Underlagsrapport. Levande skogar. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport Levande skogar Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1

Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten ingår som en av underlagsrapporterna till Lunds nya Agenda 21. Rapporten kan beställas från Miljöstrategiska enheten Vårfrugatan 1B 223 50 Lunds kommun tel. 046-35 64 01 miljoutskottet@lund.se Författare: Sindre Magnusson Layout och grafisk produktion: Kristina Fontell Tryck: Lunds tryckericentral december 2002 2

Innehållsförteckning ÖVERGRIPANDE PROBLEMBESKRIVNING... 5 NATIONELLA MILJÖMÅL... 6 Miljökvalitetsmål... 6 Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv... 6 Klarar vi av att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen inom en generation?... 6 Nuvarande utveckling... 6 Fortsatta åtgärder... 6 Tillfrisknande... 6 Regeringens bedömning av måluppfyllelse... 7 Regeringens förslag till delmål... 7 Särskilt ansvar för kommunen... 7 KOMMUNALA MILJÖMÅL... 7 Mål i översiktsplanen... 7 Lunds Agenda 21... 8 Naturvårdsplanen (1990)... 8 LOKALT MILJÖTILLSTÅND... 8 Nuläge & Trend... 8 Val av trädslag... 8 Igenplantering av jordbruksmark... 9 Gammelträd och död ved... 9 Ädellövskog... 9 Sumpskogar... 10 Nyckelbiotoper... 10 Områdesskydd/ riksintressen/natura 2000... 10 Skogsmark - försämrad bördighet... 12 Skogsskador... 13 Exploateringshot mot skogsbruk... 13 Hotade arter... 13 Forest Stewarship Council och naturvårdsanpassad skogsbruksplan... 14 Fornlämningar och kulturmiljövård... 14 Övrigt... 15 Aktuella åtgärder... 15 Prognos... 15 Uppföljning av lokala mål... 16 Löv/naturligt förekommande trädarter istället för barrskog... 16 Återskapa skogs/trädmiljöer av stort värde för den biologiska mångfalden... 16 Gynna livskraftiga populationer av växter och djur... 16 3

Ökade möjligheter till rekreation i naturen/friluftsområden... 16 Skötsel av områden med hög biologisk mångfald bibehållna värden... 16 Områdesskydd (nationalpark, naturreservat, biotopskydd)... 16 Gynna naturvårdsinriktat-, ekologiskt- och ståndortsanpassade skogsbruk... 16 Information till kommunen om skogsplanteringar och slutavverkningar... 17 YTTERLIGARE KUNSKAPSBEHOV... 17 Sammanfattning och bedömning... 17 REFERENSER... 18 Skriftliga källor... 18 Muntliga källor... 18 BILAGOR... 19 4

Övergripande problembeskrivning Omkring 95 procent av den svenska skogen brukas. Skogen och skogsmarken påverkas dock inte bara av skogsbruket och många andra brukare utan även av luften, vattnet och klimatet. Omvänt har skogen och skogsbruket stor betydelse för miljön i form av samspel med klimatet, vattenmiljön och luften. Skogar som innehåller grova träd, gott om död och döende ved, är gamla eller har hög andel lövträd har ofta en stor biologisk mångfald. Skogen är en viktig inkomstkälla för landet i och med att den ger förnybara råvaror. Den ger också människor natur- och kulturupplevelser och dess betydelse i ett hållbart samhälle växer. Att många naturtyper och arter och deras livsmiljöer är hotade på såväl nationell som regional nivå är väl dokumenterat. Antalet kulturspår i landskapet minskar till följd av ändrat markutnyttjande. Skogar med lång kontinuitet och skogar som brukats utan att bli slutavverkade vid en viss ålder och återplanterade blir alltmer sällsynta. Ungefär 47 procent av den brukade skogsmarken på ca 23 miljoner hektar är för närvarande ansluten till miljöcertifieringssystem av skogsbruket. Det innebär att 5 procent eller ca 540 000 hektar med höga bevarandevärden skall undantas från skogsproduktion i enlighet med markägarens åtaganden inom ramen för dessa system. Biologisk mångfald är en förutsättning för skogsekosystemets långsiktiga bärkraft. God naturvård, bevarande av arter och biotoper på veten-skaplig grund och uthålligt nyttjande av skogen är centrala inslag i skogspolitiken. Av de 4 120 rödlistade arterna förekommer drygt hälften i skogslandskapet. Av dessa är 33 procent missgynnade, 27 procent sårbara, 21 procent starkt eller akut hotade medan 6 procent har försvunnit. Beträffande resterande 13 procent rödlistade arter i skogen är kunskaperna bristfälliga. Antalet forn- och kulturlämningar i skogsmarkerna uppgår till mellan 43 000 och 53 000. Förekomsten av kulturmiljöer i skogslandskapet är enligt regeringens bedömning inte tillräckligt väl kartlagd eller synliggjord. Källa: Prop. 2000/01:130 5

Nationella miljömål Miljökvalitetsmål Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation (Bet. 1998/99MJU:6, rskr.1998/99:183) Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv Miljökvalitetsmålet Levande skogar bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras. Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls. Naturlig föryngring används på för metoden lämpliga marker. Skogarnas naturliga hydrologi värnas. Brändernas påverkan på skogarna bibehålls. Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att värdena bevaras och förstärks. Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslagssammansättning värnas. Kulturminnen och kulturmiljöer värnas. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara. Hotade arter och naturtyper skyddas. Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Klarar vi av att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen inom en generation? Naturvårdsverkets bedömning Nuvarande utveckling Miljöpåverkan: 1995 2000 Miljötillstånd: 1990 2000 Fortsatta åtgärder Förutsättningar kan skapas till: 2010 Förutsättningar kan skapas till: 2020 Ja, vi är på rätt väg Ingen entydig förändring har inträffat Svårt, trots att fler åtgärder vidtas Realistiskt, men det kräver att fler åtgärder vidtas Tillfrisknande Målet kan nås sedan förutsättningarna uppfyllts Mer än 30 år 6

