Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan Dnr 2012-00720-214 Detaljplan för Tvetaberg 13:1 m fl Ålöström i Södertälje kommun Upprättad 2014-02-26 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2012-11-13 234 att upprättat planförslag skulle skickas ut för samråd. Hur samrådet bedrivits Planförslaget var utskickat på samråd från 2013-04-25 till och med 2013-06-14. Under samrådstiden fanns planhandlingarna utställda i stadshusets entréplan samt tillgängliga på kommunens hemsida www.sodertalje.se/ Under samrådstiden inkom 16 yttranden. 10 remissinstanser och sakägare har kommit med synpunkter och/eller invändningar mot förslaget. 6 yttranden var utan erinran (Trafikverket, Telge Nät, Kommunala handikapprådet, Svenska Kraftnät, Vattenfall Eldistribution AB, TeliaSonera Skanova Access AB). Inkomna yttranden med kommentarer 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar att det inte finns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 11 kap.
11 PBL. Denna bedömning förutsätter att synpunkter enligt nedan avseende strandskydd kan tillgodoses. Strandskydd För att upphäva strandskyddet krävs att det föreligger särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c miljöbalken. I det fortsatta planarbetet behöver kommunen beskriva förhållandena inom berörda delar av strandskyddsområdet och motivera vilka särskilda skäl som föreligger för ett upphävande av strandskyddet på platsen. Miljökvalitetsnormer för vatten Vatten från planområdet avrinner till Lanaren som ligger inom Bränningeåns avrinningsområde. Sjön har höga halter av näringsämnen på grund av påverkan från enskilda VA-anläggningar, dagvatten från närliggande tätorter och vägar samt jordbruksverksamhet. Länsstyrelsen är positiv till att kommunen avser ta fram hållbara avloppslösningar inom området. Länsstyrelsen anser att konsekvenser för sjön Lanaren och berörda vattenförekomster till följd av planens genomförande bör redovisas i planbeskrivningen. Översvämningsrisk Föreslagen kvartersmark ligger som lägst 1 meter över Lanarens medelvattennivå. Länsstyrelsen anser att planbeskrivningen även behöver kompletteras med en beskrivning av nivå för högsta dimensionerande flöde. Genomförandetid Länsstyrelsen anser att kommunen bör överväga att ange olika genomförandetider för kvartersmark respektive allmän platsmark. Genom att senarelägga genomförandetiden för kvartersmark blir det möjligt att utföra eventuella ombyggnader av vägnätet samt att bygga ut det allmänna VA-ledningsnätet innan en större utbyggnad av permanentbostäder påbörjas. Behovsbedömning Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. planhandlingarna kompletteras med uppgifter om skäl för att upphäva strandskyddet samt med uppgifter kring konsekvenser för Lanaren och berörda vattenförekomster till följd av planens genomförande. Lanaren är en sjö som har sänkts (förrättningsår 1900, 1910 ) genom att en damm i sjöns utlopp byggts om och utloppskanalen fördjupats. Det har senare noterats att sjösänkningsföretaget inte har blivit ordentligt utfört, när botten i utloppet inte sänkts tillräckligt. -2-
Enligt uppgift översvämmas naturmarken (gräsplanen och bryggor) med ca 1 meter vid högvatten. Från +13, 9 till ca 14,9,meter. Närmsta tomtgränser ligger vid +15,5-16,0 meter. Planbeskrivningen har förtydligats med uppgifter om högsta vattennivåer. Planen kompletteras med olika genomförandetider för kvartersmark respektive allmän platsmark. 2. Trafikverket Trafikverket har mottagit rubricerade detaljplaneförslag för samråd och har inget att erinra. Noteras att Trafikverket inte har något att erinra. 