PROJEKT "JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL" SSI P 658.91, dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P 472.88 OCh P 583.90)



Relevanta dokument
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Gränsvärdet Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Utnyttja restkvävet i marken

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.

Slamspridning på åkermark

kadmium i avloppsslam

Tillståndet av Radioaktivt Caesium i ett Nordligt Skogsekosystem.

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Slamtillförsel på åkermark

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

CESIUMPLAN för Gävle kommun

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

12 Jordbrukets miljöpåverkan

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga

Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö. Anna-Lisa Mårtensson. Examensarbete Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Institutionen för mark och miljö

Slamspridning på Åkermark

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Motion 1983/84:677. Ä ven skogs- och jordbrukets andel i försurningsproblematiken

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

Slamspridning på åkermark

PM Strategin för växtskyddsmedel

Anvanding av bentonit och zeolit som cesiumbindare i foder till ren - erfarenheter fran Sverige

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Slamspridning på åkermark

Grundvatten på Observationsfält Version 1:3:

2014 års energitorvproduktion och koncessionsläget

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Sammanfattning. Inledning

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata

Institutionen för mark och miljö

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Patienters tillgång till psykologer

Grundvatten på Observationsfält Version 1:

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Europeiska unionens officiella tidning

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Stockholms läns livsmedelsstrategi

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Centre for Research Ethics & Bioethics

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Det här gäller för träda och vall 2017

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HALTEN AV STRONTIUM-90 I MEJERIMJÖLK J7BBI BASRAPPOBT FBÅI

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland.

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Ärende nr 10 Bilaga VON 2015/102/2. Ensamkommande barn. 25 november 2015

Nytt från Naturvårdsverket

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

BESLUT 1(5) UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

EU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Miljögifter i sediment

Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen

Europeiska unionens officiella tidning

Beslut för gymnasieskola

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi,

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Innehåll i Fortes återrapporteringsformulär vad ska redovisas?

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum Årjängs kommun

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Lennart Stenflo MINNEN FRÅN SOVJETUNIONEN

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Transkript:

: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Institutionen för radioekologi 5- PROJEKT "JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL" SSI P 658.91, dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P 472.88 OCh P 583.90) REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN 1991-92 INOM PROJEKTET vid INSTITUTIONEN FÖR RADIOEKOLOGI Sveriges lantbruksuniversitet Box 7031 750 07 UPPSALA (punkterna 1-12 refererar till insänt förslag till forskningsprogram per 910806) Postedress Box 7031 75007 UPPSALA Besöksadress Klinikcentrum Ultuna Telefon 013-671000

VERKSAMHETEN INOM OLIKA PROJEKTDELAR 1. Provtagning av mark och grödor överföringen av radiocesium från åkermark till i första hand vallgrödor på ett antal fasta provtagningsplatser (pegelytor) inom Västernorrlands, Gävleborgs och Jämtlands län har programenligt genomförts under fältsäsongerna 1991 och 1992. Antalet provplatser med avseende på vallgrödorna var följande: 1991 1992 X-län 12 st (2 skördar) 10 st (2 skördar) Y-län 40 " (2 " ) 16 " (1 skörd) Z-län 12 " (2» ) 10» (2 skördar) Provmaterialet från 1991 har analyserats med avseende på radiocesium, kalium och kalcium och resultaten är f.n. föremål för bearbetning och databehandling. 1992 års prover är under beredning för kemisk och radiometrisk analys. 2 Fältförsök med kaliumgödsling mm Inverkan av kaliumgödsling, kalkning och zeolittillförsel på jordbruksgrödors upptag av radiocesium har under 1991 undersökts vidare i sex av de ursprungligen 14 fältförsök som startades 1987 på olika marktyper inom nedfallsområdet. Tre av försöken avvecklades i och med slutskörden 1991, medan de tre övriga har drivits vidare även under 1992. Provmaterialet från 1991 års försök har analyserats kemiskt och radiometriskt och även här är resultaten föremål för vidare bearbetning. Provmaterialet från 1992 är under beredning för analys. I samband med 1992 års fältsäsong har "profilsnitt" av mark tagits ut på ett antal representativa lokaler i anslutning till provtagnings- och försöksplatserna under p. 1 och 2 ovan. Profilerna har placerats ut på fältstationen vid Uppsala-Näs och kommer att användas för mera detaljerade studier av radiocesiums dynamik i marken. Hittills har åtta profiler tagits i Y-län och fyra i X-län. 3. Cesiums migration i marken Studierna av radiocesiums migration i markprofilen har fortsatt med förnyade provtagningar under 1991-92. Totalt har profiler från omkring 20 lokaler tagits ut varav ungefär hälften provtagits två eller tre gånger sedan 1987. Materialet är under analys och bearbetning och kommer att redovisas i en artikel i någon internationell tidskrift under 1993. 4. Sr90-analyser Denna programpunkt har bl.a. till följd av sjukfrånvaro samt en stor volym rutinanalyser (jfr p. 1 och 2 ovan) endast kunnat drivas i begränsad omfattning under perioden. Vidare har en ny forskningsingenjör inom (radio)kemiområdet med nödvändighet krävt en viss inskolning. F.n. pågår analys av - 2 -