Förutsättningen för att målet ska nås är att både staten och skogsägarna skjuter till betydande resurser. Miljömålet om försurning måste ha uppfyllts för att målet om levande skogar ska kunna nås. (Naturmiljön i siffror 2000) Regeringens bedömning av måluppfyllelse De föreslagna delmålen leder till att miljökvalitetsmålet Levande skogar kan nås inom en generation och att det nu finns resurser som möjliggör bevarande av landets urskogar och urskogsliknande naturskogar. (Prop 2000/01:130). Regeringens förslag till delmål Ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år 2010 (var av 500 000 hektar frivilligt). Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt: mängden hård död ved skall öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad, arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 procent, arealen gammal skog skall öka med minst 5 procent arealen mark föryngrad med lövskog skall öka. Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder. (Prop 2001/02:55) Särskilt ansvar för kommunen För att de föreslagna delmålen skall uppnås krävs främst åtgärder från skogsägare, skogsvårdsstyrelser, länsstyrelser och kommuner. (Prop 2000/01:130). Kommunala miljömål Aktuella målsättningar vilka är antagna av fullmäktige, kommunstyrelsen eller nämnd i Lunds kommun. Mål i översiktsplanen Ytor av stort värde för den biologiska mångfalden skall öka. Biotoper och naturmiljöer skall nyskapas. Ekologiskt anpassat jord- och skogsbruk skall gynnas. Inom område av riksintresse för naturvård, kulturminnesvård och rörligt friluftsliv samt inom de delar av Sydskånes ås- och sjölandskap som RÅSK (Romeleås- och sjölandskapskommittén) i strukturplanen angivit för intensivt friluftsliv, skall kommunen vara restriktiv till nybebyggelse. Kommunen skall verka för att prioritera lövskog framför barrskog där markförhållandena är lämpliga och med hänsyn till landskapsbilden och friluftslivet. 7

Inom område av riksintresse för kulturminnesvård och naturvård bör plantering av granskog undvikas. De för regionen naturliga trädarterna ska på sikt ersätta importerade trädarter inom skogsbruket. Mark- och vattenområden skall skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Inom område av riksintresse skall kommunen vara restriktiv mot tillkomst av bebyggelse. Kommunen skall medverka till att de i Naturvårdsplanen för Skåne, och i kommunens naturvårdsplan, föreslagna naturreservaten och naturvårdsområdena kommer till stånd. Förändrad markanvändning och nytillkommande bebyggelse i dessa skall i princip inte tillåtas. Lunds Agenda 21 Ytor av stort värde för den biologiska mångfalden skall öka. Målet är att livskraftiga populationer av växter och djur skall utvecklas och att invånarnas möjligheter till närrekreation ska öka. Befintliga områden med hög biologisk mångfald skall skötas på ett sätt så att inte mångfalden äventyras. De för regionen naturliga trädslagen skall på sikt ersätta inplanterade trädslag inom skogsbruket. Naturvårdsplanen (1990) Här återges endast de mål som finns under rubriken Skogen i kapitel 5. Principer och riktlinjer för naturvården. Skogsmarken skall skötas med inriktning mot en ökad areal lövskog med naturligt förekommande lövträdsarter som ger skydd och utveckling av naturmiljöer med en mångfald växt- och djurarter. Skogsmark av större samhälleligt intresse skall undantas från rationellt skogsbruk liksom skogar med urskogs -karaktär. Naturvårdsinriktade och ståndortsanpassade skogsbruksmetoder bör tillämpas. Skogsskadorna måste begränsas genom att åtgärder med hög prioritet vidtages, som minskar utsläpp av försurade, gödande och förgiftande ämnen. Kommunen bör informeras om skogsplanteringar och slutavverkningar av betydelse för att följa upp översiktsplanen, miljöprogrammet och naturvårdsplanen. Lokalt miljötillstånd Nuläge & Trend Beskrivningen av tillståndet i miljön vad gäller skogen är relativt begränsad. Det pågående arbetet med att revidera naturvårdsplanen (Tekniska förvaltningen) innebär dock att kunskaperna om skyddsvärda skogsmiljöer fördjupas och uppdateras. Detta arbete kommer att avslutas under 2003. Val av trädslag Barrskog är ej naturligt för denna del av Skåne. Trots detta är den arealmässigt dominerande skogstypen på Romeleåsen granplanteringar. Lunds kommun arbetar målmedvetet för att föryngra barrskog med lövskog på kommunal mark. Möjligheterna att påverka andra markägare anses ( Jönsson, P. muntl. 2001) vara begränsade. Sedan 1998 har ca 100 hektar kommunal skogsmark föryngrats. Föryngring med barr har ej förekommit under denna period. Trädslagen har utgjorts av bl.a. bok, 8

ek och björk. Om vi ser till Lunds kommun som geografiskt område blir bilden en annan. Sett över en längre tidsperiod har den övervägande delen, upp till 80 procent, av de föryngrade arealerna, återplanterats med barrskog. Barrskogen innehåller dock viss andel löv. Det finns en svag och långsiktig trend som innebär att andelen föryngring med löv ökar. Faktorer som bidrar till detta är högre priser på lövvirke, bidrag för föryngring med löv samt omfattande stormskador på gran. Inom Lunds kommun blåste det sannolikt ner cirka 600 hektar i samband med stormen 1999, mest granskog. Skogsägarna har sökt bidrag för anläggning av ädellövskog på drygt 80 hektar av den stormskadade arealen. Bidraget kan sökas från Skogsvårdsstyrelsen, t.o.m. 2003. Det kan förmodas att större delen av den resterande areal som berörts av stormen kommer att föryngras med gran. Enligt Skogsvårdsstyrelsen finns det dock inte någon bra statistik över i vilken utsträckning hyggen återplanteras med gran. Markägaren är bara skyldig att ange om utländska trädslag används. Tabell 1. Anmäld föryngringsavverkning i Lunds kommun År Staten övriga allmänna AB/Privata Summa hektar hektar hektar hektar hektar 1998 8 4 0 28 40 1999 0 0 2 71 73 2000 5 130 49 347 531 2001 28 91 0 432 551 1998 2001 41 225 51 878 1 195 Källa: Rolf Malm, SVSSG Igenplantering av jordbruksmark Igenplanteringen av jordbruksmark har varit mindre omfattande de senaste 5 10 åren jämfört med tidigare decennier. Det har ej gått att få fram siffror på i vilken utsträckning som riksintressen berörts av granplantering. Vad gäller igenplantering av betesmark torde det vara måttligt eftersom dessa marker i stort varit intakta sedan 1990. Gammelträd och död ved Det finns ingen inventering av hur mycket död ved som förekommer idag. Lunds kommun genomför en satsning på att identifiera och skydda s.k. Evighetsträd. Målet är att skydda 500 Evighetsträd på frivillig basis de närmaste åren. Träd som drabbats av den sk. almsjukan avverkas ej längre av Lunds kommun om träden finns utanför tätbebyggt område. Detta kan bidra till att öka andelen död ved. Det finns tecken på ett alltmer intensivt lövskogsbruk inom Lunds kommun (privat mark). Det innebär att värdefulla biotoper, inklusive död ved och döende träd, sannolikt kommer att minska. Ädellövskog Andelen ädellövskogs minskar troligen inte, snarare sker en långsam ökning. Den ädellövskog som finns, och ej är skyddad i enlighet med miljöbalken (naturreservat, biotopskydd) sköts alltmer intensivt. Detta leder till att för den biologiska mångfalden värdefulla biotoper utarmas eller försvinner. Anläggning av lövskog på åker- eller betesmark har skett i marginell utsträckning. 9

