Linnés Historiska Landskap Bilaga 6 1 Linnés Historiska Landskap Målet för projektet Linnés Historiska Landskap är att uppmärksamma, utveckla och för dagens människor åskådliggöra det historiska landskap som Carl von Linné verkade i under sin tid i Uppsala. Projektet är till stor del ett samverkansprojekt, och tillämpar en nyformulerad modell för tvärsektoriell samverkan, inriktad på långsiktigt bevarande och utveckling av större landskapsrum med historiskt innehåll. Självständiga delprojekt och associerade projekt skall leda till ny samordnad kunskap för att utnyttjas i utbildning, vid planering, restaurering och till stöd för den pågående markanvändningen. Projektet verkar för att markerna ska vårdas av redan existerande instanser. Stort intresse har visats för projeket, särskilt i Uppsala, som förbereder sig inför jubileet 2007 då 300-årsminnet av Linnés födelse firas. Projektet presenterades 2002 vid Linnean Society of London, och fick där ett mycket stort gensvar. Projektet har erhållit finansiellt startstöd från Linnean Society of London och ett startbidrag från Sparbanksstiftelsen Upland. Vid ett evenemang den 13 maj 2004, den s.k. Hammarbydagen, presenterades bl.a. en plan för bevarande och återställande av Linnés jordbruk vid Hammarby. Miljöminister Lena Sommestad höll vid tillfället ett tal, samt återplanterade Linnés grindaskar vid Hammarby. Bakgrund Carl von Linné är vårt lands mest kände vetenskapsman, vars banbrytande verksamhet utgick från Uppsala för att spridas över hela världen. Hans vetenskap lade en viktig grund för den moderna biologin, och är i många stycken ännu giltig, t.ex. genom det internationella namngivningssystemet. Linné bidrog under sin tid som professor (1741 1778) till att Uppsala blev ett vetenskapligt centrum, bland annat genom att locka de första utländska studenterna i universitetets historia. Genom åren vallfärdade många utländska studenter och forskare till Linné, där många fick privatundervisning på hans lantgård Hammarby. De förde med sig sina intryck till hemlandet, vilket gav hans läror stor spridning. Linné var en entusiasmerande lärare och en god pedagog. Han initierade ett pedagogiskt upplagt exkursionssystem runt Uppsala, de s.k. Herbationes Upsalienses, vilka blev mycket populära och lockade stora skaror av studenter. Där formades studenterna i den nationalekonomiska anda som sedan drev Linnés lärjungar till att utföra sina internationellt berömda resor. På Hammarby och Sävja levde Linné sitt privatliv, som innefattade lantbruk, nära kontakt med sina sockenbor, besök hos vetenskapsmän boende i trakten, inplantering av exotiska växter, samt täta vandringar till Uppsala botaniska trädgård. En förvånansvärt stor del av dessa miljöer och växtlokaler återfinns än idag på samma platser. Linnés Hammarby Som kronan i detta linneanska landskap ligger Linnés Hammarby. Välkänt av svenska och utländska turister samt flitigt utnyttjat utflyktsmål för många skolungdomar i undervisningssyfte. Detta gör området mycket lämpat för pedagogiska aktiviteter som ökar intresset för biologi, artkunskap, och kulturhistoria. Pedagogiken kan uttryckas genom olika insatser på plats: skyltar i terrängen, skrifter, guidningar, självständiga aktiviteter, demonstrationer av olika vetenskaper (ekologi, botanik, etnobiologi, agrarhistoria, entomologi, m.m.). Man kan också förbereda ett besök med introduktionsmoment som spänner från datoranimerade landskap med olika spel till enkel växtpressning. Kopplingen mellan pedagogik och natur/kultur bör i Linnés anda betonas i Hammarby. För detta spelar en utökad information om Linnés jordbruk en viktig roll. Dagens museiområde utgör bara en liten del av Hammarbys jordbruksmarker. Genom att väcka liv i och förstärka spåren från 1700-talet i det omgivande landskapet skulle man få en helhetsbild av den miljö Linné levde i.
