SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Dagens Sverige byggdes igår Studiematerial för sfi-grupper Våren 2012
Innehåll Att förstå utan språk...1 Skansen och läroplanen...2 Praktiska tips till läraren...2 Arbetsmaterialet...3 Diskussionsfrågor...3 Skansens historia...4 Litteratur om Skansen.4 Statarlängan...5 Väla skola...6 Mekansiska verkstaden...7 Älvrosgården...8 Kryddboden...9 Karta...10 Intyg...11 Skapat av Ulrika Hjärpe, Kerstin Holm Söderkvist och Ingela Bly Kulturhistoriska avdelningen 2012 Har du synpunkter eller frågor så maila till: kerstin.holmsoderkvist@skansen.se ATT FÖRSTÅ UTAN SPRÅK Den låga dörren till stugan gör att du måste böja på nacken. Det tar en stund för ögonen att vänja sig vid det knappa ljuset. Elden sprakar, det doftar rök och kanske puttrar kokkaffet i pannan. Så småningom urskiljer du detaljerna här inne; det tunga bordet, sängen med förhängen; hyllan i hörnet med fat och skålar. Redskap hänger på väggarna, föremål tillverkade med stor omsorg och kunnande. Allt är kanske inte begripligt, ändå vaknar nyfikenheten och intresset. Vem bodde här? Vad användes det där till? Även om dina kunskaper i svenska språket är begränsade kan du få många intryck under besöket eftersom alla sinnen kommer till användning. Egna minnen väcks till liv och används vid tolkningen av det du ser och upplever. Det blir naturligt att referera till tidigare erfarenheter och göra jämförelser. 1
SKANSEN OCH LÄROPLANEN Ett besök på Skansen är ett utmärkt tillfälle att lära sig mer om Sveriges kulturhistoria och få en bakgrund till dagens samhälle. Detta material är också menat att leda till diskussioner kring likheter och skillnader med den egna kulturella erfarenheten för att öka sin interkulturella kompetens. På Skansen får man även möjlighet att utveckla sitt språk i en miljö där språkinlärningen stöds av upplevelser med alla sinnen. Antingen du har en auditiv, visuell, taktil eller kinestetisk inlärningsstil så finns det något för dig. PRAKTISKA TIPS TILL LÄRAREN Sfi-grupper har fri entré på Skansen, det enda du behöver göra är att fylla i intyget på sista sidan och ta med vid besöket. Om du vill kan du även boka en visning med en museipedagog. Läs mer om detta på http://www.skansen.se/grid/sverigesstorsta-klassrum-0 Skansens verksamhet följer årstidernas växlingar och därför är det klokt att besöka vår hemsida för att se vad som händer just den dag ni tänkt besöka oss. På www.skansen.se kan du även se vilka kulturhistoriska miljöer som är öppna och vilka tider som är aktuella. Tänk på att många av de kulturhistoriska miljöerna är trånga. För att alla ska kunna se och höra kan det därför vara bra att dela upp sig i mindre grupper. Skansen är ett friluftsmuseum. I praktiken innebär det att besökarna rör sig mycket utomhus, på leriga vägar och i vått gräs, över stundtals kalla och blåsiga gårdsplaner. Be därför studenterna att klä sig varmt och ha bekväma skor! På Skansen finns flera restauranger och matställen. Deras aktuella öppettider hittar du på hemsidan. Vill ni i stället ha med egen matsäck kan man äta den inomhus i Paviljong Matsäcken eller utomhus på de platser som är utmärkta på vår karta. Till Skansen tar du dig med buss 44 från Karlaplan, spårvagn från Sergels torg eller färjan från Slussen. 2
ARBETSMATERIALET Förbered er genom att läsa eller prata om vad Skansen är. Ni kan till exempel använda er av texten på sidan fyra. För mer information kan man vända sig till vår hemsida. Att se hela Skansen tar lång tid. Vi rekommenderar därför att ni, utifrån kalendariet på vår hemsida, väljer ut några kulturhistoriska miljöer och/eller några nordiska djur att fördjupa er in. Det finns många olika teman man kan utgå från, till exempel land-stad, norr-söder, fattig-rik eller hem-arbete. Läs texterna om de miljöer och djur ni valt att fördjupa er i. Här nedan finner ni lättlästa texter som beskriver några av de