Sumpskogar Enligt utdrag från Skogsstyrelsens databas över sumpskogar inom Lunds kommun finns följande objekt och arealer registrerade: Tabell 2. Hydrologisk typ Antal objekt Total areal Kärrskog 61 187 Mosseskog 1 1 Översilningsskog 7 19 Övrig fuktskog 23 58 Strandskog vid sjö 4 26 Strandskog vid vattendrag 6 21 Summa 102 312 Dominerande trädslag är al, glasbjörk och klibbal. Nyckelbiotoper Enligt utdrag från Skogsstyrelsens databas över nyckelbiotoper inom Lunds kommun finns följande objekt och arealer registrerade: Tabell 3 Biotoptyp Antal objekt Totalareal Ädellövnaturskog 17 25,7 Ädellövskog 19 26 Alsumpskog 2 3,5 Bäckdal 1 2,7 Grova ädellövträd 5 0,7 Hassellund 2 3,2 Källpåverkad mark 1 1,4 Naturlig skogsbäck 1 1,9 Summa 48 65,1 Under 2002/3 har eller kommer troligen ytterligare nyckelbiotoper att registreras. Att områden blir registrerade som nyckelbiotop innebär inte automatiskt att de skyddas. Relevant skydd är vanligen s.k. biotopskydd. Markägaren kan få ersättning då biotopskydd inrättas. Våren 2001 avverkades 300-åriga ekar i Häckeberga. Dessa ekar var identifierade som nyckelbiotop. Enbart registrering av en nyckelbiotop räcker således inte för att garantera ett skydd. Skogsvårdsstyrelsen arbetar normalt på så sätt att biotopskydd aktualiseras i samband med att avverkning blir aktuell. I fallet med ekarna ovan begicks ett misstag från Skogsvårdsstyrelsens sida. Områdesskydd/ riksintressen/natura 2000 Arealen skyddad natur i Lunds kommun har ökat under 1990-talet. Naturreservat som tillkommit sedan 1990 är utökning av Prästaskogen (nu totalt 79 hektar), Skrylle (565 hektar), Dörröds fälad (53 hektar), Maskängen (2 hektar), Knivsås-Borelund (160 hektar), Billebjer (23 hektar) och 10

Dalby Västermark (24 hektar, interimistiskt naturreservat). Utöver detta har 2 biotopskyddsområden inrättats. Kommunen har i stor utsträckning medverkat till att reservaten kommit till stånd genom att arbeta fram beslutsunderlag och skötselplaner till de områden som Länsstyrelsen sedan beslutat om. Det finns fortfarande icke skyddade områden av internationellt, nationellt och regionalt bevarandevärde i Lund där väsentliga naturvärden står på spel. Ett sådant område är Häckebergaområdet. Länsstyrelsen förhandlar med markägaren för att åstadkomma ett skydd för de värden som kvalificerat Häckeberga till sk. Natura-2000 område. Enligt uppgifter från länsstyrelsen (2001) skulle även Humlamaden, (delvis ädellövskog, 48 hektar, Natura 2000-område), Skogsmöllebäcken (ädellövskog, 98 hektar) och Veberöds bökeskog (ädellövskog, 20 hektar) vara aktuella för reservatsbildning. Uppdaterade uppgifter om vilka planer som finns för ytterligare naturreservat inom Lunds kommun fram till 2007 har ej gått att få fram. Arbetet med att bilda naturreservat i Skåne har ej bedrivits på sätt som gjort det möjligt att förutsäga vilka områden som kommer att skyddas när. T.o.m år 2000 fanns det totalt 18 naturreservat och en nationalpark (Dalby Söderskog) i Lunds kommun. Till detta kommer ett naturvårdsområde (Häckeberga), ett landskapsbildsskydd (Höje åns dalgång), 3 naturminnen, 2 biotopskydd och 1 djurskyddsområde (Vombs Fure) samt flera vattendrag och sjöar som skyddas av strandskydd. Den sammanlagda skyddade arealen uppgick till 11 124 hektar. Till detta kommer Natura 2000-områden (Fågel- och Habitatdirektiven, EU) och områden av riksintresse för natur-, kultur- och friluftsliv. De olika skyddsinstituten har olika styrka och överlappar i flera fall. Områden, naturtyper och arealer framgår av bilaga 1. Områdesskydd, Natura 2000 och riksintresse för naturvård, friluftsliv eller kulturmiljövård. Andelen skyddad och klassad skog har ej analyserats närmare. För Natura2000-områden gäller (åtminstone formellt) att Sverige skall garantera att de värden som ligger till grund för inrättandet av ett Natura 2000- område skall bibehållas. När det gäller skogsmark krävs vanligen någon form av områdesskydd (inklusive nyttjanderättsavtal) för att klara denna uppgift. Som framgår av tabellen nedan finns det skyddsvärda områden som saknar områdesskydd enligt miljöbalken. Dessa skyddsvärda områden har bedömt vara skyddsvärda i ett lokalt (naturvårdsplanen), regionalt (länsstyrelsen), nationellt (riksintresse) eller t.o.m. internationellt perspektiv (Natura 2000). Det finns flera exempel inom Lunds kommun på att skyddsvärda områden, inklusive områden som är av nationellt eller internationellt värde, sköts på sätt som i icke oväsentlig utsträckning minskar naturvärdena. Detta sker t.ex genom avverkning av äldre och skyddsvärd skog. Det tydligaste och mest betydelsefulla exemplet på detta återfinns inom Häckeberga. Området är klassat som Natura2000-område men naturvärdena hotas ändå. En snabbare reservatsprocess hade kunna ändra på detta. Länsstyrelsen i Skåne är ansvarig för att se till så att naturvärdena bibehålls, i enlighet med nämnda EU-direktiv. Analysen av vilka områden som saknar områdesskydd och graden av skyddsbehov behöver fördjupas. I en del fall har icke skyddade men värdefulla skogsmiljöer helt eller delvis registrerats som s.k. nyckelbiotop av Skogsvårdsstyrelsen. Detta garanterar dock inget skydd men innebär att Skogsvårdsstyrelsen har för avsikt att skydda områden (biotopskydd) om avverkning blir aktuellt. 11

