HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005
FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar 4 Resultaten av vårens undersökning 6 Hushållens ekonomi de senaste sex månaderna 6 Hushållens ekonomi framöver 11 Hushållsbarometern som index 15 Bilaga Frågor och siffertabell 17 Institutet för Privatekonomi 2
FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen Hushållsbarometern speglar hur de svenska hushållen upplever sin ekonomiska situation. Syftet är att den återkommande ska ge en bild av hur hushållen själva bedömer att privatekonomin förändras. Den första undersökningen gjordes våren. en 2005 är det tredje mättillfället. Frågorna omfattar: Hur hushållens pengar räcker till löpande utgifter, samt vad man drar in på när pengarna inte räcker. Om man förändrat sitt regelbundna sparande. Om man ökat eller minskat sina konsumtionskrediter. Hur man upplever sin ekonomiska situation totalt sett. Hur hushållets konsumtion förväntas att förändras framöver. I vilken omfattning man kommer att konsumera sällanköpsvaror/tjänster som bil och semester. Hur man kommer förändra sitt kommande sparande. Specifika frågor kring förmögenhetssituationen, dvs reala tillgångar, totalt finansiellt sparande och totala skulder finns inte med, men ingår i hushållens bedömning av sin totala ekonomi. Undersökningen är genomförd av Research International, tidigare SIFO, på uppdrag av Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken. Undersökningen har skett genom telefonintervjuer under en vecka, perioden 4-11 april 2005. Intervjupersonerna är 20 år eller äldre och har slumpmässigt valts ut utifrån ett riksrepresentativt urval. De intervjupersoner som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar har selekterats bort. Totalt har 1 169 personer svarat. Institutet för Privatekonomi 3
Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar En rad olika faktorer kan påverka ett hushålls ekonomi, t ex skatter, situationen på arbetsmarknaden, förändrade priser, löner och räntor. Även en förändrad livssituation kan inverka på det enskilda hushållets ekonomi, exempelvis när familjen får barn, barn flyttar hemifrån och man går i pension. Att hitta enskilda orsaker till varför hushållen upplever försämringar och förbättringar är därför svårt. Först när Hushållsbarometern följt utvecklingen under en längre tidsperiod kan man dra mer långtgående slutsatser om exempelvis den allmänna konjunkturens inverkan. Siffror inom parantes i texten nedan visar resultaten från höstens Hushållsbarometer. Index - framförallt sammanboende/gifta pensionärer har upplevt försämringar Genomsnittligt index för hushållen ligger vid vårens undersökning på totalt 48. Avvikelsen från index 50, vilket motsvarar en oförändrad situation, är relativt liten. ens resultat visar att något fler upplever försämringar än förbättringar. Framför allt anser pensionärer, både ensamstående och sammanboende/gifta, samt ensamstående föräldrar att de fått en sämre ekonomi. Jämfört med undersökningsresultaten från förra året är det på totalnivå inga stora förändringar. Fler sammanboende/gifta pensionärer upplever dock försämringar. Hushållens ekonomi totalt sett Jämfört med resultaten i höstens undersökning är det inga stora förändringar av hushållens totala privatekonomi, den lilla förbättring som då visades har nu gått tillbaka. Jämfört med för ett år sedan ser bilden likartad ut. I den totala bedömningen har man även tagit hänsyn till hushållets tillgångar och skulder. Löpande vardagsekonomi Jämfört med för ett år sedan anser fler att den löpande ekonomin har stabiliserats, dvs att de har en oförändrad ekonomi. Men jämfört med höstens undersökning har denna utveckling gått tillbaka något. 4 procentenheter fler jämfört med resultaten från i höstas anser att de idag har mindre eller t o m mycket mindre pengar över till vardagsutgifterna. 