Arbete = Framtiden framför sig HSO Skånes arbetsmarknadsprogram Rapport 2010:3
Arbete = Framtiden framför sig HSO Skånes rapport 2010: HSO Skånes och handikapprörelsens målsättning är att människor med funktionsnedsättningar skall ha samma möjlighet och skyldighet att försörja sig genom ett lönearbete, som människor i allmänhet. Att ställas utanför denna möjlighet, speciellt i unga år, ger ett liv med mycket små ekonomiska möjligheter. Det är en realitet och verklighet som drabbar alltfler yngre människor med funktionsnedsättningar varje år. Denna grupp är ganska okänslig för positiva arbetsmarknadskonjunkturer, men påverkas till viss del av negativa genom att det ibland då ses som mer naturligt att människor med funktionsnedsättningar står utanför arbetsmarknaden. I Sverige står idag närmre en halv miljon människor i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden. Ca 25 000 av dem är under 30 år. Denna rapport och idéprogram skall ligga till grund för vårt arbete för att öka möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden för våra medlemsgrupper och vi hoppas också att det skall ge idéer och tankar för diskussioner i riksdagen, i kommunerna och i landstingen. Ingen tjänar på att ställa tusentals människor utanför arbetsmarknaden. Åtgärder för att skapa anställning åt människor med funktionsnedsättningar är ett arbete med enbart vinnare. Även om det sker med tvingande lagstiftningar. Skåne juni 2010 1
Lars Gustavsson länsombudsman Människor med funktionsnedsättningar, som innebär nedsatt arbetsförmåga, har generellt sett en betydligt sämre arbetsmarknadssituation än befolkningen i allmänhet. För yngre personer i gruppen har utvecklingen dessutom varit negativ och fler har gått ut i aktivitets- och sjukersättning de senaste åren (tidigare benämnt förtidspension). Gruppens möjligheter att få arbete har lite med konjunkturen att göra. Antalet personer som gick till aktivitetsersättning ökade även i högkonjunkturen. Från HSO Skånes sida anser vi att kraftfulla åtgärder måste till, där en kvoteringslagstiftning är den optimala åtgärden, tillsammans med andra kraftfulla åtgärder. Vi föreslår därför från HSO Skåne bl.a. följande åtgärder: Åtgärder att besluta om för riksdag och regering En kvoteringslagstiftning som ålägger företag och offentliga verksamheter att en viss procent av arbetsstyrkan skall vara människor med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga. Ett offensivt användande av lönebidrag, bl.a. riktat till ideella organisationer och offentliga verksamheter. Ökad satsning på forskning, utvecklingsåtgärder och projekt som kan bryta den negativa trenden. Åtgärder att besluta om för kommuner, landsting och myndigheter Att i sin personalpolicy föra in skrivningar som förpliktigar till aktiva åtgärder för att anställa människor med funktionsnedsättningar. Att utse en tjänsteman på personalkontoret, med speciellt uppdrag att genom aktiva åtgärder se till att öka anställningen av människor med funktionsnedsättningar. Att regionen inventerar vilka tjänster som lämpar sig för olika funktionsnedsättningar, samt vilka tillgänglighetsåtgärder som behöver vidtas för att öka möjligheterna för anställning av människor med funktionsnedsättning. Att ta beslut om att anställa ett visst antal människor med lönebidrag. Att göra några speciella trainée och praktikplatser för yngre människor med funktionsnedsättningar. Att se över om vissa servicetjänster etc. skulle kunna utföras av personer med t.ex. begåvningshandikapp. Utforma platsannonser så att man uppmuntrar personer med funktionsnedsättningar att söka. Att man ställer krav på underleverantörer att dessa skall leva upp till socialt ansvar och bl.a. anställa människor med funktionsnedsättningar. 2