kulturhistoriska miljöer som är öppna stora delar av året. Dela eventuellt in er i grupper som läser olika texter och besöker olika miljöer. Använd gärna våra frågor som utgångspunkt för en diskussion under eller efter besöket. DISKUSSIONSFRÅGOR Vilka bodde eller arbetade här? Vilken tid visas här? Var i Sverige kommer huset från? Vilka byggnader tillhör huset? Var bodde människorna? Hade de några djur? Var bodde djuren? Vad användes de andra husen till? Vad arbetade man med? Arbetade män och kvinnor med samma saker? Vilka material känner du igen? Vad åt man? Fanns det barn i den här miljön? Gick de i skolan? Hur såg ekonomin ut här? Hur värmer man huset? Var får man ljus från? Finns liknande miljöer i dag? Vad är lika eller olika nu mot förr? Har du egna erfarenheter av liknande miljöer? Vad skiljer den här miljön från dina egna erfarenheter? Hur tror du att det var att vara barn, man eller kvinna här? 3
SKANSENS HISTORIA Skansen har funnits sedan 1891 och startades av Artur Hazelius. Han reste runt i Sverige och såg att landet förändrades väldigt mycket. Människorna i Sverige blev allt fler och många var fattiga eftersom det blev ont om jord att odla. Allt fler arbeten gjordes nu med maskiner och människor flyttade därför från landet in till städerna där de kunde få arbete i fabriker. En stor del av Sveriges befolkning flyttade till Amerika och andra länder. Gamla traditioner höll på att glömmas bort. Artur började därför att samla in kläder, möbler och redskap för att kunna visa och berätta om det gamla Sverige. Artur Hazelius (1833-1901) Nästa steg var att Artur samlade hus och gårdar som han flyttade till Skansen, det första huset var Moragården. Här ville han visa livet förr, både arbete och fest. Till gårdarna skulle det också finnas djur och växter som visade hur det har sett ut. I dag är Skansen ett Sverige i miniatyr. Hus och gårdar är flyttade hit från olika delar av landet. Man kan gå från Skånegården i söder till Samevistet i norr och se hus, djur och växter ser olika ut i olika delar av landet. På Skansen finns vilda djur och husdjur från Norden. Det finns även stadskvarter och verkstäder. Många människor besöker också Skansen för att fira midsommar eller gå på julmarknad. 4
STATARLÄNGAN Statarlängan är ett hus med två rum. I varje rum bodde en familj. De som bodde där var jordbruksarbetare. I statarlängan på Skansen visar vi hur två familjer kunde bo omkring 1920. Byggnaden kommer från Södermanland och byggdes troligen i början av 1800-talet. Statsystemet På många stora gårdar sköttes gårdens sysslor av anställda arbetare som inte ägde någon egen jord. De kallades statare. Ordet statare kommer av att lönen till största delen bestod av matvaror som mjölk, ärter och sill. Dessutom ingick bostad, ved och en liten plats att odla på. Lön som betalas ut i varor kallas stat. En statare skulle vara gift och hans hustru hade skyldighet att delta i arbetet i ladugården. Ofta arbetade de med mjölkning. Statarna var anställda ett år i taget, från första november till sista oktober året därpå. Sista veckan i oktober kallades slankveckan. Då kunde statarna flytta om de ville. Det gjorde de ofta eftersom bostäderna var dåliga. Det var vanligt med långa hus för flera familjer. Statsystemet avskaffades först 1945. 5
VÄLA SKOLA Väla skola kommer från byn Väla i Västergötland. Den är en av alla de skolor som byggdes på landet i Sverige vid mitten av 1800-talet. År 1842 hade Sveriges riksdag bestämt att alla barn skulle gå i skolan. Det skulle finnas skolor i varje by och utbildade lärare skulle undervisa barnen. Till en början gick man sex år i skolan. På Skansen ser vi hur det såg ut i skolan på 1910-talet. Till vänster om dörren ligger skolsalen och till höger lärarens bostad. I skolsalen finns en kateder och bredvid den en orgel som läraren spelade på. I skolsalen finns inga lampor, utan allt ljus kommer från fönstren. Vid ena