Strategi för Upplands-Bro kommuns näringslivsarbete



Relevanta dokument
Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun

Österåkers kommuns styrdokument

Näringslivsstrategi med tillhörande aktivitetsplan för Österåker

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Aktivitetsplan för näringslivsarbetet i Österåker 2018

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD

Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

Lokala företagsklimatet Skola, utbildning. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Lokala företagsklimatet Fastigheter. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Näringslivspolicy för Hällefors kommun

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Företagsklimatet i Karlskrona kommun 2017

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga

Näringslivspolitiskt program

Näringslivsplan för Trosa kommun

Företagsklimatet i Eda kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Plan för utveckling av besöksnäringen

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Näringslivsstrategi. Vision, mål, medel

Företagsklimatet i Svenljunga kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sotenäs kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Flens kommun 2017

TOMELILLA KOMMUN NÄRINGSLIVSPLAN

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Företagsetablering i Ronneby Kommun


Näringsliv och utveckling

Företagsklimatet i Nyköpings kommun 2017

Företagsklimatet i Eskilstuna kommun 2017

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

Företagsklimatet i Linköpings kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sjöbo kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Emmaboda kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun


Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka arbetstillfällen

Företagsklimatet i Strängnäs kommun 2017

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Näringslivsprogram Hylte kommun

Uppdatering av näringslivspolicy 30 KS

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

Näringslivsstrategi Strängnäs kommun

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Företagsklimatet i Industri 2019

Företagsklimatet i Härjedalens kommun 2016

Ärende 12. Näringslivsstrategi för Karlskoga kommun

Företagsklimatet i Information, inklusive IT 2019

Företagsklimatet i Tjänster till företag 2019

Företagsklimatet i Vård och omsorg 2019

Företagsklimatet i Bygg 2019

Företagsklimatet i Fastigheter 2019

Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017

Näringslivsstrategi för Mora

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Dialogmöten Näringslivsstrategi

Företagsklimatet i Kramfors kommun 2017

Avesta 2020 ANDERS FRIBERG/KOMMUNDIREKTÖR

Företagsklimatet i Västerviks kommun 2017

Företagsklimatet i Varbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2016

Företagsklimatet i Skövde kommun 2016

Företagsklimatet i Sundsvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Sollentuna kommun 2016

Företagsklimatet i Botkyrka kommun 2016

Företagsklimatet i Borlänge kommun 2016

Företagsklimatet i Karlstads kommun 2016

Företagsklimatet i Örnsköldsviks kommun 2016

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2016

Företagsklimatet i Södertälje kommun 2016

Företagsklimatet i Hässleholms kommun 2016

Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2017

Företagsklimatet i Växjö kommun 2017

Transkript:

Beslutad i Kommunstyrelsen 2004-01-28 Strategi för Upplands-Bro kommuns näringslivsarbete Förslag till beslut Förvaltningens bilagda förslag till näringslivsstrategi godkänns Ärendebeskrivning Upplands-Bro kommuns gällande strategi för sitt näringslivsarbete togs fram och beslutades av kommunfullmäktige 1995. I detta ärende redovisas näringslivsrådets förslag till ny näringslivsstrategi, utgångspunkter för och aktiviteter m a a denna. Arbetet med strategin har bedrivits i en av näringslivsrådet utsedd arbetsgrupp bestående av tre politiker och tre företagare. Kommunstyrelsens ordförande har också varit ordförande i arbetsgruppen, som kontinuerligt rapporterat sitt arbete till näringslivsrådet. Kommunstyrelseförvaltningens kommentarer Syfte Syftet med nya näringslivsstrategin är att utveckla Upplands-Bro som en levande kommun med många lokala, expanderande arbetsplatser få en dokumenterad långsiktig strategi samt en åtgärdsplan för kommunens arbete med näringslivsfrågor. precisera områden för intressegemenskap och samverkansmöjligheter mellan kommunen och företagare Definition/omfattning Med kommunens näringslivsarbete menas helheten av de kontakter som kommunen har med företagare, d v s kontakter i övergripande näringslivsfrågor, mark/lokalfrågor,