Tabell 4. Skog av stort värde för den biologiska mångfalden i Lunds kommun Område Naturtyp/areal Befintligt skydd Klassning 1-3 N2000 (län, kommun) Riksintresse yta inom parentes hektar N + F St. Lars parker Park, 39 ha Dp Ingen klassning gjord Lundagård Park, 1 ha Dp Ingen klassning gjord Helgonabacken Park, 1 ha Dp Ingen klassning gjord Tunaparken Park, 2 ha Dp Ingen klassning gjord Häckeberga Löv/ädellöv, NVO Klass 1: Park(5), Ädellöv(35), Ängs- Föreslaget 263 ha bokskog(30), Sumpskog(10), som N2000 Klass 2: Ädellöv(7), Hassellund(2), (BT, 2 omr). Ängsbok(17), Sumpskog(5), Klass 3: Ängsbok (125), Hedbok(10), Ädellöv(2), Sumplöv(10), lövbland(5) Toppladugård Ädellöv, 50 ha Skydd saknas Klass 2: Park(10), Ängsbok(30), Ädellöv 10) Dalby hage Ädellöv, 58 ha NP Klass1: Ädellöv(38) Klass 2: Ädellöv(20) Fågelsång Ädellöv, 4 ha NR Klass 2: Ädellöv(4) Abusa Ädellöv, 19 ha Skydd saknas Klass 2: (19) + (NB) Torna Hällestad Löv/ädellöv 77 NR Klass 2: Ängsbok(15), Sumplöv(10), Ädellöv(5) Klass 3: Ängsbok(47) Björnstorp Park- och alléer, Skydd saknas Klass 2: (12) + (NB) 12 ha Romeleklint Ädellöv/blandlöv, Skydd saknas Klass 2: Ädellöv(3), Blandlöv(4) + (NB) 7 ha Dörröds fälader Löv, 64 ha NR (26) Klass 2: Hassellund(46), Hedbok(7), Skydd saknas Ädellöv(2) Klass 3: Ängsbok(40), delvis Hedbok(24) Skogsmöllan Löv/ädellöv, 12 ha Skydd saknas Klass 2: Ängsbok(8), Lövsump(4) Ljungen Ädellöv, 15 ha NR. Skydd Klass 2: Ädellöv (15) saknas delvis. Äskebeskan Ädellöv, 5 ha Skydd saknas Ingen klassning gjord Skogsmark - försämrad bördighet Skogsmarkens naturliga produktionsförmåga riskerar att försämras på lång sikt. Orsaken till detta är markförsurning orsakat dels av surt nedfall och dels till följd av hur skogsbruket bedrivs. Ett naturligt inslag av lövskog och blandskog bidrar till stabila skogliga ekosystem med ökad motståndskraft mot yttre stressfaktorer som luftföroreningar m.m. När det gäller luftföroreningar finns flera positiva trender. Nedfallet av försurande ämnen har mer än halverats de senaste 25 åren. Likaså har nedfallet av gödande ämnen minskat med 1/3 under samma period. Enligt rapport 19/2000 (Skånes samrådsgrupp mot skogsskador) har 32 lokaler undersökts vad gäller skogsmarkens status. En av dessa mätpunkter ligger i Lunds kommun. De generella slutsatser som dras i rapporten är att försurningen av skånsk skogsmark fortsätter och att situationen bedöms som mycket allvarlig. 12

