Kommunstyrelsens stadsmiljöråd

Transkript

1 Kommunstyrelsens stadsmiljöråd Protokoll nr 4 fört vid kommunstyrelsens stadsmiljöråds sammanträde torsdagen den 1 december 2011 kl Justerat den 2011 Per Ankersjö Emilia Hagberg Mikael Magnusson Närvarande: Ordföranden Per Ankersjö (C) Vice ordförande Emilia Hagberg (MP) t.o.m. 4 Ledamöter Daniel Valiolahi (M) Therese Carlborg (M) Madeleine Sjöstedt (FP) Mikael Magnusson (S) Maria Östberg Svanelind (S) fr. 5 Tjänstgörande ersättare Ersättare Torkel Tigerschiöld (MP) för Maria Östberg Svanelind (S) t.o.m. 4 Torbjörn Erbe (M) Erik Slottner (KD) Torkel Tigerschiöld (MP) fr. 5 Dessutom var t.f. stadsdirektör Staffan Ingvarsson, kanslichef Lukas Forslund samt Staffan Forsell och Linda Persson från stadsledningskontoret närvarande. 1 Godkännande av dagordning Mötet öppnades av ordföranden och dagordningen godkändes. 2 Föregående protokoll från den 15 september 2011 Anmäldes att protokollet från stadsmiljörådets sammanträde den 15 september 2011 är justerat.

2 Kommunstyrelsens stadsmiljöråds protokoll nr Utseende av justerare Protokollet justeras av ordföranden och vice ordföranden Emilia Hagberg (MP) t.o.m. p 4 och av ordföranden och Mikael Magnusson (S) från 5 och till 9. 4 Presentation av Norra Djurgårdsstaden Innovation Tomas Gustafsson, exploateringskontoret, presenterade Norra Djurgårdsstaden Innovation som är en arena för innovation, lärande och samarbete inom hållbar stadsutveckling. Presentationen finns som bilaga 1 till protokollet. Per Ankersjö (C) framhöll Norra Djurgårdsstaden som hela stadens projekt och påtalade vikten av att staden ligger i framkant. Madeleine Sjöstedt (FP) framhöll kulturen som en central del i utvecklingen av nya områden. Torkel Tigerschiöld (MP) påtalade mångfaldsperspektivet och att det inte bara är teknologin som skall vara i fokus, även viktigt med att kulturaspekten. Erik Slottner (KD) undrade över ekonomin och de höga initiala kostnaderna och hur kostnaderna fördelas för en bostadsrättsinnehavare. Man bör tänka på kostnaden och driftsekonomin på lång sikt. 5 Stockholms Energi- och klimatplan Gustaf Landahl, miljöförvaltningen, presenterade Stockholms Energi- och Klimatplan , bilaga 2 till protokollet. Gustaf Landahl inledde med att konstatera att åtgärdsprogram har funnits redan i mitten av 90-talet. Nuvarande utsläpp av växthusgaser i Stockholm hänför sig till bl. a. uppvärmning, hushållsel och gas samt transporter. Ett diagram presenterades över utsläpp kontra folkmängd. Målet är att nå 3,0 ton CO 2 per invånare Mikael Magnusson (S) efterfrågade en lista på lagändringar för att underlätta måluppfyllelsen på miljösidan inom Norra Djurgårdsstaden. Erik Slottner (KD) tog upp frågan om vilken kategori som börjat att cykla och om överflyttning av trafikanter från kollektivtrafiken till cykling. Per Ankersjö (C) framhöll att man borde titta på frågan om vilka trafikanter som går över till att cykla. Vidare framhölls att det är viktigt med transparens och att stadens klimatarbete är mycket viktigt. 2