26 procent (19) uppger att de under det senaste kvartalet haft svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut, det är betydligt fler än i höstas. Det är även en ökning jämfört med för ett år sedan, då 22 procent hade svårt att få inkomster och utgifter att gå ihop. Det är även fler, 27 procent (21), som har använt sparpengar till löpande utgifter. Totalt sett har 47 procent (37) av ekonomiska skäl tvingats dra ner på sin konsumtion de tre senaste månaderna. Jämfört med i höstas är det hela 10 procentenheter fler, jämfört med för ett år sedan är ökningen mindre. Jämfört med mätningarna både från höstens och förra vårens Hushållsbarometer har hushållen totalt sett dragit in mer på samtliga utgifter förutom på vardagsmat, nödvändiga skor och kläder samt övrigt. Institutet för Privatekonomi 4
De hushåll som tvingats till åtstramningar har framförallt dragit in mer på konsumtion utöver baskonsumtionen såsom restaurang- och pubbesök, nöjes-, kultur- eller fritidsaktiviteter och inköp av dyrare mat. Förutom att dra in på konsumtion väljer fler av ekonomiska skäl även att betala en räkning för sent. Sammantaget tyder detta på en mer ansträngd ekonomi för många hushåll. Regelbundet sparande De allra flesta har ett oförändrat månadsvis sparande, det uppger 80 procent. Förändringarna jämfört med förra årets resultat är små. Krediter till konsumtion Konsumtionskrediterna har stabiliserats jämfört med både höstens och förra vårens undersökningar, dvs fler har inte förändrat sina lånebelopp för konsumtion. 78 procent har ett oförändrat kreditbelopp för konsumtion, medan 8 procent vardera har minskat respektive ökat sina lånebelopp. Framtida konsumtion Den totala konsumtionsbilden håller i sig. De flesta hushåll, 62 procent, tror att de kommer att ha en oförändrad konsumtionsnivå de kommande tolv månaderna. För dem som planerar att förändra konsumtionen tror betydligt fler att de kommer att hålla igen än spendera mer, 24 respektive 11 procent. Bilden såg likadan ut såväl i höstas som för ett år sedan. Sällanköp framöver; semester och bilköp Majoriteten av hushållen tror att de kommer att spendera lika mycket på semester i år som förra året. 20 procent räknar med att semesterkontot för 2005 totalt sett kommer att sluta på ett högre belopp jämfört med förra året och 18 procent att årets semesterutgift blir mindre. Bilden ser i stort sett likadan ut jämfört med resultaten från förra året. När det däremot gäller bilköp eller bilbyte är det fler (3 procentenheter) jämfört med i höstas som bedömer att de inte kommer att köpa någon ny bil de kommande tolv månaderna. Av dem uppger 15 procent bristande ekonomi som skäl, vilket är något fler än i höstas men en lika stor andel som för ett år sedan. Framtida sparande Två tredjedelar av hushållen tror att de de närmaste tolv månaderna kommer att ha ett oförändrat sparande totalt sett. Något fler, 3 procentenheter, tror att de snarare kommer spara mer än mindre, totalt 16 respektive 13 procent. Detta är en ny fråga i Hushållsbarometern varför någon jämförelse med förra året inte finns. Institutet för Privatekonomi 5
Resultaten av vårens undersökning Hushållens ekonomi de senaste sex månaderna Majoriteten upplever att de totalt sett har en oförändrad ekonomi, även med hänsyn till hushållets tillgångar och skulder. I den mån hushållen upplevt förändringar uppger en nästan lika stor andel att man totalt sett har fått en sämre som en bättre ekonomi, 19 respektive 17 procent. Diagram 1 Hur är ditt hushålls ekonomi totalt sett idag jämfört med för sex månader sedan? Ta hänsyn till alla faktorer även tillgångar och skulder. Mycket sämre 3 Något sämre Oförändrad 16 61 2005 vår höst Något bättre 15 vår Mycket bättre 2 0 20 40 60 80 100 procent Jämfört med höstens undersökning är det inga stora förändringar av hushållens totala ekonomi, den lilla förbättring som då visades har nu gått tillbaka. Jämfört med för ett år sedan ser bilden likartad ut. Majoriteten, 60 procent, klarar de löpande utgifterna lika bra som de gjorde för sex månader sedan. Men i den mån den löpande ekonomin har förändrats uppger övervägande delen att den gjort det till det sämre. 24 procent av de svenska hushållen upplever att de har mindre pengar till löpande utgifter 13 procent upplever att de har mer. Institutet för Privatekonomi 6