Situationen på arbetsmarknaden En miljon människor eller var femte person mellan 16 och 64 år i Sverige uppger att de har en funktionsnedsättning. För cirka hälften av dessa personer innebär det också att arbetsförmågan är nedsatt. Situationen på arbetsmarknaden för människor med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga är sämre och de är sysselsatta i betydligt lägre utsträckning än befolkningen i övrigt. Av den arbetsföra befolkningen år 2008 var 77 procent av dem utan funktionsnedsättning sysselsatta. Av personer som har en funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga hade 50 procent sysselsättning vilket var en minskning på 6,1 procentenheter sedan år 2000. Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga har således ökat med 1,3 procentenheter under tiden för handlingsplanen, från 7,8 procent år 2000 till 9,1 procent år 2008. Motsvarande ökning för personer utan funktionsnedsättning var 1,2 procentenheter, från 3,4 procent år 2000 till 4,6 procent 2008. Statistiken inom arbetsmarknadsområdet visar att det finns skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga deltar på arbetsmarknaden i lägre utsträckning än män med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Skåne År 2006 och 2007 när arbetsmarknaden gick på högvarv, ökade antalet yngre människor som gick ut i de ersättningar som tidigare var förtidspension (nu aktivitetsersättning och sjukersättning). För gruppen upp till 29 år är det från år 2006 och fram till utgången av 2009 en ökning i Skåne på nästan 15 % av antalet som årligen går in i denna försörjningsform. Antalet nybeviljade 2006 var 680 personer och 2009 hade antalet ökat till 778 personer. Trots olika initiativ och förändringar för att gynna arbetslinjen, fortsätter denna grupps utveckling att vara negativ. Den totala gruppen var vid utgången av 2009 drygt 3 000 personer i Skåne. Det totala antalet personer med icke tidsbegränsad sjukersättning var vid samma tidpunkt nästan 52 000 personer (Skåne). Av dessa är ca 10 000 under 45 år. Totalt i riket finns drygt ca 490 000 personer med sjukersättning och nästan 25 000 med aktivitetsersättning. För yngre har utvecklingen varit negativ. Utvecklingen och framtidsutsikterna för denna grupp är alltså inte speciellt positiv. De som i tidig ålder hänvisas till aktivitetsersättning och sedan vidare till andra ersättningar från trygghetssystemen, har mestadels ett torftigt liv framför sig, inte minst i ekonomiskt hänseende. Lagstiftning Fler länder har idag en lagstiftning som ålägger företag och offentliga verksamheter att anställa människor med funktionsnedsättningar. Vi tror att en kvoteringslagstiftning skulle vara en väg för att bredda möjligheterna till anställning för människor med funktionsnedsättningar. Idag är det mycket svårt för denna grupp att komma in på arbetsmarknaden. Det finns många fördomar och tabun och även en del av den nuvarande arbetsmarknadslagstiftningen gör inträdet till arbetslivet svårt för människor med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar. Därför behövs en lagstiftning som understödjer gruppens möjligheter att få arbete. 3
I ett flertal länder inom EU som Tyskland, Spanien, Italien och Frankrike finns lagstiftning som ålägger företag med en viss personalstyrka, att en viss procent av de anställda skall ha en funktionsnedsättning. Oftast är det arbetsförmedling eller motsvarande som anvisar arbetstagaren efter företagens kompetenskrav. Även i Japan finns en liknande lagstiftning. I några länder åtföljs det av ekonomiskt stöd att anställa människor med funktionsnedsättning och olika stimulansåtgärder finns, likväl som olika konstruktioner. I Sverige har vi sett många olika arbetsmarknadsåtgärder för att få in människor med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden, men egentligen har ingen fått något brett genomslag och kan sägas ha öppnat arbetsmarknaden för dem. Vi tror därför att en tvingande lagstiftning som t.ex. i Italien skulle kunna ha en bra effekt. Från HSO Skåne tror vi att en liknande lagstiftning är nödvändig i Sverige för att komma förbi de rädslor och fördomar som många arbetsgivare har när det gäller att anställa människor med funktionsnedsättningar. Ett annat exempel är Japan där lagstiftningen säger att i företag med mer än 56 anställda skall 1,8 % av tjänsterna besättas av personer med funktionsnedsättning. Om kvoten inte uppfylls får företaget betala en avgift på ca 3 000 kr/månad per utebliven anställning av person med funktionshinder. År 2005 hade ca 42 % av de Japanska privata företagen nått upp till den lagstad-gade nivån. För att företag skall få delta i offentliga upphandlingar måste villkoret vara uppfyllt. Två EU-länder, Italien och frankrike har löst frågan på följande sätt: Italien Det nuvarande regelverket för att underlätta funktionshindrades integration på arbetsmarknaden har funnits sedan 1999. Den