tillståndsfrågor, myndighetsutövning som exempelvis tillsyn enligt miljölagstiftning samt marknadsföring. Strategin omfattar samarbetskontakter även med företag som inte är etablerade i kommunen. Turismfrågor definieras av kommunen i huvudsak som en näringslivsfråga. Nuläge/förutsättningar Företagsamhet Antalet registrerade företag i Upplands-Bro är drygt 1200. En majoritet av dessa är emellertid vilande enmansföretag. I maj 2003 fanns i Upplands-Bro baserat på SCB;s uppgifter, ca 480 arbetsställen. Ca 100 av dessa utgjordes av offentligt drivna verksamheter. Antalet aktiva privata företag i kommunen är alltså något mindre än 400. En huvuddel av företagen, 62 procent, hade 1-4 anställda, 26 procent hade 5-19 anställda, 8 procent 20-99 anställda, 2 procent hade 100 anställda eller fler. Bland de största arbetsgivarna är exklusive Upplands-Bro kommun, Svea Livgarde och andra offentligt drivna verksamheter - Coop distribution och logistik, Fresenius Kabi, Tammsvik konferensanläggning, Lambertssons, Ragn-Sells, Skaltek och Megacon. Upplevelse- och besöksnäring är en relativt påtaglig del av kommunens näringsliv med bl a flera golfbanor (och flera nya planerade), hästsportanläggningar samt sju konferensanläggningar. De senare sysselsätter ca 150 anställda och har ca 100 000 gästdygn per år. 60 procent av arbetstillfällena i kommunen finns inom privat näringsliv, ffa inom tillverkning, handel och kommunikationer samt finansiell verksamhet/företagstjänster. 40 procent är anställda inom offentlig verksamhet. Jordbruk och skogsbruk erbjuder endast en procent av arbetstillfällena i kommunen. Fem företagsområden finns i kommunen; Brunna, Kungsängen E18, Skällsta, Jursta och Nygård. Kommunen - som relativt sett inte är någon stor markägare - arbetar kontinuerligt för att finna ny lämplig mark för företagsetableringar. Invånarna Av kommunens drygt 21 000 invånare är knappt 11 000 förvärvsarbetande, ungefär jämt fördelat på kvinnor och män. En tredjedel av dessa har arbete i den egna kommunen. Drygt 7000 pendlar ut för att arbeta i andra kommuner, varav de tre största med mycket god marginal till övriga - är Stockholm (3516), Järfälla (1271) och Solna (799).

6500 arbetar under dagtid i kommunen. Till dessa arbeten pendlar dagligen ca 3000 personer in till kommunen. Upplands-Bro har i jämförelse med övriga kommuner väst och norr om Stockholm, lägst andel bland befolkningen med eftergymnasial utbildning. Befolkningen i kommunen har samtidigt en mycket låg andel arbetslösa. Upplands-Bro som etableringsort Några positiva värden som lokaliseringsort för företag som kommunen kan ta fasta på är geografiskt läge; närheten till Stockholm och ett mycket centralt läge i ett regionalt/mälardals-perspektiv, en region som sett över en längre tid har haft högst tillväxt i landet. Jämfört med Stockholm har Upplands-Bro relativt lägre mark/lokalkostnader (dock ej byggkostnader) men fortfarande närhet till storstaden. För företagare utifrån landet är Upplands-Bro ett konkurrenskraftigt etableringsalternativ som ger närhet till såväl den regionala marknaden som till Stockholmsmarknaden. Upplands-Bro har i stort mycket goda kommunikationer genom pendeltågstrafik och goda vägförbindelser inåt Mälarregionen och till Stockholm (med reservation för de trafikproblem som Stockholmsregionen brottas med). Kommunen har också närheten till Arlanda och Bromma och därmed mycket goda inrikes-/utrikes flygförbindelser tillgång till kvalificerad arbetskraft från kommunen, som idag pendlar till sina arbeten i stort en välfungerande och i ökande grad utbyggd infrastruktur vad gäller it och telekommunikation. en välfungerande kommunal service vad gäller förskola, skola, etc en attraktiv boendemiljö med rika möjligheter till meningsfull fritid Faktorer som kan motverka etableringar är ffa brist på bostäder, en lägre andel högutbildade bland befolkningen än i regionen i stort, låg arbetslöshet lokalt och därmed rekryteringsproblem. När det gäller kommersiell service av olika slag ligger kommunen i skugga i förhållande till Järfälla/Barkarby och har ett för litet befolkningsunderlag för att locka till sig de stora affärskedjorna. Ett ytterligare hinder för nyetableringar kan också vara att kommunen är anonym och dess värden dåligt kända, även i Stockholmsregionen.