Diagram 2 Upplever du att du och ditt hushåll idag har mer eller mindre pengar till löpande utgifter än för 6 månader sedan? Mycket mindre pengar 7 Något mindre Ungefär lika mycket 17 60 2005 vår höst Något mer 10 vår Mycket mer 3 0 20 40 60 80 100 procent Jämfört med för ett år sedan anser fler att den löpande ekonomin har stabiliserats, dvs att de har en oförändrad ekonomi. Men jämfört med i höstas har denna utveckling gått tillbaka något. 4 procentenheter fler jämfört med resultaten från i höstas anser att de idag har mindre eller t o m mycket mindre pengar över till vardagsutgifterna. 26 procent (19) av hushållen har någon gång det senaste kvartalet haft svårt att få sina inkomster att räcka månaden ut. 15 procent har haft problem varje månad, vilket är fyra procentenheter fler än i höstens undersökning. Diagram 3 Om du tänker på de senaste tre månaderna, hur många av dem har du och ditt hushåll haft det svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut? Ingen gång 73 Varje månad 2 Månader 3 15 2005 vår höst vår 1 Månad 8 0 20 40 60 80 100 procent I alla hushållsgrupper finns det hushåll som har haft svårigheter med att få inkomsterna att räcka månaden ut. Svårast har ensamstående med barn haft, näst därefter övriga barnfamiljer. Två vuxna utan barn boende hemma har i störst utsträckning klarat sin löpande ekonomi utan problem, men även bland dessa hushåll har fler fått erfara att inkomsterna inte räckt till det senaste kvartalet. Resultaten visar även att yngre har svårare än äldre att få pengarna att räcka. Kvinnor har svårare än män, 31 respektive 20 procent. Institutet för Privatekonomi 7
Betydligt fler än i höstas uppger att de under det senaste kvartalet haft svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut. Det är även en ökning jämfört med för ett år sedan. 47 procent (37) uppger att de av ekonomiska skäl har dragit ner på sin konsumtion det senaste kvartalet, vilket är klart fler än vid höstens mätning. Diagram 4 I vilken omfattning hushållen av ekonomiska skäl dragit ner på sin konsumtion det senaste kvartalet. 100 procent 80 60 40 20 52 47 vår höst 2005 vår 0 Nej, vi har inte dragit ned på någon konsumtion Ja Förmodligen är det inte enbart hushåll som ekonomiskt lever på marginalen som dragit ner på sin konsumtion. Det enskilda hushållet kan ha dragit ner utifrån den utgiftsnivå man tidigare varit van vid och den kan även omfatta dyrare vanor. Men att närmare 50 procent av hushållen har dragit ner sin konsumtion oavsett nivå är dock ett faktum. Framförallt har de ensamstående föräldrarna tvingats till nedskärningar det senaste kvartalet. Men även i övriga hushållsgrupper har mellan 30 och 55 procent av ekonomiska skäl tvingats dra in på konsumtionen, vilket är fler än i höstens undersökning. Bland t ex barnfamiljerna med två vuxna har 55 (42) procent dragit ner. De gifta eller sammanboende pensionärerna är den hushållsgrupp som i lägst grad har gjort avkall på någon konsumtion, 32 (21) procent. Trots det är ökningen stor. Hela 10 procentenheter fler har av ekonomiska skäl tvingats dra ner på sin konsumtion de tre senaste månaderna. Jämfört med för ett år sedan är ökningen mindre. Institutet för Privatekonomi 8
