På väg mot en mindre fossilberoende ekonomi Kan Västra Götaland gå före?

På väg mot en mindre fossilberoende ekonomi Kan Västra Götaland gå före? Kortversion 2007-07-26

Förord Vision Västra Götaland pekar ut övergången till en mindre fossilberoende ekonomi som en viktig framtidsfråga i Västra Götaland. Regionfullmäktige har som en följd av detta givit Miljöberedningen i Västra Götaland, där politiker från kommuner och region möts för att diskutera strategiska frågor på miljösidan, i uppdrag att ta fram en strategi inom området. Uppdraget ska genomföras i dialog med berörda parter. Parallellt har regionutvecklingsoch miljönämnden med stöd av Statens energimyndighet och EU låtit ECON Analys och KanEnergi genomföra ett omfattande utredningsarbete för att klargöra samhällsekonomiska förutsättningar för en region och för Västra Götaland att gå före. Resultatet av denna utredning presenteras här i en kort bearbetad version. Det grundläggande motivet för utredningen har varit en önskan att på allvar studera förutsättningarna att så långt som möjligt ersätta betalningar för något som ofta förknippas med konflikter och miljöförstöring med ökad lokal aktivitet, fler jobb och en bättre miljö. Utredningen har haft att analysera vad det skulle innebära om en mer omfattande och samlad satsning på en mindre fossilberoende ekonomi genomförs. I praktiken ett försök att gå före, på allvar, i större skala. Något alternativ som innebär passivitet har inte diskuterats. Alternativet är sannolikt att verksamheten i stort fortsätter som i dag. Med hög ambitionsnivå och omfattande engagemang, men ofta genomfört i särskilda projekt och inte sällan i form av försöksverksamhet. Och där det varken finns resurser eller kraft att avvika särskilt mycket från nationella eller internationella trender. Utredningens slutsats pekar mot att Västra Götaland är en av ett begränsat antal regioner som har genuint starka förutsättningar att göra en mer samlad och offensiv satsning. De scenarier kring den internationella utvecklingen som analyseras pekar dessutom mot att rätt tid är nu. Lite torrt rekommenderar utredarna en väl avvägd begränsad egen satsning med realistiska mål. De mest realistiska målsättningarna förutom att agera som ett föredöme bedöms vara fler i arbete och ett långsiktigt livskraftigt näringsliv. Även försörjningstryggheten kan vara ett motiv. Ett starkt offentligt ledarskap utgör en förutsättning. Utredningen föreslår också former och insatsområden för det fortsatta arbetet. Ett antal frågor har inte analyserats fullt ut och bör besvaras i klimatdialogen. Det gäller t.ex. en beskrivning av de initialkostnader (både i form av investeringar, ökade driftskostnader men också vinster) som hänger samman med en mer omfattande tidig regional satsning. Utgångspunkten bör vara den potential som beskrivs i utredningen. Utredningen utgör sammantaget ett centralt inslag i den fortsatta klimatdialogen och som underlag för strategin för en mindre fossilberoende ekonomi. Västra Götalandsregionens kontaktpersoner i arbetet har varit Tomas Ekberg och Jessica Algehed. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Peter Holmberg Miljöchef - 2 -

Innehåll Strävan efter en mindre fossilberoende ekonomi 4 Vad kan en region påverka? 5 Avgörande frågor för en region som vill gå före 8 Västra Götalands förutsättningar för mindre fossilberoende 9 1 Kompetens och aktivitet 9 2 Energiläget med koppling till miljö, försörjning och konkurrenskraft 12 3 Potentialer till år 2025 förnybar energi och energieffektivisering i Västra Götaland 15 Västra Götaland och de globala koldioxidutsläppen 19 Ska Västra Götaland gå före? När? Hur? 20 1 Synen på omvärldens utveckling måste vägas in när beslut tas 20 2 Rekommendation satsa nu! 22 3 Genomförandeförslag offentligt ledarskap, handlingsprogram och fem insatsområden 23-3 -

Strävan efter en mindre fossilberoende ekonomi Ett ekonomiskt system byggt på fossila resurser är inte långsiktigt hållbart De fossila resurserna består först och främst av olja, naturgas och kol. De är råvaror med mycket högt energiinnehåll per vikt/volymenhet och därmed attraktiva energikällor. Fossila resurser utgör en grundbult i dagens ekonomiska system. Med nuvarande teknik är detta dock inte en långsiktigt hållbar lösning. Och inte heller en situation som är förenlig med hållbar utveckling. Det är omtvistat hur länge de fossila resurserna kommer att räcka, men tillgången är definitivt ändlig. Enligt reservproduktionsindexet räcker råoljan (med dagens produktionsnivå) i ca 40 år, lagret av kol i 155 år och naturgasen i ca 65 år. Global prisökning på olja Globalt sett ökar användningen av olja medan användningen i Sverige har gått ned med 20 procent på 40 år. Oljan används framförallt för uppvärmning, transporter, industriella processer och som råvara i kemisk industri. Priset på olja var stabilt framtill oljekrisen 1970 som medförde att olja för användning i uppvärmning i Sverige till stor del ersattes av naturgas, kärnkraft och förnybara energikällor. Priset sjönk något efter 1985 men har sedan ökat väsentligt. En ökad efterfrågan från Asien och en osäker politisk situation i Mellanöstern är några faktorer bakom de stigande priserna. Men också ökade skatter som baseras på oljans negativa effekter på miljö och hälsa. Negativ miljöpåverkan ett av flera skäl att minska fossilberoendet Motiven för en övergång till en ekonomi som är mindre beroende av fossila bränslen är en spegling av de skäl som påverkar priset. Det handlar i grunden om miljöpåverkan så som klimatförändring och luftföroreningar. Det handlar om risken för konflikter, om leveranssäkerhet och om att vara beroende av omvärlden för det egna samhällets energiförsörjning (inte minst nu när oljeresurserna minskar och risken för konflikter ökar). I Sverige förväntas kortsiktigt direkta effekter i form av ökade risker för översvämningar som drabbar bebyggelse, kommunikation, vatten- och elförsörjning. Globalt och långsiktigt är frågan allvarligare och handlar om planetens framtid. Övergång kan ge ökad konkurrenskraft och fler jobb Om fossil energi innebär risker och skador som i dagsläget inte reflekteras i priset och är på väg att fasas ut finns flera möjliga motiv för en övergång till en mindre fossilberoende ekonomi. Genom mer bestämda miljöregleringar sporras den tekniska utvecklingen mot en mer miljövänlig teknik och mot energieffektivisering. En tidig teknikutveckling och omställning av det regionala energisystemet kan på sikt visa sig vinstgivande när andra regioner och länder följer efter. Företag som är tidiga med att utveckla eller använda mer miljövänlig teknik får en konkurrensfördel. Importerade bränslen ersätts med regionala energikällor (ofta mer arbetsintensiva) och effektivisering ger förutsättning för en starkare regional ekonomi. Konkurrensfördelar genom stränga miljökrav stöds av den omdebatterade Porterhypotesen som innebär att både miljömässiga och finansiella vinster kan utlösas. - 4 -