3. Lantmäterimyndigheten I anläggningslagen finns bestämmelser om underhåll av vägar och andra allmänna platser som kommunen inte är huvudman för. Med stöd av anläggningslagen kan lantmäterimyndigheten bilda en gemensamhetsanläggning för de anläggningar som ska vara gemensamma för fastighetsägarna inom detaljplaneområdet. I samband med att gemensamhetsanläggningen bildas, brukar man också bilda en samfällighetsförening som förvaltar anläggningarna. Lantmäterimyndigheten tror att anledning till att man valt att gör så är att föreningen fungerar bra och att man vill att allt ska fortsätta som förut. Lantmäterimyndigheten tycker att det ska framgå av genomförandebeskrivningen, att det är möjligt att bilda en gemensamhetsanläggning för anläggningarna och en samfällighetsförening som förvaltar anläggningarna. Om en gemensamhetsanläggning bildas så är alla berörda fastigheter med och har en andel, man kan också tvinga en fastighet att vara med. Föreningen kan t ex få hjälp av kronofogden att driva in årsavgiften om den inte betalas. Det blir så att säga obligatoriskt att delta och att bidra till kostnaden för underhållet av anläggningarna. Det är fastigheten som har del i gemensamhetsanläggningen och inte fastighetsägaren så vid en försäljning av en fastighet så följer delaktigheten i gemensamhetsanläggningen med fastigheten. I beslutet om att inrätta en gemensamhetsanläggning anges närmare hur vägar och andra allmänna platser ska utformas. Beslutet får inte strida mot detaljplanens bestämmelser, men mindre avvikelser får göras i den mån som syftet med planen inte motverkas. Vid förrättningen beslutas även om andelstal, som reglerar hur kostnaderna för utförande och drift av de allmänna platserna ska fördelas mellan de fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen. Det räcker att en av fastighetsägarna ansöker om bildande av gemensamhetsanläggning, lantmäterimyndigheten är då skyldig att ta upp frågan till prövning. Det är viktigt att fastighetsägarna får den här informationen. -3-
Det finns inga formella hinder mot att sportstugeföreningen organiserar det enskilda huvudmannaskapet på sättet som anges i den här detaljplanen. Men det är viktigt att veta att det är i anläggningslagen som de här frågorna regleras och att det är möjligt att ansöka om en förrättning för bildande av gemensamhetsanläggning för att knyta fastigheterna till de anläggningar som ska förvaltas. Lantmäterimyndighetens synpunkter beaktas. 4. Miljönämnden Miljökontoret påpekar att uttrycket säkerställa hållbara VA-system bör ändras till Allmänt VA om tanken är att fastigheterna ska anslutas till allmänt VA till Himmerfjärdsverket. Med anledning av den nuvarande bebyggelsens relativt enkla karaktär kan det vara tänkbart och rimligt att välja ett klosettvattensorterande VA-system i kombination med lämplig hantering av gråvatten. Området skulle kunna vara ett lämpligt pilotområde för allmänt VA baserat på klosettvattensortering. Det vore positivt om förutsättningarna för detta studeras i en särskild VAutredning inför planens granskningsskede. Anledningen är att i planläggningsskedet kunna säkerställa tillgång på erforderliga ytor för eventuell lokal anläggning för hantering av BDTavlopp. Uttrycket kan ändras till Allmänt VA. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att denna typ av område som ska anslutas till kommunalt VA inte är aktuellt för denna typ av klosettsorterande VA-system. 5. Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 och 609 bör beaktas i projekteringsarbetet i syfte att säkerställa räddningstjänstens framkomlighet och brandvattenförsörjning. Vattennätet i planområdet bör klara att försörja sprinkler i de byggnader där det kan bli aktuellt. Södertörns brandförsvarsförbund förespråkar sprinkler som en del i brandskyddet. Både som alternativ lösning när man gör avvikelser i det byggnadstekniska brandskyddet och som en del i brandskyddet i de fall där inga avvikelser förekommer. Både sk bostadssprinkler i en- eller flerbostadshus och konventionella sprinkleranläggningar i andra byggnader utgör ett bra och kostnadseffektivt skydd mot brand och brandskador. I de fall kommande exploatörer är kända bör en diskussion ske mellan kommunen och dessa redan i detaljplaneskedet för att underlätta en sprinklerinstallation samt minimera kostnaderna. Brandförsvarsförbundets synpunkter beaktas. -4-
6. Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämnden ska verka för att äldre människor får anpassade bostäder och vara väl förtrogen med levnadsförhållandena för äldre människor i kommunen. För målgruppen är service trygghet och tillgänglighet centralt i samhällsplaneringen. Kontoret har därför beaktat förslaget till detaljplan ur dessa perspektiv. Den planerade bostadsbebyggelsen bör innehålla bostäder som har god tillgänglighet. Gångstråk och trafikmiljö ska utformas så att de väl motsvarar de förutsättningar som en äldre person kan ha. Likaså är det viktigt att grönområden, mötesplatser och samlingslokaler, både inomhus och utomhus blir tillgängliga för alla invånare. Äldreomsorgsnämndens synpunkter beaktas. 7. Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden ska vara väl förtrogen med levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning och verka för att dessa personer får anpassade bostäder. För målgruppen funktionshindrade är service, trygghet och tillgänglighet centralt i samhällsplaneringen. Kontoret har därför beaktat förslaget till detaljplan ur dessa perspektiv. Det är viktigt att den planerade bebyggelsen i alla dess delar har god tillgänglighet. Gångstråk och trafikmiljö ska utformas så att de väl motsvarar de förutsättningar som en funktionshindrad person kan ha. Likaså är det viktigt att grönområden, mötesplatser och samlingslokaler, både inomhus och utomhus blir tillgängliga för alla invånare. Äldreomsorgsnämndens synpunkter beaktas. 8. Socialnämnden Socialnämnden ska vara väl förtrogen med levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning och verka för att dessa personer får anpassade bostäder. För målgruppen funktionshindrade är service och trygghet och tillgänglighet centralt i samhällsplaneringen. Socialoch omsorgskontoret har därför beaktat förslaget ur dessa perspektiv. Det är viktigt att den planerade bebyggelsen i alla dess delar har god tillgänglighet. Gångstråk och trafikmiljö ska utformas så att de väl motsvarar de förutsättningar som en funktionshindrad person kan ha. Likaså är det viktigt att grönområden, mötesplatser och samlingslokaler, både inomhus och utomhus blir tillgängliga för alla invånare. Socialnämndens synpunkter beaktas. 9. Telge Nät Fjärrvärme: Inget att erinra. Vatten och avlopp: Inget att erinra. -5-
Elnät: Befintlig luftledning markläggs i samband med övriga markarbeten. Stadsnät: Stadsnätet har ledningar inom området. Servitut för dessa behövs. Stadsnät kan erbjudas i området i framtiden. Noteras Telge Näts information samt att de inte har något att erinra. 10. Kommunala handikapprådet Kommunala handikapprådet har tagit del av planen och lämnar inga synpunkter på förslaget. Noteras att Kommunala handikapprådet inte har något att erinra. 11. Kommunala pensionärsrådet Den succesiva omvandlingen av fritidsboenden till åretruntboende är positivt genom att det kan innebära flera bostäder även för äldre. Frågor om tillgängligheten i form av kollektivtrafik, vattenoch avloppslösningar och social service måste emellertid påbörjas snarast möjligt. Kommunala pensionärsrådets synpunkter beaktas. 12. Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen anser att planen strider mot kommunens inriktning att arbeta för ett hållbart resande i enlighet med översiktsplanen. Det långa avståndet till kollektivtrafiken kommer sannolikt att leda till ett omfattande bilresande med negativ miljöpåverkan som följd. Samhällsbyggnadskontoret anser att planen följer gällande översiktsplans inriktning vad gäller permanentning av fritidshusområden. 13. Svenska Kraftnät Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna och har inget att erinra mot upprättat förslag. Noteras att Svenska kraftnät inte har något att erinra. 14. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall har ej något att erinra mot planförslaget. -6-