viktigaste lagstiftningen på området är Legge 12 marzo 1999, n. 68 Norme par il diritto al lavoro dei disabili (ung. lag nr 68 av den 12 mars 1999 Regler för funktionshindrades rätt till anställning ). Lagen administreras till stor del på regional nivå och provinsnivå (provinsen är en mellannivå mellan region och kommun) och utgör på en övergripande nivå en del av arbetsmarknadspolitiken. Skyldighet att anställa personer med funktionshinder Offentliga såväl som privata arbetsgivare är skyldiga att anställa personer med funktionshinder upp till en viss andel av arbetsstyrkan. Funktionshinder definieras, i detta sammanhang, huvudsakligen som en arbetsnedsättning på mer än 45 procent. Undantag finns dock, exempelvis för blinda och döva som omfattas av lagen även om arbetsnedsättningen är mindre än 45 procent. Arbetsstyrkans storlek beräknas enligt de definitioner lagen anger. Enligt lagen gäller för företag med mer än femtio anställda att sju procent måste vara personer med funktionshinder, medan företag som har mellan 36 och 50 anställda måste ha två funktionshindrade anställda och företag med 15-35 anställda är skyldiga att ha en anställd med funktionshinder. Företag med färre än 15 anställda är undantagna från lagen och särskilda regler gäller även för vissa branscher och för offentliga arbetsgivare. Det finns även regler för förfarandet vid nyanställningar och vilka tidsfrister som gäller för att leva upp till lagens regler. Arbetsgivare som inte uppfyller sina åligganden avseende antal anställda med funktionshinder eller de rapporteringskrav som finns får betala straffavgifter. Arbetssökande med funktionshinder som omfattas av lagen anmäler sig till den lokala arbetsförmedligen där uppgifter om arbetsförmåga, kompetens, intressen och så vidare ställs samman. Arbetsförmedlingen sköter sedan förmedlingen av de arbetssökande enligt en särskild rangordning. 4
Ekonomiskt stöd Privata arbetsgivare som anställer funktionshindrade kan få ekonomiskt stöd. Arbetsgivare som anställer en person med mer än 79 procent nedsatt arbetsförmåga kan få befrielse från att betala arbetsgivaravgift och sociala avgifter för den anställde i upp till åtta år. Frankrike Enligt Loi du 10 juillet 1987 en faveur de l emploi des travailleurs handicapés (ung. lagen av den 10 juli 1987 för främjandet av anställning av funktionshindrade) är varje privat arbetsgivare med 20 eller fler anställda skyldig att anställa funktionshindrade, på hel- eller deltid, i en omfattning motsvarande sex procent av det totala antalet anställda. De företag som berörs av dessa regler har en tidsfrist på tre år att uppfylla lagens krav. Bestämmelsen gäller för varje enskild anläggning i fråga om de företag som har flera anläggningar. I januari 2006 trädde också ny lagstiftning i kraft på området i Frankrike, (lagen av den 11 februari 2005 för lika rättigheter och möjligheter, delaktighet och medborgarskap för personer med funktionshinder). Den nya lagen befäster principen om icke-diskriminering i arbetslivet av funktionshindrade och fastställer såväl stimulansåtgärden som sanktioner för att främja funktionshindrades tillträde till arbetsmarknaden. Lagen innehåller också för första gången en definition av funktionshinder. Skyldigheter och sanktioner Den nya lagstiftningen innebar vidare att en större flexibilitet infördes för arbetsgivare vad gäller deras möjligheter att uppfylla kraven om anställning av personer med funktionshinder. Med den nya lagen infördes fem olika sätt för arbetsgivarna att fullgöra sin lagstadgade skyldighet: Genom att anställa funktionshindrade arbetstagare i en omfattning motsvarande sex procent av den totala personalstyrkan. Anställningens omfattning ska, för var och en av de funktionshindrade arbetstagarna, uppgå till minst sex månader under de senaste tolv månaderna, oavsett vilken anställningsform det rör sig om (tillsvidare, lärling, hel- eller deltid, etc.). Genom att erbjuda funktionshindrade praktik för arbetsmarknadsträning kan arbetsgivaren fullgöra en del av sin förpliktelse. Praktiken måste godkännas eller betalas av staten eller av regionala myndigheter och omfatta minst 150 timmar. Antalet personer som tas emot för en sådan praktik får dock inte överstiga två procent av personalstyrkan. Genom att ingå kontrakt med underleverantörer så att dessa erbjuder