Uppdrag och ansvar Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)

Uppdrag och ansvar Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM) Verksamhetens namn och beskrivning Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Huskvarna, Jönköping. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna består av en verksamhet placerad på två fysiska platser. Vårt upptagningsområde är Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner. Uppdrag och avgränsningar - Vi är en specialistmottagning för barn och ungdomar 0-18 år. - Vi har ett primärvårdsuppdrag för barn tom 1 år. - Vi som arbetar här är barnläkare, barnsjuksköterskor och vårdadministratörer. Skriftliga rutiner avseende - Tidig upptäckt och förebyggande behandling Vårt arbete genomsyras av barnkonventionen där barnets bästa alltid ska sättas i första rummet. I varje möte med barnet och dess familj observeras tecken på fysisk eller psykisk ohälsa. Se bilaga 1 - Att förebygga psykisk ohälsa Vid misstanke om att ett barn mår psykiskt dåligt tas direkt en kontakt med Barn- och ungdomshälsan alt. till barnhälsovårdspsykolog om barnet är under 6 år. Vid misstanke om allvarlig psykisk ohälsa såsom suicidrisk, anorexi, manifest psykos samt beteendestörningar tar vi kontakt med BUP. - Riktlinjer för agerande vid misstanke om att barnet far illa Alla i offentlig verksamhet som möter och/eller arbetar med barn och ungdomar har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa, enligt Socialtjänstlagen kap 14. Anmälan görs till mottagningsfunktionen på respektive lokalkontor/kommun eller alternativt till chef eller annan person som har till uppgift att ta emot anmälningar. Se bilaga 2 - Kontaktuppgifter Socialtjänsten Efter kontorstid kan anmälan göras till socialjouren via nödnummer 112. Om socialjouren inte går att nå eller kommunen inte har någon socialjour och situationen är akut, kontakta polisen, som kan förmedla anmälan till socialtjänsten. Möjlighet finns att ta en informell kontakt med socialtjänsten eller polismyndigheten, utan att röja personens identitet, för att få stöd att komma fram till om man bör göra en anmälan eller inte. Se bilaga 3 Blankett för anmälan, Socialtjänsten Enligt Socialstyrelsen bör en anmälan till polisen göras skriftligt på blankett: Blankett "anmälan, misstanke om brott mot barn Ansvariga: Helena Hageltorn, Frida Levander Revideras 2014-06-01

Familjen bör alltid informeras om att en anmälan görs. I särskilda fall har man rätt att som anmälare vara anonym, om det t ex finns en hotbild. Det är dock socialtjänsten som avgör detta och inget som man själv kan önska. I de flesta fall har familjen rätt att få veta vem som står bakom anmälan. Stöd för anmälaren När behov av en anmälan finns informeras närmsta chef. Chefen ansvarar då för att avsätta tid för konsultation och reflektion med lämplig kollega/kollegor. Samverkansformer VITS -arenan SIP Barndialogen Samverkanspartner - Barnhälsovården - Skolhälsovården - Vårdcentraler - Barnkliniken - Barn- och ungdomspsykiatrin - Socialtjänsten - Barn- och ungdomshälsan Ansvariga: Helena Hageltorn, Frida Levander Revideras 2014-06-01

