Biskop Jesper Svedberg uppmanade därför under sina visitationsresor församligarna att inrätta lånebibliotek, Församlingsborna skulle få lana böckerna mot en viss avgift. På så satt fick kyrkan också en extra inkomst. Ur sockenstammo- och visitationsprotokoll f r-ån 1700 -talets Vaster r götland får man veta något om vilka böcker som skaffats: Till ' Amnehärad köptes 1713 biskop Jesper Svedbergs -.- Sabbats Roo, Bis - kopens dödztanckar, Ungdoms regel och ålderdoms Spegel samt Erlandi ~r~selii-lf~rko Historia. I Od 1716 skulle man till dem,som inte hade råd att köpa en egen bibe1,hyra ut en till högstbjudande för 1,2 och 3 öre silvermynt. Scrivers sialeskatter lånades ut för 4 öre silvermynt i Svenljunga 1732. Man hade Lutheri Kyrko- Postilla ~atechesen, Sabbats-ROO - m. -. - fl. i ~ötlunda 11'6 till utlåning mot betalning i silvermynt. I -- - - - För att stimulera till läsning delade &an på.l?oo -talet ut bo&' premier. Böcker delades da ut till de ungdomar, som gjort fram - steg i läsning i sockenskolorna eller vid husförhören. Från början av 1790 -talet finns aven uppgift om ett landsbygds - bibliotek i en skola i Skurup. Boksamlingen hade skänkts av en privatper - _ I och var uttryckligen avsedd för hemlåning och om -

--- fattade arbeten som naturkunskap, lantbruk, historia m. f l Vid 1800 -talets början var arbetet på folkbildningens område ännu relativt begränsat. Allmogen levde alltjämt i byalag. Bildningsbehovet tillfreds ställdes av tradition huvudsakligen genom religiös litter atur. Sagor och sägner, folkdikt och folkmusik gick fortfarande muntligt i arv och tillfredsst3llde fantasins behbv. Sockenbiblioteken var filantropiska inr ättningar, väl - görenhetsanstalter, avsedda för en viss begransad del av befolkningen. Det filantropiska draget försvann dock så små - ningom, och den bibetydelse,som en gång legat i förstavelsen folk- i orden folkskola, folkbildning och folkbibliotek förändrade s och har fått en betydelse av att galla alla i samhället. De i staderna bildade biblioteken av läse sällskapstyp var vis ser - ligen öppna för allmänheten, men fick ingen större utbredning. Den obligatoriska folkskolans förespråkare hade ett starkt konservativt ledande skikt att kämpa emot. Från Esaias Tegnkr kan t. ex. citeras följande: "Den arbetande klassens bildning bör vara väsentligt religiös, varje annan kunskap anses ej blott umbärlig utan aven skadlig". En strukturomvandling av det svenska samhället skedde. Befolk - ningen ökade starkt,och man fick ett landsbygdsproletariat, som saknade all bildningstradition. Med de liberala idéerna och med näringsfrihetens genombrott upplöstes skraväsendet, och nya samhällsklas ser uppstod, som saknade allt samband med de gamla bildningsformerna. --. -..-- - Det ar mot bakgrunden av denna tids samhallsutveckling man får se den folkbil~ningsverksamhet, som då började växa fram. De direkta impulserna kom utifrån, framför allt från England. Efter engelsk förebild bildades på 1830 -talet s. k. hantverksinstitut, ett slggs arbetarföreningar, vilka skulle ge ut folkskrifter och ha föreläsnings - och biblioteksverksamhet p3 sitt program. För slag angående inrättande av sockenbibliotek framlades, dock utan större gensvar..--- -----L -.- Ar 1833 bildades Sällskapet för nyttiga kunskaper s spridande ibland allmogen och de arbetande klasserna, ocksa det med engelsk förebild. Huvudsyftet var att utge god och prisbillig folklasning,och Ar 1834 började man utge tidskriften Läsning för folket. Med ovan nämnda sällskap som mönster bildades en motsvarande förening i Karlstads stift. En energisk prppaganda för bibliotek och folkskrifter bedrevs där, och resultatet blev, att det snart fanns bibliotek i 38 av stiftets 42 socknar. Bokbeståndet dominerade s av "nyttig folkläsning", lantbrukslitter atur och liknande, allt mycket torrt och moraliskt. I det övriga landet inrättade s också många sockenbibliotek men i lgngsammare takt. De var ofta små och obetydliga.

Samtidigt med att intresset för folkskolan vaknade, kan man aven spåra ett ökat intres se för biblioteksverksam - heten. Resultatet av en diskussion på detta område blev, att 1842 ars folkskole stadga kom att innehålla följande bes tammelse: "För underhållande af de i skolan förvarf - vade kunskaper och synnerligen för beframjandet af en sann kristelig bildning... åligge det ock prästerskapet att uppmuntra till inrättande och begagnande af sockenbibliotek samt att därtill tjänliga böcker föresla. " Den milda formuleringen fick dock till följd,att man ett tiotal ar senare inte kunde se nagon som helst ökning av antalet sockenbibliotek. - ---p I början av 1860 -talet inrättades folkskoleinspektionen, vilken fick stor betydelse för sockenbibliotekens fortsatta verksamhet, ~ a n so~kenbibliotek~unda~es ~ á och utvecklade s ~Z~SkÖTe1n's>~kT6?~F~a~iXitiativ~melle r tid - -... -. - - var det svart att h%lla intres set för biblioteken vid liv p& grund av dålig ekonomi. Efter en tvist om målsmannaskapet till biblioteken gav Kungl. Maj:t kommunals tämman rätten att handha sockenbiblioteken. Inspektörernas in - flytande reducerades. Men i många socknar fortsatte kyrko - sttimman att bevilja anslag till bibliotekets \erksamhet då kommunalstämmans anslag uteblev. Vidare diskuterades bokbestandets sammansättning. På 1870-talet utkom de första förteckningarna över böcker, lämpliga för sockenbibliotek, I folkskoleinspektörernas förteckning förekom hade religiösa och skönlitterara böcker, Dar betonades ocks8,att bokurvalet skulle göras så rikhaltigt som möjligt. Samtliga invånare i socknen skulle kunna ut - nyttja biblioteket och dar finna litteratur efter sin utbildnings - grad. Sockenbiblioteks rörelsen stagnerade emellertid, Bokbestandens sammansättning KuiiGinte tillmötesgå en ny tids krav. Ett stort antal bibliotek nedlades på grund av bristande intresse från myndigheternas och allmänhetens sida. Landsbygdens bildningsarbete fick d% en ny medelpunkt i folkhögskolorna. Ar 1872 beviljade riksdagen det för s ta anslaget. Under senare delen av 1800 -talet försköts tyngdpunkten i bildningsarbetet till städerna,vilka nu växte snabbt till följd äv folkökningen och industrialiseringens genombrott, De första arbetarbiblioteken inrättades av folkbildningsintres - ser ade arbetsgivare, Men bildas på 1860 De första stadsbiblioteken började sin verksamhet på 1850 - talet, men i mycket begränsad omfattning, Där var det till stör sta delen enskilda mecenater eller bildningsintres serade sammanslutningar, som startade biblioteksverksamhet.

Biblioteksintre s set kom i fortsättningen att ha anknytning till de stora folkföreningarna på politiskt -fackligt, nykter - hets -politiskt och religiöst område. Godtemplarloger, blåbandsföreningar och andra nykterhetsföreningar, som startades på 1870-talet,kom att få en oerhörd betydelse för bibliotekens utveckling Det fr amvaxande S tudiecirkelarbetet ' inom föreningarna tvingade fram behovet av boksamlingar. Mot slutet av 1800 -talet grundades också bibliotek i anslutning till föreläsningsföreningar. -- --- Det var Stockholms arbetar - institutysom tidigt insag vikten av s jalvstudier för att kunna tillgodogöra sig de kunskaper, som institutet gav. --- Någon brist på nya initiativ inom folkbildningsarbetet fanns-- inte. Men man saknade ett organ, som arbetade för samtliga bibliotekstyper p3 olika håll i landet. Studenternas folkbildningsintresse på 1880 -talet var mycket stort. På initiativ från universitetshall bildades en centralbyra för populärvetenskapliga föreläsningar. Studenter kom att resa runt och föreläsa i olika föreningar. Redan 1888 bör jade den radikala studentföreningen Verdandi utge en småskriftsserie,vilken fick stor betydelse för biblioteken. På landsorten startade Verdandi arbetarbibliotek och till deras hjalp en central bokförmedling. Vidare bedrev föreningen vandringsbiblioteksverksamhet, och kataloger utsändes till biblioteken till hjälp vid bokinköpen. Även den konservativa studentföreningen Heimdal hade liknande verksamhet. De båda studentföreningarna fick stor betydelse för moderni: seringen av bibliotekens bokbestbnd. Arbetet pb ett enhetligt bibliotekssystem fortsatte. Framför allt i England och Förenta Staterna såg man förebilden till ett sådant system. Efter flera studieresor till dessa länder påbörjades ett nydaningsarbete i Sverige. Ar 1922 omorganiserades hela biblioteksvasendet. Statsunder stöden, som ut - gatt sedan 1905, utökades. Följden blev en kraftig utveckling av hela folkbildningsarbetet. Vi fick ett folkbiblioteksväsen. Denna expansion hejdade s dock av den ekonomiska depre s - sionen under 1930-talets första hälft. Depressionen satte sin prägel på hela samhallslivet, inte minst p3 det kulturella området. Med den allmänna återh amtningen under 1930 -talets senare del följde en period av jämn utveckling av folkbildningsarbetet. Den av Oscar Olsson 1902 grundade studiecirkelverksamheten inom IOGT fick stor betydelse för folkbildningen. Ett bibliotek i varje ordenslokal var målet. I cirklarna studerade man olika ämnen,vilka krävde litteratur, Moderna romaner, nyare populärvetenskaplig, politisk och social litteratur köptes

--- in till en början för cirkelmedlemmarnas egna pengar. Logernas bibliotek, som skulle vara medelpunkten i studierna, växte, och ofta hade aven icke medlemmar tillgång till böckerna. Dessa folkrörelsebibliotek blev för många första kontakten med skön- och facklitteratur. Billighets serierna, som bör jade komma ut på 191 0 -talet, blev för många en inkör sport till litteraturen. Tyvärr kom dessa serier att konkurrera ihjäl varandra till följd av den ekonomiska situationen under första världskriget. Folkbildningsförbundet, som startades 1903,kom också att bidraga till att sprida idkrna om det tryckta och talade ordets värde och betydelse, genom sin förelasnings- och vandringsbiblioteksverksamhet. Genom ABF, som bildades 191 2, ordnades också förelasnings - serier, vilka skulle s tirnulera till och vägleda självstudier, antingen dessa bedrevs enskilt eller i grupp. Även från ABF utgick vandringsbibliotek. Från 1920-talet fick ABF och dess studiecirklar stor betydelse för bokspridningen. Huvudorganet bidrog med vägledning beträffande bokval och teknisk utrustning. Efter - hand som ABF utvecklades, blev det nödvändigt att mellan förbundets centralbyrå och dess lokala avdelningar införa funktionärer. Man kan göra den iakttagelsen, att 1OGT:s bokurval skiljer sig något från ABF:s. IOGT hade huvudsakligen skönlitteratur, medan ABF mera köpte in radikal litteratur och debattböcker. -- - --. - w - - ---.-. -. Under 1930- och 1940 -talen började små boksamlingar bli alltmer vanliga i arbetarhemmen. På landsbygden spreds folkboksserier genom förlagens lokala ombud,och detta betydde mycket för bokspridningen. De böcker+som föreningsbiblioteken hade, kom i många fäll -. att ligga till grund för de kommunala biblioteken.

Ivar Andersson ar född 1907 i Ala i Ljusne, Hälsingland. Föräldrarna var båda födda på 1870-talet i Ala i Ljusne. Fadern var eldare. Ivar Andersson växte upp i Ala och bor fortfarande kvar där. Hans yrke är virkessorterare. Ivar Andersson har tre syskon, en bror och två systrar. Hans intressen, var fotboll, bandy, politik, fackför eningen och nykterhetsrörelsen IOGT.,.Han var ordförande i Ala socialdemokratiska förening.) ombud för socialdemokratiska partidistriktet och ABF -ombud. Första kontakten med böcker fick han genom Logen nr 213 Näckrosen i Ala. Kranförare Axel Persson och sorteraren Edvin Kvarnström skötte om logens bibliotek. Edvin Kvarnström var en mycket duktig bibliotekarie och skötte biblioteket i manga ar. Ivar Andersson hjälpte till med biblioteksar - betet ibland. Bibliotekslokalen \fanns först i en flottarkasern vid Alakajen. Bergvik-Ala AB ägde flottarkasernen. På 1920 -talet flyttades biblioteket till Ala samlingslokal, ett rött stort hus mitt i bruket. Dar var biblioteket inrymt till och med 1940-talets slut. Bokbe s tåndet kände Ivar Ander s son inte till. Böckerna var mycket välskötta. Biblioteket höll öppet söndag förmiddag. Det kostade tio öre att låna en bok. Böter blev det efter tre veckor. Nagot mer än böcker fanns inte på biblioteket. Biblioteksverksamheten finansierades med hjälp av laneavgifter och bötesavgifter, och på eget initiativ-anordnade m m "paketauktionerl'. Fackföreningens betydelse var stor. Bibliotekarie Edvin Kvarnström var aven fackföreningens kassör. Ljusne-Ala hade också en föreläsningsförening med kassör Tycho Wallin som ordförande. För Ivar Andersson har läsandet betytt mycket. Han läser mest reseskildringar samt böcker om jakt och fiske.

Arvid Brannman ar född 1880 i Överkalix socken, Norrbotten. Fadern var bonde och hade ett hemman i i3jverkalix. Arvid Brannman hade sju syskon. I hemmet fanns bibel och en postilla. Hans skolgång inskränkte sig till en l0 -ve ckor speriod årligen under sex år. Alla barn i byn samlades hos någon bonde, som upplät ett rum, en uppvärmd bagar stuga eller dylikt. Läraren, som kom resande från annat h311,undervisade då alla barn samtidigt. Arvid Brännman besökte tillsammans med sina föräldrar och syskon husförhören,som hölls en eller tv3 gånger per år av prästen. Redan vid E ju års ålder kunde han läsa, och det hade han lärt av en äldre bror genom att läsa ur några ABCböcker, som fadern köpt eller lånat. Arvid Brännman fick tidigt börja hjälpa till med jordbruksarbetet. Då han var 16 &,åkte han på fpferns inrådan till Ojebyn och började på sm3skoleseminariet där. Två äldre bröder skulle få ärva gården, så fadern tyckte,att han skulle f& en god utkomst genom att bli skolmtistare. Vad han kan minnas så fanns en tidning i byn, som man delade kostnaden på. Man träffades ofta i gårdarna och diskuterade och då ofta politiska spörsmål. Från prästgården brukade modern låna hem nsgon bok ibland. Mellan år 1896-98 gick Arvid Brännman på srnåskoleseminariet i Ojebyn. Dit kunde man söka utan n%gra sär skilda krav på for - kunskaper mer an folkskolan. Eftersom bakgrxnden i utbildningen var så bristfällig, hann han inte läsa annat an kursböcker. Efter avslutad examen fortsatte han på folkekole seminariet i Härnösand- Dar fick han god undervisning av en utbildad lärare, och de fyra åren var arbetsamma. Arvid Brannman hann ända asa en del och minns,att han brukat köpa en tidskrift för 3 öre t>. I den fanns intressanta artiklar av bl. a. Viktor Rydberg. Vid 22 %rs ålder var Arvid Brännman klar som lärare och fick sin första tjänst i Vitån, Råneå. Där började han lasa väldigt mycket, eftersom det var mycket ensa-mt. Böcker lånade han ofta av rallare, som kom förbi. Han köpte också några. Författare han minns, att han läste dz,var Henrik Ibsen och Björnstjerne Björnsson. I de en-kronas häften,som han köpte,var bl. a. August Strindberg och Viktor Rydberg publicerade. Lönen var 600 kronor/år inklusive bostad. Till Boden kom han 1904. Aret efter gick han ' med i socialdemokratiska u domsklubben. Omkring l y00 &te han till Uppsala p2 ett mateg? Han minns inte riktigt vem son. ordnade detta möte,men det fanns lärare och przster från hela Nor den samlade där. Arvid Brannman minns vilken spänning det var mellan norrmän och svenskar under detta möte p-. g. a., unionskrisen. På l0 -talet ledde han en aftonskola för järnvägare (3 kronor/tim), och han skötte också or11 en bor!åda, som Jarnvggarnas förening ägde.

