Hållbar samhällsplanering på regional nivå eller Motivet för att göra samhällsplaneringen hållbar
Föredraget Hållbar utveckling Folkhälsa Miljöfaktorers påverkan på folkhälsan DNA-metylering Överkalix
Förutsättning för föredragets forts Hälsa är starkt förknippad med ekosystemet och livsmedelsproduktion, vattenkvalitet, skydd mot naturkatastrofer och möjligheten att reglera spridning av sjukdomar. Därför går miljöarbete och folkhälsoarbete hand i hand. Kan vi skaka hand på det?
Miljöbalkens portalparagraf 1 Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö..
En av miljöbalkens fem grundstenar Människans hälsa och miljön ska skyddas mot störningar. Skyddet gäller både mot störningar som kan skada direkt och indirekt. Med skada på människors hälsa menas både fysisk och psykisk påverkan.
Direkta och indirekta effekter av miljögifter Direkta effekter på de enskilda individerna som nås av giftet. Dessa effekter kan antingen vara akuta, vilket innebär att de uppträder redan vid första exponeringstillfället, eller kroniska, vilket betyder att de utvecklas först efter långsam tillförsel, oftast av låga doser.
Direkta och indirekta effekter av miljögifter Indirekta effekter är att miljögifter påverkar andra organismer än de som ursprungligen blev förgiftade, tex hormonstörande ämnen.
Direkta och indirekta effekter av miljögifter Lösning: Minimera exponeringsmöjligheter och därigenom ohälsa betingad av skadliga miljöfaktorer
Över till Överkalix Glad personal på Överkalix vårdcentral
Men vad händer.. I Överkalix finns ohälsa i generationer som beror av livsvillkoren tre generationer tidigare
Bakgrund Studie: tre årskullar som föddes i Överkalix i Norrbotten åren 1890, 1905 och 1920, och uppgifter om dessa personers föräldrar och far- och morföräldrar. Frågeställning: Har näringsförhållanden under uppväxten någon effekt på kommande generationers hälsa.
Bakgrund På 1800-talet var Överkalix ett isolerat och fattigt samhälle, som växlade mellan hungerår och god tillgång på mat beroende på utfallet av skörden.
Resultat När de kopplade samman dessa uppgifter med data om hälsotillståndet i generation tre, hittade de ett förvånande samband mellan farfar och sonson.
Resultat Om det var svält under en viss period av farfars uppväxt den så kallade långsamma tillväxtperioden, ett par år runt tioårsåldern så levde sonsonen längre och löpte mindre risk att drabbas av diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
Resultat Om farfar å andra sidan hade överflöd på mat under denna period låg sonsonen illa till och löpte bland annat fyra gånger så hög risk som normalt att dö i diabetes, samt en högre risk för hjärt-kärlsjukdomar och kortare livslängd I senare studier har forskarna hittat motsvarande samband mellan farmor och sondotter
Mer resultat. Samma koppling med svält är identifierad för fetma, schizofreni, schizoid personlighetstyp och andra neurologiska avvikelser Koppling mellan exponering av miljögifter på en generation råtthanar medförde sämre spermakvalitet och fruktsamhet hos deras avkomlingar i minst tre generationer till.
Epigenetik - brygga mellan gener, livsstil och miljö Epigenetiska förändringar visar sig vara ärftliga!
Slutsats När vi jobbar med folkhälsorelaterade miljöfrågor jobbar vi inte bara mot dagens generation utan även, via epigenetiken, morgondagens generationer, speciellt våra barnbarns barn.
En annan innebörd? "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov."