Resultat av inventering om kommuners arbete med vindkraft i Västra Götaland

Resultat av inventering om kommuners arbete med vindkraft i Västra Götaland Tanja Barrett, Öckerö kommun Oktober 2012 på uppdrag av Power Väst Foto: Pascal Tshibanda 1

Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat... 3 Resultat från intervjuer med tjänstemän... 3 Vem arbetar med vindkraft i kommunerna?... 3 Gränsövergripande samarbeten...4 Hur långt har kommunerna kommit i sitt planarbete med vindkraft?... 4 Tjänstemännens behov av stöd i sitt vindkraftsarbete... 5 Upplevda framgångsfaktorer...6 Resultat från intervjuer med förtroendevalda... 7 Politikernas erfarenheter av vindkraftsarbete... 7 Upplevda hinder... 9 Upplevda möjligheter... 10 Upplevda framgångsfaktorer... 11 Politikernas behov av stöd i sitt vindkraftsarbete... 11 2

Bakgrund och syfte Power Väst, Västra Götalandsregionens nätverk för vindkraft har gett Öckerö kommun i uppdrag att stödja andra kommuners arbete med vindkraft, både tjänstemän och förtroendevalda. Syftet med rapporten är att sammanfatta kommunernas erfarenheter med sitt vindkraftsarbete och inventera deras behov av stöd inom området. Materialet kommer att användas som stöd vid planering av Power Västs framtida satsningar. Metod För att inventera kommunernas behov av stöd i sitt vindkraftsarbete, kontaktades samtliga kommuner i Västra Götaland för en telefonintervju. Man intervjuade 1-2 tjänstemän i respektive kommun som arbetar med vindkraftsfrågor på planerings- och handläggningssidan samt den politiska ledningen i form av kommunstyrelsens ordförande. Ibland hänvisades intervjuaren till en annan politiker som arbetade mer ingående med frågorna, men i stora drag kontaktades huvudsakligen kommunalråd. Med tjänstemännen diskuterades hur arbetet med planeringen av vindkraften hade gått till, hur långt man hade kommit, vilka svårigheter man hade träffat på i detta arbete samt vilka behov av stöd man ansågs ha. Tjänstemän såsom miljöchefer, miljö- och energistrateger mm. ombads även att fylla i en enkät med likvärdiga frågor. Med politikerna diskuterades deras erfarenheter med sitt vindkraftsarbete, hur det hade upplevts, vilka hinder och möjligheter som hade upptäckts samt vilket stöd man efterlyste. Intervjuerna utfördes under juni-augusti 2012, medan enkäten lämnades på olika nätverksträffar under våren 2012. Resultat Resultat från intervjuer med tjänstemän Vem arbetar med vindkraft i kommunerna? Arbetet med framtagning av vindbruksplaner eller liknande utfördes huvudsakligen av samhällsplanerare, ofta i form av planarkitekter eller planingenjörer, i tätt samarbete med politiken samt miljöinspektörer eller kommunekologer. I vissa kommuner har även energistrateger samt miljöstrateger varit involverade i detta arbete. Detta har dock sett väldigt olika ut i de tillfrågade kommunerna. I vissa kommuner har även miljöchefen och samhällsbyggnadschefen varit engagerade i detta arbete. Arbetet med anmälnings- och tillståndsärenden utfördes mestadels av bygghandläggare såsom byggnadsinspektörer eller byggingenjörer i samarbete med miljöinspektörer, men även här förekom lite olika varianter. 3