prover från äldre fältförsök med 90Sr och vidare står material från fältförsök i Ryssland på tur (jfr p. 13 nedan). Då vi även erhållit anslag för ny apparatur från de s.k. beredskapsmedlen, är det vår förhoppning att på sikt kunna öka kompetensen inom 90Sr-analysen väsentligt, både med avseende på kvalitet och antal analyser. 5. Kartering av landets jordbruksmark Karteringen av landets jordbruksmark med avseende på transport av radiocesium till olika grödor kommer att avslutas under hösten och redovisas under vintern 1993. 6. Markkemiska undereökningar Arbetet med karakterisering av jordarter och zeoliter med avseende på förmågan att binda cesium har tv. avslutats. Resultaten har framlagts i en doktorsavhandling av SHENBER i juni detta år (ref. och bilaga 1). Behov av ytterligare markkemiska undersökningar föreligger, men dessa har ännu inte kunnat påbörjas. 7. Utveckling av modeller mm Tidigare resultat med anknyning till projektdelen har publicerats i en institutionsrapport 1990 (ref. och bilaga 2). Arbetet har därefter fortsatt i begränsad omfattning, men kommer att intensifieras när data från direktdepositionsförsöken föreligger (se p. 8 nedan). 8. Depositionsförsök Försöken avser att bestämma uppfångningen av cesium och strontium ur artificiell nederbörd vid olika utvecklingsstadier hos fältgrödor samt nuklidernas translokation till ekonomiskt viktiga skördeprodukter. Resultaten kommer bl.a. att användas i modeller för prognos av förväntade halter i grödorna vid en markbeläggning i skilda utvecklingsstadier. Experiment har genomförts på fältstationen vid Uppsala-Näs under 1990 (vallgräs), 1991 (vallgräs, spannmålsgrödor och grönsaksväxter) och 1992 (spannmålsgrödor och potatis). Använda nuklider har varit 134Cs och 85Sr (1990-91). Provmaterialet från 1990 oel 1991 har hittills analyserats och utvärderats. En sammanfattande rapport med resultaten från gräsförsöken under 1990-91 är under utarbetande och beräknas föreligga i februari 1993. Resultaten från spannmålsförsöken under 1992-93 beräknas kunna rapporteras i maj 1993, liksom även data över grönsakers direktupptag och retention. - 3 -

9. Studier av resuspension etc. På grund av bristande personella resurser har denna projektdel inte kunnat drivas på annat sätt än genom att i någon mån följa med vad som händer internationellt inom området. 10. Skillnader i cesiumupptag mellan olika spannmålsorter Undersökningen av skillnader i upptaget av radiocesium mellan olika sorter av korn och vete under svenska fältförhållanden påbörjades hösten 1991, då ett mindre material erhölls från några sortförsök i Uppland. Preliminära data från detta material tyder på att skillnader i cesiumupptaget kan föreligga. För att verifiera dessa har en mera omfattande undersökning påbörjats innevarande höst. Sex sortförsök i höstvete, vårvete och korn belägna i Uppland och östra Västmanland har valts ut och varit föremål för parcellvis jordprovtagning. Hätprogrammet, omfattande såväl spannmålskärna som jordprover, kominer att påbörjas under hösten. 11. Lokala undersökningar Under åren närmast efter TjernobyInedfallet genomfördes ett antal lokala undersökningar i jordbruket inom de mest drabbade områdena i landet. Undersökningarna drevs främst i regi av dåvarande lantbruksnämnd i respektive län, i en del fall under medverkan av vår institution. En del av dessa undesökningar avsåg speciella "problemområden" eller "problemgårdar", dvs. gårdar med hög cesiumöverföring till grödor och djurprodukter, betingad av speciella marktyper eller driftsförhållanden. Från institutionens sida har vi ansett det angeläget att dessa undersökningar dokumenteras och publiceras. Materialet bör utmynna i en sammanfattande analys och karakteristik av sådana problemområden, vilken kan vara av värde som prognosinstument inför eventuella framtida nedfall. Hitills föreligger rapporter från två undersökningar i Gävleborgs län, utförda av agronom Eva Älskog. Den ena, som är hennes examensarbete, behandlar överföringen av radiocesium från betesmark till mjölk under 1987, medan den andra är en utvidgad studie av nedfallets konsekvenser för jordbruket i länet (ref. och bilagor 3 och 4). Lokala undersökningar från Jämtlands respektive Västernorrlands län beräknas kunna publiceras under 1993. En lokal undersökning om radiocesium i fårbetesgräs i C-län föreligger i manuskript (ref. och bilaga 5). 12. Sammanställning av fältförsöksdata Arbetet med sammanställning av svenska fältförsöksdata för radiocesium (och även 90Sr) från olika epoker har påbörjats. F.n. pågår bl.a. slutbearbetning av data från en 30-årig serie i ett lysimeterförsök med 90Sr och 137Cs under olika gödslingsregimer, som startades 1962. Publiceringen av denna och andra äldre undersökningar beräknas kunna påbörjas under 1993. - 4 -

