1/7 BESLUT 2012-12-20 Dnr: 12/01996 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2012-09-05 och 2012-09-06, kl. 21.00, inslag om lån till höga räntor; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. INSLAGEN Inslagen handlade om så kallade snabblån med höga räntor och att många personer hamnat hos Kronofogdemyndigheten efter att ha tagit sådana lån samt myndigheters agerande med anledning av detta. Inslaget den 5 september Inslaget inleddes med att nyhetspresentatören sa följande. Aldrig tidigare har så många hamnat hos Kronofogden på grund av snabblån eller så kallade sms-lån. De här lånen kan ha en effektiv årsränta på flera tusen procent. En granskning som SVT har gjort visar att ockerlagen inte används, den senaste fällande domen kom för 17 år sedan [---] Vi ska återvända till vår granskning av snabblånen, som ofta har en effektiv ränta på flera hundra procent. Men trots att lagen förbjuder för höga räntor och att rekordmånga leds in i skuldfällan, så görs ingenting för att förhindra ocker, visar SVT:s undersökning. Därefter följde ett inslag från Söderstadion i Stockholm. Bilder från stadion visades och reportern berättade att Folkia var Hammarbys nya sponsor och sa bland annat följande. Folkia låter som om det passar väl in i Hammarbyandan. Produkterna de marknadsför kallas för folklån och folkgiro. Det är andra namn för snabblån eller sms-lån och bara den som tränger djupare in i villkoren för lånen ser att räntorna är långt ifrån marknivå. Lilla folklånet till exempel har en effektiv årsränta på 187 procent som lägst. För den som lånar 500 kronor i en månad är den effektiva årsräntan 590 procent. Myndigheten för radio och tv Tel: 08-606 90 80 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.radioochtv.se
2/7 Därefter frågade reportern personer på Söderstadion om Folkia. Reportern sa bland annat att man kunde låna pengar där till 500 procents ränta. Sedan sa reportern följande. Folkia är långt ifrån ensamma om att ta ut extremt höga räntor. Snabblåneföretagen är många och snubblar nästan över varandra i att marknadsföra lånen. Men det är här som allt fler hamnar efter att ha tagit lånen med de skyhöga räntorna. På Kronofogden ser man följden av snabblåneföretagens verksamhet. Därefter uttalade sig en person på Kronofogdemyndigheten kritiskt om sms-lån. Reportern sa vidare att Folkia hade ett annat lån med en ränta på 11 000 procent, varpå en kvinna på Söderstadion svarade att det var helt otroligt. Men på Folkias huvudkontor är räntor på flera hundra eller tusen procent inte alls lika uppseendeväckande, enligt reportern. Sedan följde en intervju med Folkias vice vd. (Vice vd:n) Vår finansiella tjänst som kan vara ett lån på 30 dagar och så har vi en öppningsavgift och en ränta och allt det här räknas ju med då i beräkningen så, man kan säga grovt förenklat så räknar formeln ut som om man hade tagit lånet tolv månader i rad. (Reportern) Det är ju så man räknar effektiv ränta. (Vice vd:n) När man i själva verket tar lånet enbart under en månads tid. (Reportern) Ja, just det. (Vice vd:n) Och då blir de faktiska procentsiffrorna höga. (Reportern) 500 procent. (Vice vd:n) Ja, det är ett resultat av att vår produkt är inte så att säga anpassad till det jämförelsetalet. Därefter visades bilder från filmen Mästerdetektiven lever farligt. Samtidigt sa reportern följande. I alla tider har det funnits folk som försörjt sig på att låna ut pengar till mycket hög ränta, procentare kallades de förr och var illa sedda. På medeltiden var det förbjudet att ta ränta om man lånade ut pengar. Och ända fram till 1901 var det straffbart med högre räntor än sex procent. Fortfarande har vi en lag som förbjuder ocker, utan att ange en viss nivå eller procent, men orimligt höga räntor är förbjudet. Men trots att det numera är vanligt med räntor på flera tusen procent fälls ingen för ränteocker. När vi granskar saken hittar vi ett åtal på 17 år. Det fallet för 17 år sen var annars mycket framgångsrikt. Högsta domstolen slog där fast att det var ocker att på ett ettårslån ta ut en ränta på 132 procent. Men sen dess har inte ett enda åtal väckts på 17 år. Detta följdes av en intervju med en överåklagare, som bland annat sa att polis och åklagare vetat om att det förekommer osund kreditgivning och att det var bättre i fall det fanns organisationer som hade att bevaka den typen av marknader, exempelvis Konsumentverket. Överåklagaren sa även att de måste gå in i varje enskilt fall och titta hur det ser ut och att den typen av utredning inte hade skett. Sedan intervjuades en konsumentombudsman. Reportern sa att deras uppgift var att se till att ockerränta inte får härja fritt. Ombudsmannen svarade att ockerränta är ett brott och att Konsumentverket inte är någon polisanmälningsmyndighet.
