Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för företag. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget I promemorian föreslås ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och i skatteförfarandelagen (2011:1244). Förslaget är baserat på regeringens budgetproposition för 2015 och remitteras inför de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen för 2016. I remissen föreslås att matlagning inte ska omfattas av RUT-avdraget, att RUT-avdraget för städarbete eller annat rengöringsarbete endast ska omfatta enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning, och att taket för RUT-avdraget ska halveras till 25 000 kr per person och beskattningsår för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Vidare föreslås att subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag, och när en anställd får ROT-tjänster som förmån, sänks från 50 procent till 30 procent. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Av remissen framgår att med ett lägre tak för RUT-avdraget riktas avdraget mer till genomsnittliga hushålls behov av hushållsarbete och att förändringen därmed är fördelningspolitiskt motiverad. Skattereduktionen för matlagning omfattar även avancerad sådan som inte utgör ett substitut för de skattskyldigas eget arbete. Åtskillig matlagning anges dessutom redan vara undantagen från skattereduktion för matlagning till följd av att den mervärdeskatterättsligt utgör en cateringtjänst. Av det skälet föreslås att den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för matlagning upphävs. Med enklare städarbete eller annat rengöringsarbete avses sådana av mer vardaglig karaktär inom ramen för hushållens kärnområde och som inte utförs med mer avancerad städutrustning eller annan kringutrustning som inte är vanligt förekommande i en genomsnittlig bostad. Vidare anges i remissen att det finns offentligfinansiella skäl att begränsa ROT-avdragets omfattning. Dessutom beskrivs att en begränsning av avdraget ger utrymme att använda ROT-avdraget som en konjunkturåtgärd genom att höja subventionsgraden för att stimulera ekonomin när det uppstår behov av att möta en lågkonjunktur. Även om det hade varit önskvärt att syftet med förslaget redovisades i konsekvensutredningen finner Regelrådet att redovisningen är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 1/5
Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I konsekvensutredningen saknas en redovisning av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd. Exempelvis hade andra belopps- eller procentgränser kunnat övervägas. Regelrådet finner därför att redovisningen är bristfällig. Förslagets överenstämmelse med EU-rätten I konsekvensutredningen redovisas inte förslagets överensstämmelse med EU-rätten. Eftersom sådan information helt saknas finner Regelrådet att redovisningen är bristfällig. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Enligt remissen föreslås förslaget träda ikraft den 1 januari 2016. I konsekvensutredningen anges att Skatteverket behöver ändra blanketter och upplysningsmaterial. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt med en utförligare redovisning av vilka informationsinsatser som anses vara behövliga. Sammantaget finner ändå Regelrådet att redovisningen är godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Av konsekvensutredningen framgår att omkring 70 000 företag tillhandahöll ROT-berättigade tjänster under år 2014. Ca 1,1 miljoner skattskyldiga beräknas göra ROT-avdrag 2016. Vidare anges att omkring 20 000 företag tillhandahöll RUT-berättigande tjänster under samma år och 780 000 skattskyldiga beräknas göra RUT-avdrag år 2016. Antalet företag inom restaurang-, bar- och cateringbranschen som år 2012 utfört arbete med godkänt RUT-avdrag var 123 st., vilket utgör 0,8 procent av det totala antalet företag som begärt utbetalning för RUT-avdrag år 2012. Om dessa företag har haft samma tillväxt som för andra företag inom RUT-branschen skulle antalet berörda företag kunna uppgå till omkring 130 st. år 2014. Därutöver anges att vissa företag som är specialiserade inom någon form av mer avancerad städning kan komma att påverkas i stor utsträckning men att det är få företag eftersom merparten av de städtjänster som idag utförs inom ramen för RUT-avdraget borde vara tjänster av mindre avancerad karaktär. Även arbetsgivare som tillhandahåller förmån av RUT- eller ROT-arbete till anställda kommer att beröras av förslaget. Enligt Regelrådet saknar konsekvensutredningen en redovisning av storleken på berörda företag. Därutöver hade det varit önskvärt med en preciserad redovisning av antal företag som är specialiserade inom någon form av mer avancerad städning. Regelrådet finner att redovisningen av berörda företag är bristfällig. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Enligt konsekvensutredningen minskar de administrativa kostnaderna, som tillämpningen av den så kallade fakturamodellen för skattereduktion innebär, genom minskat antal köp av RUT- och ROTberättigade tjänster. Tidsbesparingen för detta uppskattas med utgångspunkt i Tillväxtverkets databas MALIN. Tidsåtgången för lämnande av uppgifter om fulla arbetsgivaravgifter uppskattas till två minuter och tidsåtgången för lämnande av information om sammanlagda avgifter uppskattas till i genomsnitt en minut per tillfälle. Utifrån det uppskattas tidsbesparingen till ca två minuter per köp. Kostnadsbesparingen per köp beräknas då till ca nio kr utifrån en genomsnittlig timlön på 266 kr för administratören. Postadress Webbplats E-post 2/5
Vidare framgår av konsekvensutredningen att en undersökning från Skatteverket indikerar att efterfrågan på ROT-tjänster är relativt prisokänslig, 65 procent av de tillfrågade uppger att de skulle köpa vita tjänster i samma utsträckning som idag om subventionsgraden minskade till 25 procent. Det anges även råda en tydlig brist på arbetskraft inom branschen och att en minskad efterfrågan därför bättre kan motsvara företagens utbud. Ett fåtal procent skattskyldiga anges ha så stora arbetskostnader, knappt 167 000 kr, att ROT-avdraget uppgår till den maximala reduktionen om 50 000 kr per år även med 30 procents subventionsgrad. 2016 beräknas drygt 7 procent (ca 79 000 skattskyldiga) göra det maximala avdraget med 50 procents subventionsgrad, dvs. de har en arbetskostnad om 100 000 kr eller mer för ROT-tjänster. Förhållandevis få personer anges göra RUTavdrag för mer än 25 000 kr per år. Ca 13 000 individer förväntas köpa tjänster till så stora belopp att de kommer att beröras av halveringen av RUT-avdragets storlek. Enligt konsekvensutredningen bedöms en stor del av dessa skattskyldiga, ca 60 procent, ha möjlighet att istället låta en partner göra avdrag för överskjutande del. För arbetsgivare som tillhandahåller förmån av RUT- eller ROT-arbete till anställda anges att förslaget innebär en ändrad metod för beräkning av skatteavdraget samt att det medför en marginell ökning av den administrativa bördan. Enligt Regelrådet saknas en uppskattning av förändrat antal köp av RUT- och ROT-tjänster till följd av förslaget och som därmed påverkar företagens administrativa kostnader. I avsaknad av sådana uppgifter kan den administrativa kostnadsbesparingen för ett genomsnittligt företag med ROT- eller RUT-berättigade tjänster, eller totalt för dessa företag inte bedömas. När äldre kostnadsuppgifter används som grund för beräkningar, exempelvis uppgifter från databasen MALIN, behöver också lönekostnaderna uppdateras till aktuella nivåer. Sammantaget finner Regelrådet att redovisningen av förslagets påverkan på företagens administrativa kostnader är bristfällig. Andra kostnader och verksamhet Som framgår under redovisningen av administrativa kostnader anges förhållandevis få inköp av RUTtjänster beröras av förslaget. Vidare finns indikationer om att efterfrågan på ROT-tjänster är relativt prisokänslig och att en minskad efterfrågan bättre kan motsvara företagens utbud. Nästan alla skattskyldiga som beräknas göra ROT-avdrag 2016 anges beröras av en begränsning av subventionsgraden. Enligt konsekvensutredningen bedöms en minskning av subventionsgraden för ROT-berättigande tjänster minska efterfrågan på sådana tjänster men det är oklart i vilken omfattning. Köp av svarta ROT- och RUT-tjänster anges troligtvis öka i viss utsträckning. Samtidigt framgår av konsekvensutredningen att det införs personalliggare i byggbranschen från och med den 1 januari 2016 vilket försvårar möjligheterna till svartarbete i den branschen. Av garanti- och försäkringsskäl anges det också finnas anledning för skattskyldiga att köpa vita tjänster. Enligt Regelrådet är det sannolikt att förslaget medför minskade intäkter för berörda företag. Genom förslaget behöver de skattskyldiga själva bekosta en större andel av arbetskostnaden för främst ROTtjänster vilket, givet de skattskyldigas ekonomiska förutsättningar, kan minska efterfrågan på sådana tjänster. Oavsett om de skattskyldiga köper svarta tjänster, köper färre eller mindre kostsamma tjänster anser Regelrådet att förslaget kan få en stor påverkan på företagens verksamhet. Om beräkningen av den offentligfinansiella effekten inkluderar beräkning av svartarbete och färre samt mindre kostsamma köp hade den beräkningen också kunnat användas som grund för att beräkna företagens intäktsförändringar. I konsekvensutredningen saknas en tydlig redovisning av sådana effekter. Postadress Webbplats E-post 3/5