3 Kommunstyrelsens stadsmiljöråds protokoll nr Torkel Tigerschiöld (MP) påtalade sambandet mellan olika satsningar och dess synergieffekter. Klimat- och åtgärdsplanen lämnas för politisk behandling kring årsskiftet 2011/ Remiss av motion (2011:52) av Per Bolund (MP) om Peak Oil Dnr /2011 Stadsmiljörådet beslutade att avstå från att yttra sig i ärendet. 7 Stadsmiljörådet februari maj (nytt förslag på datum kommer till nästa sammanträde) 13 september 29 november Stadsmiljörådet diskuterade sina arbetsformer. Per Ankersjö (C) uppmanade rådets medlemmar att komma med synpunkter och idéer. Ämnesområden som föreslås tas upp 2012 är Plan för matavfallshanteringen, Cityvisionen, Färdplan 2050, Cykelplanen och framkomligheten och luftfrågorna. Önskemål fanns också om att ta upp frågor om grönområden och delaktighet. 8 Rapport från studieresa i Seattle & Portland oktober 2011 Linda Persson, stadsledningskontoret, gjorde en kort föredragning från studieresan till Seattle & Portland i oktober Per Ankersjö (C) framhöll att det är liknande miljödiskussioner i Sverige och de områdena som besöktes. I USA har de miljöprofilering som business. Mikael Magnusson (S) informerade om att det är 75% av befolkningen i USA som lever i städer som anslutit sig till Kyotoprotokollet. 3

4 Kommunstyrelsens stadsmiljöråds protokoll nr Övriga frågor - Vid protokollet Kerstin Tillkvist Vice stadssekreterare 4

5 Stockholm Royal Seaport Innovation Norra Djurgårdsstaden Innovation Arena för innovation, lärande och samarbete inom hållbar stadsutveckling Samverkan mellan staden, akademi och företag (triple helix) Ett verktyg för att nå de högt ställda målen i NDS En plattform för marknadsföring, internationellt samarbete och export

6 Verksamhetens delar Mötesplats Innovationsarena Information Lärande Internationellt samarbete

7 VAR STÅR VI NU? Forsknings- och utvecklingsprojekt Smart Grid Smart Communication Uppföljningsmodell för NDS Climate+ projekt Innovation för hållbar stadsutveckling Hållbar avfallsinsamling (Envac) Aktiva huset IKT projekt Sorterande avloppssystem IMS Flexible energy m fl

8 VAR STÅR VI NU? - Möten/workshops med förvaltningar, företag och akademi sker regelbundet - Flera större FoU projekt pågår, flera nya FoU projekt är på gång - Tre samarbetsavtal tecknade och det fjärde på gång - Stor mängd besöksgrupper och delegationer (ca 5,000 personer sedan start) - Internationellt lärandeprogram startat och fler internationella aktiviteter på gång - Verksamhetskoordinator & kommunikatör anställda - Viss utrustning återstår att installera i lokalerna - Verksamheten kommer att utvecklas successivt

9

10

11 Climate Positive Development Learning Program Stockholm Royal Seaport Innovation september 2011

12 Miljöborgarråd, Per Ankersjö öppnade Learning Program

13 Pust, utvärderingen visar gott resultat! How did you find the overall content of the program? Fair; 0 Poor; 0 Very No Answer; 1 Poor; 0 Very Good Good Good; 10 Very Good; 12 Fair Poor Very Poor No Answer

14 Pust, utvärderingen visar gott resultat! How did you find the Logistics/service of the program? Very Good Good Fair Poor Very Poor No Answer

15 SIDAN 1 Åtgärdsplan för klimat och energi

16 15 års planer för minskade utsläpp Åtgärdsprogram Cities for Climate Protection (ICLEI) sedan1996 Covenant of Mayors sedan 2008 PAGE 2

17 Energitillförsel GWh Antal invånare Energianvändningen i Stockholm Uppvärmning Hushållsel och gas Transporter Folkmängd 0 PAGE 3

18 Tusen ton CO2e Invånarantal Utsläppen av växthusgaser i Stockholm Uppvärmning Hushållsel och gas Transporter Folkmängd PAGE 4

19 Miljöprogram Mål för staden Under programperioden ska följande delmål uppnås 3.1 Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med 10 procent. 3.2 Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. 3.3 Vid markanvisning ska staden kräva att energianvändningen är högst 55 kwh/m2 3.4 Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. Staden ska verka för att följande delmål uppnås under programperioden 3.5 Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO2e per stockholmare. SIDAN 5