Vad kan en region påverka? Olika styrmedel alla kräver långsiktig och genomtänkt politik En region som ska lyckas med att ställa om till en mindre fossilberoende ekonomi behöver en långsiktig och effektiv politik som ger tydliga signaler till samhället om minskat fossilberoendet. De instrument som det offentliga använder för att uppnå förändringar i samhället kallas för styrmedel. Juridiska styrmedel omfattar lagar och regleringar och ställer absoluta krav. Ekonomiska styrmedel ger prissignaler för ändrat beteende till marknaden och dess aktörer genom skatter, avgifter eller stöd i olika former. Den tredje kategorin utgörs av administrativa styrmedel som ofta handlar om information och organisation och olika verktyg kopplade till detta. Begränsat regionalt handlingsutrymme En region råder bara i begränsad omfattning över de grundläggande energi- och klimatpolitiska styrmedlen. Lagar inom området stiftas nationellt eller i EU. Skatter och avgifter beslutas i huvudsak nationellt medan system för t.ex. handel med utsläppsrätter blir allt mer internationella. En region (läs kommuner och region) har sammantaget mycket begränsade möjligheter att använda juridiska styrmedel. Ett visst utrymme när det gäller ekonomiska styrmedel och stor frihet att använda olika former av administrativa styrmedel. I grunden är kommuner, landsting och självstyrelseorgan, som Västra Götalandsregionen, självstyrande, demokratiskt valda församlingar med möjligheter och ansvar för att inom sitt geografiska område driva eget aktivt förändrings- och utvecklingsarbete. Ekonomiska styrmedel Om skatter och avgifter inom energiområdet undantas har en region relativt stora möjligheter att indirekt eller direkt påverka och använda ekonomiska styrmedel. Exempel på ekonomiska styrmedel är: Offentlig upphandling och ägardirektiv inriktade på en mindre fossilberoende ekonomi ger en region möjlighet att aktivt främja efterfrågan och därmed utbud av mer hållbara och mindre fossilberoende produkter, tjänster och teknik. Den offentliga upphandlingen i Sverige omfattar ca 500 miljarder kronor per år. Bara Västra Götalandsregionen upphandlar verksamhet för mer än 10 miljarder kronor samt driver en verksamhet med total omsättning på ca 40 miljarder per år. Lokala och regionala investeringsprogram som med ekonomiskt stöd bidrar till att främja alternativ till fossilsamhället. Programmen kan vara finansierade via statliga medel men bör även kunna drivas med regionalt huvudmannaskap. Exempel är LIP 1996 2002 med avsikt att stödja samlade lokala program med åtgärder för att ställa om samhället i hållbar riktning och KLIMP, en pågående vidareutveckling med mer fokus på lokala klimatåtgärder. KLIMP drivs av staten via Naturvårdsverket och saknar i dag regional utgångspunkt och systemsyn vilket regionalt genomförande eller huvudmannaskap med liknande inriktning ger. Trafikpåverkande avgifter och bidrag för att helt täcka negativa effekter av trafik i en region eller i dess tätorter kan införas. Huvudexemplet är subventionerad kollektivtrafik med olika ambitionsnivåer och prispolicys i olika kommuner och regioner. Andra exempel är en aktiv användning av parkeringsavgifter vars storlek bör motsvara såväl de externa kostnader som uppstår på väg till parkeringsplatsen som kostnaden för platsen i sig eller trängselskatter som minskar trafik och koldioxidutsläpp och förbättrar luftkvaliteten. En region kan också bidra till FoU och innovation genom (med-) finansiering av forskning vid regionens universitet och högskolor. Stödet kan också omfatta etablering av särskilda - 5 -

forskningsenheter som har som mål att utveckla produkter och produktionsmetoder som i mindre grad bygger på fossila energikällor. Administrativa styrmedel Inom fältet för administrativa styrmedel har en region större handlingsutrymme. Här redovisas kortfattat några exempel. Rådgivningstjänster till företag kan öka kunskapen om vägar att gå för att nå en hållbar och mindre fossilberoende produktion. Miljöprofilering av en region och dess företag kan ge enskilda företag en chans att marknadsföra sig som hållbart och klimatsmart och samtidigt ge produkterna ett mervärde. En win-win situation kan skapas som ger kommersiella vinster för näringslivet samtidigt som det bidrar till att uppfylla det politiska målet om ett mindre fossilberoende. Miljöledningssystem syftar till att integrera ökad miljöhänsyn i verksamheten i ett företag eller en organisation. Att arbeta för att alla företag och organisationer inkl. kommuner, region och andra offentliga verksamheter i regionen använder någon form av miljöledningssystem är grundläggande i en satsning mot en mindre fossilberoende ekonomi. Personliga miljö- eller klimatprofiler kan öka kunskapen om det personliga agerandets betydelse för utsläpp av växthusgaser. Profilen ger en sammanställning över utsläpp av växthusgaser för en individ som direkt kan kopplas till mål som satts upp nationellt, regionalt eller kommunalt. Kommunala och regionala initiativ för samordning som syftar till att uppnå en hållbar utveckling och mindre fossilberoende är ett annat exempel. Här pågår en rad aktiviteter i dag med koppling till Västra Götaland. Hållbar utveckling Väst är ett samverkansprojekt mellan 25 kommuner i regionen. Energize Regional Economies och Sustainable European Regions Network utvecklar samarbetet med andra regioner inom EU. Klimatkommuner är ett nätverk av kommuner som arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser i vilket Falköping, Götene, Lidköping och Mölndal ingår. Energimyndighetens Uthållig kommun strävar efter att sätta in energiomsättningen i ett större samhälleligt perspektiv. Borås och Ulricehamn deltar. Övergripande regionplaner från gemensam vision Samhällsplanering på kommunal och regional nivå regleras av Plan- och Bygglagen som ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö. Plansystemet består av tre nivåer. Den första är en regionplan, som kan användas för frivillig samordning av olika kommuners planering. Den andra är en obligatorisk översiktsplan, som redovisar kommunernas syn på framtidens utveckling. Detaljplanen reglerar hur kommunens mark ska användas. Övergripande regionplaner som kommunerna förpliktigar sig att följa, som Göteborgsregionens plan för uthållig tillväxt med bas i den gemensamma Vision Västra Götaland, är ett viktigt verktyg i arbetet för en mindre fossilberoende ekonomi. Inte minst inom infrastruktur och transportsystem överskrider frågorna oftast kommungränserna. Den samlade kraften kan bli betydande Samordning krävs Trots att de styrmedel som lokala och regionala myndigheter har till sitt förfogande inte är lika kraftfulla som på nationell nivå är det möjligt att göra skillnad. Med väl avvägda regionplaner, en politisk vilja som kommer till uttryck i upphandling och ägardirektiv, regionala investeringsprogram för mindre fossilberoende med tydliga morötter för invånare och företag, med väl utbyggd spårinfrastruktur och kollektivtrafik, med rådgivning och miljöprofilering, med miljöledningssystem, etc. skapas avsevärd samlad kraft för förändring. En region som vill lyckas att genomföra en övergång till en mindre fossilberoende ekonomi behöver dock utveckla en överordnad strategi som inkluderar alla parter för att förstärka de olika - 6 -

