Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1
Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen och Tandvårdslagen sedan 1 juli 2006. Ställer krav på vårdgivarna att ha tillgång till vårdhygienisk expertis, bra lokaler och utrustning, utbildning i vårdhygien. Goda hygieniska principer = basala hygienrutiner. SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården 2014-08-30 2
Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 3
Smittvägar Kontaktsmitta Direkt från den som är smittad. STI, hudinfektioner. Indirekt via kontaminerade händer, kläder, föremål. Normalflora, tarmflora, sårbakterier, tarminfektioner. 2014-08-30 4
Smittvägar Droppsmitta Hosta, nysning, kräkning ger droppar som når ögon/nässlemhinna inom en armslängds avstånd. Calici, luftvägsinfektioner, influensa. Luftburen smitta Intorkade droppkärnor från luftvägarna som sprids till luften och inhaleras. Varicella, influensa, tuberkulos. Hudpartiklar som sprids till luften vid stora sår- och hudinfektioner och vid skakning av textilier. Staph aureus, Β-hemolytiska streptokocker, Pseudomonas aeruginosa. 2014-08-30 5
Luftburna partiklar Vi avger 10 4 hudpartiklar/minut när vi går. 10 % är bakteriebärande. Från varje hudfrisk individ sprids 1.000-8.000 bakteriebärande partiklar/minut. Hudpartiklarnas storlek 5-60µ. (Bakterier 3-5µ) (Virus ~ 0,3µ) 2014-08-30 6
Smittvägar Tarmsmitta Smittämnen som utsöndras med tarminnehållet, når munnen via händer, livsmedel, vatten. Calici, salmonella, shigella, hepatit A, campylobacter. Blodsmitta Smitta överförs via blod/blodprodukter/kroppsvätskor in i blod/kroppsvätskor hos en annan person. Hepatit B, hepatit C, HIV. 2014-08-30 7
Smittvägar Vatten- och livsmedelsburen matförgiftning toxiner av staf. aureus, clostridium perfringens mm magsjuka salmonella, campylobacter, calici vattenburet legionella, pseudomonas, e-coli 2014-08-30 8
Har du tänkt på. Ett bensår En kräkning En portion kvällsmat Och du har ditt finger med i allt!!!! Vanligaste smittvägar: kontaktsmitta via personalens händer 2014-08-30 9
Hygienarbete Måste bygga på stabil grund och hög evidens. Högsta grad av evidens (evidens 1A): handdesinfektion skyddsrock/plastförkläde Från Att förebygga vårdrelaterade infektioner, ett kunskapsunderlag Socialstyrelsen 2006 2014-08-30 10
Basala hygienrutiner Skall tillämpas i all vård och behandling av samtliga patienter/vårdtagare oavsett diagnos och vårdgivare. /Socialstyrelsen Att förebygga infektioner i vården 2014-08-30 11
Basala hygienrutiner Minska de fysiska möjligheterna för mikroorganismer att spridas till annan mottaglig person. Ska användas i alla situationer där man vill förebygga smitta, känd eller okänd. Den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. 2014-08-30 12
Basala hygienrutiner Handhygien Handskar Plastförkläde/skyddsrock Desinfektera ytor och föremål 2014-08-30 13
SOSFS 2007:19 1 Gäller hälso- och sjukvårdspersonal vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patient 1. Arbetskläderna ska ha korta ärmar. 2. Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller vid behov oftare. 3. Händerna och underarmarna ska vara fria från armbandsur och smycken. 4. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter varje direktkontakt med patient. 5. Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. 2014-08-30 14
SOSFS 2007:19 6. Händerna ska, om de är synligt smutsiga, tvättas med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras. 7. Vid vård av en patient med gastroenterit ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion. 8. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras. 9. Ett engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. 10. Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. 11. Skyddshandskarna ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment. 2014-08-30 15
Desinfektera händerna Direkt före och efter patientkontakt. Direkt före rent och efter orent arbete. Före och efter användning av handskar. 2014-08-30 16
Handhygien Reducera den tillfälliga (transienta) bakteriefloran - handdesinfektion Ta bort den tillfälliga och minskar den permanenta (residenta) bakteriefloran preoperativa handdesinfektion Ta bort smuts - tvål och vatten 2014-08-30 17
Handhygien Tvål och vatten när händerna känns eller ser smutsiga ut och vid gastroenterit. Inget nagellack, smycken, konstgjorda naglar eller nagelsmycken på händer och underarmar. Inga handskenor, stödstrumpa på händer och underarmar. Skydda händerna med handskar vid kontakt med kroppsvätskor för att inte överskrida handspritens effekt. Massera in spriten överallt på händer och en bit upp på underarmar glöm inte fingertoppar och tummar. Händerna måste vara torra när handspriten masseras in. 2014-08-30 18