20 Vad är Åke? Åtgärdsplan för klimat och energi Program för att energieffektivisera samt minska utsläppen av växthusgaser Åtagande enligt Covenant of Mayors Förutsättningar: Miljöprogrammets mål till år 2015 Framåtblick till 2030 Arbetssätt Beställare Gunnar Söderholm & Staffan Ingvarsson Styrgrupp: repr. från stadsledningskontoret, miljöförvaltningen, exploateringskontoret, trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och Svenska Bostäder Referensgrupp: Tomas Bruce, ordförande energieffektiviseringsutredningen; Agneta Persson, sekreterare energieffektiviseringsutredningen; Egil Öfverholm, Energimyndigheten; Håkan Johansson, klimatexpert Trafikverket; Tea Alopaeus, klimatexpert Naturvårdsverket och Kjell-Åke Henriksson, energiexpert JM. Projektledare: Örjan Lönngren, Miljöförvaltningen SIDAN 6

21 Strategi för att nå delmålen om energieffektivisering Byggnader Buildings that will be refurbished within Concerto Åtgärder motsvarande 14 % reduktion (målet var 10%) har identifierats av Energicentrum tillsammans med de 5 fastighetsbolagen och fastighetskontoret. Berörda bolags samt fastighetsnämnden uppmanas säkerställa att planerade effektiviseringsplaner beslutas och fullföljs. Upphandling Staden upphandlar varor för 13 Mdr Kr per år. Ställ krav på energieffektivitet på upphandlingar av varor och tjänster. SLKupphandling uppmanas ta fram en vägledning. SIDAN 7

22 Energieffektivisering ger även minskade kostnader Totalt antal m kwh/m Minskning av utsläpp (CO 2 e) Minskning av energianvändnin g Kostnadsminskning kronor per år Familjebostäder ton 55 GWh 45,7 miljoner Fastighetskontoret ton 16 GWh 12,8 miljoner Idrottsförvaltningen ton 4 GWh 3,2 miljoner Micasa 1500 ton 12,5 GWh 12 miljoner SISAB ton 26 GWh 21 miljoner Stockholmshem ton 112 GWh 70 miljoner Svenska Bostäder ton 55,5 GWh 47 miljoner TOTALT ton 281 GWh 211,7 miljoner SIDAN 8

23 Strategi för att nå delmålet om miljömärkt el Uppmana de tre verksamheter som ännu inte upphandlar el som uppfyller kraven för miljömärkning att göra det så staden når 100%. - och minskar utsläppen med 1400 ton CO2 ekv. SIDAN 9

24 Strategi för att nå delmålet om högst 3,0 ton CO2 ekv utsläpp per stockholmare år 2015 Delmålet innebär att: Utsläppen från fjärrvärmen minskas med 50 % Fastighetsbeståndet i Stockholm energieffektiviseras med 5 % Utsläppen från trafiken minskas med 15 % Ton CO 2-ekv per inv. & år ,3 4,5 4,0 3, År SIDAN 10

25 Strategi för att nå delmålet om högst 3,0 ton/inv 2015 minskade utsläpp från fjärrvärmen med 50% I drift Minskning CO 2 e Ökning CO 2 e Konvertering av Värtaverkets panna P ton per år Bioeldad panna i Hässelby P ton per år Ökad andel biobränsle Värtaverket KVV ton per år Avfallseldad panna i Högdalen P ton per år Ny kraftvärmeenhet i Värtaverket KVV ton per år Staden verkar för att om- och tillbyggnadsplanerna genomförs enligt beslutad tidsplan. Framför allt bevakas att andelen biobränslen ökar så långt som det är tekniskt möjligt i kraftvärmeverket (KVV6) i Värtan. SIDAN 11

26 Strategi för att nå delmålet om högst 3,0 ton/inv 2015 fastighetsbeståndet energieffektiviseras med 5% Kategori Area, A temp Andel Flerbostadshus % Villor % Kontor % Övriga lokaler % TOTALT % Uppvärmning per energibärare GWh Fjärrvärme 6448 Eldningsolja 391 Naturgas, stadsgas 61 Biobränslen 42 Elvärme, inklusive värmepumpar 1095 TOTALT % 12% 3% 4% 7% 23% 13% 34% Värmeförluster, klimatskal Varmvatten Värmeförluster, ventilation Ventilation, el Övrig fastighetsel Belysning, fastighet SIDAN 12