styrmedlens effekter. Samordning är nyckelbegrepp. Omställningen bör ske utifrån gemensamma målbilder och innehålla tydliga genomförandeplaner. SAMMANFATTNING ÖVERSIKT OCH BEDÖMNING AV STYRMEDEL PÅ LOKAL OCH REGIONAL NIVÅ Styrmedlens utformning I avsnittet ovan sammanfattades de viktigaste styrmedlen en region själv har till sitt förfogande för att gå före. I figuren knyts styrmedlen samman med viktigaste målgrupper, troliga konsekvenser, speciella utmaningar och förväntade kostnaders förhållande till nyttan för styrmedlen. Figuren visar att flera av de ekonomiska styrmedlen sannolikt har en positiv nyttokostnadseffekt. Betydligt större osäkerhet gäller för de administrativa. Samtidigt har flera av dessa förhållandevis låga kostnader. En väl genomförd samhällsplanering stärker definitivt förutsättningarna att lyckas på ett kostnadseffektivt sätt. Styrmedel Målgrupper Konsekvenser Utmaningar Nytto/kostnadsförhållande Ekonomiska styrmedel Offentlig upphandling och ägardirektiv Investeringsstöd Subventionerad kollektivtrafik Näringslivet (inte bara det lokala) Näringsliv, organisationer, invånare Invånarna Parkeringsavgifter Invånarna och näringslivet Trängselskatt Invånarna och näringslivet Stöd till FoU Företag, forskningsinstitutioner Administrativa styrmedel Stimulera till utveckling av ny teknik. Föredöme. Beror på typ av projekt Mer attraktivt att åka kollektivt Reducerad biltrafik, ökad framkomlighet Reducerad biltrafik, ökad framkomlighet Utveckling fossileffektiv teknik. Jobb? Dyrare än billigaste alternativ? Uppföljning och kompetens? Finna de riktiga projekten Stora för att reducera användning av egen bil? Kräver utbyggd kollektivtrafik Kräver utbyggd kollektivtrafik Risk välja fel teknik (lock-in) Osäkert Svagt positivt osäkert Svagt positivt, kostnadseffektivt? Positivt Positivt (Svagt) positivt Rådgivningstjänster Näringslivet Ökad medvetenhet Kräver kompetenser Positivt- osäkert och resurser Miljöimage Näringslivet Kan utlösa en Portereffekt Följer andra efter? Osäkert - negativt Miljöledningssystem Myndigheter, Uppföljning Osäkert näringsliv Miljöprofiler Invånarna Ökad medvetenhet Trovärdiga Osäkert beräkningar Samhällsplanering Regionplaner Kommunerna Helhetlig plan för arealutveckling Transportutveckling Myndigheter, transportsektorn Samordnad (kollektiv)trafik Kräver total kommunal uppslutning Många aktörer Positivt Positivt - 7 -

Avgörande frågor för en region som vill gå före Realistiska målsättningar För att en satsning mot ett mindre fossilberoende ska lyckas måste det finnas ett tydligt samband mellan satsningens syfte och de målsättningar som sätts upp. Det går att urskilja fyra typer av huvudsakliga målsättningar som kan/bör inkluderas i en satsning: Att uppfylla nationella och internationella mål om utsläpp av växthusgaser Att reducera utsläpp av skadliga och förorenande ämnen Att reducera beroendet av en osäker resurs Att stärka regionens konkurrenskraft och utveckla näringslivet För att vara mest möjligt realistisk bör satsningen ha regional utveckling som huvudmål och miljö som underordnat mål. Inte för att miljö är mindre viktigt än näringslivsutveckling men för att regionen har större möjligheter att påverka den regionala utvecklingen. Utvecklingen av de globala klimatpåverkande utsläppen avgörs inte av utvecklingen i Västra Götaland. En mindre fossilberoende ekonomi i Västra Götaland, med mer hållbara transportsystem, energieffektivt boende, ökad lokal energiförsörjning, etc. kan ge förutsättningar för lokal och regional näringslivsutveckling och stärkt regional konkurrenskraft. Avgörande frågor att värdera i en region med ambitioner att gå före Innan man i en region beslutar sig för att satsa på en snabbare och mer aktiv omställning till mindre fossilberoende än den som sker i omvärlden måste en grundläggande utvärdering av regionens förutsättningar att lyckas göras. Nyckelord med grund i de slutsatser som redovisats kring styrmedel, möjlighet att påverka dessa och olika målsättningar ovan, blir näringslivets kompetens, dess innovationskapacitet och inriktning samt tillgången till FoUresurser. Viktiga moment i en sådan utvärdering omfattar: Kan regionens näringsliv möta den utmaning en omställning innebär? Är det t.ex. tillräckligt innovativt och finns den nödvändiga kompetensen? Är näringsstrukturen relevant? Finns det verksamheter som kan bidra till stora besparingar i användningen av fossila bränslen? Har regionen tillräckliga FoU-resurser, i fråga om omfattning, kompetens och när det gäller att medverka aktivt i en satsning? Och slutsatsen av genomgången av regionernas möjlighet att agera är att det bara är regioner som trovärdigt kan svara ja på dessa frågor som på allvar bör fundera på att gå före omvärlden mot en mindre fossilberoende ekonomi. Och det är uppenbart att detta är frågor som det inte är möjligt att ge ett positivt svar på i alla regioner. Frågan är hur det är i Västra Götaland. - 8 -