Markens förråd av s.k. baskatjoner är praktiskt taget slut, absolutvärden för kalium och magnesium är låga. Halterna av aluminium ökar. Inom 84 procent av provpunkterna överskrids det rekommenderade maximivärdet på 100 µg. Andelen lokaler med värden över 200 är 45 procent. Risk för nitraturlakning föreligger på 40 procent av lokalerna. Enligt rapporten visar resultaten att en mycket negativ marksituation råder i skånsk barrskogsjord idag och att näringstillståndet inte längre är hållbart med avseende på skogsbruk i ett längre perspektiv. Enligt Skogsstyrelsens bedömning handlar det om 200 000 till 350 000 (i hela Sverige) hektar som kan komma ifråga för tillförsel av aska och kalk för att motverka försurning av skogsmark. Den mest försurade marken återfinns i södra och sydvästra Sverige (Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken, 2001). Det kan konstateras att tillväxten i södra Sveriges skogar för närvarande är mycket hög. Ett varmare och mer nederbördsrikt klimat till följd av den globala uppvärmningen kan komma att bidra till en ökad tillväxt i de skandinaviska skogarna. På kort sikt kan även det myckna nedfallet av kväve vara en bidragande orsak till den höga tillväxttakten. Skogsskador Skogsvårdsstyrelsen har permanenta observationsytor i syfte att följa skogsskadornas utveckling över tiden (start 1995). Den korta tidsserien gör resultaten i vissa fall svårtolkade. En tendens till ökad kronutglesning kan skönjas för gran inom hela regionen, och för tall i Halland (tydligare). För bok verkar kronutglesningen öka i Halland och Skåne, och för ek i Skåne och Blekinge. I övrigt är det ännu svårt att tolka trenderna (Skogsfakta 2000). Länsstyrelsen har inventerat förekomsten av lokala skador på skog orsakade av ammoniakutsläpp från storskaliga djurstallar. Sådana lokala skador förekommer på åtminstone en plats inom Lunds kommun. Se vidare under miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. Almsjukan har paradoxalt nog bidragit till att öka förekomsten av värdefulla trädmiljöer i jordbrukslandskapet. Exploateringshot mot skogsbruk En del av fyndigheterna av grus finns inom områden med skogsbruk. Alla grus- och bergkrossfyndigheter ligger inom klass 4 7. Ingen skogsmark berörs av tätortsutbyggnad. Hotade arter Skåne är det landskap i Sverige som har flest rödlistade djur- och växtarter, d.v.s arter som hotas av utrotning på nationell nivå. Tabell 5 utgör en preliminär sammanställning av rapporter som innehåller uppgifter om antalet rödlistade arter inom Lunds kommun. Observera att listan inte innehåller uppgifter om arter som riskerar att försvinna från Lunds kommun men som inte är hotade i ett nationellt perspektiv. I många fall finns det flera referenser som innehåller olika uppgifter. Den referens som är av senaste datum har premierats. För insekter och lavar gäller att de olika sifferuppgifter delvis innehåller samma arter varför en summering först kan ske efter det att artlisterna jämförts i detalj. Tills vidare utgör summan det lägsta möjliga antalet rödlistade arter. Det verkliga antalet rödlistade arter är högre också av den anledningen att det finns betydande kunskapsluckor, särskilt vad gäller ryggradslösa djur. Av de drygt 4 000 arter som finns på den nationella rödlistan återfinns i storleksordningen 15 procent inom Lunds kommun, som därmed har en viktig roll att spela för naturvården även i ett nationellt perspektiv. En stor andel av de rödlistade arterna kanske i särskilt stor utsträckning insekter är direkt beroende av att värdefulla skogs- och trädmiljöer bibehålls eller återskapas. Ädellövskogar, särskilt äldre (med inslag av död ved och öppna ytor) utgör hemvist för ett stort antal hotade arter. Många rödlistade insekter trivs i solexponerade äldre träd, särskilt ek. I rapporten Rödlistade arter i sydskånska trädmiljöer (Naturskyddsföreningen i Skåne, 2001) redovisas nya inventeringsresultat från Häckeberga. Bl.a. har det hittats ett stort antal rödlistade vedinsekter, svampar och lavar. En systematisk inventering av samtliga trädmiljöer och samtliga organismgrupper skulle förmodligen dramatisk utöka listan över rödlistade arter. 13

Tabell 5. Rödlistade arter i Lunds kommun Artgrupp 1 Försvunna Akut hotade Sårbara Sällsynta Hänsynskrävande Summa rödlistade, (CR) (EN) (VU) (NT) exklusive utgångna Fåglar 6 4 3 7 2 4,7 19 7 24 Däggdjur 1 2,7 3 2,7 4 Grod- & kräldjur 2 7 2 2,7 4 7 8 Fiskar 2 2,7 1 7 3 Ryggradslösa djur 12 7 34 7 17 2 35 7 107 (+6 6 ) (+20 6 ) (+41 6 ) Svampar 4 2 9 7 5 7 22 7 40 Lavar 1 2 1 2,7 5 7 2 2 8 2,6 19 (+5 6 ) Mossor 1 3 2 2,3,7 2 3 6 7 6 2 16 (+3 3 ) (+5 6 ) Kransalger 1 7 3 7 4 Kärlväxter 3 7 11 5 52 5 272 5 32 5 367 Summa arter 11 33 109 311 139 592 1) Antalet rödlistade insekter är praktiken mycket större då genomförda inventeringar är få. Ytterligare referenser finns. Angiven summa för rödlistade insekter, mossor, lavar och svampar kan dock vara något lägre då dubbelräkning kan ha skett i några fall. 2) Röda listan. I Sverige hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter funna i Lunds kommun, 1992. 3) Mossfloran i Lunds kommun. Torbjörn Tyler. Lunds Botaniska Förening. 1999:3. 4) Anser 1995:4. SKOF. 5) Utdrag, databas, Skånes flora. 2001-09-17. Nya hotkategorierna används. 6) Rödlistade arter i sydskånska trädmiljöer, Naturskyddsföreningen i Skåne. Endast Häckeberga + Södra Husarhagen avses. 7) Hotade, sällsynta och hänsynskrävande växter och djur i Lunds kommun av Anders Olsson, Park- och Naturkontoret 1997. Forest Stewarship Council och naturvårdsanpassad skogsbruksplan Lunds kommun har inlett arbetet med att certifiera kommunal skog i enlighet med FSC (Forest Stewarship Council). År 2001 hade 36 procent av den produktiva skogsmarken i Skåne certifierats enligt någon av de båda standarderna, FSC eller PEFC (Pan-European Forest Certification). 70 procent av skogssällskapets skogs var certifierat enligt FSC. Av skogsmark som tillhör Södra skogsägarnas medlemmar var 55 procent certifierat enligt PEFC. Inga uppgifter har inhämtats om den totala arealen FSC respektive PEFC-märkt skog i Lunds kommun. Det är dock troligt att båda finns representerade inom det privata skogsbruket. Naturvårdsinriktade skogsbruksplaner (NISP) har upprättats för kommunala skogar och för skogarna som ägs av Häckeberga gods. Fornlämningar och kulturmiljövård Kulturmiljöaspekter beaktas i kommunens naturvårdsarbete. Normalt går naturvård och kulturmiljövård hand i hand och det är särskilt tydligt vad gäller bibehållande och jordbrukslandskapets naturvärden. Satsningen på att bibehålla hävden av fäladsmarkerna är av särskilt stort kulturhistoriskt värde. Kulturmiljöaspekterna skall integreras i den nya naturvårdsplanen. I översiktplanen (ÖPL) pekas området Arendala-Dalby hage ut som särskilt värdefullt ur kulturmiljösynpunkt. Den milsvida utsikten ned mot Höje ås Dalgång är ett viktigt element i riksintresset. I ÖPL konstateras att de områden som är av intresse för det rörliga friluftslivet och naturvården ofta också är av intresse för kulturmiljövården. Enligt ÖPL behöver värdena inom de olika riks- och länsintresseområdena specificeras för att kunna tjäna som underlag i den praktiska bygglovshanteringen. Det finns gott om fornlämningar inom Lunds kommun (fullåkersbygd). Antalet synliga fornminnen är däremot litet (Lunds Översiktsplan, 1998). 14