Enkätundersökning av företagens förväntningar på kommunens näringslivsarbete Som en del i Upplands-Bro kommuns arbete med att ta fram en ny strategi för hur man ska arbeta med näringslivsfrågor har marknadsundersökningsföretaget Markör genomfört en enkätundersökning riktad mot kommunens företagare under våren 2003. Totalt 364 företagare ombads besvara en enkät där de skulle ange hur viktigt det är för kommunen att arbeta med olika faktorer. 216 företagare besvarade enkäten vilket ger en svarsprocent på 60,5 procent. Summering av rapporten Skapa nya arbetstillfällen Den fråga i undersökningen som flest respondenter (81 procent) ser som mycket viktig är att Upplands-Bro kommun måste arbeta för att locka nya företag till kommunen så att nya arbetstillfällen skapas och folk slipper pendla till andra ställen. Två tredjedelar (67 procent) tror också att man genom att locka till sig större tillverkande företag till kommunen kan generera jobb för kommunens mindre företag. Bra information Ytterligare ett viktigt område är information, såväl övergripande som detaljerad. Exempelvis menar sex av tio att det är mycket viktigt att kommunen informerar om förändringar av områden, byggplaner, nyetableringar etc. Ungefär lika många lyfter fram vikten av att kommunen talar om vad de kan hjälpa företagare med och vad de kan erbjuda. Man ser det också som viktigt att kommunen stöttar och informerar nyföretagare. Bra bemötande De frågor som hamnar överst handlar i hög grad om bemötande. Företagarna förväntar sig att mötas av en positiv attityd och få god service från kommunen. Vidare ser de det som viktigt att kommunen visar intresse för företagarna och att den är öppen för förslag från dem. Reflektioner

Det övergripande intrycket av företagarnas svar på enkäten är att de framför allt efterfrågar åtgärder som skapar bättre förutsättningar för företagare. Förbättrad närservice, hjälp med att hitta bostäder och lokaler samt insatser för att locka fler nya företag till kommunen och se till att det finns väl fungerande kommunikationer är exempel på hårda värden som anses viktiga. Viktiga är också de mer mjuka värdena som positivt bemötande, god service och att känna ett positivt intresse från kommunen något som är nog så viktigt för att skapa goda förutsättningar. Uppföljning/utvärdering Uppföljning av strategin görs genom samlade analyser av befintlig statistik i både kvantitativt och kvalitativt avseende. Stöd i detta arbete är statistik om nyetablering av företag, antal konkurser, utveckling av antal lokala arbetstillfällen och indikatorer som SNS rankning av näringslivsklimatet i landets kommuner, Stockholms handelskammares undersökning av näringslivsarbete i Stockholms läns kommuner, m m. I den del som avser samverkan med näringsliv redovisas som exempel antal besök på frukostmöten och utvärderingar av dessas innehåll. Eventuella gemensamma marknadsföringsinsatser i media utvärderas enligt vad som är gängse vid sådana aktiviteter. En beskrivning av i vilken mån strategin har följts och vilka aktiviteter som genomförts redovisas årligen i samband med kommunens årsredovisning. Rapportering och uppföljning av redovisning görs i kommunens näringslivsråd. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Stellan Folkesson Kommundirektör Björn Strååt Avdelningschef

Näringslivsstrategi Övergripande mål för kommunens näringslivsarbete Kommunen ska vara känd som en näringslivsvänlig kommun med livskraftiga och expanderande företag Kommunen ska genom en offensiv näringslivspolitik skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen genom att redan etablerade företag expanderar och nya företag etablerar sig i kommunen. Kommunens näringslivsarbete ska ske i dialog med det lokala näringslivet Kommunens näringslivsutveckling ska ske utifrån kommunens översiktsplanering och med beaktande av kommunens natur- och miljövärden. Strategi Infrastruktur Kommunen verkar för en kontinuerlig utveckling av infrastruktur bostäder, vägar, kommunikationer, informationsteknik, m m - som skapar bra förutsättningar för lokalt företagande. Aktiviteter Boende Kommunen arbetar aktivt för nya bostäder med olika upplåtelseformer. Nybyggnationsprojekt och kommunens prioritering av dessa redovisas i samband med kommunens budget. Kommunen ska verka för att dess två centra Bro och Kungsängens centrum stärks för att möjliggöra ett större utbud av kommersiell och offentlig service. Huvudsakligen kan kommunen påverka detta genom tillskapande av nya bostäder och därmed ökat befolkningsunderlag.

Kommunikationer. Kommunen ska vara pådrivande för att skapa bättre trafiklösningar inom Upplands-Bro kommun. Angelägna frågor är bl a en ny påfart från Kockbacka-området till E18 påfart på E18 från Kungsängen mot Enköpingshållet förbättrad kollektivtrafik ffa vad gäller busstrafik inom kommunen förbättring av trafiksituation vid leden Rotebro Stäket belysning längs med E18 bullerskydd utmed E18 informationsteknik verka för utbyggnad av it till en god standard för de företag som verkar i kommunen (se Upplands-Bro kommuns it-infrastrukturutredning) Etablering, mark och lokaler Kommunen erbjuder lämplig planlagd mark och arbetar för att tillgodose behov av nya arbetsplatsområden. Kommunen förmedlar information även vad gäller ej kommunägd mark samt egna och i möjlig mån - externa lediga lokaler. Kommunen har en tydlig kontaktperson i frågor om etablering respektive mark/lokaler. Aktiviteter kontinuerligt följa och tillgodose behov av företagsområden erbjuda lättillgänglig och heltäckande information på kommunens hemsida om vilka objekt som finns