Hushållen som det senaste kvartalet tvingats till åtstramningar har framförallt dragit in på konsumtion utöver baskonsumtion, främst restaurang-/pubbesök, nöjes-/kultur-/fritidsaktiviteter och inköp av dyrare mat. Men hushållen uppger även att de dragit in på nödvändiga inköp av skor och kläder. Cirka en fjärdedel av hushållen har valt att spara in på respektive ovanstående område. Diagram 5 Vad hushållen av ekonomiska skäl dragit in på det senaste kvartalet. Nödvändiga köp av vardagsmat 8 Inköp av dyrare mat Nödvändiga köp av skor eller kläder Betalat en räkning för sent Utgifter för nöje, kultur eller fritidsaktiviteter Restaurang- eller pubbesök Minskat annan utgift 15 14 25 24 25 26 2005 vår höst vår 0 15 30 procent De ensamstående föräldrarna har dragit in på flest utgiftsområden, medan de sammanboende pensionärerna dragit in på minst. Matkontot Inte så många men dock 8 procent har dragit in på inköp av nödvändig mat. Vardagsmaten är av naturliga skäl det som hushållen totalt sett i det längsta väntar med att dra in på. Främst är det ensamstående föräldrar som tvingats dra in, men även singelhushållen utan barn boende hemma. Det är även dessa båda hushållsgrupper som i störst utsträckning drar in på den dyrare maten som rent kött, färsk fisk och delikatesser. Inköp av skor och kläder Jämfört med hösten undersökning har inköp av nödvändiga skor och kläder sällat sig till listan över vad hushållen främst dragit in på det senaste kvartalet. Säsongsvariationer påverkar förmodligen resultaten för dessa inköp. Jämfört med för ett år sedan drog ungefär lika många in på denna post. Betala en räkning för sent Man kan notera att allt fler hushåll utnyttjat möjligheten att betala en räkning för sent för att få lite likviditetsfrist, 15 procent jämfört med 10 procent i höstas. Institutet för Privatekonomi 9
Det är barnfamiljerna som i större utsträckning än övriga av ekonomiska skäl valt att betala för sent. Jämfört med mätningarna både från i höstas och för ett år sedan har hushållen totalt sett dragit in mer på samtliga utgifter förutom på vardagsmat, nödvändiga skor och kläder samt annat. Så pass många som nästan en dryg fjärdedel av hushållen, 27 procent (21), har det senaste kvartalet använt sparpengar till löpande utgifter. Istället för att dra in på utgifterna har många det senaste kvartalet använt sparpengar till löpande utgifter, eller har de möjligen gjort både och för att klara ekonomin. Barnfamiljerna har i störst utsträckning utnyttjat denna möjlighet. Fler ensamstående i alla åldrar skulle kanske utnyttjat möjligheten, men cirka 10 procent uppger att de står utan något sparkapital. Fler jämfört med höstens resultat har använt sparpengar till löpande utgifter. Majoriteten, 80 procent, har ett lika stort månadsvis sparande som för sex månader sedan. Lika många har ökat respektive minskat sitt månatliga sparande, 8 procent. Förändringarna jämfört med förra årets resultat är små. Konsumtionskrediterna har det senaste halvåret beloppsmässigt inte förändrats för 78 procent av hushållen. 8 procent har ökat sina konsumtionslån, lika stor andel har minskat. Framförallt är det de ensamstående föräldrarna som lånat mer till konsumtion. Jämfört med både höstens och förra vårens undersökningar har det skett en stabilisering, dvs fler har inte förändrat sina lånebelopp för konsumtion. Institutet för Privatekonomi 10