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Barn- och ungdomsenheten Bilaga 1 Att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 0-18 år Vårt arbetssätt. ETT BARN ETT BARN SOM FÅR MYCKET KRITIK LÄR SIG FÖRDÖMA. ETT BARN SOM MÖTER FIENTLIGHET LÄR SIG ATT SLÅSS. ETT BARN SOM GÖRS TILL ÅTLÖJE UTVECKLAR OSÄKERHET. ETT BARN SOM STÄNDIGT FÅR UPPLEVA SKAM UTVECKLAR SKULDKÄNSLOR. ETT BARN SOM BEHANDLAS MED TOLERANS LÄR SIG GENEROSITET. ET T BARN SOM UPPMUNTRAS UTVECKLAR SJÄLVKÄNSLA. ETT BARN SOM BEMÖTS MED VÄNSKAP LÄR SIG KÄNNA FÖRTROENDE. ETT BARN SOM FÅR UPPLEVA RENT SPEL LÄR SIG RÄTTVISA. ETT BARN SOM ACCEPTERAS OCH RESPEKTERAS KÄNNER TRYGGHET. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna primärvård i Jönköping och Huskvarna bedriver primärvård för alla barn under 1 år och specialistvård för övriga barn - och ungdomar upp till 18 år, som inte behöver barnklinikens team och resurser. I detta dokument innefattar begreppet barn hela vår målgrupp även om behoven är olika. Vi eftersträvar att i vårt bemötande av barn och föräldrar upptäcka risker för barn- och ungdomars psykiska hälsa, se det enskilda barnet samtidigt, som vi är medvetna om att ett besök på mottagningen i sig kan innebära stress och obehag. Föräldrars svårigheter och oförmåga måste vi alltid värdera i helheten men hela tiden ha barnets situation och utsatthet för ögonen. Denna stress hos barn och eventuell oförmåga hos föräldrar kan avsevärt reduceras genom att föräldrarna får tydliga instruktioner om hur de förväntas agera rent konkret i undersöknings och behandlingssituationen. Psykisk ohälsa hos barn och unga är vanligt. I åldern mellan 10 och 18 känner 42 % sig stressade minst en gång i veckan, motsvarande siffra för rapporterad huvudvärk är 26 %. 34 % uppger sömnsvårigheter varje vecka och 18 % har ont i magen minst en gång per vecka (ref SCB). Det finns svårigheter att verifiera evidensen i dessa undersökningar (Barnläkaren nr 1, 2011 s. 24)

På våra mottagningar finns ett stort flöde av barn och ungdomar. Många familjer söker för symtom som har koppling till den psykiska hälsan. Våra observationer, förmåga att upptäcka svårigheter skiljer sig för de olika åldrarna men uppdraget är detsamma att tidigt upptäcka riskfaktorer, friskfaktorer, skyddsfaktorer och eventuella symtom. I ett dokument från Sörmlands läns landsting som vi länkar till finns en utmärkt kunskapsbakgrund där bl.a. barns behov, friskfaktorer och riskfaktorer hos barn och familjer gås igenom (sörmlandsdokumentet). Mottagningarnas arbete All personal på våra mottagningar har barnkompetens och har kunskap om barns behov. Vi skall ge råd men också rent konkret vara föredömen i tilltal och handling med barnet. Vår uppfattning är att det oftast är bäst att någon av barnets föräldrar är med vid besöket hos oss och vi upplyser vid behov om det. Om det är ofta återkommande att annan person följer barnet hit frågar vi om det. Det är viktigt att vara klar över vad som är egna åsikter om vad som är bra för barn. Kanske är de inte alltid grundade i fakta, utan mer i värderingar från vår egen uppväxt och familj. Vi har många barn som har ett ursprung i andra länder. Vi måste se och förstå kulturella skillnader samtidigt som barnens bästa aldrig får åsidosättas. Ett bra sätt är att säga: Så här tycker vi är bra för barn, skulle det fungera i er familj? Det är viktigt att förstå att oförmåga att leva upp till viktiga förväntningar i vår kultur t.ex. passa tider inte innebär att barnen har en sämre omvårdnad. Barnet och familjen har rätt till tolk. Barn skall inte tolka åt sina föräldrar. Telefonrådgivning Den första kontakten sker vanligtvis via telefonrådgivning med barnsjuksköterska. Ett observandum här kan vara upprepade telefonkontakter med oss eller andra instanser. Det är av vikt att kontrollera hur många telefonsamtal, som finns dokumenterade. Vi skall be om föräldrarnas tillstånd att gå in i BVC-journal, Vårdgivarportal samt 1177. Vid anmärkningsvärt många kontakter bör läkare informeras om detta och ta ställning till att VIPmarkera patienten. En del av dessa barn bör frikostigt erbjudas läkar- eller sjuksköterskebesök, om möjligt med kontinuitet till en och samma erfarna läkare eller sjuksköterska. En bra fråga är Vad är du mest orolig för?.