Effekt av tvål och handsprit Tvåltvätt i 2 min minskar antalet bakterier ca 1.000 ggr. Alkoholdesinfektion i tillräcklig mängd (minst 2 ml), minskar floran ca 10.000 ggr. 2014-08-30 19
Effekt av tvål och handsprit 0 100 000 100 200 000 200 300 000 700 400 000 800 500 000 900 Antal bakterier 600 1 000 700 000 800 000 900 000 1 000 000 Innan tvätt Tvätt med tvål Handsprit 2014-08-30 20
Effekten av personalens handtvätt Effektivt tvättat av alla Effektivt tvättat av 84% Effektivt tvättat av 32% Effektivt tvättat av 44 % 2014-08-30 21
I vårdarbete är handhygien A och O Under ringen I ett trasigt nagelband Under en nagel Lika många bakterier som invånare i: Sverige Europa Hela världen Ann-Mari Gustavsson 2014-08-30 22 Smittskydd Karlstad
Handspritstudie LIV 2005 Förstudie I smyg mättes spritåtgång under ett dygn. Studie Efter information och övervakning för att uppnå optimal användning av handsprit mättes spritåtgång under ett dygn. 4 avdelningar i LiV deltog Förbrukningen ökade 350 % (60-600 %) 2014-08-30 23
Arbetsdräkten Ska vara kortärmad. Byts dagligen och vid behov. Läkarrock, värmerock, kofta mm tas av innan vårdarbete. Inga långa t-shirts under arbetsdräkten. Ska bevaras ren. Tänk på att arbetsdräkten är hudens närmaste skydd. 2014-08-30 24
Arbetsdräkt Även fickorna ska bevaras rena! Stoppa inte ner en behandskad hand i fickan. Telefonen! Föremål som ska användas vid rena ingrepp får inte förvaras i fickor t ex peang, sax som används vid förbandsbyte, hantering av CVK. 2014-08-30 25
Skyddsrock Reduktion av bakteriespridning mellan patient och personalens arbetskläder vid användning av skyddsrock. Från patient till personalens arbetskläder 25x Från personalens arbetskläder till patient 4x Från patient till patient via arbetskläder 100X Källa: A. Hambraeus, Transfer of Staph aureus via nurses uniform, 1973 2014-08-30 26
Plastförkläde Ska användas som första alternativ för att skydda arbetsdräkten. Minskar kontaminering av arbetsdräkten. Ska användas vid kontakt med eller risk för stänk av kroppsvätskor och vid direkt kroppskontakt med patient eller patientens säng. Ska användas vid vått arbete. 2014-08-30 27
Skyddsrock textil Minskar den klädburna smittan. Ska användas vid kontakt med eller risk för stänk av kroppsvätskor och vid direkt kroppskontakt med patient eller patientens säng. Ska bytas dagligen, omgående om den blivit våt. Ska vara patientbunden. 2014-08-30 28
Handskar Vid kontakt med kroppsvätskor. Får ej användas omväxlande mellan rena/orena arbetsmoment t ex sugning av patient i samband med morgontoalett. Får ej desinfekteras. Skyddar händerna mot kemikalier. Välj rätt handske. Minskar risken för blodsmitta vid stickskada. Tar bort 46-86% av blodet. Ersätter ej handtvätt eller handdesinfektion. 2014-08-30 29
Handskar när? Hjälp med personlig hygien. Hjälp vid toalettbesök. Omläggning av sår. Byte av kateterpåse. Torka upp spill (kroppsvätskor och annat). 2014-08-30 30
Handskar - inte? Hjälp med kläder. Hjälp med matning. Aldrig när man tar produkter ur förråd. Inte ha kvar handskarna av slentrian efter t ex morgontvätten. 2014-08-30 31
Handskar Ankfötter Vinyl Nitril Kloropren Latex Polyeten-plast PVC-plast syntetiskt gummi osterila syntetiskt gummi sterila (för latexallergiker) naturgummi 2014-08-30 32
Tvättstuga Om man måste tvätta kläder på avdelningen ska det finnas en tvättstuga. Stor risk för smittspridning via tvättstugan. Viktigt att ha ordning i tvättstugan. Skilja mellan oren och ren sida. Ej använda tvättstugan som förråd. Ha plastförkläde, handskar och handsprit uppsatt på väggen. 2014-08-30 33
Tvättstugan Tvätta var patients kläder för sig. Plastförkläde och handskar vid hantering av smutstvätt. Handsprit innan urplockning av rena kläder. Använd torktumlare eller torkskåp till så mycket som möjligt. Plocka bort den rena tvätten. Avtorkning av ytor efter färdig tvättning. 2014-08-30 34
Golv Golv är alltid att betrakta som kontaminerat oavsett hur noga det är städat. Föremål som faller på golvet ska rengöras, bytas eller kasseras t ex kudde, förband. Patienterna bör alltid ha skor/tofflor på fötterna. 2014-08-30 35
Riskfaktorer för spridning Rinnande eller vätskande kroppsvätskor: Diarré. Infarter, drän. Sår - vätskande, såsand,e - sår på fötterna. Inflammerade/infekterade/fjällande eksem. 2014-08-30 36
Sjukdomar o enkelrum Misstänkt/säkerställd VRE. Misstänkt/säkerställd MRSA. Vissa fall av ESBL. Erysipelas de två första dygnen. Influensa. Patienter med rinnande kroppsvätskor. Magsjuka/akut insättande diarré. 2014-08-30 37