Linnés Historiska Landskap Bilaga 6 2 Man kan där återupprätta ett 1700-talsjordbruk med tidsenliga tekniker och husdjursraser som passar in i och förstärker platsens atmosfär. En sådan rekonstruktion tjänar tre viktiga syften. 1. För det första bidrar en rekonstruktion av jordbrukslandskapet till att åskådliggöra hur Hammarby verkligen såg ut på Linnés tid. Det finns möjligheter att rekonstruera både äng och hage på de marker där de faktiskt låg enligt storskifteskartan från 1763. Restaureringar och rekonstruktioner kompletteras med andra sätt att åskådliggöra landskapet, t.ex. konstnärers tolkningar av hur Linnés marker såg ut. En datoranimerad landskapsmodell byggt på äldre kartmaterial kan ge ytterligare möjligheter att förmedla den historiska dimensionen. 2. För det andra ger Hammarby goda förutsättningar för att visa en pedagogisk agrarhistorisk helhet som speglar ett 1700-talsjordbruk i balans med de naturgivna förutsättningarna. Vi behöver idag, i undervisningssyfte, agrara miljöer som förklarar det viktiga sambandet mellan produktion av livsmedel och näringstillförseln. Självförsörjningsgraden var hög och här kan man visa på det kretsloppstänkande som ännu rådde under 1700-talet där det krävdes balans i förhållandet mellan djurhållning, ängs- och åkerbruk. På Hammarby finns flera viktiga markslag ännu bevarade i nära anslutning till gården. Restaurering av äldre åkermarker och den nödvändiga ängsmarken ner mot ån är fullt möjlig att genomföra. 3. För det tredje kan en rekonstruktion tjäna som förebild för miljöarbetet inom dagens jordbruk som är långt drivet från produktionssynpunkt. I slättmarken runt Uppsala har flera markslag minskat drastiskt på bara halvannat århundrade. Återförande av förlorade markslag enligt 1700-talets skiftesfördelning vid Hammarby skulle ge flera samverkande effekter. Betydelsen av detta för upplevelsen av ett besök på Linnés Hammarby är väl kanske självklar. En annan är att en ökad biologisk mångfald i det allt mer ensartade slättlandskapet sannolikt är en förutsättning för jordbrukets långsiktiga hållbarhet och att det kring det goda exemplet kan ges utrymme för forskning och efterföljd. Hur bevara stora landskapsrum? Det vidsträckta odlingslandskap som omger de olika Linnéminnena utgör en viktig del av intrycket. Trots en expanderande storstad är fortfarande betydande delar av Linnégårdarnas omland bevarade och landskapsrummet kring dem påfallande fria från moderna inslag. Själva bebyggelsen och den närmaste miljön vid Hammarby och Sävja är skyddade som byggnadsminnen. Det omgivande odlingslandskapet, inkluderande historiska monument såsom Mora stenar och Hammarby, är även avsatt som riksintresse för kulturminnesvården. Ändå saknas idag effektiva instrument för skydd mot oönskade förändringar. En bidragande orsak till detta är att vi saknar tillräcklig goda kunskaper om landskapets värden och lämpliga uttrycksmedel för vad som har betydelse för den samlade upplevelsen av ett besök på dessa platser. Det område som i första hand behandlas i projektet ligger inom någon mils radie från Uppsala. Inom detta ryms de berömda Herbationes Upsalienses, samt Linnés två gårdar Sävja och Hammarby, med omkringliggande jordbruksmarker. Det står helt klart att detta linneanska landskap är av högsta nationella och internationella klass, och erbjuder möjligheter till att bygga upp en kunskapsbas kring de linneanska natur- och kulturvärdena. Syftet är att utifrån denna kunskap sedan upprätta en bevarandeplan för det aktuella landskapsavsnittet. Avgörande för utformningen av en sådan plan är även kunskap om hur man samordnat kan använda de regelsystem som berör markanvändningen inom ett större landskapsrum. Ingen enskild lagstiftning sammanför samtliga aspekter som krävs för att bedöma i vilken
Linnés Historiska Landskap Bilaga 6 3 omfattning åtgärder och förändringar påverkar intrycken i ett öppet landskap. Idag ställs också helt nya krav på bevarande av landskapsmiljöer. Stad och land håller i det aktuella området på att växa ihop och jordbrukets förutsättningar har starkt förändrats. Bevarande och skötsel av landskapsavsnitt med långa utblicksavstånd kräver samordning och samverkan mellan ett flertal intressenter och med stöd av flera kombinerande skyddsinstrument. I detta arbete är jordbrukarna de främsta aktörerna. Projektmål Projektets långsiktiga mål är att Uppsalatraktens spår av Linné ska bevaras samt bli uppmärksammade och utnyttjade av dagens människor. Den linneanska floran och de autentiska miljöerna i landskapet skall göras tillgängliga för den intresserade allmänheten samt säkerställas för framtida generationer. Redan idag pågår många arbetsprojekt och forskningsinsatser med Linné som tema. De flesta är dock fokuserade på enskilda objekt eller avgränsade områden. Det saknas ett samlande och övergripande landskapsperspektiv i form av en bevarandeplan, något som eftersträvas i detta projekt tillsammans med en vilja att genom samverkan bevara de linneanska minnena som en helhet. Projektets mål och intentioner kan sammanfattas i följande punkter: samla kunskap om Linné och landskapet åskådliggöra det historiska landskapet upprätta och genomföra en bevarandeplan för landskapsrummet integrera projektets mål med det nutida samhällets behov i linneansk anda bereda plats åt utbildning, vetenskap samt konstnärliga uttryck Projektmodell Vi tillämpar en nyformulerad modell för tvärsektoriell samverkan, där självständiga delprojekt och associerade projekt samverkar till att uppfylla målen för projektet (Figur 1). Linnés Historiska Landskap med delprojekt Projektledning Associerade projekt Figur 1. Projektmodell. Relationen mellan projektledning, delprojekt och associerade projekt. Ett tvärsektoriellt nätverk tror vi är en förutsättning för att överbrygga huvudprojektets komplexa mål att bevara och utveckla historiska landskap. Samverkansarbetet drivs genom en projektledning av 5 personer. Ledningen inriktar sig huvudsakligen på att initiera, samordna och driva fram delprojekten samt att arbeta för informationsutbyte över institutions- och