Noteras att Vattenfall inte har något att erinra. 15. TeliaSonera Skanova Access AB Telia har befintliga mark och luftledningar inom området. I övrigt inget att erinra. Noteras Telias information och att de inte har något övrigt att erinra. 16. Boende, Tvetaberg 16:3 Önskar att rätten att vattenområdet tillåts överbyggas med badhus och båtbryggor kommer att kvarstå för föreningen även i detaljplanen. Vill även i fortsättningen kunna hindra obehöriga t.ex. bilskolor att öva på vägarna inom området. Även hindra ridning, fyrhjulingar och annan fordonstrafik på den platsmark som planförslaget föreslår klassas som NATUR, åtminstone vid de tider då detta orsakar markskador på den tidvis mycket sanka gräsplanen invid sjön? (Sedan ett 10-tal år tillbaka har nivåregleringen av Lanaren misskötts så till den grad, att vattennivåerna flera gånger om året varierar med en hel meter och vid högvatten dränks bryggor och stora delar av gräsplanen. Därvid blir gräsplanen och badplatsen helt sank och oanvändbar, även gräsklippning förhindras. Översvämningarna har även orsakat att ett 30-tal stora träd utefter stranden dött och ännu andra dör fortfarande, vassvegetation spridits sig upp på gräsmarken, samtidigt som det sanka området har förslits. Tidigare år, innan dessa återkommande översvämningar, som inte beror på klimatförändringen, utan främst på dålig rensning av vass, sly och bäverdammar, vilket hindrar Lanarens fria utlopp i Bränningeån, kunde vi hålla vår gräsplan och badplats i bättre ordning för våra fritidsaktiviteter.) Vilka skyldigheter och begränsningar kommer det att medföra att strandskydd skall gälla på föreningens allmänning? Är det möjligt att även i fortsättningen kunna vårda området genom områdesstädning, gräsklippning samt vass- och och slyrensning? Temporärt lagra och bränna trädgårdsavfall? Hindra att allmän badplats eller båtuppläggningsplatser för utomstående uppstår? Det vore önskvärt att i samband med detaljplanens verkställande, dessa problem kunde åtgärdas t. ex. genom att föreningen tillåts upprätta ordnings- och skötselföreskrifter för den allmänna platsmarken och stränderna. Vad menas med dagvattensystem? Vilka befintliga dagvattenledningar och dagvattendiken avses? Vilka förändringar kommer enligt detaljplanen att krävas av föreningen att åtgärda? -7-
Att föreningen ges bibehållet huvudmannaskap för allmän platsmark innebär förmodligen att föreningen får ett juridiskt och ekonomiskt ansvar för skötsel, underhåll och uppfyllande av myndighetskrav inom Tvetaberg 13:1, utan att vi själva får full rådighet över trafik och nyttjande av fastigheten. Genom fastigheten leds även två avloppsledningar, nedlagda av Södertälje kommun 1976 och Tveta AB (Telge Återvinning AB och Telge Nät) 2012. Genom markupplåtelseavtal förhindras därmed viss användning av fastigheten, som vi då antas upprätthålla gentemot allmänheten. Vilka kommunala åligganden i övrigt skjuter planen över på oss utan ekonomisk ersättning? Att Tvetaberg 13:1 upprätthålls som allmän plats innebär att markägaren (föreningen) är huvudman med ansvar för skötsel och underhåll av den allmänna marken. I och med 113 byggnadslagen vad avser allmän plats så är marken öppen för allmänt tillträde, dvs att köra på vägarna och vistas i naturen och vid stranden utan ersättning till markägaren. Dagvattensystemet utgörs av dikena och det gröna vid sidan av vägarna som avleder och infiltrerar dagvattnet. Inga förändringskrav ställs i detaljplanen. Strandskyddet innebär att säkerställa allmänhetens tillgång till stranden genom allemansrätten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Man får inte heller uppföra byggnader, anläggningar eller andra anordningar. Dispens är möjligt. Inga övriga åligganden skjuts över annat än ledningsrätter och servitut för Telge Nät. Ställningstagande/Sammanfattning Planhandlingarna kompletteras enl Lässtyrelsens synpunkter på strandskydd, miljökvalitetsnormer, översvämningsrisk och genomförandetid. Medverkande tjänstemän Samrådsredogörelsen är upprättad av planarkitekt Magnus Ericsson Urban Dahlberg Plan- och bygglovschef Magnus Ericsson Planarkitekt -8-