Västra Götalands förutsättningar för mindre fossilberoende 1 Kompetens och aktivitet I Västra Götaland bor närmare en femtedel av den svenska befolkningen på en yta som är den fjärde största i landet. Regionens centrum och motor är Göteborg. 49 kommuner samverkar i fyra kommunalförbund: Göteborgsregionen, Skaraborg, Fyrbodal och Sjuhärad. Befolkningsmängden ökar kontinuerligt och industrins investeringar har hittills under 2000-talet legat på drygt en fjärdedel av de totala investeringarna i Sverige. Regionen är attraktiv för befolkning, för besökare och för näringslivet. NÄRINGSLIV MED KOMPETENS I REGION MED POTENTIAL En väl anpassad regionprofil Västsverige karaktäriseras av ett näringsliv som gör omfattande investeringar i FoU och med hög andel naturvetare och tekniker. Inom industrin finns det betydande kapacitet inom fordon, kemi och plast, läkemedel samt IT. Denna näringslivsprofil innebär en stark koppling till energiområdet till skillnad från exempelvis situationen i Stockholmsregionen. En studie av 214 europeiska regioner som sammanvägde antalet patent, antalet FoU-anställda och utgifterna inom FoU rankar Västsverige på sjätte plats. Med hög kompetens, omfattande forskning och utbredd innovationskapacitet har näringslivet i Västsverige en profil som är väl anpassad för en satsning inom energiområdet och till detta angränsande aktiviteter. Relativt högt utlandsberoende innebär ekonomisk potential och risker Västra Götalands utbyte med omvärlden är omfattande. Totalt arbetar ca hälften av alla i det privata näringslivet i internationella företag. Andelen anställda i utlandsägda företag är ca en fjärdedel i Västra Götaland. Dessutom är antalet företag med bas i Västra Götaland som driver verksamhet i olika former utomlands högt. Regionen är därmed mer beroende av globala trender än andra stora regioner i Sverige. Om en satsning på en mindre fossilberoende ekonomi realiserar en s.k. Porter-effekt förstärks den troligen genom regionens omfattande internationalisering. Om så inte blir fallet kan kostnaden bli hög. Tröskeln för att flytta verksamheten ut ur regionen om miljö- eller energikraven upplevs som allt för omfattande kan vara lägre för utlandsägda verksamheter, vilka mer sällan har en stark lokal eller regional förankring. Lediga resurser i ekonomin och beroende av snabb modernisering Den ekonomiska tillväxten i Västsverige har varit stark under det senaste decenniet. Produktion och produktivitet har vuxit snabbare än för de flesta jämförbara europeiska regioner. Fortfarande finns dock lediga resurser i ekonomin. Inte minst gäller det jobb av mer standardiserad karaktär där det blir allt tydligare hur den mer traditionella industrin tvingas rationalisera hårt för att klara den nu globala konkurrensen. En industri som dessutom är koncentrerad till delar av Västra Götaland med svagare förutsättningar i kunskapsekonomin och med betydligt större tillgångar inom jord- och skogsbruk, livsmedel etc. Också i övrigt finns givetvis ett starkt behov av ständig modernisering. Näringslivets samlade inriktning förstärker behovet av ett kontinuerligt offensivt utvecklings- och förnyelsearbete inom områden med koppling till miljö och fossila bränslen. - 9 -

OMFATTANDE FOU, HÖG AKTIVITET OCH MÅNGSIDIGA SATSNINGAR Omfattande forskning inom energi och miljö Utrymmet här ger bara plats för en allmän beskrivning av den forskning som pågår med koppling till energi och miljö. Energiforskning är ett av Chalmers fokusområden, genomförs ofta i samverkan med miljöforskning och samordnas via Chalmers energicentrum. Chalmers har även hög kompetens inom t.ex. klimatfrågor, miljösystemanalyser, materialflöden, hållbart byggande och Industriell Miljöinformatik (IMI). Inom Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet finns betydande forskning kring politiska, ekonomiska och kulturella dimensioner av energi och miljöfrågor. Göteborgs miljövetenskapliga centrum drivs gemensamt av Göteborgs universitet och Chalmers och främjar forskning och utbildning inom miljö och hållbar utveckling. GAME, ett anat samarbetsprojekt, syftar till att öka utbytet mellan forskning och näringsliv inom hållbar utveckling. SIK, IVF och SP arbetar var för sig och i olika konstellationer med exempelvis solceller, torkning, förbränning och avfallshantering. Ett utvecklingscentrum för energi- och materialåtervinning finns vid Högskolan i Borås. Tyngdpunkt inom transport och förbränningssektorn Den samlade kompetensen vid regionens högskolor och universitet är hög när det gäller transporter, flyg, fordon. Fordonssäkerhet, fordonselektronik, miljö och produktionsteknik är regionala styrkeområden, såväl akademiskt som för industrins FoU. Drygt hälften av Sveriges företag inom förbränningsteknik finns i Västsverige, all raffinaderiverksamhet, liksom hälften av de anställda i fordonsindustrin. Göteborg utgör centrum för svensk hamnverksamhet och Göteborgs hamn har sedan länge en hög ambition för hållbar utveckling. Bland en rad projekt kan Biogas Väst som agerar aktivt för en marknadsutveckling inom biogasproduktion, distribution och användning av gasdrivna fordon i Västsverige med medlemmar från privat och offentlig sektor nämnas. Trafikkontoret i Göteborg är mycket aktivt på en rad områden också nationellt. Lundby Mobility Center är en helhetssatsning för miljövänliga och effektiva transporter. Aktiva kommunala bolag agerar för mindre fossilberoende Göteborgs Energi är en betydande aktör på energimarknaden med brett ägande i regionen och med uppdrag att verka för hållbar utveckling. Bolaget har genomfört en rad stora innovativa investeringar. Borås Energi har motsvarande uppdrag och kan visa upp en rad framsynta lösningar. Den senaste är en kvalificerad förbränningsanläggning för avfall i Borås. Egnahemsbolaget (Göteborg) genomförde investeringen i Sveriges första radhusområde med passivhus (saknar särskilt uppvärmningssystem) i Lindås. Det kommunala bostadsbolaget Alingsåshem har nu beslutat att bara bygga passivhus. Ett pilotprojekt kring renovering av miljonprogramsbostäder pågår och det byggs skolor och daghem med passivteknik. Kommunalt och regionalt ledarskap med tydligt engagemang Inom området kommunal och regional planering finns flera exempel på ledarskap och engagemang som också ger avtryck i centrala strategier. Inom ramen för Vägverkets projekt HUR 2050 diskuterade en mycket bred samling aktörer möjligheterna att nå en mer hållbar regional utveckling i Göteborgsregionen mot 2050. Resultatet av diskussionen utgör ett väsentligt underlag för Göteborgsregionens nya regionplan Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Arbetet går vidare i utredningen K2020 som visar hur kollektivtrafikandelen i Göteborgsregionen kan öka från dagens 24 procent till 40 procent år 2020. Inom de offentliga verksamheterna driver t.ex. Västra Götalandsregionen ett program som handlar om att förändra personalens resor till och från arbetet, för tjänsteresor och att ta fram åtgärder för att minska utsläpp, öka säkerheten och minska kostnaderna för de anställda och för regionen. - 10 -