Linnés Historiska Landskap Bilaga 6 4 ämnesgränser. Den är även aktiv i det nätverk som byggs upp kring associerade projekt. Projektledningens arbete planeras ske på deltid med en begränsad grundfinansiering som förstärks genom bidrag från delprojekten (se budget). Delprojekten organiseras och finansieras som självständiga projekt. För kunskaps- och informationsutbyte utformas för närvarande en webbplats som presenterar mål, syfte och redovisar delprojektens resultat. Adressen är www.linneanlandscapes.org. Kontakten mellan projekt och samhälle är viktig och sker genom aktivt deltagande i lokala och internationella informationsevenemang och kontakter med media. Under förberedelsearbetet har stort intresse vistats för huvudprojektets mål, och flera personer har erbjudit sig att bidra med resurser och kompetenser. Ett antal projekt med egen finansiering redan kommit igång vilka kommer att inlemmas som delprojekt eller associerade projekt. Projektets hemvist. Projektledningen består av personer med vitt skilda kompetenser (se nedan). De kan sägas svara mot projektets tvärsektoriella inriktning på forskning och utveckling av landskapets samlade värden och långsiktiga säkerställande. För att upprätthålla balans och likställighet mellan de olika institutioner projektledningen har som arbetsplats, har huvudprojektet sin hemvist i en fristående ideell förening, Projektledning (Sällskapet Linnés Historiska Landskap) Mariette Manktelow (projektledare), Forskare, Linnés Hammarby, 755 98 Uppsala. Telefon 018-326229. E-post: linneslandskap@hotmail.com. Manktelow är expert på Linnés liv och verk, och forskar i systematisk och historisk botanik samt har en meriterad pedagogisk erfarenhet. Hon är fil.dr. i systematisk botanik och arbetar just nu i ett historiskt projekt, Linné och hans lärjungar vid Uppsala Universitet (www.caroluslinnaeus.org), där Linnés pedagogiska gärning i Uppsala belyses. Hon bedriver forskning på Linnés växter, och har mångårig fälterfarenhet i Uppsalas linneanska marker. Hennes projekterfarenhet har yttrat sig mest på internationell forskningsnivå, och hon har utvalts till en pilotstudie av Uppsala Universitets projektledarutbildningar. Hon leder en sommarkurs om Linné vid Uppsala Universitet, och har för sin undervisning erhållit ett pedagogiskt pris. Jan Helmer Gustafsson, bitr. projektledare, Hjalmar Brantingsg. 4A, 753 27 Uppsala. Telefon 018-130248. E-post: linneslandskap@hotmail.com. Gustafsson är fil.kand. i arkeologi, etnologi och konstvetenskap med särskild inriktning på bebyggelse- och kommunikationshistoria och en specialistkunskap på det historiska vägnätet runt Uppsala. Som biträdande länsantikvarie på Länsstyrelsen i Uppsala län har han mångårig erfarenhet av kulturmiljövård i samhällsplaneringen med särskild inriktning på arkeologi och kulturlandskap samt även säkerställandefrågor, kulturreservat, vård- och skötselfrågor. Han har en särskild inriktning på områdena "Rikt odlingslandskap" och "Levande skogar" i Länsstyrelsens arbete med de 15 miljömålen. Han har tidigare arbetat som antikvarie på Upplandsmuseet och tjänstgjort 15 år på Riksantikvarieämbetet. Han har en mångårig fältarkeologisk erfarenhet och ett särskilt intresse för tolkning och presentation av kulturlandskapets värden. Rolf Jacobson, naturvårdssekreterare, Uppsala Kommun, Fritids- och Kulturkontoret, 753 75 Uppsala, E-post: Rolf.Jacobson@uppsala.se. Jacobson är fil.kand. och växtekolog, med rik erfarenhet som praktisk utförare av landskapsrestaurering, friluftsplanering och fältpedagogik. Han är sedan 14 år naturvårdssekreterare vid Fritids- och Naturkontoret, Uppsala Kommun. Han har tidigare arbetat vid länsstyrelserna på Gotland och i Uppsala som handläggare och naturvårdsintendent. Han har ansvarat för flera omfattande naturvårdsinventeringar, och speciellt intresserat sig för restaurering av slåtter- och betesmarker i skärgården på Gotland och i Uppland. Här kan nämnas projekt som Årike-Fyris, Naturreservatet Lunsen, en pågående skötselplan för Ekoparken i Stockholm, restaurering av marker som alvaret på Stora Karlsö och slåtterängarna på Långviksskär. Förutom den historiskt-vetenskapliga kunskapen om restaurering av kulturlandskap har han handfast praktisk erfarenhet av utförandedelar, som
Linnés Historiska Landskap Bilaga 6 5 kontakter med markägare och pedagogisk tillgängliggörande av natur- och kulturvärden. Han har också en rik populärvetenskaplig produktion, bl.a. boken Ölands och Gotlands växtvärld. Urban Emanuelsson, föreståndare, Centrum för Biologisk Mångfald, Box 7007, 750 07 Uppsala, E-post: Urban.Emanuelsson@cbm.slu.se. Emanuelsson har rik erfarenhet av restaurerade landskap och vana vid samordning av stora projekt. Han är föreståndare för det nationella Centrum för Biologisk Mångfald, med 25 anställda som samordnar totalt 250 forskare i olika forskningsprojekt. Centret ska på regeringens uppdrag värna om den vilda och kulturbetingade biologiska mångfalden i Sverige genom att integrera samhälle och forskning. Kulturhistorien är viktig i detta arbete. Emanuelsson är fil.dr. i växtekologi, och hans forskning är tvärvetenskaplig i fälten biologi, arkeologi och historia. Han har restaurerat ett demonstrationsområde i Hörjel, Skåne, till 1800-talsjordbruk. Området förevisas nu genom stöd av Riksantikvarieämbetet. Han har tidigare arbetat på Boverket med landskaps- och planeringsfrågor. Han är i sin nuvarande tjänst