Gränsövergripande samarbeten Om man bortser från det vanliga samrådsarbetet emellan kommunerna, vilket skett i alla kommuner vid framtagande av vindbruksplanen, så har det även förekommit mera elaborerade samarbeten mellan vissa kommuner. I dessa samarbeten har tjänstemän och ibland även politiker mötts regelbundet i olika samarbetsgrupper för att antingen ta fram en gemensam plan, samråda med varandra eller stötta varandras planarbete. Dalslandskommunerna har haft ett särskilt tätt samarbete både på tjänstemanna- och den politiska nivån med syftet att ta fram en gemensam vindbruksplan för hela Dalsland. Det har även förekommit ett samarbete mellan kommunerna i norra Bohuslän inom projektet Integrerad kustzonsplanering där vindkraftsarbetet var ett område som behandlades. Mariestad, Töreboda och Gullspång är ytterligare kommuner som har haft ett tätt samarbete. I många delar av Skaraborg har det funnits samarbeten på vindkraftsområdet genom bl.a. kommunalförbundet. Hur långt har kommunerna kommit i sitt planarbete med vindkraft? De flesta kommuner i Västra Götaland har under de senaste två åren antagit en vindbruksplan som har vunnit laga kraft. Det finns ett fåtal kommuner där det fortfarande pågår ett aktivt arbete med framtagning av en vindbruksplan och där planen enligt tjänstemännen under våren 2012 ännu inte var antagen såsom Ulricehamn, Trollhättan, Härryda, Skara, Essunga, Vårgårda, Tibro, Svenljunga, Mark. I Bengtfors och Färgelanda har planen överklagats och därmed inte vunnit laga kraft. Regeringen beslutade den 6 december 2007 efter begäran från Tibro Kommunfullmäktige att enligt 17 kap. 4 a miljöbalken tillåtlighetspröva den ansökta vindkraftsparken. Foto: Tanja Barrett 4

Tjänstemännens behov av stöd i sitt vindkraftsarbete 1/5 del av de tillfrågade tjänstemännen var mycket positiva till någon sorts stödplattform såsom ett nätverk eller liknande i sitt vindkraftsarbete. De flesta andra tyckte att erfarenhetsutbyte alltid uppskattas, men att tiden inte räcker till för att läggas på särskilda nätverksträffar inom begränsade ämnesområden såsom vindkraften. Oftast tenderar vindkraftsarbetet att utgöra bara en liten del av de tillfrågades arbetsuppgifter. De flesta tyckte att stödet i så fall främst skulle ske genom aktiviteter inom de befintliga mötesplatserna och nätverken. Som det beskrivs ovan har många kommuner redan bildat egna nätverk vid framtagande av sina vindbruksplaner och känner därmed mindre behov av stöd på detta område. Eftersom de flesta kommuner dessutom redan har antagit sin vindbruksplan, är behovet av stöd på detta område inte stort. Däremot uttryckte en del handläggare av anmälnings- och tillståndsärenden ett behov av stöd. Nedanstående områden upplevdes som svårhanterliga av tjänstemännen under vindkraftsarbetet dvs. det efterlystes någon sorts vägledning: Påverkan av fastighetspriser i nära anslutning till vindkraftsetableringar Betydelsen av kommunens vindbruksplan för tillståndsprocessen. Vad ger den för möjligheter till kommunerna? Hantering av buller och skuggor Hur ska man definiera tysta områden? Tillämpning av bullermätningar Planering av elnätet Vindkraftens påverkan på omgivningen och människan Det efterlystes även ett mera aktivt stöd genom t.ex. seminarier eller befintliga nätverk inom följande områden: Andelsköp och delägandeskap för allmänheten Kommunalt ägande av vindkraft Bemötande av opinion Tillståndshandläggning Bevakning och tolkning av rättsfall och tekniska nyheter Omvärldsanalys Erfarenhetsutbyte tjänstemän emellan Tjänstemännen efterlyste bättre verktyg för vindkraftsarbete på följande områden: Kartor över fågelsträck Bättre grunddata Bättre beräkningsprogram för buller från vindkraft 5