Stark samverkan över sektorsgränser Inom en rad områden har regionala och nationella samverkansorgan med koppling mellan näringsliv, forskning och samhälle i övrigt bildats i regionen. Plast för ett uthålligt samhälle (PLUS) är en gemensam satsning mellan företag bl.a. petrokemiklustret i Stenungssund, Chalmers och andra forskningsaktörer och handlar om utveckling av polymerer och polymera material med bättre miljöegenskaper än dagens. SamVäte i Väst som agerat för att förbereda regionen för en successiv introduktion av vätgas har ombildats till Vätgas Sverige med nationell utblick och med starka aktörer från forskning, företag och politik som medlemmar. Soluppgång i Väst samlar aktörerna inom solenergiområdet med målet att öka solenergianvändningen. Arbetet drivs i samverkan mellan Chalmers och SP. Ett flertal satsningar görs även för att främja biobränslen, bl.a. genom det nationella företagsnätverket för pellets, kallat Pellsam, startat i Västra Götaland och med säte i Lidköping. Privata aktörer ofta långt framme Länets största enskilda arbetsplats, Volvos Torslandafabrik, kommer att bli självförsörjande på energi i ett samverkansprojekt med Göteborg Energi. På innovationsområdet finns små aktörer som är verkliga spjutspetsar. SunFleet Carsharing (Bilpooler) är Sveriges första miljöbilspool som erbjuder företag, kommuner och privatpersoner tillgång till miljöbilar och dessutom papperslös administration. Parans Daylight AB utvecklar och säljer lampor som skickar solljus i fiberoptik. Green Energy Cluster har etablerat en plattform för samverkan och affärsutveckling inom marknaden för förnybar energi. Syftet är att användningen av grön energiteknik, tjänster och export ska öka för västsvenska företag. Exportaktiviteterna inom Green Energy Cluster sker i samverkan med EcoEx som vänder sig till Västsvenska företag med potential inom området. Bred satsning på informations och kunskapsspridning De två senaste åren har Västra Götalandsregionen i samverkan med en rad aktörer anordnat Energisession 2006 och 2007. Med drygt 300 deltagare per år har en mötespunkt etablerats för i stort samtliga inom regionen som agerar inom energiområdet. Universeum och Ekocentrum i Göteborg, Innovatum i Trollhättan och Navet i Borås är alla exempel på centra med hög kvalitet och stor allmän publik och med särskilda aktiviteter inriktade på barn/ungdom och hållbar utveckling. Särskilda bioenergidagar har genomförts t.ex. i Skaraborg. Information och kunskapsutbyte kring energifrågor är bas för kommunala energirådgivare och det regionala Energiråd Väst. På nätet finns information om företag i Västsverige med miljökompetens och exportpotential (miljokompetens.nu). SWENTEC är nationellt miljöteknikråd och arbetar för att stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom miljöteknik och miljöanpassade produkter i Sverige och internationellt. Rådet är placerat i Göteborg. Etableringen av en regional miljönämnd förtydligar regionala ambitioner Västra Götalandsregionens miljönämnd har som uppdrag att verka för en bättre miljö genom regionalt utvecklingsarbete men också genom riktade insatser in i den egna organisationen. Grunden för Västra Götalandsregionens arbete är en handlingsplan för energi och miljö som berör såväl effektivisering som övergång till mer förnybara källor. Den politiska prioriteringen av frågan visas av att miljönämnden beslutar om ca 50 miljoner kronor i olika utvecklingsinsatser per år i Västra Götaland. Under 2007 togs nämnden t.ex. beslut om en treårig satsning på 24 miljoner kronor på passivhus för att skapa starka förutsättningar för en snabbare utvecklingstakt på området i samverkan mellan aktörer från forsknings-, beställar- och produktionssidan. - 11 -

Västra Götaland har starka inneboende förutsättningar att gå före En summering av genomgången av de förutsättningar som bör finnas på plats i en region med ambitioner att gå före mot en mindre fossilberoende ekonomi ger mycket positiva resultat för Västra Götaland. Västra Götaland är en region i framkant inom energi och miljöområdet. I regionen bedrivs omfattande forskningsverksamhet, näringslivet har en profil med inriktning mot relevanta områden, omvärldskontakterna är omfattande, den offentliga sektorn är aktiv och pådrivande inom en rad olika områden. 2 Energiläget med koppling till miljö, försörjning och konkurrenskraft Energisektorn står självklart i centrum för en omvandling från en fossilberoende ekonomi. För att beskriva energisektorn i Västra Götaland används indikatorer som täcker in de områden som tillsammans bör bilda motiv för en satsning. Förutom data som speglar tillförsel och användning av energi över tiden innebär det att data som beskriver miljöfrågan (här koldioxidutsläpp), data med koppling till frågan om försörjningstrygghet samt sist men inte minst data som belyser frågan om konkurrenskraft för invånare och företag, redovisas. I ett handlingsprogram bör indikatorer som speglar alla dessa delar används för att på övergripande nivå följa utvecklingen mot omvärlden. BASINDIKATORER UTVECKLING AV ENERGIANVÄNDNING Energiintensitet och användning av fossila bränslen i Sverige har minskat Den totala energianvändningen i Sverige har ökat med knappt tio procent, från 408 TWh 1970 till 446 TWh 2005. Ökningen har främst skett inom transportsektorn. Under samma period har den ekonomiska tillväxten (mätt i form av BNP) varit ca 80 procent. Energiintensiteten (energianvändning i förhållande till produktion, TWh/BNP-enhet) har därmed minskat med mer än 60 procent. I riket totalt utgör fossila energiresurser ca en tredjedel av den totala energianvändningen, en andel som varit i stort konstant från 1990. Före 1970 utgjorde de fossila bränslena ungefär tre fjärdedelar. Övergång till elvärme och fjärrvärme ligger bakom det mesta av förändringen som i huvudsak skett genom utbyggnad av kärnkraft (1975-1985) och ökad tillförsel av biobränsle. Idag är det bara transportsektorn som i stort helt är beroende av fossila bränslen (ca 95% 2005). Tillförsel och användning av energi i Västra Götaland Energitillförseln till Västra Götaland kommer till drygt 30 procent från oljeprodukter (bensin, diesel samt eldningsolja) samt drygt 30 procent från elenergi. Regionen tillförs en relativt stor andel fossila bränslen i förhållande till Sverige i övrigt vilket beror på en omfattande industriell verksamhet inom raffinaderi-, fordons-, livsmedels-, plast- och verkstadsindustri, där el och olja används i hög grad. De största energianvändarna är industri- och byggsektorn (45 procent av total energianvändning) medan transportsektorn står för en fjärdedel av användningen motsvarande 16,2 TWh (2004). Svag ökning av energianvändning och fossila bränslen i Västra Götaland Energianvändningen i regionen har ökat med närmare tio procent sedan 1990. En uppgång till 2001 har övergått i en något minskad användning under senare år. Användningen av fossila bränslen har ökat under perioden liksom av fjärrvärme. Användningen av el har i stort varit konstant. Förändringen är i stort linje med den i - 12 -

Sverige under motsvarande period. De övergripande förutsättningarna sätts nationellt och Västra Götaland utgör ofta ett tvärsnitt av det svenska samhället. Energianvändningen i Västra Götaland, fördelat på energislag, 1990-2004, TWh 80 70 60 50 TWh 40 30 20 10 0 1990 1995 2000 2004 Bensin/diesel Övr. fossila bränslen Biomassa mm Fjärrvärme El Övrigt Anm: Övrigt består i huvudsak av raffinaderigaser vilka räknas in i statistiken från 2000/01 och gör det svårt att göra jämförelser. Övr. fossila: Stenkol, koks, eldningsolja, gasol, naturgas. Biomassa: Torv, biomassa, avlutar och avfall. Källa: SCB. MILJÖINDIKATORER Transporter dominerar användning av fossila bränslen och CO 2 -utsläpp Användningen av fossil energi i Västra Götaland domineras av transporter (ca två tredjedelar) följt av industriprocesser (ca en fjärdedel). I industriprocesser utgör kol, koks, gasol och naturgas ca 80 procent av den fossila energin. Beroendet av fossila bränslen är stort också inom jordbrukssektorn vars totala användning av energi dock är så låg att värdena blir närmast försumbara. Koldioxidutsläppen bedöms ha legat på i stort konstant nivå de senaste femton åren. Transportsektorns utsläpp har ökat genom ett ökat transportarbete, inte minst från tunga fordon. Antalet s.k. miljöfordon har ökat snabbt senare år men i förhållande till hela fordonsflottan är andelen fortfarande låg. Den tydligaste trenden det sista decenniet är snarast en ökad andel stora, tunga och starka bilar. Dieselanvändningen ökar medan bensin i stort sett varit konstant sedan 1990. Diesel ökar snabbare och står för en större andel i Västra Götaland jämfört med övriga Sverige. Hushållens andel av koldioxidutsläppen har minskat genom en omfattande konvertering från oljeeldning till trädbränsle (inkl. fjärrvärme) samt genom fler värmepumpar. - 13 -