I väntrummet I väntrummet lyssnar all personal på om ett barn behandlas respektlöst. Det kan handla om en ovänlig ton, hot, hårdhänthet eller orimliga löften om belöningar. All personal kan i handling söka vara ett föredöme i hur barnet bemöts och görs delaktigt. Vi försöker också uppmuntra föräldrarna att vara ärliga mot sitt barn. Detta kommer att gå bra, vi vill väga dig och se hur bra du växer. "Provet vi tar, känns lite men det går snabbt över och sedan får du ett plåster. Vi försöker konsekvent att undvika negeringar av smärta. Barn hör oftast bara ordet ont eller farligt inte negeringen. Väg- och mätsituationen Alla barn och ungdomar som kommer till mottagningen vägs och mäts, i de flesta fall utan kläder. Här är det viktigt att leda föräldern konkret genom situationen för att skapa avspändhet och förtroende. Du behöver inte ta på kläderna igen. Knäpp inte bodyn eftersom du snart skall in till doktorn!. Nu väger vi sedan kan du ta upp och trösta honom! I väg- och mätsituationen, på skötbordet, vid blöjbyte och av- och påklädning samt vid undersökningen hos läkare eller sjuksköterska finns de naturliga tillfällena att observera samspelet mellan det lilla barnet och föräldrarna. Avseende anknytning ser vi hur föräldern fångar upp barnets tecken/signaler och försöker trösta eller minska obehag med rörelser tonfall eller ord. Vi ser också om föräldern har fokus på barnet. Vi försöker lyssna efter om föräldern kan sätta sig in i situationen ur barnets synvinkel. Det ges också tillfälle att notera om barnet har tecken till omsorgssvikt, fysiska avvikelser eller skador. Hos det lite äldre barnet ser vi också på förhållningssätt, föräldrarnas inställning och balansen mellan att ge barnet eget ansvar och föräldraansvaret (se kunskapsbakgrunden i Sörmlandsdokumentet). Besöket hos läkare eller sjuksköterska Vid besöket skall barnet alltid sättas i fokus och få komma till tals. Allt efter mognad kan barnet få tala enskilt med läkaren/sjuksköterskan vid en del av besöket, men efter 12 års ålder skall samtliga barn erbjudas detta. Såväl läkare som sjuksköterska har livsstress, olust och oro som en naturlig utgångspunkt för anamnes och undersökning, även vid besök som initialt ter sig som mer medicinska. Tillväxt är en enskild parameter, som kan indikera svårigheter över tid varför inget besök på mottagningen är avslutat om tillväxten inte är bedömd.

Vi försöker förebygga stickrädsla och övrig sjukvårdsrädsla genom ett professionellt bemötande. Ofta betyder det att barnet behöver mer tid än en vuxen för att hantera situationen. Vi försöker oftast göra alla undersökningar vid samma tillfälle för att underlätta för familjen men har också respekt för att både barn och föräldrar kan bli trötta. Ibland behöver vi stödja barnet inför provtagning om föräldrarna har bråttom och föreslå smärtstillande plåster och provtagning i lugn och ro. Om vi blir oroliga för barnet kan det vara värdefullt att dela upp besöket så olika medarbetare ser barnet och gör det vid olika tillfällen. Mottagningens psykolog För majoriteten av de patienter som kommer i kontakt med mottagningens psykolog är den psykiska ohälsan redan ett faktum och man kommer för att få hjälp och behandling. Psykologen är expert på de miljömässiga betingelser som befrämjar psykisk hälsa, den sociala dynamik som skapar ett kreativt och utvecklande socialpsykologiskt levnadsrum för medlemmarna i en familj eller grupp samt inte minst de psykiska processer som präglar människans inre mentala liv. Denna expertkunskap använder psykologen för att utifrån en socialpsykologisk utgångspunkt utreda och analysera patienten som person samt dennes historiska och nuvarande levnadsomständigheter. Analysen identifierar hur aspekter av patientens miljö i och utanför hemmet samspelar med personens individuella psykologi för att skapa och upprätthålla den psykiska ohälsan. Psykologen beslutar om och genomför därefter lämpliga interventioner på det individuella och sociala planet för att skapa förutsättningar för psykisk hälsa. Varje behandling kommer därför att bli unik och anpassad till patientens förutsättningar. Mottagningens behandlingsriktlinjer för specifika psykosomatiska diagnoser är ett stöd i detta arbete. I de fall en psykologbehandling inleds utan att patienten i närliggande tid genomgått en medicinsk undersökning eller om psykologen under genom anamnesen får misstanke om somatiska eller psykosomatiska komplikationer rekommenderas patienten en läkarundersökning. Psykologen handlägger, utreder och behandlar patienter som faller inom psykologens egenupplevda kompetensområde förutom patienter med tydlig utvecklingsstörning, anorexi, manifest psykos samt beteendestörningar som inte kan behandlas i öppenvård. Dessa hänvisas till lämplig vårdgivare inom landsting eller kommun. Psykologen är en resurs som kan konsulteras av andra