Upplevda framgångsfaktorer Att som tjänsteman, men även som politiker, bilda sig en egen uppfattning om upplevelsen av vindkraftsverk i landskapet genom t.ex. ett studiebesök i en vindkraftspark och en fika under ett vindkraftsverk för hands on upplevelse av skuggor och buller, var några verktyg som hade används och underlättat plan- och tillståndsarbetet. Dessa upplevelser hade även hjälpt politiker att kunna bemöta allmänhetens oro på ett tryggare sätt genom att berätta om sina egna erfarenheter. Hands on upplevelser underlättade även för arbetsgrupperna att skaffa sig en helhetssyn vid framtagande av vindbruksplanen. Att arbeta med vindkraftsfrågor i en kommunövergripande samarbetsgrupp upplevdes som ett annat framgångsverktyg, eftersom detta öppnade upp för kommunövergränsade vindkraftsparker, samordning av riksintressen och andra kommunintressen, bidrog till ökad expertis, erfarenhetsutbyte samt upplevelsen av en större trygghet i vindkraftsarbetet. Foto: Tanja Barrett Tjänstemännen betonade även vikten av ett bra grundarbete och en utökad kommunikation med allmänheten i form av direktkontakt med byalag, företag, markägare och omkringboende som bidragande faktorer för ett framgångsrikt vindkraftsarbete. 6

Resultat från intervjuer med förtroendevalda Politikernas erfarenheter av vindkraftsarbete Intervjuerna med politiker visade att den politiska ledningen i de flesta kommuner under en längre tid aktivt hade arbetat med vindkraftsfrågor. Nästan alla kommuner, förutom några i flygets stoppområden, hade bestämt sig för att ta fram en vindbruksplan eller en policy för vindkraft, ofta i form av ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan. Många politiker hade upplevt arbetet med vindkraftsplanering dvs. framtagande av vindbruksplanen som turbulent och tidskrävande, mestadels på grund av allmänhetens motstånd till vindkraftsetableringar, vilket ofta bidragit till långvariga diskussioner med allmänheten samt inom politiken. I ett flertal fall utmynnade diskussionerna i en revision av vindbruksplanen. Det var därmed tyvärr väldigt få kommuner som hade upplevt arbetet med vindkraft som lätt eller positivt. För de flesta hade arbetet inneburit en svår och långsam process. Politikerna var dock oftast väldigt nöjda med det slutliga resultatet av sitt arbete, då processen kändes grundligt utförd och välförankrad inom politiken och mot allmänheten. Många berömde sina tjänstemän för ett noggrant och genomtänkt arbete. Ett annat problem som nämndes var att områden där det rådde få konflikter mellan olika riksintressen eller allmänheten, ofta även lämpade sig för annan industriell etablering som kunde generera arbetstillfällen och inkomster till kommunen. Att göra avvägningar mellan alla olika intressen var det som upplevdes av de flesta politikerna som svårast med vindkraftsarbetet. Det som upplevdes av politikerna som positivt med vindkraftsarbetet var oftast medborgarnas engagemang i det politiska arbetet och kommunens möjlighet att genom vindkraften kunna bidra till ett hållbart samhälle, dvs. att dra sitt strå till stacken. Kommunerna som hade avsatt mycket tid på att förankra sina planer genom att ha en utförlig dialog med allmänheten respektive byalagen, upplevde ofta mindre motstånd till etableringarna i senare skeden. För att skapa acceptans hos allmänheten, nämnde många att det är viktigt att politiker och tjänstemän tar sig tid att lyssna på människors oro och även är beredd på att kompromissa i vissa områden där oron visar sig vara befogad eller där det finns en konflikt med andra starka intressen. Det visade sig att de kommuner där den politiska styrningen hade yttrat starka önskemål att bidra vid omställningen till förnyelsebara energikällor, ofta hade lagt mera tid på en dialog med allmänheten. Därmed skapades ofta större acceptans för vindkraften. En stark drivkraft och enigheten inom politiken var andra viktiga framgångsfaktorer. Det finns exempel där kommunen har ägnat mycket engagemang på att pengar från etableringar förs tillbaka till allmänheten. Detta gjorde man genom att begära att det skulle finnas möjligheten för allmänheten till delägarskap av vindkraftsverk när etableringar anlades på kommunal mark. Detta har visat sig vara en viktig framgångsfaktor för att öka invånarnas acceptans till vindkraft. I flera kommuner har arbetet med vindkraften upplevts mera positivt när pengar från etableringar kunde föras tillbaka till kommunen. Detta sker genom så kallad bygdepeng eller genom att öppna upp för allmänhetens delägarskap av vindkraftverk genom ekonomiska föreningar. Intervjuerna visade tendenser att de kommuner som kunde hålla större avstånd från vindkraftsetableringar till tätbefolkade områden eller valde större skyddsavstånd till bebyggelse, ofta upplevde mindre motstånd från allmänheten och därmed större acceptans. 7