funktionshindrade anställning. Arbetsgivaren kan köpa sig fri, helt eller delvis, genom att betala en straffavgift till en organisation som arbetar för att få in funktionshindrade på arbetsmarknaden (Agefiph). Arbetsgivaren kan få dispens genom att ingå branschavtal som främjar funktionshindrade arbetstagares möjligheter till arbete. Arbetsgivarna är skyldiga att årligen redovisa hur man efterlever lagen till den regionala myndigheten för arbetsmarknadsfrågor, DDTEFP (direction départementale du travail, de l emploi et de la formation professionnelle). Brister i efterlevnaden eller redovisningen är belagt med en statlig straffavgift som motsvarar den avgift som ska betalas till Agefiph av de 5
arbetsgivare som inte uppfyller sin lagstadgade skyldighet inom tre år, plus ytterligare 25 procent. De företag som inte uppfyller lagkraven får inte heller ingå offentliga kontrakt. Lönebidragen Enligt rapporten LÖNEBIDRAG FÖR ARBETSHANDIKAPPADE, Ds 1989:19 är lönebidragen en av de effektivaste arbetsmarknadsåtgärderna och är också ekonomiskt lönsam för samhället. Med tanke på det dystra utgångsläget för många människor med funktionsnedsättningar, tycker vi att lönebidragen borde kunna användas mer offensivt. Av personer som är rullstolsburna är 53 % förtidspensionärer, 41 % av alla synskadade, 29 % av de hörselskadade och 56 % av dem med psykiska funktionsnedsättningar. Med ett mer aktivt användande av lönebidragen och ökad inriktning på ideella organisationer skulle förmodligen en ökad del av dessa eftersatta grupper kunna få ett lönearbete. Detta skulle också gynna samhällets inriktning med att organisationer inom den sociala ekonomin skall komplettera samhällets service, i de fall de har bättre förutsättningar och kompetens för att göra ett bra arbete. En ökad möjlighet till att anställa människor med lönebidrag skulle öka möjligheterna för organisationsvärlden att höja kvaliteten på sin verksamhet. Offentliga arbetsgivare Kommuner och landsting måste bli bättre på att anställa människor med funktionsnedsättningar. Första steget är att i policydokument och måldokument skriva in formuleringar som både är utvärderbara och förpliktigande för dem. Det handlar om att de i formuleringar skall vidta aktiva åtgärder för att öka antalet anställda med funktionsnedsättningar och formulera konkreta mål vad det gäller antalet i kommunens tjänst med lönebidragsanställning, antalet sommararbetsplatser och praktikplatser som reserveras för ungdomar med funktionsnedsättningar etc. Det gäller också att inventera arbetsplatser ur tillgänglighetsperspektivet och arbetsuppgifter för att se vilka som skulle kunna vara mer lämpliga att erbjuda människor med olika funktionsnedsättningar. Vi tror också att det personliga ansvaret är viktigt, att en person på personalavdelningen, eller huvudkansliet har till uppgift att se till att kommunen vidtar aktiva åtgärder för att ge människor med funktionsnedsättning anställning i den egna verksamheten. Årligen bör det redovisas och kanske även granskas av revisionen, hur arbetet med att ge arbete till fler människor med funktionsnedsättning genomförts. Sociala krav När kommuner, landsting och andra offentliga verksamheter tar ansvar och blir föregångare i att anställa människor med funktionsnedsättningar, kan de också börja ställa sociala krav vid upphandling. De kan börja ställa krav på att de företag som skall tillhandahålla varor och tjänster till kommun och landsting, tar likartat ansvar och poängsätta detta i upphandlingen. HSO Skånes målsättningar 2010-2014 HSO Skåne har följande målsättningar för kongressperioden 2010-2014 Att fler människor med funktionsnedsättning skall få ett lönearbete Att vi får en kvoteringslagstiftning som ålägger arbetsgivare med ett visst antal anställda, att anställa människor med funktionsnedsättningar 6
Att Region Skåne och minst fem skånska kommuner vidtar aktiva åtgärder för att anställa människor med funktionsnedsättningar HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har närmare 40 000 funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är tillgänglighet, vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, social service, arbetsmarknad, bemötandefrågor m m. Vaktgatan 3, 254 56 Helsingborg Tfn 042-256 440 Fax 042-24 46 75 E-post: info@skane.hso.se http://www.skane.hso.se 7
8