Arvid Brännman har läst mycket och då företrädesvis Studentföreningen Ver dandis småskrifter, som han säger sig ha ägt de flesta av. Han lärde sig mycke enom att läsa dessa, En hette "Överl3ggningar och beslut". 4i:. En del häften handlade om mötesteknik, och det hade han sedan stor nytta av, nar han blev stadsfullmäktiges ordföran. Arvid Brannman skrev även artiklar i Norrskensflamrna3, vilken till omkring 1917 var socialdemokratisk dagstidning. 1) Seminariet grundades 1877. 2) Kan ej beläggas. 3) Nordiska folkbildningsmötet i Stockholm och Uppsala 1901. 4) Studentföreningen Verdandis småskrifter. 5. Svenson, Axel, Ofverlaggningar och beslut. 5) Norr skensflamman %rundad. 1906. Socialdemokratisk. Fran 1917 vanstersocialistisk.

Jacob Bång är född i904 i Ede, Offerdal i Jämtland. Sexårig folkskola genomgicks i ostersund. Därefter började han vid sexton års ålder som urmakarlärling i Östersund. Efter utbildningen, som varade i sex år, återvände Jacob Bång till Offerda1,där han öppnade eget urmakeri, som han fortfarande driver år 1974. Föräldrarna kom från söderåsen i Offerdal. De var småjorda brukare. Jacob Bångs fyra syskon blev alla dbrukare. Tidningar v m lästes hemma var Såningsmannen ch Lantmannabladet.. Under östersundstiden var Jacob Bång med i ungdomsarbetet inom KFUM. Där fick han även låna lite böcker. 1bland lanade Jacob Bång p& länsbiblioteket i Östersund. Det fanns inte så mycket pengar att köpa böcker ch tidningar för. En tidskrift köpte han dock. Den hette Ljus 9 och utkom två gånger i månaden. Den kostade 50 öre per nummer. Ljus var en intressant tidskrift, som skrev om allting, även engelska och tyska för nybörjare. Nar Jacob Bång kom tillbaka till Offerdal efter östersundstiden, kände han, att han ville göra något för sin kommun. Det blev d% biblioteket. Ar 1931 valdes Jacob Bang till bibliotekarie för folkbiblioteket i Ede, Offerdal. Biblioteket var inrymt i ett kallt och dragigt rum i sockenstugan i Ede kyrkby. Rummet användes även till sammanträden för kyrko- och kommunala ärenden. Så småningom fick man nya lokaler i nya för samlingsgården i Ede kyrkby. Biblioteket har hållits öppet 2-3 timmar i veckan. När Jacob Bång bör jade som 'bibliotekarie, fanns ungefär 400 böcker i biblioteket. Det var gamla biblar, reseskildringar, skönlitteratur och en del annat. Tio år senare fanns ungefär 700 böcker. På 1930 -talet bidrog kommunen med några hundra kronor varje år till biblioteksverksamheten. Efterhand söktes stats - bidrag. Man spikade ihop boklådor, som sändes ut till atta olika ställen i kommunen. Mottagarna fick, när de ville, sanda tillbaka bokladorna och få dem utbytta till ett nytt bokbestånd. Vid inköp av nya böcker fick Jacob Bang bra hjalp av larare i bygden. Han nämner bland annat Helge Björkkvist, Axel Karlsson, Olof Edlund och Hz~ry Byberg,vilka bistod honom med råd. Böckerna köptes mest av bokhandlare i Östersund.

Parallellt med folkbiblioteket skötte Jacob Bång i många år ett IOGT -bibliotek tillhör ande logen Dalblomman i Ede. Loge - bibliotekets bokbestånd förvarade s i folkbibliotekets lokal. Enligt Jacob Bang var Jack London denutan tvekan mest popultire författaren under 1930 -talet. Därefter kom Sillanpaa och Per Nils son- Tannér. Andra omtyckta författare var Kipling, Remar - que, Karl Gunnar sson, P.earl Buck, Frank Heller och Fennimore Cooper. Lite senare blev författare som Tolstoj, Ivar Lo - Johans son, Krusenstierna och Salminen populara. I början av 1940 -talet utlånades ofta Jan Fridegårds och Wilhelm Mobergs böcker. Efter 43 år har Jacob Bång avsagt sig sitt uppdrag som bibliotekarie och ägnar sig nu helt åt sitt urmakeri. Under hans sista verksamhetsår, 1973, utlånades 3500 böcker. Bokbestandet uppgick samma ar till omkring 4500 böcker. 1) Illustrerad veckotidning för svenska folket. Grundad i Sthlm 1905 av J. L. Saxon. Troligen Lantmannen. Veckoskrift, grundad 1890. Veckoskrift för upplysning och underhallning. Grundad 1898.

Eugén Ed är född 1900 i Vålbacken i Lockne socken, Jamtland. Efter folkskolan började Eugén Ed arbeta vid Tegelfabriken i Vålbacken. Han var anställd där så gott som oavbrutet fram till 1954. Vidare har Eugén regelbundet varje vecka skrivit artiklar i Jämtlands Tidningq$-fran 1946 fr am till denna tidnings nedläggning % Nu skriver han regelbundet kåserier i rubriken Brev från byn. Eugén Ed växte upp i ett fattigt hem. Hans föräldrar var småbrukare. Böcker förekom ytterst sparsamt. När 25-öresböcker - na kom 1910,innebar det en möjlighet att komma över god litteratur till ett rimligt pris. Ar 1911 köpte EugCn Ed sin första 25-öresbok. Nykterhetsföreningen i Valbacken hade ordnat en fest och inbjudit en föredragshållare. Han talade om böcker och litteratur. ~öredra~shållaren hade även med sig böcker till försaljning. I pausen såldes kaffe, men i stället för att köpa kaffe för den 25-öring Eugén Ed fått av sin far, köpte han en bok. Bokens namn var Kosackerna av Leo Tolstoj. Detta var den för sta skönlitterära bok han läste. Ar l91 2 fick EugCn Ed sin andra 25-öresbok. Det var Rudyard Kiplings Djungelboken, som hans bror köpt till honom. Ar 191 8 bildades NTO-biblioteket i Valbacken. Man hade egentligen långt tidigare börjat diskutera frågan om bildandet av ett 'fstudietempel", men p3 grund av att templarorden ännu inte hade lokalfrågan löst, tyckte man att detta var ett viktigare problem, så biblioteksfrågan fick anstå.. Kort tid efteråt utbröt det första varldskriget, som rubbade föreningsarbetet, inte minst genom de många inkallelserna. Först på våren 1918 kom frågan om bildandet av ett "studietempel" ater upp. En aprilkväll samlades då sju medlemmar av NTO-föreningen, däribland Eugén Ed, och be slöt att bilda ett bibliotek. Det fick namnet Mera Ljus. Senare byttes namnet ut mot NTO-biblioteket nr 1004. Idén var egentligen ett arv från Birka folkhogskola. En man från Vålbacken vid namn Carl Dillner hade gatt en vinterkur s dar 1903-1 904. Det var samma år som Gustav Hedenvind- Eriksson gick på skolan. Där hade Carl Dillner lart sig vilken stor betydelse böckerna har. Han försökte därför få igång en biblioteksverksamhet i sin hemby. Det skulle alltså dröja till år 19 18,innan önskemålen kunde förverkligas. Man fick daligt stöd av de äldre i NTO-föreningen vid biblio*, tekets bildande. Att hänga över en bok var ett tecken p% håglöshet, ansågs det, och romanläsningen var rent av ogudaktig. Föreningen gav dem inte något som helst stöd vid starten. Några veckor efter starten kom den för sta boksändningen. Den

innehöll verk av ett tiotal av dåtidens mest lasta författare. Det var böcker som Selma Lagerlöfs-Jerusalem och Gösta Berlings saga, Viktor Rydbergs Vapensmeden och Fribytaren på aster sjön, Verner von Heidenstams Karolinerna och Gustav Frödings Samlade skrifter. Ekonomin var det stora problemet. I början fick de sju ungdomarna själva lägga några tior av sin vinterförtjanst till biblioteksverksamheten. Vidare arrangerade de bokauktioner för att starka ekonomin. A --- Som. - exempel -. - - kan r@mnas att en sådan auktion 1936 gav 16:95 på böckerna och 10 kronor på kaffeför säljning. Eugén Ed arrangerar fortfarande bokauktioner ibland. Ar 1968 fick han in 502 kronor till bibliotekets verksamhet. Aren 1969 och 1970 blev behållningen 572 respektive 200 kronor. Det första kommunala anslaget kom 1938, och det uppgick till 25 kronor. Lite senare fick man ett statsanslag på 50% på gjorda bokinköp ett år i efter skott. Statsanslagen upphörde dock så småningom. Eugén Ed minns, att Jack London och Leonard Strömberg var populära författare under 1920-talet. Ofta utlånade var även Markens gröda av Knut Hamsun och Av jord Sr du kommen och Logen 5455 Morgonvind av IOGT av Carl Larsson i By. På 1930 -talet bröt en ny våg inom litteraturen fram i och med de fem unga:artur Lundkvist, Erik Asklund, Joseph Kellgren, Gustav Sandgren och Harry Martinsson. Deras böcker blev mycket efterfrågade. Lite senare var det Vilhelm Moberg,som toppade utlånings statistiken. Bernhard Nordli blev mycket omtyckt.per Nils son-tannkr, bygdens egen son, var också efterfrågad på biblioteket. Nu finns i biblioteket ungefär 2000 böcker, och det finns ca 80 trogna lsntagare. Böckerna förvaras nu i ett sarskilt biblioteksrum i NTO-gården i Vålbacken. Bokskåp används alltjämt. I samband med bibliotekets bildande började man även med studiecirklar. En kur s i bokföring fick inleda cirkelverksamheten. Man studerade även skönlitteratur. Eugdri Ed minns sär skilt den, som handlade om Dan Anderssons diktning. "Templet" har haft besök av ett flertal gästförelasare genom åren. Speciellt minns Eug6n Ed Ture Nerman, Gunnar Hirdman och NTO-aren Per Johannes från Leksand, som spelade enmansteater. Eugkn Ed har skött biblioteket praktiskt taget från starten, och han ar fortfar ande de s s bibliotekarie. Biblioteket har hållits öppet två timmar en kval1 i veckan anda sen starten.

l) Grundad 1845. Frisinnad. 2) Grundad 1924. Socialdemokratisk.

Astor Emanuelsson är född 1920 i Rydal, Västergötland. Efter folkskolan började Astor Emanuelsson arbeta vid textilindustrin i Rydal. I slutet av 1940 -talet kom han till Borås, där han började arbeta på en mekanisk verkstad. Astor Emanuelsson ar numera ABF-ombudsman i Borås. Astor Emanuels sons föräldrar var textilarbetare. De var organiserade socialdemokrater. Läsintresset var stort,och det fanns många böcker i hemmet. Astor Emanuelsson minns, att de hade böcker av Jan Fridegård, Jack London och -- - Selma. Lagerlöf. Den sistnämndas böcker lästes mest av hans mor. Vidare fanns Byfolket och Stor-Nils av Albert Viksten, Fanrik Ståls sägner, Fällan av Emile Zola, Under lalv J svarta f-anor, Ben Run%rg Hur med flera. RFSU:s skrifter skaffades och lades fram på synlig plats i hyllan, när Astor Emanuelsson och hans bror började n% tongren. Det talades ju inte högt oni"s%dana sak Han kommer ihåg, att han läste Ärliga svar på tysta frågory1bch Kärlek utan barn av Hinke Bergegren. As r Emanuelssons mor tyckte mycket om Runaböckerna 9. 1938 drog Astor Emanuelsson på sig sin första skuld. Då köpte han Allhems förlags Svenska folket genom tiderna i 13 band. Da hade han arbetat ett Sr p3 textilindustrin i Rydal. Astor Emanuelsson fortsatte att köpa böcker. Han köpte böcker ur Lilla Biblioteket-serien, utgivna på Tidens förlag. Varje bok kostade 1-2 kronoravilket motsvarade ett par timpenningar. Krigstidens vitböcker intre s serade honom mycket. Han läste t. ex. Allan Degermans Från Mandsjuriet till Oslofjorden, Herman Stolpes Tysklands krav på kolonier och många andra. En författare,som betytt mycket för Astor Emanuelsson, är Ragnar Jändel och d3 särskilt hags roman Den tr%nga porten. Landets lågor och Babels älvar av Harry-Blomberg har ocksa gjort starkt intryck på honom. På 1930-talet började Astor Emanuelsson bli intresserad av ABF-biblioteket i Rydal. 1936 blev han invald i bibliotekskommittén. Han fick då vara med om att välja ut vilka böc - ker som skulle kg as in till biblig eket. Man läste bland annat Biblioteksbladet P, Ord och bild j och ~tudiekamratenj)för att få kännedom om nyutkomna böcker. Astor Emanuels son minns, att det blev en livlig diskussion nar det föreslogs, att Agnes vpn Krusenstiernas böcker skulle köpas in till biblioteket. Man kompromissade och beslutade att köpa in böckerna men förvara dem i en skrivbordslåda,i händelse av att någon skulle fråga efter dem.

Det förekom även en del föreläsningsverksamhet i Rydal. Ofta var det lär are från Viskadalens folkhögskola, som kom och föreläste. Rydalsborna kunde även åka till Viskadalens folkhögskola och där lyssna på gästföreläs. Astor Emanuels son minns sär skilt Sven Backlund w och Gunnar Hirdman. 1) Troligen Björklund, C J, Under röda fanor. Fr%n träldomsnatt till röd majmorgon. Sthlm 1929. 2) Wallace, L, Ben Hur. Berattelse fr%n Kristi tid.... 1913. 3) Av Siri Wikander-Brunander. 1913. 4) Pseud. för Elisabeth Beskow. 5) Grundat 19 1 7. Organ för Sverige s allmänna biblioteks - f ör ecing (SAB). 6) Illustrerad månadsskrift grundad 1892. Innehåller litteratur -, konst- och teateröversikter. 7) Tidskrift "för det fria bildningsarbetet", grundad 191 9, till l960 utg. av en studiecirkel inom ABF. 8) Socialdemokratisk tidningsman 1889-1 953.