yrkeskategorier inom vården när det gäller identifierandet, bemötandet och handläggandet av patienter med misstänkt psykisk ohälsa. Psykologutredningar genom användandet av psykometriska test görs för närvarande inte på mottagningen. Teamarbete På mottagningen arbetas det kontinuerligt med att utveckla metoder och arbetssätt för att effektivisera behandlingar. Genom teamarbete dras fördel av olika yrkeskategoriers kunnande och en mer sammanhållen behandlingsinriktning kan göras vilket ofta gagnar patienten. Teamarbete uppstår spontant kring patienter som genom att de har olika behov har kontakt med olika yrkeskategorier på mottagningen. Stor frihet skall finnas för varje personal att kalla till teammöte för att klargöra behandlingsplaner och ansvarsfördelning. Det finns också strukturer för att samarbeta i team kring patienter med specifika diagnoser, fetma är ett sådant exempel. Möjlighet till reflektion Teamkonferens på mottagningen och reflektionstid är viktiga funktioner för att göra oss trygga i arbetet. Då undviker vi att prata om problemen i kafferummet. Viktigt att alltid ha klart för sig att familjen kan vara tillfälligt stressad och att barnet eller föräldrarna har en dålig dag. Om vi blir oroliga viktigt med noggrann dokumentation och möjlighet att reflektera med arbetskamrater. Psykolog finns vid behov tillgänglig som handledare. I varje enskilt fall måste en bedömning göras som kan resultera i att man gör avsteg från givna riktlinjer. Det kan vara för att skapa ett förtroende till familjen och för att bibehålla en kontakt som annars skulle riskera att avbrytas och därmed medföra en risk för barnet. Samverkan: Såväl läkare som sjuksköterska har ett ansvar att vid oro för barnet kontakta respektive BVC för att skapa en samverkan runt familjen. Familjecentralerna ger här en stor möjlighet. Det är viktigt att inte se sekretessen som ett hinder i kontakten med andra aktörer. Vi skall ha som vana att förklara för familjerna att vi kontaktar BVC för uppföljning. Dialog och samråd med familjen för att skapa kontakter med andra berörda såsom t.ex. BVC, SHV, barnkliniken, primärvården och socialtjänsten skall alltid eftersträvas.

Det är varje medarbetares egenansvar att försäkra sig om att samverkan sker mellan olika instanser. Det får inte förekomma att man förlitar sig på att annan instans har tagit på sig ansvaret utan att man har förvissat sig om att så är fallet. Även om familjen har en etablerad kontakt med socialtjänst eller anmälan tidigare är gjord så skall anmälan upprepas om oro för barnet kvarstår. Även i de fall som samråd inte kan skapas med familjen styr vår skyldighet enligt socialtjänstlagen att rapportera och anmäla om vi misstänker att ett barn far illa/riskerar fara illa. Det finns alltid möjlighet att ta kontakt med socialtjänsten och avidentifierat få vägledning och råd. För anmälan till socialtjänsten finns särskilt underlag (se intranät).