Övrigt Söder om Vombsjön finns ett förordnandeområde, skyddsområde, som avsatts för att förhindra jord- och sandflykt. Lagen om spridning av bekämpningsmedel i skogsmark tillämpas med totalförbud inom kommunen. Genetisk utarmning inom skogsbruket har ej berörts. Angående friluftsliv och närnatur, se underlagsrapport om Ett rikt odlingslandskap. Träd som drabbats av almsjukan avverkas av Lunds kommun inom tätbebyggt område. Dylika åtgärder har ej visat sig kunna stoppa almsjukan. Döda och döende träd har ett stort värde för den biologiska mångfalden. Aktuella åtgärder Tekniska förvaltningen genomför en revidering av naturvårdsplanen under 2002 2003. De naturvårdsfrågor som berör skogsmark behandlas i detta program. Det finns för närvarande inga aktuella planer på kommunala reservat som berör de utpekade skyddvärda men ej skyddade skogsområden. På den kommunala skogsmarken införs FSC och gran ersätts successivt med löv. Inom ramen för det lokala investeringsprogrammet (2002 2005) inventeras och skyddas enskilda äldre s.k. evighetsträd. Målet är att skydda 500 evighetsträd på frivillig basis. Det har inte gått att få en klar bild av vilka områden utöver Häckeberga som är aktuella för reservatsbildning (länsstyrelsen) inom Lunds kommun. Två områden som möjligen kan bli aktuella är Skogsmöllebäcken (ädellövskog, 98 hektar, och Veberöds bökeskog (ädellövskog, 20 hektar). Bildandet av nya naturreservat i Skåne går mycket långsamt i jämförelse med övriga Sverige. Skogsstyrelsen registrerar och i en del fall skyddar (biotopskydd) mindre särskilt värdefulla skogsmiljöer s.k. nyckelbiotoper. Om en registrerad nyckelbiotop hotas av avverkning är det meningen att Skogsvårdsstyrelsen skall agera för att säkerställa området genom att inrätta ett biotopskydd. Ersättning till markägaren kan betalas ut. Bidrag för att ersätta barr med ädellövskog kan sökas från skogsvårdsstyrelsen även år 2003. Det innebär att arealen ädellövskog blir större än vad som annars hade blivit fallet. Prognos Det finns en överhängande risk att ytterligare betydande värden för den biologiska mångfalden särskilt miljöer för rödlistade arter försvinner de närmaste åren. Några faktorer som talar för att detta kommer att ske i skogs- och trädmiljöer är: Det finns ett stort antal särskilt värdefulla skogs- och trädmiljöer som idag saknar skydd som kan garantera att värdena fortbestår. Inrättandet av nya naturreservat går mycket långsamt. Av denna anledning finns det risk för att ytterligare naturvärden spolieras de närmaste åren. Utarmningen av skogs- och trädmiljöer fortgår. Detta innebär att ytterligare djur- och växtarter utöver de som redan idag står på gränsen till utrotning ej kan överleva. Åtgärder för att återskapa förlorade miljöer kan i många fall visa sig vara orealistiska eftersom det krävs för lång tid. Det finns en tendens till att lövskogsbruket bedrivs alltmer intensivt. Andelen löv i skogen ökar långsamt i allmänhet, något snabbare på kommunal mark. En radikal förändring av EUs jordbrukssubventioner skulle kunna leda till en ny våg av igenplantering av åkrar och betesmarker. Med nuvarande ekonomiska spelregler är risken stor för att det mestadels blir barrträd. Satsningen på evighetsträd kan bromsa upp hoten mot förekomsten av döda och döende träd. Det finns förutsättningar för att fler nyckelbiotoper identifieras och registreras på samma gång som fler av dessa områden ges biotopskydd. 15

FSC och PEFC kan i en del fall bidra till att skogsbruket tar större naturvårdshänsyn. Å andra sidan kan dessa system aktivera skogsbruk så annars skulle ha bedrivits mer extensivt. Stadens parker blir alltmer betydelsefulla som naturliknande miljö med betydelse för den biologiska mångfalden. Allt högre ålder och aktiva naturvårdsåtgärder bidrar till detta liksom decimeringen av det omgivande landskapets naturvärden. Uppföljning av lokala mål Löv/naturligt förekommande trädarter istället för barrskog Sedan 1998 har ca 100 hektar kommunal skogsmark föryngrats. Föryngring med barr har ej förekommit under denna period. Om vi ser till hela Lunds kommun som geografiskt område finns det en långsiktig tendens till att andelen föryngring med löv ökar. Sett över en längre tidsperiod har den övervägande delen, upp till 80 procent, av de föryngrade arealerna återplanterats med barrskog. Återskapa skogs/trädmiljöer av stort värde för den biologiska mångfalden Arbete pågår med att identifiera och skydda sk. evighetsträd. Föryngring där barr ersätts med löv innebär att skogsmiljöer återskapas vilka har ett högre värde för den biologiska mångfalden. Inom ramen för det lokala investeringsprogrammet (1998 2002) har åtgärder vidtagits för att vidmakthålla alléer. Vidare har döda träd lagts ut för att utgöra s.k. faunadepåer vilket gynnar bl a insektsfaunan. Gynna livskraftiga populationer av växter och djur Utöver vad som står under ovanstående rubrik har inga artspecifika åtgärder vidtagits avseende skogmiljöer. Ökade möjligheter till rekreation i naturen/friluftsområden Se underlagsrapport om Ett rikt odlingslandskap. Skötsel av områden med hög biologisk mångfald bibehållna värden Ingen bedömning har gjorts av huruvida den biologiska mångfalden har bibehållits inom områden med särskilt höga naturvärden. En gissning skulle dock luta åt en väsentlig försämring eftersom flera värdefulla ofta mindre skogs/trädmiljöer har avverkats. Områdesskydd (nationalpark, naturreservat, biotopskydd) I Naturvårdsplanen finns ett mål om att Skydda skog (= så att rationellt skogsbruk ej bedrivs) som är av större samhälleligt intresse eller urskogskaraktär. Under perioden har länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen skyddat ytterligare skog som naturreservat och biotopskyddsområde. Åtgärderna är dock relativt begränsade i relation till de återstående icke skyddade arealer som hyser särskilt höga värden för den biologiska mångfalden. Lunds kommun har ej varit aktiv när det gäller skydd av värdefulla skogar. Värdefulla områden vilka avverkats hade kunna räddats om länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen och Lunds kommun bedrivit ett mer aktivt naturvårdsarbete. Gynna naturvårdsinriktat, ekologiskt och ståndortsanpassat skogsbruk Lunds kommun har påbörjat införande av FSC på kommunal skogsmark. Sedan tidigare har sk. naturvårdsanpassade skogsbruksplaner tillämpats på kommunal skogsmark. Unga uppgifter har inhämtats i vilken utsträckning som FSC och PEFC införts på icke kommunal mark. Inga konkreta initiativ har vidtagits för att gynna dessa system på icke kommunal skogsmark. 16