CO 2 -utsläpp per person i Västra Götaland under perioden 1990-2004, kg per invånare 8000 7000 6000 kg CO2 per invånare 5000 4000 3000 2000 1000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Hushåll Service Energi Transporter Industri Anm: Raffinaderigaser tillkommer i beräkningarna från år 2000 och förs i statistiken helt till Västra Götaland vilket omöjliggör jämförelser för industrin bakåt i tiden. Källa: SCB FÖRSÖRJNINGSTRYGGHET Låg självförsörjningsgrad Mer än 70 procent av den energi som används i Sverige är importerad. Självförsörjningsgraden för energibärarna i svensk energiförsörjning är därmed relativt låg. Beroendet av omvärlden är stort. Andelen ökade svagt fram till år 2000 men har efter det sjunkit något igen. Andelen inhemsk elproduktion i Sverige varierar från år till år beroende på nederbörd och vattenkraftproduktionen i Sverige och Norge. Självförsörjningsgraden i Västra Götaland är låg. Om solvärme, värmepumpar, avfall, biobränslen och 30 procent av elen antas vara regionalt producerad blir självförsörjningsgraden ca 20 procent. En sjundedel förnybar energi i Västra Götaland Andelen förnybar energi i Västa Götaland ligger kring 10 TWh motsvarande 14 procent eller en sjundedel av hela energianvändningen. Närmare två tredjedelar (6,3 TWh) används för uppvärmning varav drygt 80 procent för fjärrvärme. Kraftvärmeproduktion är också begränsad men ökar nu genom utbyggnad av Rya - ett naturgasdrivet kraftvärmeverk i Göteborg. Kraftbalansen, dvs. tillgången på el i förhållande till det egna behovet, förbättras genom den nya elproduktion men också genom ny kraftvärme baserad på biobränsle och ny vindkraft. Tendensen är dock att användningen ökar snabbare än ny elproduktion kommer på plats. KONKURRENSKRAFT Lägre energi och elintensitet i näringslivet - ökade kostnader för hushållen Priset på såväl olja, el som fjärrvärme visar en långsiktigt stigande trend. I vilken mån detta har påverkan på näringslivets konkurrenskraft beror på utvecklingen i förhållande till - 14 -

den i omvärlden och för våra viktigaste konkurrentländer. Industrins oljepris följer i stort världsmarknadens fluktuationer. Elpriset växlar med regnmängder i Norden men påverkas också av handel med utsläppsrätter. Om industrins konkurrenskraft påverkas negativt av handeln med utsläppsrättigheter beror på möjligheterna att föra kostnadsökningen för rätterna vidare genom höjda priser och skiljer sig därmed mellan olika branscher med skilda konkurrenter och marknader. Trenden för de flesta industrisektorer i Sverige är en långsamt minskande energianvändning per förädlingsvärde, dvs minskad energiintensitet. De flesta branscher i Sverige uppvisar också i ett längre perspektiv minskande elanvändning per förädlingsvärde, dvs minskad elintensitet. Energikostnadernas andel av de totala rörliga kostnaderna har dessutom minskat i alla branscher de senaste decennierna (undantag torråret 2003). Hushållens energiutgifter har ökat över åren men energiutgifternas andel av hushållens utgifter låg stilla kring 7-8 procent under perioden 1992-2001. Under 2003 och 2004 ökade andelen till 9 procent. Hushållens energiskatter har ökat markant under perioden. 3 Potentialer till år 2025 - förnybar energi och energieffektivisering i Västra Götaland Stor teoretisk potential för minskat fossilberoende till 2025 Potentialen för att minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland beror på de naturresurser som finns i och utanför regionen, teknikutvecklingen samt de ekonomiska drivkrafterna för att byta energikälla och effektivisera energianvändningen. I teorin har regionen helt tillräckliga energiresurser för egen uppvärmning, elanvändning och transport. I praktiken bestäms utvecklingen av marknadsförutsättningarna för de olika teknikerna och bränslena. Faktorer som brist på kunskap, resurser och intresset för miljöfrågor kan utgöra ytterligare hinder för att uppnå den verkliga potentialen. De potentialer som diskuteras här är långsiktiga, dvs. de diskuterar vad som kan realiseras på 15-20 års sikt- mot år 2025. FÖRNYBAR ENERGI BIOMASSA OCH VINDKRAFT SEDAN SOL Potentialer för förnybar energi bedöms på fyra nivåer Med naturlig potential avses de naturliga förutsättningarna, t.ex. all yta används för vindkraft. Teknisk potential är den potential som ges av dagens teknik och trolig teknikutveckling. Ekonomisk potential utgör en bedömning av vad som kan anses ekonomiskt genomförbart med dagens priser på energi. I bedömningen av den praktiska potentialen tas också hänsyn till den tid det tar från förstudie till driftstart i nya anläggningar. De tekniska, ekonomiska och praktiska potentialerna är dynamiska och kan förändras betydligt, t.ex. vid genombrott i ramvillkor som teknikforskning, förändringar i lagstiftning, skatter etc. Bedömningen mot år 2025 görs i form av en sammanvägd rimlig potential. Startpunkt har i de flest fall varit statens energimyndighets bedömningar. Förnybar energi kan ersätta minst en tredjedel av dagens fossilanvändning Den samlade potentialen för förnybar energi bedöms ligga i intervallet 8 22 TWh där det lägsta värdet är det som troligen är möjligt att realisera med dagens ramvillkor. Det högre värdet är den tekniska potentialen om ramvillkoren förbättras väsentligt. En förhållandevis lågt räknad rimlig nivå för regionen bedöms till 8,4 TWh där 70 procent utgörs av - 15 -

bioenergi. 8,4 TWh motsvarar ca en tredjedel av dagens samlade användning av fossila bränslen i Västra Götaland. 6 TWh ny egen bioenergi kan bl.a. ersätta en femtedel av dagens drivmedel Potentialen i Sverige för ett ekologiskt, tekniskt och ekonomiskt uthålligt uttag av trädbränslen beräknas till 78 TWh att jämföras med dagens uttag om drygt 45 TWh/år. I Västra Götaland finns en potential för biomassa från land och skog som idag inte nyttjas för energi, massa-, virkes- eller livsmedelsproduktion på motsvarande 9,75 TWh/år. Till detta kommer möjligheter att öka utnyttjandet av organiskt avfall (lämpligt för biogasproduktion) från avloppsreningsverk (0,14 TWh), gödsel (1 TWh), industriavfall (0,3 TWh) och hushållsavfall (0,14 TWh). Den naturliga potentialen för biomassa i Västra Götaland blir ca 11,3 TWh/år. Dessa 11,3 TWh kan, efter att åtgärder för energieffektivisering genomförts, fördelas på användning för: uppvärmning (3,1 TWh), fjärr-/kraftvärme (2 TWh), transporter/drivmedel (6,2 TWh). Ekonomisk potential är i stort lika med naturlig. Den praktiska potentialen för uppvärmning med bioenergi beror på etablerandet av nya fjärrvärme- och närvärmenät samt enskild uppvärmning av byggnader. Det är rimligt att anta att bioenergi för uppvärmning i enskilda pannor på lång sikt ökar med ca 1,5 TWh - en fördubbling jämfört med dagens nivå. Användningen av biobränslen i fjärr- och kraftvärmeproduktion förväntas också öka med 1,5 TWh. 3 TWh bedöms komma i användning för produktion av drivmedel vilket motsvarar en femtedel av användningen för transporter i Västra Götaland i dag. 17 gånger mer vindkraft än i dag ger 2 TWh/år 2025 År 2005 fanns det 128 vindkraftverk i Västra Götaland vilka totalt producerade 0,116 TWh. Totalt i Sverige bedöms den naturliga potentialen på land till 35-70 TWh vilket motsvarar 2-4 TWh i Västra Götaland. Till havs bedöms utrymmet till ca 9 TWh. För att uppnå denna naturliga potential beräknas regionen behöva 900-1800 stora vindkraftverk på land och 20-25 medelstora vindkraftsparker till havs. Den tekniska potentialen beräknas till 4,5 TWh och den ekonomiska bedöms till samma nivå. Den praktiska potentialen är mer svårbedömd. Vindkraft syns. En uppskattning är att denna potential ligger på ca fem procent av Sveriges potential, dvs 2,85 TWh till 2025. En rimlig potential för regional vindkraftsproduktion till 2025 bedöms då ligga på ca 2 TWh/år. 70 000 småhus och 40 000 lägenheter med solvärme år 2025 ger 0,4 TWh Solenergi finns i överflöd. Det som begränsar användningen i Västra Götaland är energibehoven under sommartid samt möjligheterna att lagra värme till höst och vinter. På lång sikt är det rimligt att ca 20 procent av de 340 000 småhus som finns i Västa Götaland kommer att installera solvärme vilket ger knappt 0,3 TWh/år. För flerbostadshus antas att ca 10 procent kommer att installera solvärme vilket medför ca 0,05 TWh/år. Till detta kommer storskaliga solfångare kopplade till större anläggningar, när- eller fjärrvärmenät. En rimlig bedömning här är ca 0,1 TWh vilket t.ex. motsvarar 25 anläggningar av samma storlek som den befintliga i Kungälv. Den samlade rimliga potentialen blir därmed 0,42 TWh/år. Drygt 300 000 m 2 solceller kan ge 0,04 TWh el per år Tak och fasader med tillräcklig solbelysning för att producera el i Sverige ger en potentiell produktion om 20-80 TWh solel. Solceller är dock fortfarande mycket dyra. Om samtliga 340 000 småhus i regionen skulle installera tio m 2 solceller skulle det ge 0,34 TWh/år. En rimlig bedömning för potentialen på lång sikt är att ca fem procent av husen kommer att installera solceller motsvarande ca 0,02 TWh/år. Anläggningar på flerbostadshus och fristående anläggningar bedöms ge 0,01 TWh var. Totalt ger detta en potential för solceller för elproduktion på knappt 0,04 TWh/år. - 16 -

Miljöskydd ger mycket begränsad potential för ny vattenkraft Västra Götaland har drygt 300 kraftverk som producerar ca 2 TWh el. Det motsvarar 3 procent av total vattenkraftsproduktion i Sverige. Naturlig potential i Sverige är 200 Wh och för Västra Götaland ca 6 TWh (topografi och avrinning antas vara som riket i genomsnitt). Den ekonomiska potentialen baserad på en ökning i produktionskapaciteten, effektiviseringar i storskaliga vattenkraftanläggningar i Göta älv samt på en ökning av småskalig vattenkraft bedöms ligga på 0,3 TWh. En rimlig potential för vattenkraft i Västra Götaland med dagens ramvillkor är dock bara ca 0,05 TWh. Och det är en offensiv bedömning. Anledningen är skydd i miljöbalken, en mycket tidskrävande och dyr tillståndsprocess, principiellt motstånd från lobbyinggrupper som t.ex. Svenska Naturskyddsföreningen, bildandet av nya skyddade områden som EU:s Natura 2000 och EG:s ramdirektiv för vatten. Knappt mätbar potential för vågenergi i nuläget Ångströmlaboratoriet uppskattar en möjlig utvinning på västkusten till cirka 2-4 TWh. En full utbyggnad beräknas ta 50 år. För närvarande finns ett pilotprojekt utanför Lysekil som skall pågå i tio år med en uppbyggnadsfas på fem år. Tio bojar utrustas med generatorer vilket genererar 300-400 MWh per år när projektet är fullt utbyggt. En bedömning av rimlig potential i Västra Götaland till 2025 blir mindre än en GWh (0,001 TWh) per år. Stor potential i vätgas och bränsleceller men inte till 2025 På längre sikt finns en betydande potential att öka effektiviteten i användning av förnybar energi genom samverkan med vätgas och bränsleceller. Storleken är svårbedömd men vätgas är ofta en central faktor ingrediens i de scenarier som söker beskriva hur koldioxidutsläppen ska klaras från 2050 och framåt. Genom regionens petrokemiindustri finns det möjlighet att använda biprodukten vätgas som t.ex. drivmedel till fordon. Beräkningar från SamVäte pekar mot att vätgasen skulle kunna försörja ca 50 000 bränslecellsfordon som kör 1 500 mil per år. ENERGIEFFEKTIVISERING 10 TWH KAN SPARAS FRÅN DAGENS NIVÅ Klara möjligheter effektivisera i transportsektorn, byggnader och industri Ett rimligt mål för energieffektivisering i byggnader har nationellt bedömts vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till 2050 jämfört med 1995. Detta ska nås genom ökat nyttjande av effektiva uppvärmningssystem, värmeåtervinning, smartare byggnadstekniska lösningar, effektivare elanvändning och genom ändrat beteende hos användarna. Exempel från t.ex. initiativen kring passivhus i Västra Götaland visar att detta inte på något sätt är en utopi. Ett flertal studier visar vidare på betydande möjligheter att effektivisera industriprocesser och att utnyttja biobränslen i den energiintensiva industrin smartare men framförallt på stora möjligheter att minska elanvändning för belysning, ventilation etc. Ökad effektivitet inom transportsektorn handlar i hög grad om att öka tillgängligheten för mer resurseffektiva alternativ som kollektivtrafik, bilpooler etc. Att personbilar i Västra Götaland i nuläget drar ca en femtedel mer bränsle per körd sträcka än EU-genomsnittet innebär en betydande potential. En ökad överföring av gods till järnväg och sjöfart är definitivt möjlig med utgångspunkt i Västra Götaland. Göteborgs hamn är viktig i Nordeuropa och har goda förutsättningar att utvecklas om nödvändiga systeminvesteringar genomförs på järnvägssidan. - 17 -