Axel Gustafsson ar född 1898 i Landeryd, Småland. Fadern var maskinist vid sågverket där. Av de åtta syskonen i familjen var Axel Gustafsson den, som var mest intresserad av böcker. Tv% av syskonen for till USA. Efter den 6-åriga folkskolan började Axel Gustafsson vid 14-1 5 års åldern som målarlärling. Han bodde då fyra år -imtorup. I hemmet var det modern, som läste böcker. Han minns, att modern berättade om sin far, som p3 egen hand lärde sig lasa och skriva. Morfadern hade aldrig fått gå i skola. Hela livet igenom, från den dag han gifte sig, skrev han dagbok. Modern hade %-enastaende berattarförmaga, och Axel GuStafsson minns, att ho n läste böcker om för - historisk tid och sedan berättade om t. ex. Bolmens utbredning under istiden. Allt detta gjorde, att det var historia och geogrlfi, som mest intresserade honom i skolan. Den för sta skönlitterära bok, som Axel Gustafsson läste, var Strindbergs Samvetskval, och det var i 15-ars aldern. Den följdes sedan av Giftas och andra av Strindbergs verk. I NTO-lokalen i Landeryd fanns ett bibliotek, som Axel Gustafsson skötte i 20-års åldern. Han flyttade sedan till Sävsjö, och 1920 vid 22 års ålder startade han ett studiebibliotek dar. Det var också där inrymt i NTO-lokalen. De flesta böckerna var fackböcker för vidare - utbildning. Efterhand köptes mer skönlitteratur. Pengar till böcker tiggde man av medlemmarna i logen. Vidare hade man en paketauktion för att f% in pengar till starten. Medlemmarna tog ocksa med sig böcker hemifrån och skänkte till biblioteket. I två år skötte Axel Gustafs son detta bibliotek. Vid slutet av 1 O-talet och början av 20-talet fanns det firmor, som köpte upp restlager av böcker. De hyrde sedan en lokal på landsbygden och höll auktion. Var det kontant betalning,visste man, att det skulle bli billigt. Vid betalning i form av avbetalning gick priserna i höjden. Folk köpte gärna på avbetalning på den tiden. Axel Gustafsson minns, att han och en bror snickrade ihop ett bokskåp till sina böcker. Nar det var fardigt,visade det sig emellertid, att skapet blivit för stort. Brodern hörde db talas om att det skulle bli bokauktion någonstans i trakten, med kontant betalning. Bröderna cyklade dit och köpte in var sin famn böcker till boksk%pet. Axel Gustafsson flyttade sedan till Smålandsstenar. Traktens första nykterhetsförening hade startats 1831 av kyrkoherde Nordin i Villstad. Föreningens boksamling var inrymd i kyrkan. 1910 brann kyrkan. Böckerna, som förvarades på läktaren,påstås ha kastats ner och pa sa satt blivit räddade, men Axel Gustafsson sökte förgäves dessa första böcker. Kyrkoherde Nordin var aven kunnig i jordbruk och delade med sig av sina kunskaper till traktens bönder. NTO i Smålandsstenar hade fått sin för sta boksamling 1899. Den för - varades i en kista i NTO-lokalen. Böckerna lånades medlemmarna

emellan. Ar 1915 startades ett studiebibliotek, och det sköttes då av Oscar Andersson. Ar 1936 övertog Axel Gustafsson sysslan som bibliotekarie. Böckerna var då ordnade i skåp utefter väggarna i lokalen. Axel Gustafsson fick börja med att lägga upp ett register. 1942 fanns det 31 4 band. Man sökte bidrag från kommunen, men något sådant beviljades ej. I vredesmod över detta skänkte alla medlemmarna 10 kronor var, och man köpte in 40 böcker. Först 1943 fick varje förening i trakten 50 kronor till sina bibliotek av kommunen. Biblioteket var öppet en kväll i veckan en timma. Axel Gustafs son, som hade sin m&- larrörelse att sköta, hade inte alltid tid att s jalv sitta och låna ut böcker. Ur egen kassa betalade han då sin vikarie med 1 krona per kvall. Böckerna köptes genom NTO: s inköpscentral. Leveranserna tog emellertid mycket lång tid, då böckerna först gick till en bokbindare i Gamleby. För att erhålla böckerna snabbare gjorde alla förening s - biblioteken en gemensam aktion för att hjälpa pappershandeln i Smålandsstenar att få tillstånd att sälja böcker. Många agenter kom och s%lde böcker, sar skilt idrottsböcker. Axel Gustafsson tyckte emeller - tid inte om agenter och köpte därför sällan av dem. 1 biblioteket fanns ungefär 3/4 skönlitteratur och 1/4 facklitteratur. Deckare fanns redan på 1930 -talet på biblioteket. Var je år skulle det skrivas boklistor på inköpta böcker. Det var då sär skilt facklitteraturen,som Skolöver - styr elsen ville gr anska. Från Jönköpings stadsbibliotek utgick inspektionsresor varje år till lands orten.. En bonde i trakten testamenterade sin boksamling till biblioteket. Den står emellertid fortfarande kvar p% g%rden av hänsyn till hans f ami1 j. Studiecirklarna inom NTO samlades en gang i veckan. Man studerade mötesteknik bl. a. Ofta höll man då till i Axel Gustafssons målarverkstad. ar 1955 sammanslogs de fyra små föreningsbibliotek, som d& fanns i Smålandsstenar, till ett kommunalt bibliotek. Kommunen övertog ansvaret, och bibliotekarien fick 800 kronor per år för sitt arbete. Biblioteket var öppet tv% kvällar i veckan. Efter 1964 utsträcktes öppethållandet till tre kvällar i veckan. Axel Gustafsson pensionerades år 1967.

Gustaf Hansson är född 1900 i Luleå, Norrbotten. Ar 1904 flyttade föräldrarna, som här stammade fr %n Angermanland, med sina fyra barn till Boden, dar fadern blev järnvägsarbe - tare. Gustaf Hansson gick igenom sexårig folkskola i Boden. Vid 14 %rs ålder sålde han tidningar åt pressbyrån. Våren 191 5 bör jade han som springpojke på Akerlunds manufakturaffär. Tidigt väcktes intresset för sang och musik,och han var först med i missionskyrkans kör. Bodens sångarförbund startades 191 9 (verksamheten pågår fortfarande), och Gustaf Hansson har varit med fran början och i 10 år varit dess ledare. Bodens orkesterförening var han med och bildade och har allt sedan starten suttit med i dess styrelse och aven i orkestern. Han spelar altfiol. Areh 191 8-1 91 9 gick Gustaf Hansson på Cunderby folkhögskola1! På skolan fanns omkring 40 elever med skiftande bakgrund. Efter folkhögskoletiden började han åter i Akerlunds manufakturaffär. Där träffade han någr a per soner, som berättade, att IOGT hade en nystartad diskussionsklubb i skönlitter atur. Eftersom Gustaf Hansson var mycket intresserad av att läsa gick han med. Man var gratis medlem i föreningen och var inte tvungen att vara godtemplare för att f& vara med i diskussionsklubben. Det var logen, som stod bakom klubben, och logens lokal utnyttjades liksom logens bokbestånd. Medlemsskapet i diskussionsklubben och då framför allt alla trevliga och nyttiga diskussioner om intressanta böcker gav honom valdigt mycket. Böckerna valdes ur logens bokbestånd, men klubben köpte också egna, då man hade ett statligt anslag. Man fick- inget bidrag fr %n kommunen. För att få in pengar anordnade man olika aktiviteter såsom boklotterier. En kinematograf köptes också vid ett tillfalle. Man hade högläsning för var andr a, och nagon kunde ibland få i uppdrag att Iäsa en bok och recensera den. Sedan var det öppen diskussion. Efter vad han minns laste man Dan Andersson, Viktor Rydberg -och August Strindberg. En per son i gruppen var personlig van med Dan Andersson från dennes tid p3 Brunnsviks folkhögskola. Det var or saken till att intres set var så stort för honom, tror Gustaf Hansson. M;pii läste även och diskuterade ABF:s tidskrift Studiekamraten. Smaskrifter ingick i prenumerationspriset på Studiekamraten,och de upptog många intressanta ämnen. Diskussionsklubben hade ocksa en intern liten tidskrift, dar man hacklade olika handelser, som förekom p2i orten. Som en mycket god föreläsare med ett ut? märkt talsprak minns Gustaf Hansson sarskilt Odal Ottelin. Med i diskussionsklubben var ungefär 15-20 personer. Diskus - sionsklubben var aktiv fran 191 9 till slutet av 1920-talet. Gustaf Hansson har inte haft någon större kontakt med fackföreningsrörelsen och tror inte,att det fanns någon påverkan från fackföreningsrörelsen på godtemplarrörelsen. Numera köper Gustaf Hansson mycket böcker och laser mycket som han alltid gjort. - - - - -...- l) sunde;by folkhögskola grundades 1896. 2) Studiekamraten grundade s 19 19.

Alfred Hedlund är född 1905 i Ljusne, Halsingland. Föraldrar - na kom från västmanland och Dalarna. Fadern, som var född på 1860-talet,var smed. Ar 1899 kom familjen till Ljusne. Alfred Hedlund har 3tta syskon, sex pojkar och två flickor. Han bosatte sig i Ljusne och blev fabriksar - betare. Alfred Hedlunds intressen var och är fortfarande litteratur, musik och friluftsliv. Han var medlem i Ljusne -Ala musikcirkel. I sin-ungdom stiftade Alfred Hedlund bekantskap med Alex Asker, urmakare i Ljusne,som också var mycket intresserad av litteratur. Från och med 15 års ålder har han varit fackligt och politiskt intresserad. Sedm augusti 1924 var Alfred Hedlund medlem i fackför eningen. Fram till 1968 var han fackföreningens vice ordförande. På 1920-talet arbetade Alfred Hedlund inom ABF:s kursverksamhet. Han kommer ihag, att han deltog i kursen om kommunalkunskap, som Nils Hjärpe ledde. Seintervju med Nils ~ jär~e! Böcker fanns i hemmet. Första kontakten med bibliotek blev för honom ABF-biblioteket i Bengtssons café i Ljusne och IOGT-biblioteket vid SlottarkaserGGn i Ala. En bok som han -- åg var Mannen med de nio fingrarna ener Doktor Alfred Hedlund var pre umerationsombud för tidningen Social-. demokraten 1912-1913 8.. Personer som skötte om ABF biblioteket var Ragnar Ostlund, lärarinnan Olga Eliasson och senare Alfred Hedlund själv. Bibliotekslokalen var för st inhyst i Bengtssons cafe', som kallades för "Syltan". I slutet på 1920 -talet flyttade biblioteket till Folkets hus. I Folkets hus stod böckerna för första g%ngen i öppna hyllor. Där delades bibliotekslokalen mellan IOGT och ABF. Två bibliotekarier skötte var och en sitt bokbestånd. Första tiden i cafeflokalen fanns böckerna i en koffert eller i en kista. Nyckeln till kistan hade bibliotekarien. Senare hade man böckerna där i ett låst glasskåp. - Populära svenska författare var bl. a. Moa Martinsson, Jan i Fridegard, Ivar Lo - Johans son, Erik Blomberg, Eyvind Johnson och Harry Martins son,och populära utlandska författare - - var bl. a. Upton Sinclair, Jack London, - Sigurd -- --.. Hoel, Roland Fangen, Knut Hamsun och Mihail ~jolochov.

Caféet låg i centrum. Bokbeståndet var från början cirka 75 band för att sedan öka till 200-250 band. Böckerna var tillgängliga två eftermiddagar var je vecka. ABF be talade fem kronor per månad i hyra till caféägaren. Man behövde inte betala för att låna. Böter förekom inte heller. Man lånade på fjorton dagar. Nya böcker köptes in med hjälp av recensioner i dagstidningar och förlagskataloger. Styr elsen,som bestod av fyra personer,hade bokmöten,dar man bestämde vilka böcker, som skulle köpas. Ofta ifiskuterade man böcker - nas sociala anknytning. För att finansiera ABF:s biblioteksverksamhet bidrog första tiden fackföreningen. Senare gick aven en del av medlemsavgifterna till biblioteket. Fackföreningen hade saledes en mycket stor betydelse. Alfred Hedlund var medlem i föreläsningsföreningen. Det kostade fem kronor per år. PS föreläsningsaftnarna hölls föredrag av unga kandidater fran Uppsala universitet,.-- -- vilka dar enom tjänade ezga. Han kommer bi. a.. kandidaterna -- Söderberg 1 och Spor om förelaste om musik r- De visade bilder och lärde ut spanska visor. Sångsolister uppträdde ibland. Hos urmakare Alex Asker fanns en läs - och diskussionscirkel. Denne Alex Asker, som var född 1881 och dog 1937, var en litterärt bevandrad person. Varje persontsom deltog i cirkeln, skulle läsa en litterar text för att sedan redogöra för innehiillet samt analysera textmaterialet. Efter varje anför ande diskuterades boken ingående av deltagarna. För det mest3 hade Alex Asker en intres sant 'sammaifaftni%g av varje bok. Alex Asker läste ofta högt ur böckerna. Gustav Fröding var hans favoritförfattare. Man diskuterade även politiskt aktuella böcker och tidningsär tiklar. Alfred Hedlund är'kllatare" av litteratur. Favoriter Sr de ryska författarna med Maxim Gorkij i spetsen. Han laser också gärna om Sveriges och Egyptens historia. För Alfred Hedlund är ABF:s uppgift att samla arbetarungdom till läsning. 1) Kan ej beläggas. 2) Socialdemokraten grundades 1885, kallades från och med 1945 Morgon-Tidningen. Nedlagd 1958. 3). =oligen Karl Söder ber g som var ABF-för eläs ar e. 4) Troligen Karl Arvid Sporr, riksspeleman o?h violinist.

Nils Hjarpe ar född 1908 i Boxholrn, Ekeby socken i astergötland. Föräldrarna härstammade från Ransiiter i Värmland. Faderns yrke var smaltsmed. Slakten Hjarpe har flamländskt påbrå. I Boxholm bodde Nils Hjarpe i sex år, därefter i Horndal i Dalarna, Stjernsund i Närke, Ferna bruk i Vastmanland och Ljusne i Elalsingland. Han har en syster. Nils Hjärpe har alltid varit politiskt och fackligt intresserad. Under 1920 - och 1930-talen var han aktiv inom socialdemokratiska ungdoms; rörelsen. Man hade möten varje vecka, och de samlade cirka 400 aktiva. Arbetarkommunen gav pengar för att starta studie - cirklar. Man fick 100 kronor i bidrag per år. Nils Hj ärpe var studieledar e för en kur s i kommunalkunskap. Kursdeltagare var bl. a. Alfred Hedlund. Se vidare intervju med Alfred Hedlund! Nils Hjarpe började som kättingprovare för att sedan fortsätta som 1andsting.srr.an och kommunalr id. Första kontakten med böcker fick Nils Hjarpe genom nykter - hetsrörelsen i Boxholm. Barntemplet hade sagostunder, när Nils Hjarpe var 6-7 år. Dar förvarades böckerna i ett bokskåp. Detta bibliotek sköttes av en äldre medlem i nykterhetsrörelsen. När Nils Iijärpe kom till Ljusne 1925,fanns dar ett litet ABF - bibliotek. Den som skötte detta hette Harry Winlöf. Harry Winlöf hade bör jat biblioteksverksamheten i sin lägenhet. Rils Hjärpe skötte sedan en tid detta ABF-bibliotek. Bibliotekslokalen var inrymd i Ben%tssons cafb Caféet bestod av ett enda stort rum p3 cirka 40m. Cafélokalens placering centralt nara torget blev en samlingspunkt för diverse aktiviteter. Det fanns ett bokbestånd på 200-250 band. Cafe'et var öppet var je eftermiddag, medan bokbe ståndet endast var till - gängligt två dagar i veckan. Man behövde inte betala för att låna böcker. Några böter fanns inte. ABF:s styrelse bestämde vilka böcker, som skulle köpas in. Fackföreningens betydelse för biblioteket var stort. Bidrag till böcker och stora anslag till studiecirkelverksamheten fick man av den. Förelasningsverksamheten på orten var aktiv. Föreläsare hos ABF var bl. a. Fabian Månsson, Richard Lindström och Carl i Cederblad. En diskussionsklubb med fackliga, politiska och kulturella intressen fanns inom ABF.

Hjalmar Jonasson är född 1893 i Nyåker, Västerbotten. Tillsammans med föräldrar och fem syskon kom han som treåring till Boden. Fadern var järnvägsarbetare och kom från Småland. Han gick sex år i folkskola. I hemmet fanns religiös litteratur samt tidningen Norrbottens -Kuriren ve. st Tidvis2)iade man aven en småländsk dagstidning. Signaturen Oscar skrev dikter i den,minns han särskilt, och det var uppskattad läsning. Som 14-åring gick Hjalmar Jonasson med i IOGT. Ar 1914 och framåt var han studieledare inom IOGT i bl. a. bokföring. Ar 1895 grundades Logen Fröets biblioteksförening. Boktryckare Norlin var bibliotekarie. Omkring 191 0-1 91 1 ökides bokbeståndet i bokskåpet till några hundra böcker. 9070 var nykterhetslitteratur,men aven en del skönlitteratur fanns. Hjalmar Jonasson kommer särskilt ihlig Jules Vernes böcker. En författareasom i unga år gjorde stdrkt intryck på honorn,var Viktor Rydberg. Han myns även, att han läste en litteratur - seriessom hette Nornan. Man hade fem öre i pliktavgift. En samkvämscirkel med om - kring 25-30 medlemmar fanns i logen. Man hade studieverksamhet i bl. a. esperanto. Ar 1914 i oktober gavs för sta numret ut av tidningen Eko, logens egen tidning. Den skrevs för hand, hektograferades sedan och såldes för 10 öre till medlemmarna. På tredje våningen i god_templarhuset i ett rum utan eldstad hade man sina sammantraden, och där förvarades även böckerna i ett bokskåp. En medlem skötte böckerna och utlåningen. Man förde lånejournal över låntagarna. Något annat an böcker hade man inte. Hjalmar Jonasson hörde talas om en rallare, "Näbbskostinsen': som var så intresserad av att låna böcker, att han gick från Nattavara till Boden (1 2 mil). Till biblioteksverksamheten fick man lika stor summa som man själv sparat. Storlogen fick statsbidrag med 2070 av hela sin inkomt. Böckerna valdes ut från kataloger och köptes in av en riksstudieledar e. Föreläsningsverksamheten var mycket aktiv inom IOGT i Boden. Föreläsningarna besöktes av 1OGT:arna men även av andra från orten. Hjalmar Jonasson höll själv föreläs - ningar till mitten av 30 -talet. En kurs i ver slara höll han, eftersom vers och verslära var hans stora intresse. Hjalmar Jonasson laser fortfarande en hel de1,då mest filosofi, ett intresse som går ungefär 25 år tillbaka i tiden.