Utifrån det angivna finner Regelrådet att redovisningen av förslagets påverkan på företagens verksamhet är bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Enligt konsekvensutredning kan de föreslagna begränsningarna av RUT- och ROT-avdragen i viss mån förbättra konkurrensen mellan företag som tillhandahåller tjänster inom ramen för dessa avdrag och företag som tillhandahåller motsvarande eller närliggande tjänster utanför ramen för avdragen samt företag i andra delar av tjänstesektorn. Som redan har redovisats under påverkan på företagens kostnader, tidsåtgång och verksamhet anges att köp av svarta ROT- och RUT-tjänster troligtvis ökar i viss utsträckning men att efterfrågan på ROT-tjänster är relativt prisokänslig och att förhållandevis få köp av RUT-tjänster berörs av förslaget. Enligt Regelrådet kan förslaget medföra en negativ påverkan på konkurrensförhållandena om företag som erbjuder vita tjänster i ökad utsträckning behöver konkurrera med svart arbetskraft. Även om konsekvensutredningen innehåller en separat redovisning av svartarbete saknas en uppskattning av hur förslaget kan påverka andelen svartarbeten inom främst ROT-branschen. Särredovisning saknas också av konkurrensförhållanden för de sektorer som genom förslaget inte längre omfattas av RUT-avdrag. I avsaknad av ovannämnda uppgifter kan förslagets påverkan på konkurrensförhållanden inte bedömas och Regelrådet finner därför att redovisningen är bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen anges att den negativa sysselsättningseffekten av begränsningar av ROTavdraget är liten eftersom efterfrågeläget är högt inom byggsektorn och det råder brist på arbetskraft. Vidare anges att förändringarna av RUT-avdraget berör relativt få köpare, vilket medför att den negativa sysselsättningseffekten blir begränsad. Enligt Regelrådet är det troligt att skilda typer av byggföretag kommer att påverkas på olika sätt. Företag som erbjuder ROT-tjänster kan vara specialiserade på mindre renoveringsarbeten medan andra byggföretag kan vara specialiserade på större bygg- eller renoveringsprojekt. Konsekvensutredningen saknar en redovisning av sådana skillnader och om företag som erbjuder ROT-tjänster eventuellt kan komma att bli utslagna på grund av ökat svartarbete. Regelrådet finner att redovisningen av påverkan på företagen i andra avseenden är bristfällig. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning I konsekvensutredningen saknas en redovisning av förslagets effekter för små företag. Enligt Regelrådet är det troligt att flera av de företag som berörs av förslaget är små företag och en särskild redovisning av effekterna för dessa företag hade därför varit relevant. Regelrådet finner att redovisningen är bristfällig. Sammantagen bedömning Enligt Regelrådet är de ekonomiska konsekvenserna för berörda företag ofullständigt redovisade. Det kan visserligen finnas svårigheter att beräkna och uppskatta förändringar av bland annat ekonomiska effekter, konkurrensförhållanden och annan påverkan med hänsyn till exempelvis konjunkturförändringar. Med hänsyn till att förslaget kan få en stor påverkan för berörda företag krävs ändå utförligare redovisningar för att förslagets effekter på dessa punkter ska vara möjliga att bedöma. Därutöver saknar konsekvensutredningen bland annat en beskrivning av storleken på berörda företag liksom en redovisning av förslagets effekter för små företag. Sammantaget finner Regelrådet att Postadress Webbplats E-post 4/5
konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 29 april 2015. I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Lennart Palm och Eleonor Kristoffersson. Ärendet föredrogs av Christian Pousette. Pernilla Lundqvist Ordförande Christian Pousette Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5