27 kwh/m² per år Hur kan energieffektiviseringarna ökas i det icke kommunala beståndet? Referensscenario, specifik energi kwh/m Tekniskt möjligt med bibehållen renoveringstakt, specifik energi kwh/m2 Tekniskt möjligt med ökad renoveringstakt, specifik energi kwh/m2 Politisk målsättning, specifik energi kwh/m För att nå långtgående energieffektiviseringsåtgärder är det lämpligt att de utförs i samband med större ombyggnader. Åtgärder för finansiering bör kopplas till någon form av utökad energirådgivning för att sprida kunskaper om effektiva energieffektiviseringsåtgärder. SIDAN 13

28 Strategi för att nå delmålet om högst 3,0 ton/inv 2015 utsläppen från trafiken minskas med 15 % SIDAN 14

29 EXEMPEL PÅ BERÄKNAD POTENTIAL Åtgärd Tidplan Prognos År Minskning Verka för ökad framkomlighet, bl.a. med ökad andel bussfiler Stödja SL:s planerade förändring av bussflottan Verka för att genomföra Spårvagnsoch stomnätsstrategin Utredning fler kollektivtrafik -körfält Bussfiler stor del av stomlinjerna % förnybart 2011, 75 % förnybart 2016, 90 % förnybar 2020 och fossilbränslefri flotta Investeringar enligt förslaget i strategin väntas ske Antaganden för beräkningarna om ökad framkomlighet: Baseras på trafikarbe te utan åtgärder Baseras på förändring ar fordonsflot ta Baseras på förändring ar fordonsflot ta Baseras på ny fordonsflotta växthusgase r (CO 2 e) 1840 ton 3870 ton 4280 ton 1530 ton 2040 ton 1670 ton 8000 ton ton ton ton per år - Medelförbrukning för innerstadsbussar motsvarar förbrukningen för bussar i tät stadstrafik. - Om medelhastigheten ökar från 12 till 18 km/tim och antal stopp minskar från 6 till 3 kan bränsleförbrukningen minska med 16 %. - En minskad bränsleförbrukning med 8 % antas för 50 % av bussbeståndet efter En minskad bränsleförbrukning med 16 % antas för 50 % av bussbeståndet efter % av den totala körsträckan för bussar sker i innerstaden, det är främst dessa som påverkas av åtgärden. Antaganden för beräkningarna om förändrad bussflotta: - Förändring av fordonsflottan är baserad på SL:s mål. Energi- effektiviseri ng 9,7 GWh 20,5 GWh 22,6 GWh 9,2 GWh 16,3 GWh 13,7 GWh 13 GWh 51 GWh 111 GWh 6,6-13,9 GWh per år - Beräkningarna utgår från prognos förändringar av fordonsflottan och från SL:s beräkning att trafikarbetet minskar med fordonskilometer per vardagsdygn genom att stadens och SL:s Spårvägs- och stomnätsstrategi genomförs. Ansvariga Stockholm stad tillsammans med SL. SL ställer krav på underleverantörer SIDAN 15

30 Strategi för att nå delmålet om högst 3,0 ton/inv 2015 utsläppen från trafiken minskas med 15 % 1. Trafik och renhållningsnämnden uppmanas att utreda hur effektivare varutransporter kan utvecklas med samordning av varuleveranser och rationell terminalstruktur med syfte att minska transportarbetet på vägarna. 2. Staden, genom trafik- och renhållningsnämnden, verkar för en ökad kollektivtrafikutbyggnad och utvecklande av stomlinjenätet. Staden stöder genomförandet av planerade kapacitetshöjande åtgärder och utbyggnadsprojekt inom kollektivtrafiken i Storstockholm för en bibehållen marknadsandel och på sikt ökad andel resenärer. 3. Miljö- och hälsoskyddsnämnden fortsätter satsningarna på miljöbilar. SIDAN 16

31 Sammanfattning Klaras målet 3,0 ton CO2 ekv till år 2015? Möjliga reduktioner till år 2015 Fortum Stadens fastigheter Sthlm fastigh 5 % Klaras de långsiktiga målen? 1. Halverad energianvändning i bostadsbeståndet till Fossiloberoende fordonsflotta till år Fossilbränslefritt Stockholm år 2050 Transporter Förändrad fordonsflotta Ökad framkomlighet (koll) Ökad låginblandning etanol Ökad låginblandning FAME Samlastning + samdistribution Bilister börjar cykla Ökat antal miljölastbilar SUMMA SIDAN 17