Det är kommuner med mer glesbygd som upplevade att de har träffat på mindre motstånd från befolkningen vid avsättning av vindkraftsområden. Detta bl.a. på grund av att det i glesbygden kan vara själva markägarna som bor närmast vindkraften som är de som vill ställa sin mark till förfogande för vindkraftsetableringar. Många politiker verkar ha insett värdet av vindkraftsetableringar för lantbrukarna i glesbygden, som ofta kämpar med en låg lönsamhet och svåra ekonomiska förhållanden. Vindkraften kan öka deras chans att kunna få en säkrare inkomst. Detta förklarar också delvis varför vissa glesbygds-kommuner verkar ha haft bättre erfarenheter med vindkraftsarbetet, dvs. mindre motstånd från allmänheten och därmed lättare att avsätta ytor för vindkraftsetableringar. Det måste nämnas att de flesta kommuner, även de som har mindre bra förutsättningar för vindkraftsetableringar på grund av stoppområden eller mycket tätbebyggelse, hade en önskan att kunna bidra till produktionen av förnyelsebar energi i form av vindkraft och mestadels kände sig frustrerade över motståndet mot den. 8 Foto: Tanja Barrett Dalslandskommunerna samt kommunerna i Skaraborg och i norra Bohuslän har haft ett utökat samarbete mellan kommunerna under sitt vindkraftsarbete. Detta ökade möjligheten till gränsöverskridande etableringar och ofta en bättre förankring av planprocessen vilket underlättade vindkraftsarbetet. Det finns kommuner som trots att de ligger inom försvarets stoppområden har valt att ta fram en vindbruksplan som öppnar upp för vindkraftsetableringar i dessa områden. Därmed vill man markera att vindkraften också är ett viktigt riksintresse som borde tas hänsyn till. Ett annat syfte är att skapa en diskussion kring stoppområdena för att i vissa fall ifrågasätta deras omfattning. Många politiker i södra Bohuslän nämnde att de från början hade haft en stor önskan att ställa om till förnyelsebara energiformer såsom vindkraft. Men ett starkt motstånd från allmänheten i dessa områden hade ofta satt käppar i den politiska processen genom att skapa osäkerhet i politiken.