3/7 Avslutningsvis visades bland annat brottsbalkens bestämmelse om ocker i bild. Reportern sa följande. Den ligger där alldeles oanvänd, ockerlagen, medan räntorna som erbjuds människor i ekonomisk knipa stiger upp i tiotusentals procent. Den moderna procentaren behöver inte längre smyga i gränderna, han verkar numera från centrala kontorsfastigheter. Och Folkias utlåningsräntor på flera tusen procent har gett en marknadsföringsbudget som fört dem ända in i folkhemmets hjärta. Inslaget den 6 september Inslaget inleddes med att nyhetsuppläsaren sa följande. Sverige nu, där antalet snabblåneföretag har mer än fördubblats de senaste fem åren. Och trots att det finns en ockerlag för att förhindra orimligt höga räntor, så visar SVT:s granskning att lagen inte används. Nu ska åklagarmyndigheten och Konsumentverket reda ut vem som har ansvaret för att förhindra de skyhöga räntorna. Och om en liten stund så intervjuar jag finansmarknadsminister Peter Norman om snabblåneföretagens räntor. Reportern sa sedan att kraven på de som lånar ut pengar är låga. En enhetschef på Finansinspektionen intervjuades därefter och sa att inspektionen registrerade namnen och gjorde vissa kontroller på lämpligheten, men inte tittade på hur verksamheterna bedrivs. Därefter visades Folkias varumärke i bild och reportern sa att ett av dessa företag var Folkia, där det i villkoren för bolagets snabblån framgick att den verkliga kostnaden för ett lån, den effektiva räntan, kunde vara 11 000 procent. Sedan visades delar av intervjun med Folkias vice vd från föregående dags inslag. Efter det sa reportern att åklagarmyndigheten efter gårdagens reportage hade kontaktat Konsumentverket för att diskutera läget, men att frågan om vem som skulle ta ansvar för den aktuella situationen tycktes minst sagt oklar. Vidare sades att Högsta domstolen för 17 år sedan slog fast att en ränta på 132 procent på ett ettårslån var ocker. Men sen dess hade ingen fällts för ocker, trots att räntor på flera tusen procent är vanliga i dag. Avslutningsvis visades en studiointervju med finansmarknadsministern, som bland annat sa att han tyckte att räntor på flera tusen procent var stötande och oacceptabelt. På fråga från programledaren, om detta utgjorde ocker, svarade han att han inte var någon jurist som kunde reda ut exakt vad orden betydde. Ministern sa även att tillsynsansvaret i dag låg hos Konsumentverket och att det i fortsättningen skulle ligga även hos Finansinspektionen.