1) Norrbottens-Kuriren grundades 1861. Frisinnad. 2) Johansson, Oscar Wilhelm. Pseud. : Oscar. 3) Nornan. Litterar illustrerad julkalender, utgiven i Stockholm sedan julen 1873.

Ake Karlsson ar född 1906 i Svartbyn, Boden, Norrbotten. Fadern var jordbrukare. Flera generationer av samma släkt har bott på den gård, som han nu brukar. Fadern dog, då Ake Karlsson var 15 år,och sedan dess har han och hans bröder skött om garden. Han har gått i sexårig folkskola. De var sex syskon i familjen. Av de böcker som fanns hemma, var de flesta låneböcker från 1OGT:s bibliotek, eftersom man inte hade rad att köpa egna böcker. Hela bybefolkningen umgicks,och kamratskapet var stort. Som 17-åring gick Ake Karlsson med i Logen i Svartbyn. Med där var inte bara ungdomar utan även äldre. Ake Karls son har varit med i logen sedan dess. Han var bl. a. med i logens läsecirkel/diskussionsklubb och fick där genom olika föreläs - ningar lust.,att läsa och lära mera. Föreläste gjorde bl. a. Einar Ljungberg, "Texas -Ljungberg",vilken Ake Karls son mest kommer ihåg för hans föreläsningar om litteratur. Läsecirkeln fick anslag av storlogen till inköp av böcker. Anslagets storlek uppgick till samma summa som cirkeln själv sparat ihop. Fem av medna valde böcker ur Grundkatalog för folk- och skolbibliotek lernrnv. Ake Karlsson var även studieledare inom IOGT, och man startade kurser i bl. a. svenska spraket, psykologi och hemkunskap. Nägra särskilda kunskaper i ämnena hade inte Ake Karlsson. För att kunna le& kurserna läste han samma böcker som deltagarna i kursen fast "ett halvt steg före". Man använde pliktavgiften, som var fem öre/bok, för att köpa nya böcker. Böckerna var placerade hos en jordbrukare,otto ~erggren 2),.som hade en gård mitt i byn. Först stod de i köket och senare, när bokbeståndet ökade, även i en kammare. Dit fick man komma nar som helst och låna. Otto Berggren och hans familj skötte detta i 40 år utan ersättning. Att läsintresset var så stort i bynyvar Otto Berggrens förtjänst, menar Wke Karlsson. Omkring 1925 skötte Ake Karlsson ungdomsbiblioteket, som då avskiljdes från vuxenbiblioteket. Han hade en bokhylla hemma, där många barn kom och lånade. Böckerna köptes av vuxenbiblioteket. På vuxenbiblioteket hade man ingenting utom böcke% Logen n:r 2939 Ledstjärnan stod ekonomiskt för hela verksamheten. Ake Karlsson kan inte psminna sig,att varken kyrkan, fack*& för eningarna eller J ordbrukarnas ekonomiska samman~lut'~ ning hade någon avgörande betydelse för logens val av qerl(.., 4 samhet. Ake Karlsson läser fortfarande mycket, Han har varit filialföreståndare för (Sverluleå kommunbibliotek från 19 59-1967. Nu arbetar Ake Karlsson ibland halvtid på stadsbibliotkket i Boden. 1) Katalog över böcker,som folk- och skolbibliotek samt riksförbund,som bedriva biblioteksverksamhet, kunna erhålla i statsbidrag. 2) Se Sven Reinhold Selberg sid. 36!

Ur Bodens biblioteksförenings kassabok 1907 -

Ur Bodens biblioteksförenings kassabok 1907 -

Fritiof Larsson är född 1906 i Gyllenfors, Anderstorps församling i Smaland. Fadern, som var född i Malung i Dalarna,kom 1904 till Gislaved och började där arbeta i gummigdustrin. Fadern gjorde sin exercis vid Kavalleriet p% Kviberg i Göteborg och kom troligtvis då att höra talas om gummifabriken i6laved. Han gifte sig lm-med en flicka fr%n denna trakt. Två ganger for fadern till USA och arbetade - också där inom gummiindustrin. Han hade planer på att starta, en egen gummifabrik i Gislaved, vilket han ocks3 gjorde ar 1915 men omkom genom en olyckshandelse samma &r. Fr'itiof Larsson blev alltså faderlös.-.. vid nio år s ålder. Familjen flyttade till morföräldrarna i Gislaved. Fritiof Lar ~son var aldst av fyra syskon. Efter 6 år i folkskolan och 6 veckor s fortsättningskur s var Fritiof Larsson plåtslagaregesäll under en sommar. Han bör jade sedan som springpojke p% en remfabrik i Gislaved och arbetade sedan dar från 1920 till 1939, då han blev lokalredaktör för Smålands Folkblad 1) och ar 1940 ombud för arbetsförmedlingen. B%da dessa sysslor innehade Fritiof Larsson till år 1946, då han började arbeta på personalavdelningen på isla veds gummifab-r-ik.fritiof Larsson pensionerades år 1971 men hjalper fortfarande till pa-gugmifabriken med per - sonaltidningen och med-information till nyanställd per sona1 samt tar emot besöksgrupper. Gislaveds -logen, vilken startades 1883, var uppkallad efter en provinsiallakare i Gislaved vid slutet av 1870-talet, G. Warenius, vilken varit mycket intresserad av nykterhetsrörelsen. I 7-8 ars åldern gick Fritiof Larsson in i ungdomslogens barnavdelning. Den enda aktivitet som fanns därutöver för arn var Missionsförbundets söndagsskola. För att g% med i SGU 2P måste man vara -. 12 &r. Ar 1920 då Fritiof Larsson var. - 14 år, gick han in i logen. I Godtemplarlokalen fanns ett bibliotek i skåp me-d glasdörrar. Fritiof Larsson blev snart biträdande bibliotekarie och medlem i logens biblioteks styrelse. Bibliotekarie under 1920 -talet var Walter Wigstrad Böckerna flyttades så småningom ut ur glasskåpen och uppsattes på väggfasta hyllor i förrummet till logelokalen. Det var ocksa dar som studiecirklarna hade sina möten. Lokalen räckte inte alltid till för alla studiecirklarna, och ofta fick man träffas ute i samhallet i n%got trångt vindsutrymme, dar det kunde hända, att stearinljuslagan nastan slocknade på grund av syrebri&,t. I studiecirklarna studerade man bl. a. bokföring, matematik och andra skolämnen. Ibland läste alla en skönlitterär bok eller en diktsamling, som. sedan diskuterades. Man hade ocksa brevkurser med en fastställd plan. Biblioteket var öppet två timmar en kväll i veckan. Bibliotekarien ensam bestämde vad som skulle inköpas, och bibliotekskommitt6n godkande. Bokinköpen finansierades med logens pengar och 50 % statsbidrag. En del pengar fick man också in pb de fester, som

IOGT ordnade under sommaren en gång i veckan på Slätternas festplats. Kommunala bidrag utgick den första tiden med 50 kronor per år. Biblioteksarbetet var helt frivilligt och obetalt fram till 1940. Skönlitteratur var hminerande. Deckare skaffades inte för ran på 1920 -talet. Man anlitade Bonnier s bokt3fmedlings standardband. Man köpte också, av resande agenter. I Halmstad fanns en firma som köpte böcker från bokförlag och sedan sålde till bibliotek. Att låna var avgiftsfritt. Tre veckor fick man behalla boken. Om man gick över denna tid fick man betala 5 öre per bok och vecka. En gång fick bib- - lioteket -- meaga - en gåva av fru Augusta Lindgren, änka efter provinsiallakare Lindgren. Gavan bestod av medicinsk litteratur - föga läst. Fritiof Larssons intresse för böcker väcktes först i skolan och sedan i logen. Hemma hade det inte funnits så många böcker. Under skoltiden läste han bl. a. Ebbe Lieberaths pojkböcker. I slutet av 1920 -talet läste Fritiof Larsson Harry Blombergs bok Landsvagsriddare på, romarvägen, vilken gjorde stort intryck p% honom. Vidare läste han Josef Olivs diktsamlingar Svarthavr e, Rösten över vattnet, Mörk tid och September. Han var ocksii mycket intresserad avfr8- dings dikter. Ar 1928 reste Fritiof Lars son och hans 1-skamrat kopparslagare Arthur Andersson på motor cykel till -SGU:S förbundskongress i Karl- stad och träffade då ocksa Josef Oliv l), som-var journalist pa- Varmlands Läns Tidning. 1940, alltså många år efter det sammanträffandet med Josef Oliv, skulle Ivan Karls son, dsvarande biblio - tekarien, och Fritiof Larsson göra ett program om Josef Oliv. De hade då bett att få träffa dennes broder David, boende i Gislaved, för att f% nagra personliga uppgifter. Det markliga hande, att Josef Oliv just den kvällen helt överraskande kom på besök till sin bror, vilken han inte besökt p% 13 %r. Det blev alltsii en helt ovantad och strålande direktintervju. De enda i trakten som hade någon större boksamling var jägmästare.. Kopp och disponenten för remfabriken,rudolf Sjöstrand. Den senare hade sarskilt historieböcker. Något större intresse för biblioteket visade de aldrig. I IOGT :s börian var det "fint" att vara med i logen. Där fanns bl. a. flera chefer. Sed&merä blev också fabr'iksarbetarna mer och mer intresserade av föreningens verksamhet, och det "finare" skiktet uteblev. Även ABF hade en liten boksamling i ett skåp med glasdörrars stående p& scenen i sin lokal. Fritiof Lars son minns, att där :bl.a. fanns Verdandis småskrifter. Bibliotekarie i ABF-var Fredrik Severins - son. IOGT- och ABF -biblioteken sammanslogs 1932 och flyttade från

respektive lokaler till en ny, där man hade två rum (bibliotek och studierum). Tidningar fanns inte. l940 flyttade biblioteket dar if r%n till ny lokal i WahlCnska fastigheten, där man disponerade tre rum fram till - 1954, då biblioteket inryrrides i skyddsrummet i Folkets hus bottenvaning..- - -.. 1971 flyttade biblioteket in i nya lokaler i Gislaveds Kulturhus. 1) Smålands Folkblad grundades 1901, socialdemokratisk. 2) Sveriges godtemplares ungdomsförbund grundat 1906. 3) Josef Oliv journalist, sedermera - - förste intendent vid dr A. Munthes stiftelse S& Michele p% Capri.

Arthur Magnusson ar född 1902 i Ytterån, Jämtland. När han var 12 årsbörjade han arbeta som s k ströpojke vid Trälastbolagets sågverk i Ytterån. Lönen var 4 kronor i veckan. Efter militärtjänstgöringen 1922 gick han två årskurser på Brunnsviks folkhögskola. Arthur Magnus son arbetade dar - efter som journalist på Arbetarti ngen i Göteborg och på Folkets Dagblad och Stormklockan % Stockholm. 1928 för e - tog Arthur Magnusson en resa till Sovjetunionen. Han drabba- des Gellertid av tyfus och blev kvar utomlands längre än beraknat. Darigenom fick Arthur Ma-s son tillfalleatt lära sig det ryska språket. Han blev mycket intresserad av den armeniska litteraturen och larde sig aven detta sprak. Efter den vistelsen har Arthur Magnusson översatt en ansenlig del armenisk men även rysk litteratur. Han klarar även översattningar från finska, tyska, engelska och franska. Vidare har Arthur Magnus son utgivit egna verk, av vilka kan nämnas Sovjetunionen 10 %r! Zf och Röda gnistor 31.- Arthur Magnus sons far var rallare och kom fr &n Varmlands finnskogar. Hans mor kom från Angermanland. Föräldrarna var "stora bokmalar". Det fanns ungefär åtta hyllmeter böcker i barndomshemmet. Böcker, som han minns att de hade, ar J. 0.Wbergs historiska romaner och De tre musketörerna av Alexander Dumas. Redan tidigt bör jade Arthur Magnus son läsa böcker och han läste allt. Fick han en bok i sin hand,. som var skriven på ett "frammande" spr&k,blev han mycket irriterad av att inte förstå vad som stod skrivet. Han kände, att han måste lära sig språk. Vid femton års alder tog han darför en korrespondenskurs i tyska på Hermods. Ungefär 1910 började Nordiska Förlaget ge ut sina 25-öresböcker. Det anser Arthur Magnusson vara en av de finaste billighetsserier, som någonsin funnits. D% kunde man för ett överkomligt pris få tag i verk av. författare som Charles Dickens, ''Ernile-zoia, Leo Tolstoj, Upton Sinclair och Her - bert George Wells. Under depressionsaren p% 1930-talet bestallde Arthur Magnus - son böcker från Tyskland. Då kunde han få en stor "trave" böcker för en "spottstyver". Han köpte da bland annat verk av Heinrich Heine och Das Kapital av Karl Marx. Första biblioteket Arthur Magnusson kom i kontakt med var Ba.danstaltens bibliotek i Ytterån. (Ytterån var bad- och kur - * ort under 1700 - och l d00 -talen. ) Han var d% sju år. Där fanns ungefär 400 böcker, mest lyrik. Det mesta var böckey som badanstaltens gäster hade lämnat kvar vid besök. När -~rthur Magnusson var 14 år gick han med i IOGT. Logen hade d% redan ett bibliotek: som 'startats ar 1904.

av en man vid namn Jan Polkander. I början var det ett rent studiecirkelbibliotek. Man var i stort behov av ett sådant bibliotek,då man hade många cirklar igång. Det var cirklar, som behandlade ämnen såsom nykterhetsfrågan, historia, geografi, sociala frågor och litteratur. 1920 fick Arthur Magnusson sitt första uppdrag som bibliotekarie vid IOGT-biblioteket i Ytterån. Efter två år fick han säga ifrån sig sitt uppdrag på grund av militärtjänstgöring. 1934 var Arthur Magnusson tillbaka i Ytter%n efter åren som journalist i Göteborg och Stockholm. Han valdes då återigen till bibliotekarie för bibliotek nr 34 i Logen Bifrost 352. Nar han då började fanns några hundra böcker, de flesta inköpta genom 1OGT:s central i Stockholm. Mest utlånade var nog Selma Lagerlöfs verk. En annan omtyckt bok var De röda huvudena, en släktkrönika i romanform av Adolf Johans son. Alla fick låna på detta IOGT-bibliotek, aven de som inte var medlemmar av logen. Till en början fick låntagarna betala två kronor per år, men 1934 blev boklånen fria. Att f3 tillräckligt med pengar att köpa böcker för var först3s det stora problemet. Man fick smärre statsanslag, och de kommunala anslagen uppgick till 30 kronor per år pa 1920-talet. En bibliotekskommitté beslutade vilka böcker som skulle köpas in. Vanligt varyatt man beställde böckerna genom Hubinettes bokhandel i Ostersund. Det kom även bokagenter ibland, men de hade mest stora och dyra verk,så deras böcker köptes inte ofta. Man fick ofta bokgåvor av privatpersoner. Biblioteket var öppet en gång i veckan. Det var på söndagarna mellan 13 och 1 5. Man pas sade p3 att bruka lokalen, medan den var uppvärmd, och medan det fanns folk där av andra or saker. 1952 flyttade biblioteket, då Badhotellet förvandlades till Folkets Hus. Biblioteket fick dar ta två rum i anspråk. Det ena blev utlåningsrum och det andra lasrum och studiecirklar - nas arbetsplats. I läsrurr,met förvarade s även handboks samling - en. 1952 hade man 2000 band och 1000 boklån per år. 1959 hade bokbeståndet ökat till 3500 band, och utlånen uppgick till ca 3009. L Av de författare, som vid den har tiden var efterfrågade,kan som exempel nämnas följande : Ludvig Nordström, Aksel Lindström, Bernhard Nordh,Moa Martinsson och Albert Viksten. Det förekom även en del föreläsningsverksamhet. IOGT ordnade me st förf attar aftnar, medan Sågverksarbetarförbundet och Kommunistiska Arbetarkommunen bjöd in manga politiker.

Förelasare som Arthur Magnusson särskilt kommer ihåg är' Kata Dahlström (1920-talet), Moa Mart' sson, Ture Nerman, Anders Larsson-Kilian och H. F. Spak W. Ovan nämnda IOGT-bibliotek ar numera inkorporerat i Rödöns kommunbibliotek och kallas för Ytter $filialen av Rödöns kommun - bibliotek. Arthur Magnus son verkar fortfarande som biblio - tekarie vid 72 års ålder. 1) Grundad 1908 som organ för Socialdemokratiska ungdoms - förbundet. 2) Prolog. Sthlm 1927. Dikter. Saml. 1. Ytterån. Tr. i Gbg 1934. 1876-1 926. Präst. Socialistisk agitator. Skriftställare,

Filip Persson är född 1892 i Altappen, Nederluleii, Norrbotten. Fadern kom från Västerbotten och modern från Norrbotten. Fadern arbetade som sågverksarbetare vid Altappens ssgverk, Nederluleå, som låg 15 km från Luleå. Det var fattigt i föraldrahemmet;-tio personer bodde i ett rum och kök. Där fanns inga böcker. Filip Persson gick i sex%rig folkskola i Altappen och arbetade fram till 16 års ålder i brädgården vid sågverket. Vid tio år s ålder började Filip Persson intressera sig för logeverksamheten,som fanns på orten. Logen hade ett litet bibliotek inrymt i en särskild loka1,som sköttes av en rredlem. Vad Filip Persson minns så fanns det mest romaner och reseskildringar. Logen hette Finnklippans val n:r 71 8. AF 1909 flyttade Filip Persson till Kiruna. Kiruna var då ett gruvsamhälle under uppbyggnad. Där fanns ett bibliotek, som LKAB(?) stod för. Han minns inte riktigt vem som skötte verksamheten men nämnde i anslutning till detta namnet Verner Eurenius. Allting var s3 nytt i Kiruna. Dar sta'rtades föreläs - ningsföreningar, arbetarrörelsen kom igång och tre godtemplarloger bildades. De nio åren i Kiruna, menar han, har betytt väldigt mycket för honom och hans per sonliga utveckling. Han gick med i logen,vilken skulle vara opolitisk,men man diskuterade mer än gärna kommunala angelägenheter och förordade bl. a. kandidater till riksdagen. Filip Persson deltog i förelasningsföreningarna, som var mycket aktiva. Föredrag hölls av många bl. a. av Per Bolinder,, Ofta talade man om upptackts - färder och musik. Föreläsningarna var livligt besökta. Ekonomiskt stod Kiruna kommun som garant för verksamheten. Pengar fick man ocksa ur frivilliga kassor och från LKAB. Även frikyrkan deltog i den kommunalpolitiska diskussionen i Kiruna. Att låna på biblioteket i Kiruna var gratis,och man tog, vad Filip Persson minns, inga beer för "övertidsböcker". Dar fanns all sorts litteratur, småskrifter och veckotidningar. Ver - dandis småskrifter fanns troligen också. Han laste per korrespondens,när han bodde i Kiruna, bl. a. svenska och ämnen, sam kunde vara nyttiga för affärslivet. Ar 1926 1 ttade han till Boden och arbetade p& Norrbottens Tidning! f :ch 1932 började han som annonsackvisitatör på Norrländska Socialdemokraten 2) och blev ekonomichef 1943. Filip Persson har inte varit någon "storlånare" på biblioteket under åren,men han har varit och &r mycket intresserad av godtemplarorden och arbetar fortfarande inom logen i Boden. 1) Norrbottens Tidning grundad 1914, upphörde 1931. Frisinnad. 2) Norrländska Socialdemokraten grundad 1 9 18.

Reinhold Selberg är född 1884 i Svartbyn, Boden, Norrbotten. Fadern var jordbrukare fr3n Valträsk, Råneå. Reinhold Selberg växte upp i Svartbyn tillsammans med åtta syskon. Han - - - gick i sexårig folkskola i Svartbyn. I hemrret fanns bibel, postilla och några religiösa böcker. En tidning prenumererade man på, och det var Norrbottens -Kuriren 1). Första kontakten med böcker fick han,då han på 1890-talet f r%n Luleå lånebibliotek be ställde boklådor. De s sa bokla'dor fick man ha i tre månader för tre kronor. Lådan var inte så stor och innehöll mest skönlitteratur. Man lånade även ut till grannar från den lådan. Detta höll Reinhold Selberg på med till omkring år 1900. Vid 12 års ålder gick han med i Blabands - föreningep i Svartbyn. I november 1901 tillkom Logen Ledstjärnan i SvartbynJoch Reinhold Selberg blev medlem. Ar 1904 bildades logens förs ta s tudiecirkel, och den startades i bildningssyfte och för att ungdomarna skulle ha någon menings - fylld sysselsättning. Det var som mest ett 100-tal ungdomar med i logen. Där fick de bl. a. lära sig sammanträdesteknik och att tala inför en församling. Mötena hölls från början i en f. d. målarverkstad,och i regel sammanträffade man varje söndag på vintern och varannan söndag på sommaren. Det fanns en kretsloge i varje by, och ofta åkte man för att halsa på hos varandra. Ar 1905 bildades en studiecirkel i skönlitteratur. Man fick litet anslag från storlogen; den sköt till lika många kronor som man själv hade sparat ihop. Detta köpte man böcker för. Alla medlemmarna fick vara med och ge förslag till vilka böcker som skulle köpas in. Inom studiecirkeln gjorde man en 'tidning,som hette Cirkeln. Den kom ut med sitt första nummer i maj 1907. Tidningen skrevs för hand och hektograferades sedan. Den utgavs periodvis fram till 1939. Studiecirkeln fungerade också som diskussionsklubb. Man diskuterade gärna de böcker man last eller recenserat vid sammankomsterna. Studiecirkelns böcker samlades sedan ihop till ei bibliotek och inrymdes hos lantbrukare Otto Bergpen2fvars gård låg mitt i byn i närheten av skolan. Bokbeståndet var omkring 3.000 band. Familjen på gården var mycket intresserade av att läsa och inredde tv2 rum för låneböckerna. Dit kunde man komma nar som helst och låna. Familjen Berggren kunde så att säga "tala för varanl',efter - som alltid någon i familjen hade läst den bok man eventuellt tänkte låna. Därför blev läsintresset stort i byn. Något annat än böcker fanns inte på biblioteket. Det fanns mest skönlitteratur,och Reinhold Selberg minns,att han tyckte bra om författare som Fritz Rickter 3), Emilie Flygare-Carlén och Jack London. För biblioteksverksamheten fick man 1908 100 kronor i anslag av kommunen. Någon verklig föreläsningsverksamhet förekom inte,men studiecirkeln underhöll gärna på logens möten.

Reinhold Selberg var kommunal förtroendeman i 33 ar fran 30 års ålder. Han läser fortfarande tidningar och böcker och tillhör en studiecirkel. 1) Norrbottens -Kuriren grundades 1861. - Frisinnad. Se aven ake Karlsson sid. -25! Fritz ~ickter. Pseud. : Donald O. Fexer.

Ur UR ARGANGAR: ~orrbottens-~uriren. Ur gamla argångar hr friiii»<:ii iri~tl tlvii 3 Jziri. tillg$iij:lij! fiir rilliiiiiiilit~~eii, or11 kiinni4!t tvlt*~~.;ir-stii(it)ii<~n, tliir boksiiiiili~~~c~ii tills vitltrra fiirviirne, hk-l 1Hn cr11iillri.s fiiljriiide dngnr och tidt-r, ni!iiiligi*n: Miiii<l:i~:nr, Oiis(lrignr och Fre- iliij!iir, kl. 9--10 f, III., N~IIII~ I l i:;~l;tl!;~r, 'i'i~t~rstlt~~!~ir ot.11 IAr- iliij!ibr kl, c. 111, 'l'ill Iivrirjt* ]>S".!II>II ~t~e'triiiit~ c.11- il:rsl I ~ Iiittitl I Iivcirjc ~Riig ot.11 r[-- IIAIIII eiitliist. viilkiii~~l~i 11vi.tioi~i-r IAI\. IAliiifit~~~:t*i~ ltcth iitr t!j I~c-lti~lli~!~ Iiiiigrv iiii :\:ilta \,t,t.hor \il~tii ~i~~~*!it~tiic~iirtb:in li1l~~if1111l. ~*/II~~III:JII~*, ~t111i VIIIIvAitliii. rllt,c vixitr 1tiiI:iiilt ioi~tic.:lt.. Ii~!lli~l viti ~~lt~~~~t~ill~i~itlt~l id Ihi~tit l~iickt+i., as):vr fiiit~~ti~ii~l~irc~ii fiir Iiitis:- rt! t-111.1. 1~tt1~ii11~1~ lit1 iitt.siutn CI~III riilti)!l~~~t till 1h11 ilr fiirri"a~i{*l. 0111 I>ol< itf Jiii~i~~j~;ii.~~ Iiit ;:il-t.n <*litlr nklicl~tv, i~i*!<iittt~*i l~t~i(t,ti:~ viirelc* lit Ii'tii- ~,I~!~II~I.II, Vti~~t~~:l~t~~~I~c~~t*~i fiitt-r 1\11 litlitiiiiij:!;iiok, Iivcti~iiii ifinc-ii qvitt(.ric~. li~,ks:tiitjirt~~~.ri III-slhi fii iiiirvnri~ii~lt* tiv fiiijiiii(lt! n~~l~i*ic-ti: l. 1,iiqniri~: fik rolkt~t, 20 firj$ii}:r~r. 2. Sockt.~i-l1il)l'ot; ek, 12 fii~i!:"ir~i:cii.: 5. (st 6 it~tit~lt~il~~~ Niiti~rk~~tiiii~:Ii~:lc~~ fiir Follrct ocli 1,iirnii oin F"~tlo':in- :icii:i. 3. Fryxrlls I~criitlrlst~r ur Sv. Ilislorivn, 10 dcl;ii.. 4. Grulw, Cliiir;~ct~rsskil~lri~i~:i~r iir Tiislorieri och Sngnn, 3 dcliir. 5. Akcrlijclm,' Nyckcln till Bibeln. G. Nyckeln till Alnienackan. 7. Hnnstccn, Resa i Sibirien. 8. Irving, Christoler COlunibus. 9. Laestadii Journal. 10. Grube, Skildringar ur Naturen och Mcnniskolifvet i de fem verldsdelarne. 11. Berlin, Läsebok i Na- Yiir:tt.. 14. I~iiiirik Stiils S;ij<iivr. 2: IiiifIvii. 15. F'riLioh Sligii. 10. W~illin,' L)ii<it.ii(< l':iig<.i. 17. TcgtiQrs Axc.1. UR GAMLA ARGANGAR:! 'I'ill I~ilbl!otekarie Folkbibliot ok :t i Lule& har ilai~d nio sökande antagits fröken i:idseirna Johanssnn. Lönen 11tg5r med c U00 kr. pr Ar ocli tjanstgoringstide,: Yr fein timmar orn hvardagarne och Htta timmar on1 söndagar. l

---p- Oscar Steen Sr född 1889 i Ljusne, Halsingland. Fadern var maskinist i Ljusne. Oscar Steen har nio syskon. Han har varit bensinstationsförestandar e, förraasman och kontorsskrivare på en mekanisk verkstad i Ljusne. I sin ungdom var han kassör o~h~aiiiorres~ondent i Riksteatern. Han var även med och brdnade teateraftnar. Initiativtagare var tlgamlat' Sksdebanan. Oscar Steen var aktiv medlem i nykterhetsrörelsen IOGT samt medlem i Sveriges socialdemokr atiska arbetarpartis ungdomsr ör else. Biblioteksrörelsen i Ljusne startades i slutet på 1890 -talet. Oscar Steen började låna böcker på biblioteket som'tonåring. Detta bibliotek ägdes av nykterhetsrörelsen IOGT, som hette Logen nr 69 Morgonstjarnan Ungdomsförbundet Kraft och Vilja. Smeden Fredrik Qvarnström var bibliotekarie, d,är. Sedermera kom Oscar Steen att sköta om detta bibliotek fram till 1940 -talets slut. Biblioteket var fram till 1924 placerat i q odtemplarlogen i Ljusne,som kallades Kopphuset och Kulturladan. FrSn och med 1924 till 1945 var biblioteket inrymt i Folkets hus och från 1945 till 1956 i Ljusne - Ala gamla folkskola (Willborgska skolan). Ar 1945 blev biblioteket kommunalt. Ar 1956 fick biblioteket nya lokaler. Kopphuset ägdes av Ljusne -Woxna AB, och vicevärd var Godtemplarrörelsen. Kopphuset bestod av en stor samlings - lokal med tillhör ande serveringsrum. Servering2rummet biev bibliotekslokal. Rummet var cirka 14-1 6 m med en öppen spis för värmens skull. Böckerna stod i slutna hyllor, som endast bibliotekarien hade tillgång till. I och med flyttningen till Folkets hus 1924 f ör svann det slutna hyllsystemet. Kopphuset stod ensamt invid en skogsglänta. Huset omgavs av ett staket av bräder, som fungerade som betalningsspärr p% sommar en,da diverse festligheter anordnade s, till exempel cirkusföreställningar. På vintern hade man kulturella evene - mang i huset. På orten fanns på 1920-talet ett cafd,, dar ABF- biblioteket var placerat. I övrigt fanns två affärer, Ala handel och Ljusne handel. Ala handel ägdes av Bergviks Handels AB. Ljusne handel ägdes försf av Ljusne-Woxna AB och sedan av Ljusne Arbetar-es Handels Aktiebolag samt till sist av den nybildade konsumtionsföreninge,r. I Ljusne handels hus fanns också ett hotell p8 övre våningen.

Bibliotekets bokbestånd var år l924 4000 band. Bibliotekets öppettider var fr%n 1924 varje onsdag kval1 mellan 18.30-19.30 samt varje söndag eftermiddag mellan klockan 14.00-17.00. P3 söndagarna skulle biblioteket endast fungera som ett lasrum. Till och med ar 1930 fick man erlagga biide lane- och pliktavgifter. Därefter slopades lånezvgiften. Låneregistrering gjordes i lånejournalen,dar varje lsntagare skrev upp sitt namn och bibliotekarien noterade vilken bok eller vilka böcker man lånade. Bibliotekskatalogen var kronologisk. Sålede s registrerade s varje bok i kronologisk ordning. Facklitteratur och skönlitteratur blandades, och låntagarna hade därför svart att hitta i biblioteket. Bibliotekarien kände förstås till varje bok. B.okfickor började man att klistra i böckerna omkring 1920. Nar man ktipte böcker, var Biblioteksbladets recensioner, dags - tidning sr ecensionerna och förlagskatalogerna till stor hjälp. Böckerna köptes bland annat från Helins bokhandel i Bollnäs och Anderssons bokhandel i Söderhamn. På biblioteket fanns föruto öcker ave t'dskrifter som Biblioteksbladet, Svensk tidskrift "2P och Tiden n3. Verdandis småskrifter var mycket populara. Hemma hade Oscar Steen Söderh kraten 5,, Stockholms --Tidningen y ns -~uriren), Socialdemoch senare Dagens Nyheter. Bibliotekets inkomster fick man ge nom låneavgifter och plikt - avgifter. Biblioteket arrangerade aven soaráer och varcáer med sang och spel. I IOGT :s diskussionsklubb diskuterade man litteratur framför öppna spisen i Kopphuset. Böcker av Viktor Rydberg, August Strindberg, Selma Lagerlöf, Verner von ~ eidenst~m och Hjalmar Söderberg analyserades. Aktuella böcker diskuterades ofta. Föreläsnings verksamheten i Ljusne var livlig. Förelasare var bl. a. Carl Cederblad. Studiecirklarna inom för elasningsverksamheten leddes av kassör Tycho Wallin och kamrer Dahl. I och med fackföreningens bildande föddes en hunger av vetande För Oscar Steen har läsandet betytt enormt mycket. Livet hade varit fattigt, om inte tillgång till litteratur funnits. Viktor Rydbergseförfattarskap har betytt oerhört mycket för Oscar Steen.