Hushållens ekonomi framöver 24 procent (23) av de svenska hushållen tror att de kommer att hålla igen sin konsumtion det kommande året 11 procent (10) tror att de kommer att konsumera mer. Diagram 6 Tänk på ditt hushålls konsumtion. Kommer ditt hushåll spendera mer, lika mycket eller hålla igen de kommande 12 månaderna? Hålla igen 24 Oförändrat Mer 11 62 2005 vår höst vår 0 20 40 60 80 100 procent I respektive hushållsgrupp planerar fler att hålla igen än öka sin konsumtion det närmaste året. Främst är det de ensamstående föräldrarna som tror att de kommer att konsumera mindre. Men andelen återhållsamma är relativt stor inom alla hushållsgrupper och överstiger andelen som planerar att konsumtera mer. Ett undantag är gruppen sammanboende/gifta med en hushållsinkomst som överstiger 700.000 kronor per år där en lika stor andel planerar att konsumera mer som att hålla igen, 16 procent vardera. För de ensamstående med hög inkomst (mer än 350.000 kronor per år) ser situationen helt annorlunda ut. En klar majoritet av dem tror att de kommer att konsumera mindre. I undersökningen framgår inte hur mycket nerdragningarna respektive ökningarna av konsumtionen beloppsmässigt betyder eller hur mycket detta påverkar hushållens totala konsumtion. Den totala konsumtionsbilden håller i sig. Resultaten är nästan desamma såväl i höstas som för ett år sedan. Konsumtion av sällanköpsvaror/tjänster Två exempel på vanliga större inköp i ett hushåll är semester och bil. Dessa utgifter kräver ofta både ett större utrymme i ekonomin och ett sparande. Men för att man ska genomföra inköpen krävs många gånger, förutom att man faktiskt har råd, även en framtidstro på en oförändrad eller förbättrad ekonomi. Ovan framgick att 11 procent av de svenska hushållen tror att de kommer att öka sin konsumtion det kommande året. När det gäller bilköp är hushållen mer konsumtionsbenägna. 17 procent (20) uppger att de kommer att köpa eller byta bil de Institutet för Privatekonomi 11
kommande tolv månaderna. Det kan vara så att bil prioriteras framför övrig konsumtion. En bidragande orsak kan vara att de som har tjänstebil planerar att köpa en ny, men att detta inte påverkar deras konsumtionsnivå i övrigt i nämnvärd utsträckning. Ett annat prioriterat område är semester. Semester 20 procent (22) uppger att de kommer att lägga mer pengar på semester 2005 jämfört med. 18 procent (17) tror att de kommer att spendera mindre pengar. Diagram 7 I vilken omfattning hushållen kommer lägga pengar på semester 2005 jämfört med. 100 80 procent 60 40 20 20 59 18 vår höst 2005 vår 0 Mer Oförändrat Mindre Jämfört med förra årets undersökningar är det på totalnivå inga stora förändringar. Något fler tror att semesterutgiften kommer att förändras, med en lika stor andel uppåt såväl som nedåt. Tabell 1 I vilken omfattning hushållen kommer lägga pengar på semester 2005 jämfört med. Semester Mer pengar Mindre pengar Netto Ensamstående< 65år utan barn 23 17 6 Ensamstående med barn 23 26-3 Sambo/gift < 65år utan barn hemma 25 15 10 Sambo/gift <65år med barn hemma 23 25-2 Sambo/gift pensionär 9 8 1 Ensamstående pensionär 9 14-5 Hushåll utan barn står för de ökningarna av semesterkontot. Pensionärerna tror i störst utsträckning att årets semesterkonto kommer att vara oförändrat jämfört med förra året. Institutet för Privatekonomi 12
Majoriteten tror att de kommer att spendera lika mycket på semester i år som förra året. Bilden är i stort sett likadan jämfört med resultaten från förra året. Bilköp 17 procent (20) av hushållen planerar att köpa eller byta bil under de kommande tolv månaderna. Diagram 8 Kommer ditt hushåll köpa eller byta bil det kommande året? Nej, inte alls troligt 68 Nej, inte särskilt troligt Ja, ganska troligt Ja, mycket troligt 8 9 13 2005 vår höst vår 0 20 40 60 80 100 procent Intresset för att byta eller köpa ny bil har svalnat bland barnfamiljerna jämfört med höstens undersökning. 