4/7 ANMÄLAN Inslagen har anmälts av Folkia, som anser att de strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. Folkia anför i korthet följande. Inslagen gav ett intryck av att Folkia erbjuder en produkt som utgör ocker och att företagets företrädare skulle kunna dömas för ocker om polis- och åklagarmyndigheter valde att driva frågan. Det finns inget stöd för dessa slutsatser. Ocker är en straffbelagd handling enligt 9 kap. 5 brottsbalken. Brottet förutsätter uppsåt och kräver att det görs en bedömning i det enskilda fallet. Det är domstolarna som prövar om någon kan fällas för ocker. I inslagen förmedlades en bild av att tillhandahållande av lån till en kostnad som överstiger en viss procentsats ensamt skulle kunna medföra att bolaget kan dömas för ocker. Direkt efter intervjun med bolagets vice vd visades en filmsekvens om procentare. Kopplingen mellan Folkia och så kallade procentare är osaklig och anmärkningsvärd ur ett historiskt perspektiv. Filmsekvensen gav obehagliga associationer. Bolaget pekas ut som en modern procentare, vilket är en missvisande slutsats. I inslagen pekades Folkia ut som en långivare som inte står under tillsyn, vilket är osakligt. Bolaget har sedan år 2007 tillstånd från norska Finansdepartementet att bedriva utlåningsverksamhet. Bolaget har licens som kredit- och finansföretag, vilket bland annat innebär att bolaget under över fem års tid stått under tillsyn och varit ålagd finansiell rapporteringsplikt, kapitalkrav etcetera på samma sätt som de kommersiella storbankerna. Verksamheten står under huvudtillsyn av norska Finanstilsynet. Att bolaget är ett licenserat bolag inom EES framgår tydligt på bolagets webbsida folkia.eu. Uppgifter om bolagets licens, tillsyn samt att verksamheten bedrivs som filial i Sverige framgår även av Finansinspektionens och Finanstilsynets respektive webbplatser. Trots tillgång till denna information och trots intervju med bolaget har Sveriges Television (SVT) inte på ett sakligt och opartiskt sätt redogjort för att bolaget har licens och står under tillsyn, till skillnad från övriga aktörer som erbjuder korta krediter utan säkerhet. Under intervjun med en företrädare för bolaget, som skedde en vecka före sändningarna, blev reportern tydligt informerad om detta. Begreppet effektiv årsränta användes på ett felaktigt sätt i inslagen. Tittare fick uppfattningen att bolagets nominella ränta är densamma som den effektiva räntan på ett 30-dagarslån. Under intervjuer med fotbollssupportrar uppgav reportern att man kunde låna pengar av Folkia till 500 procents ränta, utan att specificera om det var nominell eller effektiv årsränta som avsågs. Då SVT i inslagen visade information om effektiv årsränta från bolagets webbplats skuggades bland annat informationen om nominell ränta. Företrädare för SVT blandade medvetet ihop begreppen nominell ränta och effektiv årsränta och
5/7 förmedlade en felaktig bild av att bolaget tillämpar en nominell ränta om 500 procent. Det var vilseledande att det inte tydligt upplystes om att det är den effektiva årsräntan som avsågs. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE SVT anser att inslagen överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande. De anmälda inslagen ingick i en omfattande granskning av snabblån, de höga räntorna på dessa lån och konsekvenserna för låntagare. Ämnet ligger väl inom ramen för SVT:s granskande skyldighet, som fastställts i sändningstillståndet. I inslaget den 5 september framgick tydligt att Folkia inte var det enda företaget som erbjuder snabblån med mycket höga räntor. Procentare är ett gammeldags ord för en person som lånar ut pengar mot oskäligt hög ränta, inte en juridisk term. Att många företag numera lånar ut pengar till mycket hög ränta och gör det från centralt belägna kontor är ett faktum. Det finns inte något i den historiska beskrivningen av synen på ränta som är felaktigt. De termer som konsekvent används i inslagen är effektiv årsränta eller effektiv ränta. Detta är termer som konsumentkreditlagen anger ska användas för jämförelser mellan olika krediter och det är därför dessa vedertagna termer använts genomgående. I inslaget den 5 september fick Folkias företrädare förklara nivån på bolagets effektiva ränta och varför han ansåg att den beräkningen har brister. Delar av intervjun citerades också i inslaget kvällen därpå. Det framgick tydligt att varken Folkia eller något annat bolag som tillhandahåller snabblån gjort sig skyldiga till ocker, då det inte skett någon prövning på 17 år. Däremot kan det vara brottsligt att låna ut pengar till hög ränta, under vissa omständigheter. Centralt i inslaget den 5 september var de svenska myndigheternas bristande tillsyn, brister som uppmärksammats av myndigheterna själva. Finansinspektionen har i en rapport till regeringen skrivit att det finns risker med systemet med registrering av vissa finansiella företag utan möjlighet till tillsyn. Oavsett om snabblåneföretag som Folkia, som agerar i Sverige, står under registrering och eventuell övervakning utomlands framgår det tydligt av intervjun med finansmarknadsministern att han uttalar sig om en generell problematik och att de åtgärder han diskuterar har ett konsumentperspektiv som inte nödvändigtvis är kopplade just till den svenska Finansinspektionen. Inget enskilt snabblåneföretag nämns i intervjun.