1) Biblioteksbladet grundades 191 7, organ för Sveriges allmänna biblioteksf ör ening (SAB). 2) Svensk t idskrift grundades 191 1, konservativ. 3) Tiden grundade s 1906, socialdemokratiska partiets idborgan. 4) Söderhamns-Kuriren grundades 1895..l 906 frisinnad och 1934 socialdemokratisk Från och med 1967 Söderhamns - Häls ing e Kurir en. 5) Socialdemokraten grundades 1 885, kallades fran och med 1945 Morgon-Tidningen. Nedlagd 1958. 6) Stockholms - Tidningen grundades 1889, blev 1908 frisinnad, 1930 liberal, 1957 opolitisk och 1962 socialdemokratisk. Nedlagd 1966. Anslag på biblioteksdörren. Logen nr 69 Morgonstjarnan Ungdomsförbu~ldet Kraft och Viljas Bibliotek i Folkets hus, Ljusne. Biblioteket hålles Cpset för utlåning till allmänheten varje onsdag 6.30-7.30 em. Bokbestånd c:a 3000 band. Dar varldens förnämsta författare äro representerade. ~ Allmänheten uppmanas betänka skillnaden mellan en god bok och den moderna veckotidningen. Fria lån Styrelsen Biblioteket Bibliotekslokalen hålle s öppen som läsrum tills vidar e varje söndag klockan 2-5 em. Denna tid ej för barn. I

Arvid Stomsjö är född 1898 i N. Unnaryds socken, Småland. Han berättar, att ett sockenbibliotek inrättades dar 1872. Det var antagligen folkskollärare P. Gustafsson, som tog intiativet därtill. I ett protokoll från 1870 står att läsa, att man skulle låta en lista gå runt i socknen för att pejla intresset för ett bibliotek. Vidare skulle man anteck- na sie för bidrag. Biblioteket kom alltså till stånd. P. Gustafsson band " s jalv in de för sta böckerna. Boksamlingen förvarades i sockenstugan - med undantag för några %r under mitten av 1870-talet, da böckerna -- - - - -. - - - - -- --- förvarades i den danybyggda skolan. Arvid Stomsjö minns sockenbiblioteket sedan 1905. Han fick då följa med sina äldre bröder, när de skulle låna böcker. Dessutom bodde familjen granne med sockenstugan. Böckerna stod i öppna hyllor. På 20-talet flyttades de in i skåp, en åtgärd som motiverades av att sockenstugan uppläts för flera olika aktiviteter. Där fanns ca. 300 böcker. Biblioteket var öppet en halv timme efter gustjansten på söndagen. Folkskolläraren var föreståndare. Där kunde ibland vara 15-20 personer samtidigt, som alla ville låna böcker. Fem öre kostade det att låna en bok i tre veckor. Glömde man att lämna tillbaka boken i rätt tid, blev det två öre per bok i böter. Pi3 biblioteket fanns endast få fackböcker, inte ens jordbrukslitteratur. Till största delen var det skönlitter atur. Deckare köpte s in på 30-40 -talen. Sherlock Holmes lästes flitigt. Dar fanns också en enkel uppslagsbok och G. Bergs Lakar ebok. Biblioteket hade en biblioteksstyrelse. Böckerna köptes med hjalp av katalog. Ar 19 19 blev Arvid Stomsjös bror David Unmark bibliotekarie. Han var då folkskollärare och kantor i socknen. Biblioteket skötte han till år 1958, de första 20-30 åren helt utan ersattning. Arvid Stomsjö var själv aldrig verksam på biblioteksområdet. Han var i stället en intresserad låntagare. I hans hem fanns det en del böcker. De flesta syskonen, åtta till antalet, var intresserade av att läsa. Fadern läste inte så mycket. Modern däremot var mer intresserad av böcker. Hon var utbildad lärarinna och hade tjänstgjort 7-8 år, innan hon gifte sig. I hemmet fanns.jönköpings- ~ostenl), Aftonbladet med Brokiga ~lad2) och Elfsborgs läns tidning 3). Efter sex år i folkskolan var Arvid Stomsjö hemma på gården. Ekonomiska resurser för vidare utbildning för han s del fanns inte, då flera av hans äldre bröder fått fortsatta att studera. En vinterkur s 1917-1 8 på en folkhögskola blev det i alla fall efter mycket tjat. Arvid Stomsjö minns med vilken förtjusning han läste C. G. Starbacks historiska romaner och Topelius Faltskärns berättelser. Han Mnns också, att socknens auktionsförrättare på 191 0 -talet fick hem en låda böcker' då och då, och dessa böcker saldes sedan nagon kväll p3 auktion i kommunals alen. Några boktitlar kommer Arvid Stoms jö inte ihåg. Själv köpte han böcker i bokhandeln i Jönköping,bl. a. Frödings dikter 'och Grimbergs Svenska folkets underbar a öden.

På 1890-talet startades en Blåbandsförening i N. Unnaryd. Den hade en livlig verksamhet. Ar 1911 bildades en allmän studiecirkel, och den hade sina rötter i Blåbandsföreningen. ~nit'iativta~arna var Anna Oliv, syster med Josef Oliv, sedermera förste intendent vid dr A. Munthes stiftelse San Michele på Capri, och Arvid Stomsjös morbror Henning Engström. Man studerade det svenska språket och svensk litteratur. Studiecirkeln hade ingen religiös anknytning. Varje vecka träffades man och läste bl. a. Fröding,' Lagerlöf och Heidenstam. Ofta hade man höglasning. Studiecirkeln var aktiv in på 30 -talet. På 1910-talet kom också en godtemplarloge till stånd i N. Unnaryd. Den fick snart en egen studiecirkel. Där lästes Harry Blomberg och den generationens författare.fröding var också dar det stora namnet. Mest sysslade man med skönlitteratur. Mötena hölls i en skyttepaviljong. Medlemmarna kom till största delen från socknens norra del. Logens bibliotek, som startades i slutet av 1910-talet, var inrymt i ett privathem. Där fanns ca. 200 böcker. Det var ett bra bibliotek, tyckte Arvid Stomsjö. Bl. a. fanns lyrikböcker áv Ragnar Jändel. Allmänheten kunde också låna böcker där. Arvid Stomsjö var förstås med i den allmänna studiecirkeln, likasg Josef Oliv, född i N. Unnaryd. I cirkeln diskuterades ofta bibliotekets bokinköp. Studiecirkeln var litterärt radik.al. Man var intresserad av liberala idder. Ofta hade allmänna studiecirkeln och IOGT -cirkeln gemensamma möten, där man diskuterade aktuella ämnen. Den förste, som skaffade Nordisk Familjebok i socknenyvar Arvid Stomsjös morbror Henning Engström. Han var hemmansägare, och det var på 191 O-talet. Morbrodern hade varit oerhört intresserad av det frivilliga folkbildningsirbetet. Han var också en av initiativtagarna till studiecirkeln. Morbrodern var frisinnad. Han hade ca. 100 böcker i sitt hem. Josef Oliv, som i sin ungdom arbetade hos sin far som snickarlärling, gjorde ett bokskåp åt honom. Vid sin död 1944 hade morbrodern testamenterat all sin kvarlatenskap till sin hushållerska. Han var aldrig gift. Vad gällde böckerna så skulle biblioteksstyrelsen g3 igenom boksamlingen och ta vad den var intresserad av för bibliotekets rakning. Resten av böckerna fick hushållerskan behålla. 1) Jönköpings-Posten grundades 1865, moderat till 1935. 2) Aftonbladet (vanligen halv-veckouppl. med Brokiga Blad). 3) Elfsborgs lans tidning grundades 1892, liberal.

Erik Svenningsson är född 1913 i Stengårdshults församling, Sm3- land. Fadern var hemmansägare men hade i unga år tjänat som dräng på bruksgården Sparrholm. Dar hade patron Kleves söner och döttrar lånat honom böcker att läsa. 1909 köpte fadern en gård i Stengårdshult. Han var mycket intresserad av att läsa och köpte sina böcker på postorder. Någon i socknen gick omkring och tog upp order. D et kunde också händasatt han köpte någon bok i "stan". Fadern hade bl. a. J. O.Abergs historiska berättelser och "Waldenström s memoarer" 1). Man lånade också böck.sig emellan i bygden. Traktens tidning var Jönköpings -Posten--"ti. Erik Svenningsson gick 6 år i folkskolan och 6 veckor i fortsättnings - skolan. I skolan fanns inget bibliotek, men folkskolläraren, som hade en ovanligt stor boksámling, lånade någon gång ut en bok, när någon elev skulle skriva uppsats. Han ffslukade" samtliga böcker,s'om fanns i hemmet. 1925 startades det för sta biblioteket i Stengårdshult på iiitiativ av kyrkoherde Melin och kantor Iseberg. För att få tillräckliga ekonomiska resurser ordnade man en paketauktion. Biblioteket inrymdes i kommunalrummet. Böckerna stod i bokskåp med glasdörrar. Biblioteket var öppet en halvtimma efter gudstjänsten på söndagen. Så var det ända in på 50-talet. 1926 började Erik Svenningsson lana böcker. Den första bok, som han läste, var Heidenstams Karolinerna del 1. Han skrev noga upp alla böcker, som han lånade och läste. Under bibliotekets för sta år inför - skaffades 49 böcker från Diakonistyrelsens förlag. Där fanns bl. a. L. Runebergs Fänrik Ståls sägner och Selma Lagerlöf s Jerusalem. Vidare fanns religiösa böcker, norrlandsskildringar, folklivsskildringar och reseskildringar, bl. a. en rese skildring om Stanley. Deckare fanns inte. ~å.~on enstaka "Albertabok" (~lbert ng ström) köptes in. En bilteknisk bok fanns också. Under de för sta åren var det klockaren,som stod för utlåningen och skötseln av biblioteket. Sedan var det bönderna i trakten som tog vid. 1946 övertog Erik Svenningsson biblioteket och skötte det ett par tre år. Det fanns en biblio.teksstyrelse, som köpte in böckerna. Man gick då efter en bokkatalog och läste ibland bokrecen-sionerna i svenska Dagbladet. Böckerna levererades genom Bonnier s bokförmedling. Ibland köptes böckerna i bokhandeln i Jönköping. Alla böcker bands i biblioteksband. Man köpte också förlagsband fr ån Lindblads förlag, men dessa var inte så bra. Enstaka bokagenter kom också ibland. Omkring 400 böcker fanns på 40-talet. Donationer fick biblioteket också. En blivande svensk-amerikan dkankte Victor Hugos Samhällets olycksba~n. Under 40 -talet fanns också böcker av L. Strömberg, ~una3bch J. Oterdahl. Erik Svenningsson minns även den schweiziske prästen E. Zahns folklivs skildringar från Alperna. Av uppslagsböcker fanns det en läkarbok och en veterinärbok.

Redan innan biblioteket kom till, hade kantor Iseberg 191 4 startat en studiecirkel, som var aktiv några år. I början av 20-talet hade Hushallnings sällskapet en kur s i Stengårdshult. Erik Svennings son vet, att hans far deltog i denna kurs. På 30-talet fanns det i socknen en grupp människor, som läste mycket och lånade böcker sig emellan. I Kyrkliga Ungdomskretsen traffades man ocksil och pratade litteratur. 1938 startades en läsecirkel i des s regi. Man samlades då en gång i månaden och läste allt möjligt, bl. a. B. Nordhs romaner. overhuvudtaget var det många boklån under 30 -talet i förhållande till det ringa befolkningsunder - laget i socknen. Under 40-talet tog Erik Svenningsson initiativ till att man skulle ta hem ett par boklådor till biblioteket fran Jönköpings bibliotek. På det sättet fick man lite bättre statistik. 1951 blev biblioteket i Stengårdshult filialbibliotek i Södra Mo Kommun. 1) Antagligen Lektor P. Waldenström. Ett bibliografiskt samlingsverk om hans liv och verksamhet... Under red. av A. Ohldén. 1916-1920. 2) Jönköpings -Posten grundades 1865. Moderat till 1935. Därefter folkpartistisk. 3) Pseud. för Elisabeth Beskow.

Annie Svensson är född 1900 i Boden, Norrbotten. Fadern var järnvägsarbetar e och kom fr ån Småland. Han dog n ar Annie Svensson var fe Hon hade sex syskon. Man hade Norr - bottens-kurirenq) ::h Allers Familje- Journal hemma. Sagor - na i Aller s klippte hon ur och gjorde "böcker" av. Hon har dem fortfarande kvar. Syskonen lånade mycket på biblioteket i Boden, och hon lärde sig tidigt att läsa. Efter sexårig folkskola gick hon två år i fortsättningsskola. Hon utbildade sig till bokförare. Som l l -åring fick Annie Svens son Alfred Dalins Svensk vers, Psalmer, sånger och visor, Den blev mycket uppskattad. Hon har fortsatt att intressera sig för dikter och då mest av allt,erik Lindorm. Som l >&mg gick hon rr.ed i ungdomslogen och slutade där vid 15-ars ålder. Annie Svensson bodde från 1916-1918 i Piteå och kom sedan tillbaka till Boden 1918 och gick då med i odtemplarlogen. Dar var Annie Svensson med i en läsecirkeltdiskussionsklubb i litteratur. Cirkeln, som bestod av ett 20-tal medlemmar,köpte egna böcker för ett litet statsanslag. Böckerna sköttes av en medlem. Cirkelmedlemmarna reste även ut i byarna och höll föredrag och litterära högläsningar. IOGT höll också offentliga föreläsningar. Cirkeln gav också ut en tidning, som hette Eko,och den var Annie Svensson en tid ansvarig för. Annie Svensson har också gått på Axevallas folkhögskola!~å en studkledarkurs om 80 -talets litteratur. Ledare var Oskar 01s - son. Ar 1922 var Annie Svensson studieledare i IOGT. Annie Svensson läste på den tiden gärna Erik Lindorm, Viktoria Benedictsson, Ola Hansson, Selma Lagerlöf, Bo Bergman och Erik Axel Karlfeldt. Dikter tycker hon mycket om att läsa. Ar 1907 bildades Bodens biblioteksförening. Ar l91 2 hade Annie Svenssons syster hand om utlåningen där. Hon var- då endast 16 år. Biblioteket hade då ett bokbestand på 300 band med fack-, skön- och barnlitteratur. Det var öppet från 1 5-21. Det kostade 10-15 öre i månaden. tt låna. Dar fa s Norr - bottens -Kurir en, Nor r skensflamman 4 Såningsmannen3Tm. fl. tidningar och tidskrifter. Biblioteket bestod av två rum och ett särskilt läsrum. Annie Svenssons syster fick 65 kronor i kvartalet för sitt arbete. 1) Norrbottens -Kuriren grundades 1861. Frisinnad. 2 Axevallas folkhögskola, Axvall, grundad 1873. 31 Norr sken~flamrr~an grundad 1906. Socialdemokratisk. Från 1917 vänstersocialistisk. 4) Såningsmannen gr undad 1905.