väggen står en kamin där man eldade för att värma upp salen. Barnen hjälpte till med att bära in ved och elda i den på vintern. Barnen åt mat som de tagit med hemifrån. De skulle lära sig kristendom, läsning, rättskrivning, välskrivning och räkning. Bibelkunskap var ett särskilt viktigt skolämne. Vi började med morgonbön, en psalmvers och ett bibelstycke. Vi stod upp, knäppte händerna och böjde oss fram. Och så spelade läraren på orgeln, när vi sjöng. Så var det som regel en timme kristendom. Vissa dagar katekes, andra biblisk historia. Det blev litet blandat, vi hade ju varannandagsläsning..." 6
MEKANISKA VERKSTADEN Mekaniska verkstaden är byggd för att likna en verkstad som låg i Norrtälje. Denna startades 1889 och tillverkade bland annat motorer. Byggnaderna består av en verkstad, en större hall för maskiner och ett kontor. Maskinerna består bland annat av svarvar och borrmaskiner. Två elmotorer fungerar som kraftkällor, från vilka kraften förs vidare via remmar till axlar i taket och vidare till maskinerna på verkstadsgolvet. I verkstaden visas en utställning om metallarbetarnas fackliga och ekonomiska förhållanden från 1800-talets slut och framåt. Kontoret är inrett med utrustning och möbler från 1920-talet. 7
ÄLVROSGÅRDEN Huset består av två rum. Till vänster ligger vardagsstugan. Här lagades maten över den öppna elden. Här arbetade kvinnor, män och barn med olika typer av slöjd. Rummet till höger var finrummet, som kallades helgdagsstuga, och användes bara vid högtider och fester. Till vardags användes rummet till att förvara saker i. Älvrosgården är en bondgård från norra Sverige. Den kommer från Härjedalen. Där har boskapsskötsel varit det viktigaste för människorna på gården. Jorden var svår att odla och naturen bestod mest av stora skogar som användes för bete åt djuren. Skogen, jakt och fiske men även handel var också viktigt för att kunna försörja sig förr. Under vintern arbetade männen i skogen och åkte på resor till marknader, på sommaren arbetade man med jordbruket och boskapen. En gård som Älvrosgården kunde i början av 1800-talet ha en häst, fem kor, fem kalvar, fyra getter, två killingar, två bockar, elva får och två lamm. På landet förr tillverkade människorna själva det mesta som de behövde och pengar var inte så vanliga. Det kallas självhushållning. Det gällde att lägga upp stora förråd med mat som kunde räcka länge. Under sommaren tillverkades smör och ost som sparades till vintern, då korna mjölkade dåligt eller inte alls. Den viktigaste varan man behövde köpa var salt, som användes för att konservera färsk mat. Vid slakten på hösten saltade och torkade man köttet. Gården består av många olika hus. Alla hus är byggda av timmer och taken är täckta med näver och trä. I söder avgränsas gårdsplanen av ett staket, en så kallad gärdesgård. 8
KRYDDBODEN Kryddboden visar en liten affär i staden omkring 1840. Här såldes kryddor, mjöl, salt, socker, tobak, färger och annat. Varorna förvarades i lådor och på hyllor Färska varor som kött, smör, ost och bröd fanns inte i kryddbodarna, dessa varor fick man köpa på torget, hos slaktaren eller bagaren. Eftersom det fanns många kryddbodar kunde man se dem på många ställen i staden. Huset kommer ursprungligen från Bondegatan i Stockholm och byggdes i början av 1700-talet. Innanför boden ligger kammaren. Här skötte ägaren sina affärer och tog emot försäljare. Och här hade bodbetjänten också sin sovplats. 9
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM!
Intyg för skolor Skriv på skolans tryckta brevpapper eller sätt dit skolans stämpel. Lämna intyget i Skansens entrékassa. Besök på Skansen Datum: Skolans namn och adress: Lärare (gärna även mobilnr): Antal studenter: Antal fria lärare (2 per 10 studenter): Skolans stämpel: Vi använder oss av SFI-materialet Dagens Sverige byggdes igår Ja tack, jag vill få nyhetsbrev från Skansen om skolprogram. Min e-postadress är: 1