rådgivare i flera landskaps- och restaureringsprojekt, t.ex. Kulturens Östarp, Helsingborgs museum och ytterligare projekt i Småland, Halland och Blekinge. Ing-Marie Munktell, museichef, Museum Gustavianum, Akademigatan 3, 753 10 Uppsala. E-post: Ing-Marie.Munktell@Gustavianum.uu.se Munktell är fil.dr. i medeltidshistoria med bebyggelsehistorisk inriktning. Hon har drygt 20-årig erfarenhet av museiverksamhet och kunskapsförmedling. Under 80-talet arbetade Munktell som kombinerad kultur- och museichef vid Göta Kanalbolag i Motala. Mellan åren 1990-93 tjänstgjorde Munktell som tf chef för Upplands konstmuseum, då inhyst i Gamla Gillet vid Fyristorg i Uppsala. Härefter kom Munktell till Statens Historiska museum i Stockholm som enhetschef för den pedagogiska / utåtriktade verksamheten. Stockholmsåren avslutades med uppdragen att vara programkoordinator för K 98 och projektsamordnare för Stockholms stads millenniefirande. I februari år 2000 tillträdde Munktell chefstjänsten vid universitetsmuseet, Museum Gustavianum. Museet är i hög grad universitetets fönster mot omvärlden och är samtidigt regionens största museum publikt sett. Uppdraget är att till en bred publik förmedla universitetets historia och pågående forskning. Munktell är speciellt intresserad av att utveckla mötet med publiken d.v.s förmedlandet av kunskaper och upplevelser och ser Linné som en av sina förebilder. Projektets nätverk Ett stort intresse har visats för projektidén på såväl lokal som internationell nivå, och nätverkskontakter har upprättats på flera nivåer. För att samla berörda intressenter och involvera nödvändig kunskap hölls i Sävja ett idéseminarium den 11 april 2002. Ett femtiotal personer deltog, och intresset för att delta i Linnés Historiska Landskap var förvånande stort. Den 5 december 2002 hölls ett föredrag om projektet vid Linnean Society of London, vilket fick i ett stort gensvar och resulterade i ekonomiskt stöd till projektet. Projektet är även värdar för Linnean Societys resa till Uppsala 2007. Projektet deltog i en sommarutställning på Bror Hjorts Museum sommaren 2003, och två föredrag om projektet drog då fulla hus. Sparbanksstiftelsen Upland har uppmärksammat projektet genom att ge ett startbidrag. I nätverket ingår för närvarande: Svenska Linnésällskapet, Linnéveckan, Linnéjubileumskommittén, Linnés vänner, Linnean Society of London, Kunskapsprojektet Linné, Råshults stiftelse, olika institutioner på Uppsala Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Kommun, Länsstyrelsen i Uppsala län, Centrum för biologisk mångfald, Danmarks församling, ett antal hembygdsföreningar runt Uppsala, Medborgarskolan och LRF. Uppsala Kommun har anammat stora delar av projektet som del av sin verksamhet inför 2007. Associerade projekt - Restaurering av våtmarker vid Storåns dalgång, Knivsta Kommun/ Uppsala Kommun. - Metodutveckling för samverkan och genomförande i planprocessen. En stor del av det nu aktuella området berör mark som Uppsala Kommun upprättat översiktsplan över enligt
Linnés Historiska Landskap Bilaga 6 6 PBL. Behovet av att hitta samverkansformer och metoder för genomförande av planens intentioner är stort. Det pågår ett inledande förberedelsearbete där Länsstyrelsen och Uppsala kommun avser att samverka i ett projekt för utveckling av metodik i samhällsplaneringen. - Natur- och kulturvärden utmed Jumkilsån. Ett projekt med inriktning på utnyttjande av natur- och kulturvärden för turism och mångbruk i lokalsamhället. - Att lära och lära ut i vetenskapens tjänst Ett forskningsprojekt vid Uppsala Universitet om Linnés pedagogiska gärning (se www.caroluslinnaeus.org) - Linnéjubileet 2007 vid Uppsala Universitet - Långmossen i Jumkil Återskapande av en utdikad slåttermyr som Linné vandrade över under Jumkilsvandringen. Ett forskningsprojekt vid Uppsala Universitet. Bland annat har Kung Karls spira återplanterats på mossen. - Årike Fyris Sedan 10 år pågår detta projekt, där Uppsala Kommun i samarbete med SLU arbetar med att restaurera slåttermader, stängsla in dessa och bygga upp betesdjursbesättningar. Projektet har en pedagogisk ambition som vill förstärka områdets natur och kulturvärden. En ängslada har uppförts på Kungsängen och nya fågeltorn kommer till. Herbatio Danensis avser iordningsställas genom Åriket. Informationsinsatser kommer att göras. Tidsplan och genomförande Huvudprojektets långsiktiga mål beräknas kunna bli genomförda inom en tioårsperiod. Fram till jubileumsåret 2007 är avsikten att ha genomfört ett antal delprojekt som inriktats på presentation av det linneanska landskapet för en bred allmänhet. Tiden efter 2007 används för att slutföra övriga delprojekt samt arbete med implementering av metodik för att långsiktigt säkerställa landskap och miljöer i sitt sammanhang (Figur 2). Tidsplan för delprojekten Bevarandestrategi Hammarbys 1700-talslandskap Linnés växter på Hammarby Turism Linnés Sävja Herbationes Upsalienses Gränby Funbo-Lövsta Konstnärer tolkar landskapet Pedagogisk 3D-modell 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Linnés Historiska Landskap Bilaga 6 7 Figur 2. Tidsplan för de olika delprojekten i Linnés Historiska Landskap Projektet har delats in i två delar, den första med betoning på genomförande och den andra på säkerställande. År 2002-2007 Genomförande upprättande av en webbplats som ett informationscentrum start och genomförande av delprojekten testmodell av en generalplan för Hammarbys 1700-talslandskap praktisk genomförandeplan för Hammarbys 1700-talslandskap tillgängliggöra lämpliga delar av landskapet inför 2007 utreda förutsättningarna för långsiktigt bevarande publicering av informationsmaterial utvärdering, rapport År 2008-2012 Säkerställande genomförande av återstående delprojekt säkerställande