första kontakten med kommunen är viktig. Företagsetableringar, större markförsäljningar, etc är den näringslivsfråga där en direktkontakt med personer i högsta beslutande ställning är befogad. kommunen tar vid behov initiativ till fastighetsägarträffar för ömsesidigt informationsutbyte mellan fastighetsägare och kommun. Prioritering vad gäller företagsetablering Det finns inte skäl att på förhand göra bedömningar av vilka branscher som är mest intressanta att locka till kommunen. Snarare kan det vara en styrka med ett varierat näringsliv. Kommunen välkomnar seriösa företag. Särskilt intressant företagsamhet, sett ur kommuninnevånarnas perspektiv, kan dock vara turism-/besöks-/upplevelsenäring eftersom detta ofta kan medföra ett utbud som kan komma även boende i kommunen till del och ger ett uppmärksamhetsvärde åt kommunen. Här finns goda framtidsutsikter samtidigt som kommunen har goda förutsättningar. Även detaljhandel riktad mot kommuninnevånarna är intressant för att förbättra utbudet av lokal kommersiell service. Samverkan med näringslivet Basen i kommunens näringslivsarbete är att medverka till ett näringslivsklimat som uppfattas som positivt av befintliga företagare i kommunen. Utifrån detta kan skapas en grund för att locka nyföretagande till kommunen. Kommunen ska i sina kontakter upplevas som kompetent och korrekt, med en hög servicenivå, flexibilitet och samarbetsvilja inom ramen för den lagstiftning som reglerar kommunens arbete. Företagare ska ha kontinuerlig tillgång till aktuell och näringslivs-specifik information som är viktig för deras verksamhet Kommunen ska ha en aktiv roll i näringslivsarbete på såväl lokal som regional nivå

Aktiviteter en näringslivsansvarig tjänsteman inrättas med uppgift att utifrån ett näringslivsperspektiv samordna kommunens kontakter, bemötande, information, m m, i mark/lokal/näringslivsfrågor. Denne får en lotsfunktion för personer som ringer kommunen i frågor som rör företagande och ska kunna svara för rådgivning till småföretagare och nyföretagare. kommunen genomför frukostmöten för företagare innehållande - information om beslut, planer, lagstiftning, etc inom kommunen som berör företagare. - inhämtande av synpunkter och önskemål gentemot kommunen Övervägas kan också att ha branschvisa träffar för ömsesidig information, exempelvis vad gäller konferensanläggningar i kommunen en webb för näringslivsfrågor utvecklas innehållande bl a - nyhetsblad via e-post från kommunens hemsida - samlad kommunal information som är av intresse för företagare på en plats ledig mark/lokaler, kommunala beslut som berör företagare, byggplaner, översiktsplanering, etc. - tydlig beskrivning av stöd och service som kommunen kan erbjuda företagare men också av kommunens roll som myndighetsutövare och tillståndsgivare gentemot näringslivet. - omvärldsbevakning; exempelvis kring EU-bidrag, olika möten och konferenser, lagstiftning, etc kommunen tar fram tydliga kvalitetsindikatorer över de insatser som görs i förhållande till företagare, exempelvis handläggningstider för tillstånds-, plan- och andra ärenden, tydliga och samlade beskrivningar av avgifter i samband med kommunens myndighetsutövande, etc

kommunen medverkar aktivt i sammanhang där näringslivsfrågor förekommer, såsom Business arena Stockholm, Mälardalsrådet, Regionplanekontoret, Stockholms handelskammare m fl Marknadsföring Kommunen och dess värden inte minst vad gäller livskvalitet i boende och fritid ska marknadsföras och offensiva satsningar krävs för att sätta kommunen på kartan. Målet är att kommunen ska vara känd som en attraktiv kommun för boende, företagande, rekreation och friluftsliv. Marknadsföring är ett typiskt område där man finner gemensamma intressen och samverkansmöjligheter mellan kommun och företagare och samverkan kan här ge en avsevärt högre genomslagskraft än enskilda initiativ. Aktiviteter medverkan på Business Arena Stockholms hemsida; engelskspråkig information pröva möjligheter till samverkan mellan kommun och företagare om marknadsföring av Upplands-Bro kommun vad gäller kommunens kvaliteter som boende- och etableringsort, aktuella projekt, etc. Kommunens näringslivsråd är ett lämpligt forum för dialog i dessa frågor. kontinuerligt arbeta för att i olika sammanhang i media, mässor, etc - kommunicera kommunens kvaliteter översyn av skyltning i kommunen