Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia
Styrdokument Sida 2
Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen är visionärt skriven i allmänna ordalag. Inga kvantifierade mål. Sida 3
Miljöprogram 2012-2015 3.1 Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med 10 procent. 3.2 Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. 3.4 Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. 3.5 Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e per stockholmare.[till och med 2015] Sida 4
Åtgärdsplan Klimat och Energi (ÅKE) Transporter Vägtransporter Tåg, tunnelbana och spårvägar Sjötransporter Flyg (starter och landningar Bromma flygplats) Fjärrvärme Energi i bebyggelsen Byggnader ägda av staden Övrig bebyggelse Övrig elanvändning Hushållsel, veksamhetsel, gatubelysning m.m. Övrig gasanvändning (stadsgas) Gasspisar Verksamheter Sida 5
Andel av totala fordonsflottan Analyser och åtgärdsförslag 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 2015 2020 2030 Personbilar - El Personbilar - Plugin hybrid etanol Personbilar - Plugin hybrid Personbilar - Elhybrid Etanol Personbilar - Elhybrid Personbilar - Snål diesel Personbilar - Snål bensin Personbilar - Fordonsgas Personbilar - Etanol (E85) Snål bensin 1% Gas 2% Diesel 18% Snål diesel Etanol 12% 4% Elhybrid 1% Bensin 62% Fördelning trafikarbete 0,2% 1,5% 10,3% 2,2% flyg sjöfart 85,9% arbetsmaskiner vägtrafik spårtrafik Fördelning utsläpp av växthusgaser Sida 6
Analyser och åtgärder bebyggelse kwh/m 2 2015 Minsknin g av utsläpp (CO 2 e) Minskning av energianvändni ng Totalt antal m 2 2010-12- 31 Kostnadsminskning kronor per år Familjebostäder 1 523 000 170 6000 ton 55 GWh 45,7 miljoner Fastighetskontoret 570 000 220 3500 ton 16 GWh 12,8 miljoner Idrottsförvaltningen 233 000 372 500 ton 4 GWh 3,2 miljoner Micasa 1500 ton 12,5 GWh 12 miljoner SISAB 1 462 000 187 3000 ton 26 GWh 21 miljoner Stockholmshem 1 757 000 160 17000 ton 112 GWh 70 miljoner Svenska Bostäder 2 417 000 175 6000 ton 55,5 GWh 47 miljoner TOTALT - - 37500 ton 281 GWh 211,7 miljoner 4% 12% 3% 4% 7% 23% 13% 34% Energianvändning Värmeförluster, klimatskal Varmvatten Värmeförluster, ventilation Ventilation, el Övrig fastighetsel Belysning, fastighet Belysning, hushåll Övrig hushållsel 2000-2010 1990-1999 1980-1989 1970-1979 1960-1969 1950-1959 1940-1949 1930-1939 1920-1929 1910-1919 1900-1909 innan 1900 0 500 1000 1500 2000 2500 Antal uppförda byggnader Antal uppförda byggnader per decennium Varav miljonprogrammet 1964-1975 Sida 7
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Huvudmålet är att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2050. KF Budget 2012 Färdplanen ska således beskriva hur de fossila bränslena kan fasas ut som energikällor. Detta kan ske genom att de fossila bränslena byts ut till andra bränslen s.k. konvertering, eller genom energieffektiviseringar så behovet av bränslen minskar. Sida 8
Energieffektivisering i nyproduktion 50 % energieffektivisering i befintliga fast. 35 % energieffektivisering som snittvärde i befintliga fast. Kvarvarande energibehov Kvarvarande energibehov 2011-05-11 SIDAN 9
Utmaningar energi till byggnader Kolet i KVV6 i Värtan Olja i spetsvärmeanläggningar och byggnader Plast i förbränningen Naturgas i stadsgasnätet Sida 10
Utmaningar energi till transporter Överflyttning från bil till kollektiv Minskat resande samt överflyttning från bil till gång/cykel Effektivare godstransporter Effektivare fordon & byte av drivmedel Utsläpp vägtrafik 2050 ca 1380 000 ton CO 2 e LCA-rest att kompensera Sida 11
Sida 12
Miljöprofilområden Hammarby sjöstad Norra Djurgårdsstaden Miljonprogramsområdena Västra Liljeholmen Sida 13
Norra Djurgårdsstaden Energianvändningen (köpt energi, per A temp, exklusive verksamhetsenergi) för bostäder ska vara max 55 kwh/m 2 A temp och år för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi. El som används till uppvärmning och tappvarmvatten viktas med faktorn 2 (även om byggnaden klassas som elvärmd enligt BBR). På varje byggnad ska genereras minst 2 kwh/m 2 A temp solel alternativt 6 kwh/m 2 A temp solvärme, eller en kombination med motsvarande fördelning, på byggnaden. Sida 14
Miljöbilar i Stockholm Biogasstrategi (hur staden ska försörjas med biogas) Miljöbilsstrategi 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-04 Electric & hybrid Biogas Ethanol Citycars Sida 15
Utsläpp (1000 ton CO2 e ) Ton per capita Årlig uppföljning till miljö- och hälsoskyddsnämnden 4000 5,0 3500 4,5 3000 2500 2000 1500 1049 612 949 644 957 1026 1031 994 953 955 564 630 730 704 752 700 920 679 921 676 1150 721 1138 611 4,0 3,5 3,0 1000 500 1848 1731 1582 1431 1398 1406 1422 1406 1169 1255 1316 1255 2,5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011* Uppvärmning Övrig el och gas Transporter Utsläpp per capita 2,0 Sida 16
Solenergi på stadens tak Sida 17
Information till medborgare Sida 18