Bilaga 2-130430- TELEFONLISTA MOTTAGNINGSFUNKTIONEN BARN & UNGDOM Sektionschef Caroline Agnehus 10 24 43 caroline.agnehus@jonkoping.se 1:e soc sekr Ann-Charlotte Nilssson 10 29 19 ann-charlotte.nilsson2@jonkoping.se SÖDER (Taberg, Barnarp, Råslätt, Ljungarum, Gräshagen, Bottnaryd, Grästorp, Norrahammar, Hovslätt, Månsarp, Tahe, Norra Unnaryd, Ryd) Besöks och postadress Ö Storg 64, 551 89 JÖNKÖPING Reception 10 73 89 Fax 12 07 62 Line Wedin 10 68 20 line.wedin@jonkoping.se Tina Ahlstedt 10 80 32 tina.ahlstedt@jonkoping.se Maja Smajic 10 29 24 maja.smajic@jonkoping.se ÖSTER (Gränna, Örserum, Ölmstad, Kaxholmen, Skärstad, Norrängen Lekeryd, Järsnäs, Huskvarna centrala och söder, Öxnehaga, Stensholm, Egnahem) Besöksadress Ö Storg 64, 551 89 JÖNKÖPING Postadress Box 10 02 561 24 Huskvarna Reception 10 73 89 Fax 10 63 46 Anna Lager 10 29 65 anna.lager@jonkoping.se Sofie Lindblad 10 28 12 sofie.lindblad@jonkoping.se Annie Engdahl 10 81 72 annie.engdahl@jonkoping.se VÄSTER (Öggestorp, Tenhult, Ödestugu, Österängen, Ekhagen, Rosenlund, central Jönköping Öster och Väster, Vättersnäs, Torpa, Bankeryd, Trånghalla, Bymarken, Dalvik) Besöks och postadress Ö Storg 64, 1 vån, 551 89 JÖNKÖPING Reception 10 73 89 Fax 12 07 62 Åsa Utterberg 10 72 99 asa.utterberg@jonkoping.se Victoria Dahlgren 10 72 99 victoria.dahlgren@jonkoping.se Birgitta Lennox 10 29 05 birgitta.lennox@jonkoping.se Ann-Charlotte Nilsson 10 29 19 ann-charlotte.nilsson2@jonkoping.se

ANMÄLAN OM BARN OCH UNGA SOM FAR ILLA Socialtjänstlagen Kap 14 1 Fyll i blanketten så utförligt du kan och skicka den sedan till socialtjänsten i barnets/ungdomens hemkommun. Anmälare Namn Titel Arbetsplats Adress Telefon (även riktnr) E-post Medanmälare Namn Telefon (även riktnr) Vilket barn/ungdom gäller det Namn Personnummer eller ålder Adress Postadress Vårdnadshavare, namn Vårdnadshavare telefon (även riktnr) Vårdnadshavare, namn Vårdnadshavare telefon (även riktnr) Syskon, namn och ålder Skriv ned berättelsen Vad är det som är anledningen till anmälan? Vad är det som gör att anmälan görs just nu? Tror du att det är akut för barnet/ungdomen? Vad har du själv sett och hört? Vad har du fått berättat för dig? Av vem? När? Vad är det i detta som gör dig mest orolig? Vad vet du om familjen (skilda föräldrar, gemensam vårdnad, var bor barnet, eventuella syskon)? Beskriv tidigare insatser som du eller någon annan vidtagit. Plats för din berättelse LiJ5139 Utgåva 01 2012.01 Sign On AB www.signon.se

Namn Personnummer eller ålder Om det rör sig om en specifik händelse Vad hände? Vilket datum, vilken tid på dygnet inträffade händelsen/händelserna? Var händet det (eventuell adress)? Har händelsen upprepats? Har denna eller liknande händelser inträffat tidigare? När? Finns det fler som sett eller känner till samma sak? Hur var barnets/ungdomens reaktion? Plats för din berättelse Övriga uppgifter Vilken relation har anmälaren till den anmälda familjen/personen? Hur länge har anmälaren känt den aktuella familjen/personen? Är föräldrarna/personen informerade om att en anmälan kommer att göras? Ja Nej Om ja, hur mottogs informationen Är barnet/ungdomen informerad om att en anmälan kommer att göras? Ja Nej Om ja, hur mottogs informationen Skulle du/ni kunna tänka er att medverka vid en träff för att diskutera anmälan med berörda? Ja Nej Anmälan görs till Socialförvaltningen i Underskrifter Hur länge har anmälaren känt den aktuella familjen/personen? Underskrift anmälare Underskrift medanmälare Namnförtydligande Namnförtydligande LiJ5139 Utgåva 01 2012.01 Sign On AB www.signon.se