metodutveckling, implementering utvärdering, publicering Linnés Historiska Landskap: Projektvision Projektets mål är riktat mot det historiska landskapet kring Linnés lantgårdar Hammarby, Sävja och andra miljöer med linneansk anknytning kring Uppsala. Linnés närvaro i Uppsalamiljön ska förstärkas redan i staden, där universitetsmuseet Gustavianum platsen där Linné undervisade - verkar som introduktion till landskapet. På museet hålls en utställning där man kan se en datoranimerad tredimensionell presentation av Linnés Historiska Landskap. Där ser man hur Uppsalas omgivningar och Hammarby tedde sig på 1700-talet, och där kan man följa Linné på någon av exkursionerna. Syftet med denna centrala utställning är att slussa besökarna till linneanska platser. Förutom de redan kända Linnéträdgården med Linnémuséet kan man i Uppsala åka till Gränby, där Linnés dotter bodde, och få lära sig om kvinnors historia inom vetenskapen. Uppsalas stadstullar, startpunkterna för Linnés Herbationes Upsalienses, är utmärkta som linneanska minnesplatser. Från var och en anvisas besökaren längs den exakta led där Linné vandrade. Skyltar, broschyrer och guidningar medverkar till att ge information om 1700-talets vägnät, hur Linné verkade som lärare, och hur Uppsalatraktens landskap med flora och fauna har förändrats. De växtpopulationer som kvarstår sedan Linnés exkursioner är särskilt markerade och står under aktiv floravård. Sju exkursionsleder för besökaren ut från staden i olika riktningar. Den åttonde ligger i Jumkil, där man erbjuds övernattningar som på Linnés tid, och kan vandra över den restaurerade våtmarken Långmossen, där Kung Karls Spira genom ekologiskt arbete har återinförts. Runtom i Uppsalatrakten erbjuds ett historiskt landskap där många platser berättar om Linnés storhetstid. För en besökare intresserad av Linné ska Uppsala med omgivningar vara som ett smörgåsbord, där man kan frossa i 1700-talets närvaro med linneansk anknytning. Spåren av Linné ska också vara säkerställda för framtiden. Det linneanska landskapet skall vara så välkänt och dess värden så väl beskrivna att hoten har vänts mot utveckling och bevarande i allt arbete med planeringen i samhället.
Linnés Historiska Landskap Bilaga 6 8 En huvudattraktion är förstås Hammarby, Linnés sommargård under 20 år. Dit kan man vandra på en motionsled, Linnémilen, som följer samma sträckning som Linné själv vandrade fram och åter på sina turer till staden. Den sista biten mot Hammarby följer Linnés kyrkstig. Vid Hammarby möts man av ett jordbrukslandskap som brukas som på 1700-talet. Först möter betad skog, där kossor uppkallade efter Linnés kor går lösa (Linné hade t.ex. en ko som hette Hammarros). Norr om Hammarby odlas spannmål på Linnés egna åkrar, som är inramade med gärdesgård. Där visas också de markslag som tillsammans är nödvändiga för en gårds självförsörjning: trädgård, kålgård, åker, ängsmark, kalvhagar, utmark, etc. På gården Linnés Hammarby får man information om hur Linné levde där som familjefar, vetenskapsman och jordägare, hur hans trädgård såg ut och vilka växter som finns kvar. På panoramatavlor kan man se hur slättens jordbruksmarker såg ut på 1700-talet jämfört med nutid. Man kan följa vandringsleder till viktiga platser i närheten: Edeby, där man kan bese husen hans lärjungar bodde i på somrarna. Hubby, där grunden visas till de gårdar Linné fick av Gustaf III, vari hans döttrar bodde under sommarmånaderna. I Hubby finns också rester av Linnés soldattorp. Över Lövstaslätten kan man vandra till Funbo-Lövsta, som ägdes av Linnés kollega Carl Bielke. Där bodde lärjungen Pehr Kalm innan han for till Nordamerika. Skyltar och häften anvisar överlevande arter från Bielkes trädgård och spår av hans experimentodlingar och utdikade myrmarker. Närmare staden ligger Linnés Sävja, dit man ska kunna vandra från Uppsala på en av exkursionsvägarna, Herbatio Danensis. Den börjar vid Kungsängstull, går över Kungsängen till Kuggebro, genom Djurgården till Nåntunalund och vidare till Sävja. Från Sävja fortsätter vägen mot Falebro och Danmarks kyrka till Hammarby. På vandringen från Uppsala mot Sävja har man en fin vy över stadens klassiska silhuett, och får information om stadens historia, Årike Fyris samt Linnés lärargärning. Vid Sävja följer man 1700-talets bortglömda, men nu återskapade vägar, får veta var Linnés jordbruks- och skogsmarker låg, och tas emot vid Sävja museum som hålls öppet dagligen. Ett antal övriga gårdar runt Uppsala har märkts ut som linneanska platser. Där får man information om de personer som bodde där, och vilken relation de hade till Linné. Vid Ultuna Herrgård visas alpsockblomma och sibirisk ärtbuske som härstammande från Linnés tid. Vid Altomta berättas om Kapten Ekeberg som styrde lärjungarnas skepp till Ostindien. Vid Hagelstena berättas om Linnés kollega Wallerius. Med nya kunskaper kommer de linneanska miljöerna runt Uppsala att få ökad betydelse för människor på lokal, nationell och internationell nivå. Med kunskap om landskapets värden har ett aktivt bevarandearbete blivit en naturlig aktivitet på alla nivåer. Linnéminnena med omgivande landskap och exkursionsvägar har kanske rent av utpekats som världsarv, betydande delar har skydd som kulturreservat. De som bor och brukar markerna i området kring Hammarby känner väl den lokala historien, och kan dra fördel av de uppmärksammade kvaliteterna i landskapet och får ekonomisk ersättning genom olika former av jordbruksstöd, etc. Den ökade turismen är en extra tillgång för bygden. För skola och universitet har området blivit en oundgänglig del i undervisningen. Kännedomen om Linné har markant ökat i Sverige och besökande turister känner att denne världsberömde person presenteras på det sätt man förväntar sig.