Minst en av sju kilowattimmar kan sparas till 2025 Den samlade bedömningen är att det på lång sikt är möjligt att effektivisera energianvändningen inom byggnader med minst 20 procent. Detsamma gäller industrin med avseende på uppvärmning och elanvändningen. Bränsleanvändningen i industriprocesser är svårare att bedöma då användningen beror på specifika produktionsmetoder inom olika industriella områden. Transportsektorn bedöms försiktigtvis ha potential för effektivisering på 20 procent till år 2025. Den samlade potentialen för energieffektivisering i regionen blir då 14 procent. En besparing på 9,7 TWh/år. Samlad potential för energieffektivisering och förnybar energi Västra Götaland 2025, källa och användning, TWh 4,0 Ökad användning av regionalt tillgänglig förnybar energi Effektivisering fördelat på sektorer 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Vattenkraft Vindkraft Solenergi Bioenergi Effektivisering Byggnader Effektivisering Industri Effektivisering Transporter Uppvärmning byggnader, industri El i byggnader El i industrin Transporter Bränsle Elproduktion Källa: Bearbetning av En mindre fossilberoende ekonomi, tabell 9.9 s.131 (www.vgregion.se/miljo) TOTALT 30 PROCENT LÄGRE UTSLÄPP AV KOLDIOXID TILL 2025 Mer effektivt och hållbart energisystem kan skapas från redan stark position Med bättre resurshushållning och ett omfattande investeringsprogram i trafikinfrastruktur, transportsystem och byggnader bedöms närmare 10 TWh/år kunna sparas till år 2025. En sjundedel av energianvändningen kan då elimineras och ett mer effektivt och hållbart lokalt och regionalt energisystem etableras i Västra Götaland. Med dagens förutsättningar framstår det dessutom som rimligt att fördubbla andelen förnybar energi i detta energisystem så att den kommer att motsvara minst en fjärdedel av den totala energianvändningen i Västra Götaland till år 2025. En tredjedel av dagens fossilbränsleanvändning skulle då vara ersatt med förnybara alternativ. Försörjningstryggheten stärks. - 18 -

Utsläppen av koldioxid kan minska med som lägst 2,9 miljoner ton motsvarande ca 1,9 ton per invånare och år till 4,9 ton per invånare. Och detta är en utveckling från en nivå som redan är en av de lägsta i Europa och OECD. Sveriges utsläpp per person är i nuläget mellan 45 och 60 procent av dem i de nordiska grannländerna Finland, Danmark och Norge och strax över hälften av utsläppen i genomsnittet för OECD. De är mindre än en tredjedel av utsläppen per person i verkligt fossila ekonomier som de i USA, Kanada och Australien. Det finns en betydligt större teknisk, och delvis ekonomisk, potential för förnybar produktion. Svårigheterna att realisera denna ligger i långa ledtider, motstridiga miljöhänsyn och dagens kostnader för tekniken. Regionens möjligheter att själva - genom en offensiv satsning på mindre fossilberoende - utlösa produktion som går utöver rimlig potential bedöms därmed som begränsad. Beroendet av omvärldens beslut och utveckling är stort. Figur 4 redovisar bedömd rimlig potential för effektivisering och förnybar energi fördelad på olika användningsområden. Västra Götaland och de globala koldioxidutsläppen Inga direkta globala effekter av särskilda satsningar i Västra Götaland Effekterna av växthusgaser är globala. Klimatet bryr sig inte om var utsläppen sker. Sverige står för något mer än 2 promille av alla koldioxidutsläpp. Västra Götaland för 0,4 promille. Västra Götaland kan, om ovanstående relativt ambitiösa nivåer uppfylls, möjligen bidra till att nationella mål när det gäller utsläpp nås men har i praktiken ingen inverkan på de globala utsläppen eller på priser och prisutveckling. CO 2 utsläpp globalt fördelade på ländergrupper, Sverige och Västra Götaland, 2004, andelar North America Central & South America Europe Sw eden Västra Götaland Eurasia Middle East Africa Asia & Oceania Anm: Sverige är svagt synbart som ett smalt ljust streck efter Europa. Västra Götaland syns inte i figuren pga allt för låg andel. Källa: EIA (International Energy Annual 2004, July 06, SCB) - 19 -

Den främsta påverkansmöjligheten ligger i att agera föredöme och föregångare i den takt som regionens resurser tillåter samt att i samband med detta intensifiera arbetet med att utveckla ny säljbar teknik och nya systemlösningar. Här är (vilket konstaterats tidigare) förutsättningarna starka. Den reella påverkan av konsumtionen i Västra Götaland är större Det ska dock konstateras att det finns ett mer relevant men svårmätt perspektiv som innebär att de samlade utsläpp av koldioxid som invånarnas konsumtion medför studeras. De direkta utsläppen av koldioxid till följd av vad invånarna i Västra Götaland konsumerar har beräknats till ca 40 procent av de totala CO 2 -utsläppen (som dock inte anses vara totalt sett större än i ovan redovisade data). Övriga delar utgörs av utsläpp i andra delar av Sverige (drygt 30 %) respektive globalt (ca 25 %). Mätt på detta sätt kan det bedömas att möjligheterna att med den egna konsumtionen påverka utvecklingen från Sverige ökar till värden kring 1 procent. (Västra Götalandsregionen, Hållbar Utveckling i Västra Götaland, Regionrapport 2006, www.vgregion.se, Tillväxt och utveckling, Regionutveckling) Ska Västra Götaland gå före? När? Hur? 1 Synen på omvärldens utveckling måste vägas in när beslut tas Omvärldens utveckling speglas i scenarier med fyra olika framtidsbilder Med begränsad möjlighet att påverka marknadsutvecklingen för fossil energi och med begränsade juridiska och ekonomiska styrmedel bestäms förutsättningarna för en större satsning på en mindre fossilberoende ekonomi i Västra Götaland och resultatet av en eventuell sådan satsning av antaganden om den förväntade utvecklingen globalt. I huvudstudien redovisas en rad olika scenarier inom området från lokala till globala. 1 Tekniken bygger på att fler olika framtidsbilder, vitt skilda från varandra men samtidigt trovärdiga, tas fram. IEA:s scenario diskuterar hur omvärlden kan utvecklas mot år 2020 och bedömdes vara mest lämpat för utredningen. Det utgår från antaganden om teknikutveckling och miljömedvetenhet. Resulterande framtidsbilder illustreras i figuren på nästa sida. En sammanfattning av resultatet av analysen av förutsättningarna för Västra Götaland att genomföra en mer omfattande satsning på en mindre fossilberoende ekonomi utifrån de fyra framtidsbilderna presenteras i tabellen på sidan 22. 1 Energy 2050 (IEA) The Swing of Focaults Pendulum (ECON), Energi 2050 (IVA), Göteborg 2050 (Chalmers, Energimyndigheten, Göteborg, Västra Götalandsregionen m fl), Oljekommissionen (Sveriges regering) - 20 -