6/7 Inslaget och studiointervjun den 6 september handlade om fenomenet med snabblåneföretag mot bakgrund av att antalet sådana mer än fördubblats under de senaste fem åren och att ansvarsfördelningen mellan åklagarmyndighet och Konsumentverket när det gäller tillsyn är oklar. Det framgick tydligt i inslaget dagen före. ANMÄLARENS KOMMENTAR Anmälaren tillägger i korthet följande. Folkia var vid den aktuella tidpunkten det enda bolaget verksamt på den svenska marknaden som var licenserat och under tillsyn. I en skrift om antisemitism anges att judar som under medeltiden skötte låneverksamhet kom att föraktas som ockrare och procentare. Tittare måste ha gjort liknande associationer när Folkia i inslagen pekades ut som modern procentare. PROGRAMFÖRETAGETS TILLÄGGSYTTRANDE SVT tillägger sammanfattningsvis följande. Svenska Finansinspektionens tillsyn omfattar inte villkoren för sms-lån, vilket var vad inslagen handlade om. Det framgår av inslagen att granskningen avsåg förhållandena i Sverige. Vad gäller den historiska återblicken finns det ingenting i inslaget som hänvisar till judar, judendom eller antisemitism. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis att om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag, antingen genom att den kritiserade själv medverkar eller genom att en kommentar från honom eller henne redovisas. Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SVT ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna 9 i sändningstillståndet. Dessa skyldigheter innebär enligt granskningsnämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas.
7/7 GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden konstaterar att fokus i inslagen var att det finns en lagbestämmelse om ocker som, trots att allt fler hamnar hos Kronofogden på grund av lån med höga räntor, inte tillämpas. Granskande inslag av denna karaktär ligger enligt nämndens mening väl i linje med SVT:s skyldigheter enligt 9 i sändningstillståndet. Folkia förekom i inslagen som ett exempel på företag som erbjuder så kallade snabblån. Uttalandena om att ingenting gjordes för att förhindra ocker, tillsammans med den efterföljande rapporteringen om Folkia, kunde enligt nämndens mening ge intrycket att Folkias räntor var problematiska ur ett juridiskt perspektiv. Nämnden, som konstaterar att Folkias företrädare medverkade i inslagen och kommenterade bolagets räntesatser, anser dock att inslagen inte strider mot kraven på saklighet och opartiskhet i denna del. Vid två tillfällen i inslagen specificerades inte vilken typ av ränta som avsågs, men i övrigt angavs att det handlade om effektiv ränta. Nämnden kan inte finna att avsaknaden av uppgift om vilken typ av ränta som avsågs var så missvisande att inslagen strider mot kravet på saklighet. Folkia har uppgett att det står under tillsyn av norska myndigheter. Att bolagets förhållande till norska myndigheter inte återgavs i inslagen medför enligt nämndens mening inte heller att inslagen blev så vilseledande att de strider mot kravet på saklighet. Nämnden kan vidare inte finna att inslagens utformning eller innehåll i övrigt strider mot kraven på saklighet och opartiskhet. Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, K-G Bergström, Elisabet Bäck, Ingrid Carlberg, Maria Edström, Leif Hedman och Jan Holmberg efter föredragning av Emelie Åström. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Emelie Åström Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.