Linnés Historiska Landskap Bilaga 6 9 Delprojekt Delprojekten kommer att genomföras med olika organisering och finansiering. I några fall utförs de helt inom ramen för en eller flera institutioners egna verksamheter. I andra fall sker genomförandet som helt fristående projekt. Delprojekt Bevarandestrategier. Mål: Att upprätta en bevarandestrategi för det historiska landskapet kring Linnés gårdar, för dess skötsel och långsiktiga säkerställande. Att finna formerna för samordning av befintliga regelverk och stödsystem för utveckling, vård och skötsel av ett historiskt landskap av internationell betydelse, Ingen enskild lagstiftning sammanför samtliga aspekter som krävs för att bedöma i vilken omfattning åtgärder och förändringar påverkar intrycken i ett öppet landskap. Det moderna samhället kräver för sin drift allt större anläggningar som tar allt större plats i landskapet. Påverkan i form av fysiska intrång, buller och förändrade synintryck är realiteter. Idag ställs det därför helt nya krav på bevarande av landskapsmiljöer. Stad och land håller i det aktuella området på att växa ihop och jordbrukets förutsättningar har starkt förändrats. Bevarande och skötsel av landskapsavsnitt med långa utblicksavstånd kräver samordning och samverkan mellan ett flertal intressenter. Här krävs också stöd av flera kombinerande skyddsinstrument. Målet är att upprätta en metodik för presentation av landskapets samlade natur- och kulturvärden att använda i olika planeringssituationer. Samverkan mellan de institutioner som redan idag utvecklar teknik för landskapsmodellering utgör basen i denna del. EU:s olika stödformer till jordbruket kan på olika sätt behöva koordineras för att samverka mot samma mål. Det finns således ett stort behov av att bringa reda i de många regelverk som på olika sätt berör landskapsrummet. Ett särskilt mål för projektet är därför att finna praktiska former för samordning och samverkan mellan de olika myndigheterna och verksamma jordbrukare inom detta landskapsavsnitt. Här ingår även utveckling av ny metodik för att förbättra digitala redskap för uppbyggnad och presentation av ny kunskap i t.ex. samhällsplaneringen. Syftet är att uppnå bästa långsiktiga effekt av samhällets och enskildas insatser. Projektet kommer även att verka för att Linnéminnena med omgivande historiska landskap skall föras upp på världsarvslistan (Unesco World Heritage list) Inledningsvis skall kontakter tas med Uppsala kommun, Länsstyrelsen, valda intresseorganisationer för att diskutera utformning av ett brett associerat utvecklingsprojekt med generell inriktning på landskapsfrågor. I sådant fall skall delprojektet genomföras i nära samverkan med detta. Nätverksarbetet inom detta delprojekt påbörjadeds 2003. Delprojekt Carl von Linnés Hammarby I Linnés Hammarby finns goda möjligheter att förstärka de spår som finns av 1700-talet. Själva byggnadsminnesområdet kräver en förnyad skötselplan men bör i stort framstå som idag. Byggnader och park utgör i sig en museal miljö och speglar på många sätt det synsätt som samhället haft på anläggningen sedan Linnés dagar. Linnés förvildade växter har t.ex. skapat en säregen vegetation som idag är unik, och miljön får därför inte ändras i någon större grad. Möjliga insatser kan vara att försiktigt betona vissa delar av den gamla trädgården, att återerövra utsikten från Linnés museum, att rekonstruera Linnés kåltäppa samt några av
Linnés Historiska Landskap Bilaga 6 10 ekonomibyggnaderna. Detta arbete ska ske i samarbete med förvaltare av byggnadsminnet: Statens Fastighetsverk och Botaniska Trädgården vid Uppsala Universitet. I det omgivande landskapet finns däremot stora möjligheter att få fram komponenter som visar strukturen av Linnés jordbruksmarker. Dessa kan vara åkrar, hagar, fägator, gärdesgårdar, slåttermader och äldre vägar. Man kan där anlägga ett 1700-talsjordbruk med tidsenliga tekniker och husdjursraser som passar in i och förstärker platsens atmosfär. Detta projekt ska föregås av en teoretiskt planeringsdel, där förutsättningar för återskapande av Hammarbys 1700-talslandskap utreds. Det är ett tvärvetenskapligt samarbete där olika discipliner samverkar med linneansk expertis och personer med lokalkännedom. Planeringsarbete innefattar en kulturhistorisk utredning samt noggrann inventering av växt - och djurliv. Därefter följer en praktisk utförandedel med rekonstruktion av valda biotoper. Att planera för ett upprätthållande av jordbrukslandskapets skötsel ingår som en viktig del i detta arbete. Utförandet sker som ett tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt arbete i samverkan med markägare och förvaltare. Arbetet ska ske under ekologisk kontroll genom valda provytor under hela projekttiden (10 år). De arter som var vanliga i Linnés jordbrukslandskap finns ännu kvar, om än undanträngda, och kan återfås i sin ursprungliga mångfald genom förstärkning av dessa agrarhistoriska miljöer I Hammarbys närhet ska flera spår av Linnés miljöer uppmärksammas. I grannbyar finns hus och grunder bevarade där hans döttrar levde eller där studenter inackorderades. En torpinventering pågår inom Danmarks Hembygdsförening under 2003 med syfte att fastställa platserna för Linnés fyra soldattorp. Från Hammarby vandrade Linné två gånger i veckan till sin arbetsplats i Uppsala (Linnéträdgården), en för honom viktig, men idag bortglömd vandring som ska lokaliseras och kan användas som motionspromenad. Delprojektet påbörjades under 2003. Delprojekt Linnés växter. Sedan Linnés dagar kvarstår ett fyrtiotal arter som enstaka individer eller som förvildade i vegetationen. Dessa utgör ett viktigt vetenskapligt material, men är också ett levande kulturarv som ska bevaras. För att identifiera arterna och stärka deras koppling till Linné bör de att undersökas med DNA-teknik, s.k. fingerprinting. Genom trädgårdhistoriska undersökningar och studier av deras ursprungspopulationer ges ökad kunskap om dessa växters ursprung och ekologi. Resultatet kan bl.a. att användas för att utarbeta en skötselplan för området. Projektet påbörjades under 2002, men lades ner 2004 efter två nekade ansökningar hos FORMAS. Delprojekt Linnés Sävja. Linnés Sävja är idag ett Linnéminne som är relativt okänt för allmänheten och som inte har personella resurser för öppethållande. I området behövs en analys av den historiska markanvändningen, en botanisk inventering, en byggnadshistorisk utredning inklusive inventarier, en bevarandeplan och en utredning för långsiktig finansiering för drift och underhåll). Sävja är ett byggnadsminne som ägs av Uppsala Kommun och drivs av Danmarks Hembygdsförening. Ett startmöte hölls med Danmarks Hembygdsförening 2003. Delprojekt Herbationes Upsalienses. Linnés åtta exkursionsstigar ska tas fram i sin helhet som pedagogisk plan och bli tillgängliga för besökare. Sju av exkursionerna utgick från de dåvarande stadstullarna, och deras fysiska sträckningar är möjliga att identifiera genom en djupgående landskapsanalys kombinerat med förnyad tolkning av de bevarade studentprotokollen och äldre kartmaterial. Inventeringar av
Linnés Historiska Landskap Bilaga 6 11 växter, insekter och mineral ska klargöra vilka spår som kvarstår av Linnés miljöer. Att få preciserat var 1700-talets vägnät gick, är viktig för den vetenskapliga kopplingen till de bevarade arterna från Linnés tid. Med rätt skötsel och tillgänglighet skulle de kunna utgöra några av de mest suggestiva och värdefulla tillskott bland Linnéminnena man kan tänka sig. Delprojektet påbörjades 2003. Stigarna ska i sin helhet vara klara till 2007. Under 2008 fokuseras arbetet på att säkerställa bevarandet. Delprojektet har anammats helt av Uppsala Kommun som en del av verksamheten inför 2007. Herbationes Upsalienses är tänkt att ske i olika etapper: Delmoment 1: Forskning. Genom grundforskning tolkas studentprotokollens handskrifter. Vägsträckningen rekonstrueras i forskningssamarbete mellan botaniker, arkeologer och geografer. Florabeståndet inventeras i form av kursverksamhet. Insektsfaunan inventeras av entomologisk expertis, och mineral av geologer. Populationer av växter och djur som kvarlevt sedan Linnés dagar ska kartläggas och undersökas som en förberedelse till bevarandearbetet. Arbetet presenteras vetenskapligt och populärvetenskapligt. Delmoment 2. Anläggande De åtta stigarna märks ut genom skyltning. Häften med information produceras. Det ska vara lätt för en besökare till Uppsala att hitta stigarna. All information ska finnas på svenska och engelska. Delmoment 3. Utnyttjande. Guidningar av olika slag ska ske på stigarna: Historiska vandringar som använder Linnés exkursionsmetoder och hans egna ord om arterna, samt berättar om det historiska landskapet. Botaniska, zoologiska och geologiska vandringar som utgår från dagens natur längs stigarna. Man kan också gå stigarna på egen hand med tryckt material som hjälp. Genom delprojekt 2 produceras en dataanminerad vandring med Linné för skolorna, där man kan lära sig växt- och djurarter. Delmoment 4. Bevarande. Bevarandet av Herbationes Upsalienses ska ske på flera nivåer. Stigarna ska bevaras och underhållas i sin helhet. Särskilda zoner ska bevaras för värdefulla utblickar i landskapet. Populationer av växter och djur som kvarlevt sedan Linnés dagar ska bevaras aktivt. Herbationes Upsalienses ska som helhet märkas ut som kulturhistoriskt skyddsvärd miljö och ingå i ett framtida världsarv. Ett nätverksarbete för att Uppsalas linneanska miljöer ska bli världsarv har just startat. Detta arbete sker i