17 procent av barnfamiljerna med två vuxna tror att de kommer genomföra en bilaffär under det kommande året. Framförallt är det sambor och gifta i yrkesför ålder utan barn som tror att de kommer att köpa eller byta bil det närmaste året, 22 procent. Bland pensionärshushållen är det däremot minst troligt att det blir någon bilaffär under det kommande året, bara 8 procent tror det. 12 procent (10) av de svenska hushållen behöver egentligen byta bil, men har samtidigt inte råd. Även om hushållet inte kommer att byta eller köpa bil kan man ändå ha behov av att göra det. 12 procent av alla hushåll uppger att de faktiskt har behov av en ny bil, men att de samtidigt inte har någon ekonomisk möjlighet till det. Främst är det ensamstående både med och utan barn som av ekonomiska skäl skjuter upp bilköpet. När det gäller bilköp eller bilbyte är det fler jämfört med i höstas som bedömer att de inte kommer att genomföra ett köp eller byte de kommande tolv månaderna. De som uppger bristande ekonomi som skäl är något fler än i höstas, men jämfört med för ett år sedan är det en lika stor andel. Institutet för Privatekonomi 13
Två tredjedelar tror inte att de kommer förändra sitt totala sparande under det närmaste året. Men fler tror att det kommer spara mer än mindre, 16 respektive 13 procent. Institutet för Privatekonomi 14
Hushållsbarometern som index Diagram 9 Index på hur ekonomin förändrats jämfört med för sex månader sedan, per hushållsgrupp. Sambo/gift pensionär 44 Ensamstående pensionär 45 Sambo/gift med barn hemma Sambo/gift utan barn hemma Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Totalt 49 49 41 47 48 vår 2005 höst vår 0 50 100 index Totalindex; trots att många har en oförändrad hushållsekonomi upplever fler försämringar än förbättringar Genomsnittligt index för hushållen ligger på totalt 48. Avvikelsen från index 50, vilket motsvarar en oförändrad situation, är relativt liten. Trots allt upplever något fler försämringar än förbättringar. Jämfört med undersökningsresultaten från förra året är det inga stora förändringar. Framförallt tre hushållsgrupper har upplevt försämringar De ensamstående föräldrarna har lägst index på 41. Index för denna grupp är oförändrat sedan höstens mätning, men eftersom det är under 50 anser övervägande delen att de fått ytterligare försämringar. Både ensamstående och sammanboende pensionärer upplever försämringar jämfört med för sex månader sedan. Deras index är 45 respektive 44. Störst försämring upplever gifta/sammanboende pensionärer. Index har för dessa sjunkit från 48 i höstens mätning till 44, fler anser alltså att deras ekonomi försämrats. Sambor och gifta yngre än 65 år (både med och utan barn) anser att deras ekonomi är oförändrad. Deras index på 49 tangerar 50-strecket. Jämfört med resultaten från i höstas är det en viss tillbakagång särskilt för sammanboende utan barn, men de sammanboendes privatekonomi verkar sammantaget stabil. Ensamstående utan barn har index 47 vilket är en viss försämring sedan i höstas. Geografiska skillnader Geografiskt är det inga stora skillnader. Delar man upp Sverige i sex regioner Sydöstra, Södra, Västra, Mellersta, Stockholm och Norra - ligger samtliga på det totalt sett genomsnittliga indexet 48, förutom norra regionen där man anser att ekonomin är något sämre (index 47). Institutet för Privatekonomi 15
Indexberäkning: Index är beräknat utifrån resultaten av två frågor i Hushållsbarometern; huruvida hushållet upplever att det har mer, mindre eller oförändrat mycket pengar till löpande utgifter och om hushållet fått en bättre eller sämre ekonomi totalt sett (med hänsyn till tillgångar och skulder) jämfört med för sex månader sedan. Den ena frågan mäter i vilken grad hushållen fått en förändrad likviditet, den andra även hur förmögenhetsställningen förändrats. Indexet mäter den egna bedömningen om hur privatekonomin förändrats - upp, ned eller inte alls och är en sammanfattande värdemätare av hur den sammanlagda ekonomiska situationen ser ut. Förändringar kan upplevas olika och är inte ett absolut mått, Hushållsindexet ska därför ses som en temperaturmätare på hushållens ekonomiska situation. En oförändrad situation jämfört med för sex månader sedan ger index 50. Index>50= bättre ekonomi Index<50= sämre ekonomi Institutet för Privatekonomi 16