Information till kommunen om skogsplanteringar och slutavverkningar Anmälningar om avverkningar inkommer till kommunen och bedöms av kommunekologen på Tekniska förvaltningen. Ytterligare kunskapsbehov Kunskaperna är tillräckligt stora för att arbetet med att skydda särskilt värdefulla skogsområden skall kunna intensifieras. Kunskapen om hotade arter, särskilt insekter, bör dock fördjupas ytterligare. Aktuell kunskap om hotbilden för icke skyddade men skyddsvärda skogs- och trädmiljöer bör tas fram för att behovet av kommunala reservat skall kunna bedömas fortlöpande. Särskilt värdefulla skogar skyddade såväl som icke skyddade bör analyseras avseende skötselbehov. Naturvården bör i större utsträckning bedrivas i ett landskapsekologiskt perspektiv. Den lokala naturvården måste samverka med regionala ambitioner och målsättningar baserade på kunskap om exempelvis spridningsvägar och fragmentering. Kunskapen om förekomst av rödlistade arter, särskilt kryptogamer och insekter (m.fl. ryggradslösa djur), bör fördjupas. Behovet och möjligheterna att skapa förutsättningar för mer död ved i skogen bör undersökas. Kunskaperna om förekomst av fornlämningar i skogsmark kan behöva öka. Kunskaperna om valet av trädslag vid föryngring på icke kommunal mark behöver ökas. Sammanfattning och bedömning Om Lunds kommunen, länsstyrelsen i Skåne och skogsvårdsstyren realiserar de planer som finns vad gäller områdesskydd har vi att se fram emot att ytterligare områden, bl a ädellövskog, säkerställs. Långsam handläggning av reservatsärenden kan dock leda till att omistliga naturvärden förstörs. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen har det största ansvaret för att särskilt värdefulla naturområden skyddas som naturreservat respektive biotopskydd. Det är viktigt att stärka samarbetet med länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen. Lunds kommun måste bereda sig på att ingripa för att rädda skogsområden som kan komma att hotas av avverkning. Jordbrukslandskapet innehåller en mängd trädmiljöer såsom alléer, dungar, alsumpskogar, solitära och solexponerade äldre träd, skogsbryn osv. Dessa trädmiljöer har, särskilt om kontinuiteten är lång och träden gamla, ett stort värde för den biologiska mångfalden såväl som kulturmiljö och landskapsbild. Kontakterna med markägare bör öka i syfte att åstadkomma ökade satsningar på FSC, ökad andel löv vid föryngring samt frivilliga avtal som innebär att värdefulla skogs- och trädmiljöer bevaras och/eller återskapas. Kunskaperna är stora men kan fördjupas vad gäller hotade arter, särskilt insekter och kryptogamer. 17

Referenser Skriftliga källor Anser 1995: 4, SKOF. Betänkande 1998/99MJU:6, rskr.1998/99:183. Sveriges riksdag. Framtidens miljö - allas vårt ansvar, SOU 2000:52, Miljömålskommittén. Förslag på områden som bör ingå i nätverket Natura 2000, Länsstyrelsen i Skåne. Grus och berg i Lunds kommun. PM NR 16. 1996-12-02, Stadsarkitektkontoret i Lund. Hotade, sällsynta och hänsynskrävande växter och djur i Lunds kommun, Anders Olsson, Tekniska förvaltningen, Lunds kommun,1997. Lunds Agenda 21, Lunds kommun, 1997. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000:2. Lunds Översiktsplan, Lunds kommun. 1998. Mossfloran i Lunds kommun. Torbjörn Tyler. 1999:3. Lunds Botaniska Förening. Natura 2000 i Skåne. Delrapport 1-4, Länsstyrelsen i Skåne, Naturmiljön i siffror 2000, SCB, SNV. Naturskyddade områden i Lunds kommun,tekniska förvaltningen, Lunds kommun. Naturvårdsplan, 1990, Lunds kommun.. Nyplantering av barrskog inom Lunds kommun, e-post Rolf Malm Skogsvårdsstyrelsen, Södra Götaland. E-brev daterat 11 och 13 juni 2002. Nyckelbiotoper Biotoptyper. Kommun: Lund. 2001-10-29, Skogsvårdsstyrelsen. Program för skydd av värdefull natur som naturreservat mm i Skåne 2001-2003, Länsstyrelsen i Skåne. Prop. 2001/02:55,Regeringskansliet Riksintressen för naturvård, utdrag från GIS-databas, Länsstyrelsen i Skåne, Röda listan. I Sverige hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter funna i Lunds kommun, 1992. Rödlistade arter i sydskånska trädmiljöer., Naturskyddsföreningen i Skåne. Skogsfakta 2000, Blekinge, Halland och Skåne. Skogsvårdsstyrelsen, Södra Götaland. Skånes samrådsgrupp mot skogsskador. Rapport 19/2000 Skånes flora, Utdrag, databas, 2001-09-17.. Sumpskogar Hydrologiska typer. Kommun: Lund. 2001-10-29, Skogsvårdsstyrelsen. Sumpskogar Trädslagsfördelning. Kommun: Lund. 2001-10-29, Skogsvårdsstyrelsen. Svenska Miljömål, prop. 1997/98:145,Regeringskansliet. Svenska Miljömål delmål och åtgärdsstrategier, prop. 2000/01:130, Regeringskansliet. Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken, meddelande 4-2001 Muntliga källor Jönsson, Paul-Eric, kommunekolog, Tekniska förvaltningen, Lunds kommun. 2001-04-10 och 2002-06-14. 18