samarbete med Delprojekt 1. Delprojekt Gränby, ett nytt Linnéminne med kvinnoperspektiv. På Gränby gård bodde Linnés dotter Sara Stina von Linné. Husgrunden finns kvar idag, och ska märkas ut för besökande. Där finns en del växter som härstammar från Linnés Hammarby som ska bevaras genom en skötselplan. En särskild logotyp samt ett minnesmärke ska pryda platsen. Ett forskningsprojekt kring Linnés döttrar och fru ska startas och presenteras på platsen tillsammans med kunskap om kvinnor i vetenskapens historia. Information genom utställningar ska ske på olika platser i Uppsala och i Gränby Centrum. En vandringsled ska leda till Vaksala Kyrka där Sara Stinas grav finns. Möjligheter till att sätta kvinnonamn på nya gator i området utreds. Gränbyprojektet startade 2003. I augusti samma år invigdes platsen som ett nytt Linnéminne. Delar av delprojektet har anammats som en del av Uppsala Kommuns verksamhet. Delprojekt Pehr Kalms Funbo-Lövsta. Vid Funbo-Lövsta finns många okända minnen med Linnéanknytning. Här bodde Carl Bielke, som grundade Kungliga Vetenskapsakademin tillsammans med Linné. Pehr Kalm bodde här under åren som Uppsalastudent, innan Amerikaresan. Bielke hade stora experimentodlingar, Under hans många resor sköttes de av Kalm. Området är dokumenterat genom de exkursioner
Linnés Historiska Landskap Bilaga 6 12 Linné hade till Funbo-Lövsta och de brev Kalm skrev till Bielke. En sibirisk ärtbuske kvarstår från den tiden. Här finns andra förvildade arter som har anknytning till Linné. Områdets viktiga anknytning till Linnés tid i Uppsala är mycket litet känd, och behöver särskild forskning. Platsen kan göras till en attraktiv besöksort, särskilt för amerikanska turister. Detta bör ske i samarbete med de verksamheter som pågår där idag av Ekhagastiftelsen och Sveriges Lantbruksuniversitet. Funbo-Lövsta har en attraktiv närhet till Hammarby över den ännu oexploaterade Lövstaslätten. Forskning kring Pehr Kalm bör bedrivas. Området bör inventeras för att kartlägga kvarvarande växter från 1700-talet. En analys av den historiska markanvändingen kan visa spåren av 1700-talet. Information kan ske i form av skyltning, tryckta skrifter och guidningar. Turister skulle kunna ledas till området. Området bör bevaras utifrån sitt kuturhistoriska värde inkluderande byggnadshistoria. Delprojektet kommer att påbörjas senhösten 2004. Delprojekt Konstnärer tolkar landskapet. Det finns flera konstnärer och fotografer engagerade inom projektet: Gunnar Brusewitz arbetade till sin bortgång 2004 med tolkningar av slättlandskapets 1700- talskaraktär för panoramatavlor vid Linnés Hammarby. LHL beklagar djupt Brusewitz bortgång. Hans Hedlund, verksam i Råshult, planerar att verka i Linnés Historiska Landskap med att använda olika ängsblommor i sin papperstillverkning. Han ska också tolka naturföremål i sitt måleri. Anette Wixner och Bodil Gellermark arbetar med projektet inför en utställning i Bror Hjorts Hus sommaren 2003. De är engagerade i Gränbyprojektet med konstverk som återspeglar kvinnors historia i Uppsala. Margaretha Bååth målar blomsterakvareller, och är engagerad i ett planerat bokverk om Herbationes. Stephen Manktelow fotograferar blommor längs Herbationes. Mats Wilhelm är projektets landskapsfotograf. Marie Öhrn planerar att skapa barnteater 2007. Hon är verksam i Gränbyprojektet. Delprojekt Pedagogisk 3D-modell av landskapet. Målet är att återskapa 1700-talslandskapet kring Uppsala, särskilt Hammarbytrakten och exkursionerna, genom datoranimering i 3D. Att åskådliggöra landskapet på detta vis ska fungera som en pedagogisk introduktion till de verkliga miljöerna. Man ska via datorn kunna resa i landskapet och få information om linneanska spår och historiska platser. Särskilda versioner ska skapas för skolorna, där man t.ex. ska kunna följa Linné på en 1700- talsexkursion och lära sig växters namn och utseende. Det historiska 3D-landskapet ska också användas på Universitetsmuseet Gustavianum för att leda besökare ut i det verkliga landskapet. Ett annat användningsområde blir att underlätta att hänsyn tas till 1700-talsmiljön vid åtgärder i samhällsplaneringen. Projektet påbörjas under 2005. Delprojekt Turism i Linnés Historiska Landskap Projektansvarig: Mariette Manktelow Linnés Historiska Landskap har erbjudits att vara värdar inför en av Linnean Society of Londons resor till Sverige 2007. Projektet har för detta sökt samarbete med Linnés Vänner och Sällskapet Linnés Hammarby. Planering av resan pågår av en arbetsgrupp bestående av Mariette Manktelow, Rolf Jacobsson, Maivor Sjölund och Stephen Manktelow. Resans arbetsnamn är Bli Linnés lärjunge för en vecka. Linnean Society ska i oktober fatta beslut om resans budgetförslag. Projektet finansieras av intäkter från resenärerna.