Resultatet blev en långsam planprocess och mindre områden som slutligen kunde avsättas för vindkraft. Eftersom många kommuner hade lagt mycket tid och kraft på dialogen med allmänheten och andra intressenter vid framtagande av sin vindbruksplan, anser många politiker att man kommer att följa planerna vid arbetet med anmälnings- och tillståndsärenden. Upplevda hinder I vissa kommuner hade det bildats två grupperingar bland kommuninvånarna, särskilt på landsbygden, som stred mot varandra: markägare som ville ha vindkraft på sin mark och närboende som inte ville ha en etablering. Detta hade i vissa fall lett till splittringar i befolkningen som särskilt kunde kännas av i små orter. Detta hade i sin tur lett till att vissa politiker kände sig osäkra på hur de skulle ta ställning till vindkraften, samtidigt som det skapade konflikter bland befolkningen. Ett antal politiker upplevde det som problematiskt att markägare kunde tjäna stora pengar på etableringar, medan andra invånare och närboende inte fick några inkomster från etableringarna. Detta skapade avundsjuka och konflikter. Politikerna efterlyste sätt att lösa sådan problematik med hjälp av lagstiftningen samt någon sorts legalisering av bygdepengen. I ett fåtal kommuner, särskilt de där man träffat på mycket hinder under sitt planarbete, genom t.ex. flygvapnets stoppområden eller MSA ytor runt andra flygplatser, upplevde man en viss trötthet på vindkraftsarbetet bland tjänstemän och politiker. Det gäller framförallt kommunerna i Östra Skaraborg, kommunerna runt Vänerns södra spets samt kommunerna i inflygningszonen för Säve och Landvetter flygplats. Ett antal kommuner som drabbades mycket av stoppområden, hade därför valt att inte lägga någon energi på vindkraftsarbetet. Man efterlyste även tydligare direktiv på regeringsnivå om hur flygvapnets intressen skulle hanteras. Många kommuner ifrågasatte försvarets yttranden som upplevdes som dåligt samordnade samt ifrågasatte stoppområdenas och MSA ytornas storlek. En annan fråga som önskades vägledning i, var hur olika riksintressen skulle vägas mot varandra. Många politiker uttalade önskan att vindkraftsfrågan borde lösas mera på regional eller nationell nivå och inte genom kommunernas planeringsprocess. Det efterfrågades även en större nationell samordning och vägledning. En del kommuner visade frustration över länsstyrelsens vaga ställningstagande till kommunernas vindbruksplaner. Det hade upplevts som att områden där länsstyrelsen under planeringsprocessen inte hade lämnat några synpunkter på, plötsligen kunde nekas till vindkraftsetablering på grund av diverse hinder under tillståndsprocessen. Dessa besked efterlystes redan i planskedet, då syftet med planerna annars ansågs försvinna samtidigt som den omfattande tiden som man hade avsatt för planarbetet upplevdes som bortkastad. Länsstyrelsens arbete med tillståndsprocessen uppfattades särskilt av politiken som långsam samt att för lite hänsyn togs till kommunernas planarbete. Handläggningstiden för tillståndsbeslut och överklaganden ansågs orimligt långa. Vissa kommuner upplevde också att naturvårdsintressen viktades större än vindkraftsintressen. Man önskade återigen att få vägledning från nationell nivå i hur olika intressen skulle vägas mot varandra. 9

Upplevda möjligheter Möjligheten att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle med hjälp av förnybara energikällor var den största möjligheten många såg med etablering av vindkraft. Det fanns ett antal kommuner som hade målet att bli elneutral eller självförsörjande på el. Glesbygdskommunerna såg även möjligheten till ett ekonomiskt stöd för jordbrukare och markägare som i sin tur gav upphov till ytterligare skatteintänkter och en mera välmående landsbygd. Vissa kommuner nämnde att det hade uppstått arbetstillfällen i samband med vindkraftsetableringen. Att kunna återställa naturen vid exploateringsplatsen på ett enkelt sätt i framtiden, nämndes också som ett positivt argument för vindkraft. Man upplevde att vindkraften hade en ganska liten påverkan på omkringliggande natur. En förbättring av infrastrukturen vid en vindkraftsexploatering var en annan positiv erfarenhet vissa kommuner hade upplevt. Många kommuner uttryckte önskan att öka satsningen på vindkraften i framtiden, men påtalade att man ville skynda långsamt för att ge kommuninvånarna en möjlighet att vänja sig vid vindkraften i landskapet. Man hoppades på att dessa med tiden skulle inse att etableringarna inte drabbade dem negativt. Foto: Tanja Barrett 10