Hugo Svensson föddes 1909 i Västergötland. 1926 flyttade han med föräldrarna till Ander storp i Småland. I hemmet fanns inte många böcker. Aftonbladet och Allers Familje- Journal prenumererade man ps. Hugo Svensson minns, hur han gick i spänning,innan dagstidningen hade kommit. Den lästes sedan från "pärm till parm". Vid jul köptes och lästes jultidningar och julböcker. Hugo Svensson salde aldrig s jälv jultidningar. 17 år gammal började han låna böcker på det nystartade folkbiblioteket,som då var inrymt i skolan. Skolans bibliotek fanns där också men i en särskild lokal. Bibliotekarie var folkskolläraren och kantorn Theodor Lidstrand. Han hade böckerna uppställda systematiskt, i sk%p med glasdörrar, vilka låstes upp 1-2 timmar en kväll i veckan. Hugo Svensson lånade psykologiböcker och andr a fackböcker, vilka kantor Lidstrand ansåg alldeles för svåra för honom. Lidstrand tyckte,att han i stället skulle läsa böcker av Leonard Strömberg. Hugo Svensson hade emellertid läst hans böcker som följetong i tidning en och tyckte inte det var någonting att läsa. Ibland köpte han böcker i närmaste stad,och Nor disk Familjebok köpte han på avbetalning. Hugo Svensson lånade också böcker på ABF:c bibliotek. Dar fanns det mer radikal litteratur och debattböcker. Biblioteksböckerna köpte Lidstr and i bokhandeln i Värnamo eller av kringresande bokagenter. Ibland kallade han på Hugo Svens son,nar han skulle besluta om bokinköp. Böckerna köptes med hjälp av kommunala anslag,,vilka biblioteket fått sedan sterten 1925. Det kostade ingenting att låna böcker, och några böter tog man inte. Dagstidningar fanns inte p3 biblioteket. 1938 blev Hugo Svens son för estandare för ABF -biblioteket, vi1 ket då var inrymt i Folkets hus liksom IOGT-biblioteket och fal biblioteket. Samtliga tre bibliotek rymdes i en enda lokal på 28 m?. Från år 1943 var Hugo Svensson bibliotekarie på alla tre biblioteken, och alla skulle skötas var för sig. Hugo Svensson arbetade för en sammanslagning av biblioteken, men inte förrän 1956 kom denna sammanslagning till stånd och då till största delen på grund av ekcnomisk: ka skäl. Mest konservativa när det gällde sammanslagning var IOGT-. medlemmarna, som var radda om sitt bokbestånd. IOGT hade emellertid inga pengar för egen del. Vid sammanslagningen hade ABF 816 böcker, IOGT 1281 böcker och folkbiblioteket ca.1100 böcker. Varje år fram till 1947 samlades bibliotekarierna till vidareutbildning biblioteket i Jönköping. Från detta bibliotek utgick också inspektionsresor till landsortsbiblioteken. Boklistor över inköpta böcker måste skrivas varje år, och dessa granskades sedan av Skolöverstyrelsen. Deckare inköptes inte förrän på 50 -talet. Böcker av Margit Söderholm var tveksamt. Albert Engström var det råaste som,fanns. Vilhelm Moberg lästes av unga flickor i smyg. Marx och Engels lästes a\ många p& den tiden. Hugo Svensson gick på kvällskurser och yrkeskurser och kom att arbeta på en snickerifabrik samtidigt med bibliotekssysslan, vilken

var oavlönad fram till 1942. Därefter erhöll han 75 kronor per år. Arvodet höjdes 1944 till 150 kronor. För vidareutbildning anordnades studiecirklar i ABF :s regi. Dar studerades bl. a. språk, matematik och bokföring. Hugo Svens son var aven ordförande i ABF en tid. Vidare fanns en för elasnings - förening,,var s föreläsningar var mycket populära. På 40 -talet bildades av några medlemmar från ABF och några medlemmar från IOGT en diskus sionsklubb, vilken fick namnet Aktiv. Den var mycket populär under några ar. Man tog upp aktuella de - battamnen till diskussion, på podium inför publik. Vem som helst fick yttra sig, och det kunde bli väldiga diskussioner, särskilt sedan också Missionskyrkan kom med på podiet. Hugo Svensson har alltid varit road av "att gå mellan gubbarna i böckerna".

Ernst Wahlgren är född 1901 i Småland. Efter 6-årig folkskola i Rydaholm, Småland, arbetade han som diversearbetare. Fadern var skomakare. Ar 1919 flyttade hela familjen Wahlgren till Gnosjö. Ernst Wahlgren lärde sig skomakaryrket av sin far och hade sedan en verkstad tillsammans med fadern fram till 1950. I hemmet läste man Värnamo- Tidningen A). Fadern köpte och läste religiös litteratur, bl. a. P. Waldenströms förklaringar. Närmaste bokhandel fanns i Värnamo. Ernst Wahlgren var den ende av de tre syskonen,som läste böcker. Han kommer ihåg, att många läste Jack London. För hans egen del blev det mest skönlitteratur. ar 1920 gick Ernst Wahlgren in i godtemplarlogen. Gnosjö-avdelningen hade bildats 1907. Omkring l91 0 fick logen sin första boksamling. I slutet av 20-talet började Ernst Wahlgren hjälpa till på logebiblioteket. Han hade alltid varit intresserad av böcker och blev sed;rmera också invald i bokkommittdn. IOGT-biblioteket fungerade - både som studiebibliotek och som bibliotek för allmänheten. Biblioteket var inrymt i IOGT-lokalen i skåp med glasdörrar. På slutet av 20-talet fanns ca 350 böcker. Boksamlingen växte emellertid, och vid slutet av 30-talet byggde man om läkt ar er^ i lokalen så, att den skulle kunna fungera som bibliotek med öppna hyllor. Två timmar i veckan var biblioteket öppet för utlåning. Pi vinterhalvåret kunde man också låna böcker två timmar söndag eftermiddag. Man fick be - hålla böckerna i 14 dagar, och med böter var nian inte så noga. I början av 30-talet tryckte man en katalog i 500 exemlpar av bibliotekets bokbestånd. Allmänheten hade nämligen svårt att hitta i biblioteket, då böckerna var ordnade i nummerföljd. Katalogen hölls sedan aktuell med supplement. Man hade mest skönlitteratur. Nå gra få deckare fanns. Uppslagsböcker saknades helt. Bokförlagen skickade ut kataloger, och man kunde beställa biblioteks - band direkt från förlagen. Ibland lämnades böckerna in till starkare inbindning i Värnamo. Biblioteket besöktes aldrig av bokagenter på 20- och 30-talen. Recensioner läste man i tidningarna. De \.ar sex man,som skstte och hade ansvar för biblioteket och bestämde,vad som skul1.e köpas in. Allmänheten kom också med förslag. Man ordnade fester och lotterier i IOGT-lokalen för att få in kontanter. Några gåvor fick man aldrig till biblioteket p& Ernst Wahlgrens tid. Enstaka rapporter över boklån och bokinköp gick in till 1OGT:s huvudkontor, men det var aldrig någor, som granskade bokinköpep. Allt arbete var frivilligt anda fram till 1950. Ernst Wahlgren var med i bibliotekskommitt8n fram till 40 -talets bör jan. Studiecirklarna inom IOGT sysslade mes t med skönlitteratur. Till IOGT-mötena läste man någon bok, och någon av studiemedlemmarna hade i uppdrag att göra ett sammandlag. hledlemmarna var uppdelade i kommittéer, och alla kände ansvar för programmen. E.rnst Wahlgren kommer t. ex. ihag, att det fanns er. man i trakten,som kunde läsa Frödings diktzr på värrrilarldsdialekt,trots att han var smålänning. Som studiecirkelarbete i IOGT hade man också amatör - teater. Ernst Wahlgren började spela teater 1922 och var med ett 10 -tal år. De var också ute och turnerade i trakten. 1

Gnosjö var ett litet samhälle på 20-talet. Av de cirka 500 invånarna var cirka 100 med i logen. På 20-talet startade Missionsförsamlingen ett litet bibliotek med religiös litteratur. ABF hade också ett bibliotek, som till största delen bestod av facklitteratur. En liten boksamling hade också Svenska landsbygdens studieförbund 2). Den var inrymd hos en privatper son. På 50 -talet sammanslogs samtliga bibliotek. Alla var överens om sammanslagningen. En fristående föreläsningsförening startade s på 1920 -talet. Den var aktiv till början av 50-talet. Föreläsningslokal hyrde man av IOGT, som hade den stör sta lokalen i Gnosjö. Under åren 1944-1 950 arbetade Ernst Wahlgren deltid på sjukkassan. 1950 slutade han helt som skomakare och började arbeta heltid på sjukkassan. Ernst Wahlgren pensionerades 1967. 1) Varname-Tidningen avläggare till Jönköpings-Posten från 1925. Moderat till 193 5, därefter folkpartistisk. 2) Svenska landsbygdens studieförbund (SLS) bildades 1930. En partipolitiskt neutral riksorganisation för bildningsverksamhet.

Jenny Wallgren är född 1892 i Nasberg, Norrbotten. Fadern var järnvägsarbetare, och familjen var bosatt i Näsber g, mellan Gällivare och Boden. Modern var lärarinna. I hemmet fanns tidningar och Ppcker. Bl. a. fanns en serie,som hette Vårt hems nobelbibliotek med bl. a. Sigrid Undset. Det var framförallt modern, som var angelägen om att barnen skulle läsa. Jenny Wallgren och hennes fyra syskon klippte ut romaner från söndagsbilagan ur Dagens Nyheter och sydde sedan ihop dem till "böcker It. Jenny Wallgren gick i sexårig folkskola dels i Bodenydels i Lakaträsk. I NCisberg fanns IOGT och en Blåbandsförening. Vid 11-1 2 års ålder var hon medlem i Blåbandsföreningen. Om där fanns någon boksamling,minns hon inte. Efter skolåldern gick Jenny Wallgren med i Verdandiföreningen,som också fanns i Näsberg. Att Jenny Wallgren skulle bli lärarinna.,hade hon bestämt sig för tidigt, och mella åren 1909 och 1912 gick hon på småskoleseminariet i Mur jek'). Detta var ett lappmarks seminarium, där man förband sig att undervisa i lappmarken i tre år efter avslutade studier. Det var en hård tid på seminariet. Förutom den vanliga undervisningen fick eleverna ha hanli om tvätt, städning och allehanda hushållsgörom~l. Den tid,som "blev över" så att säga, räckte nätt och jämt till för att läsa den litteratur,som ingick i kursen. För att gå på seminariet fick hon ett stipendium på 200 kronor/år, och hemmet stod för resten. I Murjek fanns vid den tiden ett litet bibliotek,men Jenny Wallgren hann aldrig besöka det. Sin första tjänst fick hon i Tjåmotis,och där undervisade hon 15 barn i samtliga klasser. Det sorr. fanns att tillgå i läsväg var dagstidningen, som kom två gånger i veckan. Under vintern var det ibland längre mellan gångerna. N%gra egna böcker hade Jenny Wallgrenamen för övrigt var det "fattigt" på litteratur. Två år stannade hon i Tjåmotis. Ar 1914 flyttade hon till Porjus, som då var ett nybyggar samhälle. $olk kom från alla håll i Sverige för att arbeta på kraftverket och levnadsomständigheterna var svåra i början. Järnvägsstráckan mellan *Porjus och Gällivare fick man åka på egen risk utan kostnad. Det fanns, tror Jenny Wallgren, ett litet bibliotek i Porjus, som kraftverket ekonomiskt stod för. Själv lånade hon inte där utan köpte sina böcker och då företrädesvis poesi men också Vilhelm Moberg och Moa Martinsson. Ivar Lo- Johansson skrev om en så sorglig tid,s3 honom ville hon inte gärna läsa. Ett Folkets hus byggdes i Porjus. Dar hölls ofta föreläsningar i olika ämnen, och Jenny Wallgren besökte dem oftasmen hon var inte intresserad av politik "och sånt". Hon var också medlem i en läsecirkel. Medlemmarna köpte själva böckerna. Jenny Wallgren minns bl. a., att hon köpte en bok om den danske biskopen Tornas Kingo 4. Författaren och titeln kan hon dock inte påminna sig.

p- - Ungefär 1926 fick skolan ett bokskåp bekostat av kommunen. Det placerades i lärarrummet. Några barnböcker fanns inte, utan det köpte Jenny Wallgr en s jälv. Hon ar fortfarande en ivrig boklasare men inte så flitig biblioteksbesökare. 1)Moderna - --- mästerverk- - U - Vart hems nobelbibliotek. 2) Småskoleseminariet pundades 1904. 3) Kraftverket i Porjus byggdes mellan åren 1910-1920. 4)Författaren skulle vara Kaj Munk. Kan ej belaggas.

Viktor Wikström är född 1907 i Byske socken, Västerbotten. Föräldrarna var småbrukare och stenhuggare. Han har sex syskon. Fram till och med ar 1947 arbetade han som, gruvarbetar e för att sedan arbeta som bibliotekarie. Viktor Wikström var aktiv medlem i Sveriges socialdemokratiska arbetarparti och deras ungdomsorganisation. Han var medlem i IOGT mellan åren 1927-1949, och sekreterare i ABF till och med 1949. Första kontakten med böcker fick Viktor Wikström i hemmet mycket. Man prenumererade bl. a. p% Folkets Troligen år 1916 startade några ungdomar, däribland två äldre bröder till Viktor Wikström, biblioteksverksamhet i Fällfor s kapellby, Västerbotten. Man samlade in pengar till en bokkassa. Avståndet till närmaste bokhandel var sex mil, och böckerna beställdes per post. Första rekvisitionen gick till Nutidens rvalet var gott med då populära författare som Patrick MacGill 8 och 0. Henry. Senare beställningar gick till andra förlag. Ett Malmö-förlag specialiserade sig på serier av vålds - böcker. Viktor Wikström kommer ihåg titlar som Kamparnas konung, där hjälten hette Jack Barr, och Nattens konung. Författaren till dessa två böcker hette MacConan Djckinsson. Böckerna var i fyra till sex delar och bjöd på otrolig spänning för en nio-åring. Några kolportageromaner fanns också. Efterhand avstannade denna verksamhet på grund av att bröderna kallades till militärtjanstgörin I Viktor V'kströms hem fanns tidskrifter som Stormklockan och Brand4\ 4) ar l920 började ett församlingsbibliotek, inhyst i skolan, sin verksamhet. En till orten nyanländ lärare förestod biblioteket. Med den respekt man hade för såväl ämbetet som personer, som beklädde det,rusade man in, sökte sig en bok och rusade lika snabbt ut igen. Vid första besöket utgjordes fangsten av Sven Lidmans bok Huset med de gamla fröknarna, som ingalunda fick nagon anhängare i Viktor Wikström. Ingen vägledning i form av samtal förekom, och efter ytterligare något försök " struntade han i den kommunala servicen". Ar l921 var Viktor Wikström utsattarpojke och bodde hos en bonde i Aby älvdal. Dar fanns ett ganska stort bibliotek tillhörande De Ungas örbund,som hade omkring 300-400 band. Författare som Runa? E. Zahn och Leonard Strömberg fanns samt en del fackböcker. Bonden, som också var f6r eståndare för biblioteket, läste flitigt,men någon annan låntagare besökte inte detta bibliotek.

., Mellan åren 1922 och 1925 var Viktor Wikström stenhuggare och bodde i barack. Någon gång skaffade man ett vandringsbibliotek från Folkbildningsförbundet med bl. a. fackböcker, som krävt en annan miljö för att kunna läsas. I juli 1925 åkte Viktor Wikström till den ödemark,s&n skulle förvandlas till Boliden. H%rt arbete, trångboddhet och andra hämmande faktorer hindrade inte,att ganska kvalificerade cirklar igångsattes,som sysslade med böcker. En hel studiesasong agnades enbart Upton Sinclair s Jimmi Higgins. Gruppen be stod av socialdemokrater, syndikalister, kilbommar och sillenare, och det ledde till lika invecklade som intressanta resonemang. ' - På 1930 -talet etablerade fackföreningen ett ABF - bibliotek. Biblioteket inrymdes i en "ratt så bra" lokal i Folkets hus. Där fick man disponera ett stort antal hyllor, ett bord och en stol. Bibliotekets tillväxt fick under stöd av Bolidens bolag med 250 kronor årligen, ett belopp som också Skellefteå kommun kunde presteri-. Gruvfogde Karls son skötte om ABF - biblioteket i Boliden mellan åren 1933-1935. Viktor Wikström skötte sedan detta bibliotek mellan åren 1936-1945. Bokbestandet var vid 1940-talets början 3500-4000 band. Biblioteket var öppet två timmar måndag, onsdag och lördag. Facktidskrifter som ~okstu~an~), ~iblioteksblade?! Reformatorn 8) och ~riel9)samt andra litterära tidskrifter fanns p3 biblioteket. Förelasningsförening och riksteaterförening fanns i Boliden vid den har tiden. Kyrkan hade eget bibliotek i Boliden. Ar- 1948 sökte Viktor Wikström och kom, in på biblioteksskolan. Efter den fick Viktor Wikström 1949 plats i Söderala kommunbibliotek med placering i Ljusne. Kommunaliseringen dar skedde 1945,och Viktor Wikströms företräderska Evy Olsson hade gjort 1 ett omfattande arbete att samrr.anföra 17 små och stora föreningsbibliotek till en enhet. Det blev 15 000-20 000 band. Viktor Wikström var bibliotekarie i Ljusne till och med våren 1973. Lokalerna vax vid starten dåliga. Därvidlag har skett omfattande ändringar. Genomsnittligen har inköpen i en kommun som Söderala uppgått till 3000 band per år.