13. övrigt Slutrapport över resultaten frän transuranförsöken 1976-1985 (projekt P 107) med data över växtupptag och utlakning kommer att färdigställas under våren 1993. Tabellverk och figurer är genomarbetade och klara. Slutredigering och översättning av texten till engelska återstår. Det samnordiska lammprojektet i NKS* regi har för svenskt vidkommande drivits programmenligt under 1991 och 1992. Rapportering av resultaten har lämnats vid konferenser i Tromsö och i Törshavn (ref. och bilaga 6). Samarbetet med Institute of Radiation Hygiene, St Petersburg har fortsatt programenligt under 1991 och 1992 med bl.a. gemensamt drivna fältförsök i Ryssland, som synes ge intressanta data. En första rapport från dessa försök planeras till våren 1993. Institutionen har vidare medverkat i projektet "Radiakproblem inom livsmedelssektorn" (i händelse av kärnvapenkrig) med FOA som huvudman och med Jordbruksverket och Livsmedelsverket som övriga intressenter (jfr ref. 2) Institutionen har dessutom deltagit med representanter i olika internationella evenemang och arbetsgrupper, bl.a. vid CEC:s workshops i Bryssel (KJJ, HL) och Chadarache (KR) i okt. 1991 om motåtgärder i händelse av kärntekniska olyckor. ÅE har medverkat i arbetsgruppen BER-6. - 5 -

REFERENSER 1. Shenber, N. A. 1992. Sorption and Behaviour of Radiocaesium in Soils from various Regions of Libya and Sweden. Dissertation. Report SLU-REK-68 (volymen omfattar fem uppsatser med KJJ och ÅE som medförfattare). 2. Eriksson, Å., Johanson, K.J. & Lönsjö, H. 1990. Livsmedelsproduktion efter kärnvapenkrig. Rapport SLU-REK-65. 3. Älskog, E. 1992. Lokala undersökningar i jordbruket efter Tjernobylolyckan 1986 I. överföring av radiocesium från betesmark till mjölk i Gävleborgs län 1987. Rapport SLU-REK-69. 4. Älskog, E. 1992. Lokala undersökningar i jordbruket efter Tjernobylolyckan 1986 II. Undersökningar i Gävleborgs län 1986-88. Rapport SLU-REK-70. 5. Rosén, K. 1992. Cesium i fårbetesgräs fem år efter Tjernobyl. Lokal undersökning i Järlåsa i Uppland. Manuskript att ingå i samlingsvolym med lokala undersökningar i C-län. 6. Lönsjö, H., Andersson I., & Rosén K. 1991. Transfer of radiocaesium from Mountain Pasture Land to Vegetation and to Grazing Lambs in Northern Sweden. In: Proceedings of conference on "The radiological and radiation protection problemes in Nordic regions". Tromsö 21-22 November 1991 (ed. J. Baarli). Oslo 1992 (även presenterad vid femte nordiska radioekologiseminariet i Törshavn, juni 1992). Dessutom är ett antal andra artiklar under produktion i oilka stadier enligt de enskilda punkterna ovan. 1992-10-08/H.L-Ö. - 6 -