Bilaga Frågor och siffertabell Resultat och förändringar på totalnivå, i procent Upplever du att ditt hushåll idag har mer eller mindre pengar till löpande utgifter än för 6 månader sedan? Höst 2005 Förändring Mycket mer 3 3 3 0 Något mer 14 11 12 1 Ungefär lika mycket 56 64 60-4 Något mindre 21 16 17 1 eller mycket mindre pengar än för 6 månader sedan 5 4 7 3 Tveksam, vet ej 1 2 3 1 Om du tänker på de senaste 3 månaderna, hur många av dem, har du och ditt hushåll haft det Höst svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut? 2005 Förändring 1 Månad 6 6 8 2 2 Månader 3 2 3 1 Varje månad 13 11 15 4 Ingen gång 76 79 73-6 Tveksam, vet ej 2 1 2 1 Om du tänker på de senaste 3 månaderna hur många av dem, har du eller någon i ditt hushåll Höst använt sparpengar för löpande utgifter? 2005 Förändring 1 Månad 12 10 15 5 2 Månader 4 4 4 0 Varje månad 8 7 8 1 Ingen gång 70 72 66-6 Har inga sparpengar 5 4 5 1 Tveksam, vet ej 1 2 2 0 Har du eller någon i ditt hushåll av EKONOMISKA Höst SKÄL någon gång under de senaste 3 månaderna: 2005 Förändring Dragit in på nödvändiga köp av vardagsmat 7 6 8 2 Dragit ned på inköp av dyrare mat 23 20 25 5 Dragit in på nödvändiga köp av skor eller kläder 23 17 24 7 Betalat en räkning för sent 12 10 15 5 Dragit ned på restaurang eller pubbesök 23 19 26 7 Dragit ned på utgifter för nöje, kultur eller fritidsaktiviteter 21 19 25 6 Minskat annan utgift 14 12 14 2 Nej, jag har inte dragit ned på någon konsumtion 56 61 52-9 Tveksam, vet ej 0 2 1-1 Kommer du och ditt hushåll att lägga mer, mindre eller oförändrat mycket pengar på semester år Höst jämfört med år 2003? 2005 Förändring Mer 18 22 20-2 Oförändrat 62 58 59 1 Mindre 16 17 18 1 Tveksam, vet ej 3 4 3-1 Kommer ditt hushåll köpa eller byta bil de Höst kommande 12 månaderna? 2005 Förändring Ja, mycket troligt 9 11 9-2 Ja, ganska troligt 9 9 8-1 Nej, inte särskilt troligt 13 13 13 0 Institutet för Privatekonomi 17
Nej, inte alls troligt 66 64 68 4 Tveksam, vet ej 2 3 3 0 Varför är det inte troligt att ni ska byta eller köpa Höst bil? 2005 Förändring Vi behöver inte byta eller köpa bil 81 84 82-2 Vi behöver byta eller köpa bil men vi har inte råd 15 12 15 3 Tveksam, vet ej 4 4 3-1 Är det belopp ditt hushåll avsätter till månadsvis sparande idag större, mindre eller oförändrat jämfört med för 6 månader sedan? Höst 2005 Förändring Mitt hushålls månadsvisa sparande är större 9 8 8 0 Mitt hushålls månadsvisa sparande är oförändrat 78 80 80 0 Mitt hushålls månadsvisa sparande är mindre 11 8 9 1 Tveksam, vet ej 1 3 2-1 Har du eller ditt hushåll de senaste 6 månaderna ökat eller minskat hushållets konsumtionskrediter? Har idag jämfört med för 6 månader sedan... Höst 2005 Förändring Ökat lånebelopp på kredit 6 8 8 0 varken ökat eller minskat lånebelopp på kredit 76 73 78 5 Minskat lånebelopp på kredit 11 10 8-2 Tveksam, vet ej 6 9 6-3 Hur är ditt hushålls ekonomi totalt sett idag jämfört med för 6 månader sedan? Tag här hänsyn till alla faktorer även tillgångar och skulder Höst 2005 Förändring Mycket bättre 3 3 2-1 Något bättre 16 15 15 0 Oförändrad 61 64 61-3 Något sämre 16 14 16 2 Mycket sämre 3 3 3 0 Tveksam, vet ej 1 1 2 1 Tänk på ditt hushålls konsumtion. Kommer ditt hushåll att spendera mer, lika mycket eller hålla igen under de kommande 12 månaderna? Höst 2005 Förändring Mer 11 10 11 1 Oförändrat 61 63 62-1 Hålla igen 24 23 24 1 Tveksam, vet ej 4 4 3-1 Tänk på ditt totala sparande. Kommer ditt hushåll att spara mer, lika mycket eller mindre under de kommande 12 månaderna? Hushållsekonomi Höst Mer 16 Oförändrat 67 Mindre 13 Tveksam, vet ej 4 2005 Förändring Höst 2005 Förändring Index 48 49 47,5-1,5 Institutet för Privatekonomi 18