- 55-1) Folkets Dagblad grundades 191 6 under namnet Politiken och upphörde 1940. Ar 191 8 vänster socialistisk, 1922 komm~.nistisk och 1939 socialistisk i il bom). 2) Pseud. för William Sidney Porter. 3) Stormklockan grundades 1908, socialdemokratisk. 4 Brand grundades 1898, ungsocialistisk. 5 1 Pseud. för Elisabeth Beskow. 6) Bokstugan grundades 191 7, ABF och 1OGT:s tidskrift. 7) Biblioteksbladet grundades l91 7, organ för Sveriges all-, mannz biblioteksför ening (SAB). 8) Reformatorn grundades 1888, 1OGT:s tidskrift. 9) Ariel grundades 1921, NTO:s tidskrift.

Sture Wilhelmsson ar född 191 2 i Rydal, Västergötland. Efter sexårig folkskola och fortsättningsskola bör jade Sture Wilhelms - son 1927 vid Rydals textilindustri. Han ar fortfarande verksam dar. Samtidigt har han varit bibliotekarie för ortens ABFbibliotek i nästan 30 år. Sture Wilhelmssons föräldrar var textilarbetare. Dä hans mor dog, när han var mycket liten, fick han flytta till en moster och morbror, dar han bodde under hela sin uppväxttid. I detta hem fanns inte många böcker. Såvitt han minns fanns bara b el, psalmbok, Arndts postilla och Fjellstedts predikningari! De prenumererade på AllersFamilje-Journal och Westgöten, en varannandagsupplaga av Borås Tidning. Första gången Sture Wilhelmsson kom i kontakt med ett bibliotek var i skolan. Där fanns kommunbiblioteket inhyst, kallat Rydals lånebibliotek. Det startade sin verksamhet någon gång i slutet av 1800-talet. Biblioteket sköttes av en lärare. Det var aldrig några ordnade öppettider, utan man fick kontakta vederbörande lärare, nar man ville låna. Såvitt han minns var det bara skolbarn,som lanade. Ar 1919 bildades den första studiecirkeln i Rydal i ABF:s regi. Tolv arbetare samlades då och beslutade att starta en cirkel i ämnet "skönlitteratur". Förste cirkelledare var Filip Boo, Rydal. Detta blev den för sta cirke1,som rapporterades till ABF:s centralbyrå i Stockholm. De böcker, som cirkeln då köpte in,blev grunden till det ABFbibliotek,som startades1 920. Biblioteket kallades för ABF:s studiecirkelbibliotek nr 386. Det var till en bör jan belaget i Rydals Bolags hus. Man hade ett rum till förfogande. Det iungerade både som utlånings -, sammanträdes - och cirkelmöteslokal. Biblioteket hölls öppet två timmar en gång; i ve ckan. En bibliotekskommitté tillsatte s, som be slutade vilka böcker som skulle köpas in. Bokbestdndet för sta arbetsåret uppgick till 23 volymer. 18 var inköpta genom ABF, tre inköpta på platsen,.och två hade man fått i gåva. Antalet låntagare var till en början ett 40-tal, och man fick betala fem öre per band och vecka vid lån av bibliotekets böcker. Lite senare försvann denna avgift. Bibliotekets inkomster var inte stora, och därför ökade bokbeståndet långsamt. Stat och landsting gav till en början 20 kronor vardera till bibliotekets verksamhet med en topp på 1930-talet med 50 till 100 kronor per år. Därefter blev bidragen från dem alltmer sporadiska.

Ar 1925 hade man 172 böcker. Antalet låntagare var då 28, och de lånade 150 böcker. 1934 hade bokbeståndet ökat till 31 5, och man hade 58 låntagare och 416 utlån. Ar 193 1 flyttade ABF-biblioteket till det nybyggda förenings - huset, ägt av Rydals arbetareförening. I och med flyttningen övergick man också från slutna till öppna hyllor. Populär a författare, var s verk ofta lånade s ut,var bland andr a följande : Agnes von Krusenstierna, Jack London, Upton Sinclair, Albert Viksten, Vilhelm Mober g, Helmut Kir st, Eyvind Johnson, Ivar Lo- Johansson, Jan Fridegård och Moa Martinsson, ABF -bibliotekets förste bibliotekarie var textilarbetaren Carl Albertsson. Han efterträddes 1922 av Sigvard Boo, 1924 av Ivar Arvidson, 1926 av Anders Hyss och 1927 av Fritiof Boo, alla textilarbetar e under tiden de tjänstgjor de vid biblioteket. Sture Wilhelmsson började låna i ABF-biblioteket i samband med att han anställdes vid Rydals textilindustri 1927. Ar 1933 blev han ABF-bibliotekets bibliotek arie. Det var samma år som kommunbiblioteket sammanslogs med ABF -biblioteket. Han skötte sedan två bibliotek samtidigt. 1958 upphörde ABF - bibliotekets verksamhet,och bokbeståndet uppgick i korr,munens ägo. Sture Wilhelms son förblev kommunbiblioteke ts bibliote - karie till 1961. Utlåningen skedde med hjälp av det S. k. Brownsystemet. män an1 änder sig då av en låntagarpåse,dar varje låntagares namn och adress antecknas. Bokkortet till varje utlanad bok förvaras i påsen, och låntagarpåsarna ordnas sedan alfabetiskt i en korttrall, Några tidskrifter inför skaffades också till biblioteket. 1922 bör - jade de med Biblioteksbladet, främst för bokrecensionernas skull skull. Så småningom prenumererade de på ~idenz), medan Sunt förnuft kom gratis från Skattebetalarnas förening. 1) Bibeln eller Den heliga skrift. De kanoniska böckerna enligt bibelkommissionens över sättning av år 19 12. Med förklaring - ar av P. Fjellstedt. Sthlm 1919. 2) Tidskrift för socialistisk kritik och politik, utg. i Sthlm seda? 1908 av socialdemokratiska arbetarepartiet.

Namn. Alder. Yrke. Föräldrarnas yrke och härkomst. Födelseort. Bostadsförhållanden. Barndom.' Uppväxt. Syskon. L Familjens, bostadsområdets, ortens, kamratgruppens sociala s tällning. / Var och när bildades ortens (bygdens) för sta lånebibliotek? 'L Vilka omständigheter och per soner skapade det? f -1 Bibliotekets bokbestånd. Religiös litter atur. Profan litteratur. Minns ni några boktitlar? Varifrån kom de ekonomiska medlen? Varifrån gjordes bokinköpen? Eventuella gavor och givare. Kostnadsfria eller avgiftsbelagda l%n?. Låne statistik (ev. l%ne journaler e. d. ). e)ppethållande. Vilka "ståndspersoner" intres serade sig för biblioteket? Kom det bokagenter till bygden? I så fall, vad bjöd de ut för litteratur? Kunde man l%na böcker av någon privatperson? Nar kom det första kommunala anslaget? Vilka namngivna bibliotekarier har funnits? Hur många och vilka böcker fanns i det egna hemmet? Vilka tidningar läste man?.. Fanns det annan programverksamhet t. ex. föreläsningar, diskus sionsklubbar, högläsning? Politiska föreningar s, nykterhetsrörelser s, andra folkrörelsers eller föreningars betydelse för biblioteket. Kyrkans, frikyrkans och skolans roll. Har man fortsatt att läsa, och vad har läsandet betytt?

LITTERATUR Bergman, Johan, Den svenska nykterhetsrörelsens historia. En över sikt. Sthlm 1 9 1 3. En bok om biblioteksforskning. Red. av Lars Furuland. Uppsala 1969. Folkbildningsförbundet och folkbildningen under 50 ar. Sthlm 1953. i Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Betankande och för slag. (SOU 1946368). Sthlm 1946. Heffler, Hugo, Arbetarnas bildningsförbund 191 2-1 962. Sthlm 1963. Hjelmqvist, Bengt, Det levande biblioteket. Lund 1958. Landelius, Carl, 1840-1850 -talets bildningscirklar och arbetar - föreningar i Sverige. Del 1-2. Sthlm 1936. Lantarbetaren och boken. Sthlm 1963. Nor d, Emil, Godtemplarorden och böckerna. Ur Godtemplarorden. Sthlm 1937. Palmgren, Valfrid, Förslag angående de åtgärder som från statens sida böra vidtagas för främjandet af det allmänna biblioteksvasendet i Sverige. Sthlm 191 1. Pahlman, Axel, & Sjölin, Walter, Arbetarföreningarna i Sverige 1850-1 900. Sthlm 1944. Svenska folkrörelser. Del 1. Sthlm 1936. Söderberg, Verner, Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkläsning. Sthlm 190 1. Tynell, Knut, Folkbiblioteken i Sverige. Sthlm 193 1. Wiberg, Albert, Sockenbibliotekens äldre historia. Ur Biblioteksbladet 1942, sid. 154-1 61. Aker stedt, Jonas, Den litterate arbetaren. Uppsala 1967.

REGISTER över författare, förelasar e, boktitlar, tidningar, tidskrifter samt dkabiblkstyper namnda av meddelarna. - ABF-bibliotek 15,20,22,30,47,50,54,56 Aftonbladet 47 Aftonbladet med Brokiga Blad 22 Aller s Familje -Journal 46,47, 56 Andersson, Dan 13,19 Arbetartidningen 32 Ariel 54 Arndt, J 56 Asklund, Erik 13 Av jord &r du komrr-en 13 Babels alvar 15 Ben Hur 15 Benedictsson, Viktoria 46 Berg, G 42 Bergegren, Hinke 15 Bergman, Bo 46 Biblioteksbladet 15,4lY, 54, 57 Björnsson, Björnstjerne 8 Blomberg, Erik 20 Blomberg, Harry 15,30,43 Blåbandsföreningen 36,43, 51 Bokstugan 54 Bolinder, Per 35 Borås Tidning 56 Brand 53 Buck, Pearl 11 Byfolket 15 Cederblad, Carl 22,40 Cooper, Fennimore l 1 Dagens Nyheter 40, 51 Dahlström, Kata 34 Dalin, Alfred 46 Degerman, Allan 25 Dickens, Charles 32 Dickinsson Mac Conan 53 Djungelboken 12 Doyle, Conan, se: Sherlock Holmes Dumas, Alexander 32 Elfsborgs lans tidning 42 Engels, Friedrich 47 Engström, Albert 44,47 Fangen, Roland 20 Fjellstedt, Peter 56 Flygare -Carl&, Emilie 36 Folkbibliotek 47 Folkets Dagblad 32,53 Fribytaren på aster sjön 13 d ride gard, Jan 11, 15,20, 57 Från Mandsjuriet till Oslofjorden 15 Fröding, Gustaf 13,21,30,42,49 Fällan 15 Fältskärns berattelser 42 Fänrik Stals sägner 15,44 För samlingsbibliotek 53

Giftas 17 Gorkij, Maxim 21 Grimberg, Carl 42 Gunnarsson, Karl l l Gösta Berlings saga 13 Hamsun, Knut 13,20 Hansson, Ola 46 Hedenvind-Eriks son, Gustav 12 Heidenstam, Verner von 13,40,43,44 Heine, Heinrich 32 Heller, Frank 11 Henry, O 53 ~immi Higgins 54 Hirdman, Gunnar 13 Hoel, Sigurd 20 Hugo, Victor 44 Huset med de gamla fröknarna 53 Ibsen, Henrik 8 IOGT-bibliotek 7,1l,l9,23,25,29,32,35,36,39,43,46,47,49 Jerusalem 13,44 Johannes, Per 13 Johansson, Adolf 33 Johnson, Eyvind 20, 57 Jämtlands Tidning 12 Jandel, Ragnar 15,43 Jönköpings -Posten 42,44 Dqs Kapital 32 Karlfeldt, Erik Axel 46 Karolinerna 13,44 Kellgren, Joseph 13 Kipling, Rudyar d 11,l 2 Kir st, Helmut 57 Kommunbibliotek 35,46 Kosackerna 12 Krusenstierna, Agnes von 11,15,57 Kämparnas konung 53 Karlek utan barn 15 Lagerlöf, Selma 13,15,33,40,43,44,46 Landets lågor 15 Landsvagsriddare p% romarvagen 30 Lantmannen 10 Larsson i By, Carl 12 Lax s son-kilian, Ander s 34 Lidman, Sven 53 Liebexath, Ebbe 30 Lilla Biblioteket 15 Lindorm, Erik 46 Lindström, Richard 22 Ljungberg, Einar 25 Ljus 10 Logen. 5455 Morgonvind av IOGT 12 Lo- Johansson, Ivar 11,20, 51,57 London, Jack 11,13,15,20,36,49, 57 Lindström, Aksel 33 Lundkvist, Artur 13

Stolpe, Herman 15 Stockholms -Tidningen 40 Stormklockan 32,53 Stor-Nils 15 Strindberg,August 8,17,19,40 Strömberg, Leonard 13,44,47,53 Studiekarnr aten 15, 19 Svarthavr e 30 Svensk Tidskrift 40 Svensk vers, Psalmer, sånger och visor 46. Svenska Dagbladet 44 Svenska folket genom tiderna 15 Svenska folkets underbara öden 42 Svenska landsbygdens studieförbund 50 Sveriges godtemplares ungdomsförbund 29,30 Såningsmannen 10,46 Söderberg, Hjalmar 40 Söderberg, Karl 21 Söderhamns-Kuriren 40 Söderholm, Margit 47 "Texas-Ljungberg" 25 Tiden, 40, 57 Tolstoj, Leo 11,12,32 Topelius, Zakarias 42 De tre musketörerna 32 Den trånga porten 15 Tysklands krav p3 kolonier 15 Under röda fanor 15 Undset, Sigrid 51 Waldenström, Paul 44,49 Vapensmeden 13 Wells, H.G 32 V e r dandif ör eningen 51 Verdandis srngskrifter 9,30,35,40 Verne, Jules 23 Westgöten 56 Viksten, Albert 15,33,57 Vårt hems nobelbibliotek 51 Värmlands Lans Tidning 30 Varnamo-Tidningen 49 Zahn, E. 44,53 Zola, Emile 15,32 Aberg, J.0 32,44 Ärliga svar på tysta frågor 15 25-öresboken 12,32

Moberg, B., Moldin, I., Mansson, K., & Nelson-Ebbens, K., Biblioteksminnen. En samling intervjuer. Specialarbete inom ämnet bibliotekskunskap vid biblioteksh-ogskolan. Borås, ht 1974. 63 s. Denna uppsats be står av 24 intervjuer fr ån Hälsingland, Jämt - land, Norrbotten, Småland och Vas ter götland. Meddelarna har alla varit aktiva inom folkbildningen på 1900 -talets för sta r hälft och har vid samtalen skildrat sina biblioteksupplevelser 1 och möten med litteraturen. I Arbetet visar vilken betydelse folkrörelserna och enskilda personer s insatser haft för biblioteksverksamhetens utveckling. Trots att intervjuerna ar gjorda på vitt skilda platser, ger de en likartad bild men med lokala variationer. För att få en viss enhetlighet har vi använt oss av en gemensam frågelista. En kort bibliotekshistorisk över sikt inleder intervjuerna. Intervjuerna.är gjorda vid personliga besök varen och sommaren 1974. I

BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2010