Upplevda framgångsfaktorer Nedan nämns faktorerna som kommunerna bedömer ligga bakom framgången vid förankringen av vindbruksplanen samtidigt som de ökade acceptansen för vindkrafts-etableringen. Även insikten om vad som misslyckades, kan vara av stort värde för andra kommuner i sitt vindkraftsarbete. Nedan nämns de faktorer som har nämnts av politiker som avgörande för ett framgångsrikt arbete på vindkraftsområde: Ett bra grundarbete i form av noggranna utredningar En tidig och öppen dialog med allmänheten och berörda Att lyssna på konstruktiv kritik och synpunkter samt att ta till sig dem Att nå ut till så många som möjligt under planprocessen, för att minska senare konflikter under tillståndsprocessen, genom t.ex. direktutskick (man hade sett att inte alla läser tidningar eller kommer på möten). Att enas politiskt om hur man ställer sig till vindkraften innan man påbörjar sitt samrådsarbete, så att man står som en enad front utåt Att se över helheten i sin planering och att satsa på större, mera sammanhängande områden där det lämpar sig särskilt bra med vindkraft. (Större men mera koncentrerade områden accepteras tydligen lättare av allmänheten än att vindkraftverk står utspridda i hela kommunen och därmed påverkar många.) Samarbete över kommungränserna för planering av gemensamma parker, för att ta hänsyn till varandras intressen samt ökat kompetens under planeringsprocessen Politikernas behov av stöd i sitt vindkraftsarbete Många politiker nämnde att de upplevde ett behov av stöd under själva planeringsprocessen. Det som upplevdes som svårhanterligt var dialogerna med opinionen, man upplevde att man hade för lite kunskap på vindkraftsområdet för att kunna bemöta argumentationen. Att få stöd i bemötandet av opinionens argumentation på ett neutralt och faktabaserat sätt önskades av både tjänstemän och politiker. Politikernas tid räckte inte till för att leta efter svar bland alla vindkraftssidor på nätet, speciellt eftersom många var deltidspolitiker. En kunskapskälla där information om vindkraft snabbt och enkelt kunde erhållas efterlyses av många. Detta behov skulle kunna delvis bemötas genom Power Västs kunskapssammanställning på sin hemsida. Funderingar på en support dit man kunde ringa och ställa frågor, dök upp. En liten handbok med svar på typiska frågor kunde vara ett annat redskap. Det som var viktigt för politikerna i detta sammanhang var att denna kunskapskälla skulle upplevas som neutral och faktabaserad, så att den inte kunde ifrågasättas och upplevas som subjektiv. Ett krafttag och stöd i diskussionen runt Flygvapnets ställningstagande var en viktig fråga för de drabbade kommunerna i Skaraborg och runt södra spetsen av Vänern. Men även kommuner i Göteborgsregionen efterlyste en dialog om reguljärflygplatsernas påverkan på vindkraftsetableringar. 11

Det var få intervjuade som efterlyste fler seminarier på området. Upplevelsen var att det fanns mycket utbud på marknaden. Trots det, fanns det områden där man efterlyste mera stöd i. En förklaring till denna motsägelse är att seminarierna antigen inte har tagit upp nedanstående områden eller att man inte har haft tid att gå på sådana seminarier. Följande områden upplevdes det en kunskapsbrist och en önskan att få mera stöd i: Hantering av buller- och skuggfrågan: Hur mäter man dessa på ett rättvisande sätt? Hur mycket påverkas människan? Hantering av opinion och motståndsrörelser dvs. kunna bemöta argument med rätt fakta Infraljud mm. vad är hälsofarligt för människan? Försvarsfrågan Hur väger man de olika riksintressena mot varandra? Hur kan kommunen satsa genom kommunalt ägande (detta upplevs fortfarande som en mycket aktuell fråga och är ett av de få områden det efterlyses flera seminarier i) Hur kan pengar från etableringar nå kommunen? Hur påverkas fastighetsvärden av vindkraftsetableringar? Framtida tekniker Att kunna byta erfarenheter med andra kommuner och få en dialog med de nationella organen såsom länsstyrelsens, Regeringens och Flygvapnets representanter ansågs som värdefullt. För att kunna värdesätta att delta vid ett erfarenhetsutbyte, nämndes det att innehållet av mötet skulle hantera de aktuella frågeställningarna och svårigheterna kommunerna upplevde ett stödbehov i. Eftersom politikerna hade många ansvarsområden, borde dessa träffar inte hållas för ofta, då man hade lite tid för att arbeta med specifika ämnesområden. De kommuner som var mest intresserade av ett erfarenhetsutbyte kommunerna emellan var kommunerna i Dalsland, Skaraborg samt norra Bohuslän dvs. de kommuner som hade avsatt större områden för vindkraft och redan arbetade med en aktiv etableringsprocess. Erfarenhetsutbyte och framgångsexempel stod högst på önskelistan vid ett sådant möte. Ett stort tack till alla medverkande! Power Väst 12