Bilagor Bilaga 1 Områdesskydd, Natura 2000 och riksintresse för naturvård, friluftsliv eller kulturmiljövård Uppgifterna uppdaterade t.o.m. 2001. Område Naturtyp Areal (hektar Befintligt skydd Klassning Nationalpark = NP Riksintresse Naturreservat = NR naturvård: RIN Naturvårdsområde = NVO Riksintresse Biotopskydd = BT friluftsliv: RIF Naturminnen = NM Riksintresse Landskapsbildsskydd = LBS kulturmiljö: RIK Fågeldirektivet:= N2000F Habitat-direktivet:N2000H Dj=djurskyddsområde P/lst = prioriterat säkerställande, länsstyrelsen Backlandskapet Fäladsmarker m.m. 32 810 NR (delvis) Delvis N2000H RIN S Romeleåsen (sammanfaller delvis med andra områden) Billebjär Fäladsmark 25 (23?) (NR) N2000H, NR RIN 25(N2000H) Borelundsåsen Ädellöv 6 (NR) NR Dalby Västermark (hotad art) P/lst NR, interrim Dalby SöderskogÄdellövskog 34 (36?) (NP) N2000H, NP RIN, RIK 34 (2000H) Dalby Norreskog Ädellöv, betesmark 74 (NR) 14 (2000H) N2000H, NR Degebergahus (9110) 25 (N2000H) Förslag: 2000H Dörröd 20:1 Nyckelbiotop 3,2 (BT) BT Dörröds fälad Betesmark, hassel 53 (NR) NR Fågelsångsdalen Betesmark, 14,6 (NR) N2000H, NR RIN, RIK ädellövsskog 14,6 (N2000H) Gravaregården Fem ekar 0,08 (NM) NM Gryteskog Ädellövskog, 19 (NR) 0,02 (NM) NR, NM betesmark Habergsbacken (9110) 52 (N2000H) Förslag: N2000H Hardeberga-S.Sandby Fågelsjö, betesmark, 10 163 NR (delvis) Delvisförslag till RIN Dalby-Krankesjöomr ädellövskog N2000H (se Krankesjön, Revingefältet, nedan, Dalby Norreskog) Husarahagen (9110) 88 (N2000H) Förslag: N2000H Humlamaden Ädellövskog 48 (P/lst) Förslag: N2000H P/lst -Enelyckan 92 (N2000H) Häckeberga Ädellövskog, 167 (NR) Förslag: N2000H RIK betesmark 4 450 (NVO) Delvis NVO 2,2 (BT) Delvis NR 453 (N2000H) Delvis BT P/lst (översyn) forts nästa sida 19

Område Naturtyp Areal (hektar) Befintligt skydd Klassning Nationalpark = NP Riksintresse Naturreservat = NR naturvård: RIN Naturvårdsområde = NVO Riksintresse Biotopskydd = BT friluftsliv: RIF Naturminnen = NM Riksintresse Landskapsbildsskydd = LBS kulturmiljö: RIK Fågeldirektivet:= N2000F Habitat-direktivet:N2000H Dj=djurskyddsområde P/lst = prioriterat säkerställande, länsstyrelsen Höje ås dalgång Dalgång i öppet 105 (LBS) LBS landskap Klingavälsån Vattendrag, 4 605 (RIN) NR, Natura 2000F/H RIN + CW betesmark 1 372 (NR) 2 813 (NR2000F) 860 (N2000H) Kungsmarken Ängs- o betesmark 232 (NR) Natura 2000H, NR RIN, RIK 232(N2000H) Knivsås Ädellövskog, 160 (NR) NR, Förslag: N2000H betesmark 24 (N2000H) Linnebjär Ädellövskog, 31 (38?) (NR) Natura 2000H, NR RIN slåtteräng 31 (N2000) Sandurområdet mellan 1 940 Delvis N2000RIN Veberöd och Blentarp Maskängen Slåtter/betesmark 2 (NR) NR Måryd Hällestad Fäladsmark 200 (105?) (NR) Natura 2000H, NR RIN 200 (N2000H) Prästskogen Ädellövskog, 50 (P/lst) 79 (NR) NR, P/lst (översyn) bete/fäladsmark Prästamöllan Ädellöv, betesmark 7 (NR) NR Revingefältet Betesmark, fågelsjö3157 (N2000H)N2000H Delvis RIN (inkl. Krankesjön) Risen Betes/fäladsmark, 53 (NR) NR ädellövskog Silvåkra allén Allé 0,2 (NM) NM Skrylle Gran dominerar 565 (NR) NR Stångby mosse Extremrikärr, 189(RIN) N2000H, NR RIN betesmark 27(56?)(NR) 27 (N2000H) Sularpskärret 1 (N2000H) N2000H RIN Stadsparken i Lund Park 1 1,3 (N2000H) Förslag: N2000H Skogsmöllebacken Ädellövskog 98 P/lst Veberöds bökeskog Ädellövskog 20 P/lst Vombs Fure Tallskog 1353(RIN) 556(Dj) Dj RIN Vombs Norregård 30,5 (N2000H, NR) N2000H, NR RIN Lackalänga Västra Hoby m.m. RIK Björnstorp - Veberöd RIK Esarp RIK Romeleåsen (del av RÅSK) RIF 20

Källor Förslag på områden som bör ingå i nätverket Natura 2000, Länsstyrelsen i Skåne. Naturskyddade områden i Lunds kommun, Lunds kommun, Tekniska förvaltningen Natura 2000 i Skåne, Delrapport 1-4, Länsstyrelsen i Skåne Program för skydd av värdefull natur som naturreservat m.m. i Skåne 2001-2003, Länsstyrelsen i Skåne Riksintressen för naturvård, utdrag från GIS-databas, Länsstyrelsen i Skåne. 21

22

23

24