Gymnasiediplomet Slöjd 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online)
Innehåll 1 Allmänna utgångspunkter 3 2 Slöjdstudier i gymnasiet 3 Erkännande av kunnande 4 3 Avläggandet av gymnasiediplomet i slöjd 4 3.1 Portfolio 5 3.2 Slöjdprodukten eller slöjdalstret 5 4 Bedömning av och betyg över gymnasiediplom i slöjd 5 4.1 Objekt och kriterier för bedömningen 6 4.2 Betyg över gymnasiediplom 8 5 Bilagor 9 2
1 Allmänna utgångspunkter Gymnasiediplomet i slöjd är ett krävande prov på färdigheter i slöjd som utförs självständigt och under övervakning. Gymnasiediplomet består av en slöjdprodukt eller ett slöjdalster samt en portfolio som beskriver arbetsprocessen. Gymnasiediplomet i slöjd utgörs av en helhet som omfattar 38 timmar. Gymnasiediplomet i slöjd är en tillämpad gymnasiekurs som föregås av minst två skolspecifika gymnasiekurser i slöjd. Gymnasiediplomen kan ingå i de tillämpade kurserna i gymnasiets läroplan (SRF 955/2002 7 2 mom.). Om gymnasiet inför möjlighet att avlägga gymnasiediplom i slöjd, ska detta och de grundkurser som föregår diplomkursen definieras i gymnasiets läroplan. 2 Slöjdstudier i gymnasiet De gymnasiekurser som föregår gymnasiediplomet i slöjd utgår från läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen och vidareutvecklar deras innehåll. Avläggandet av gymnasiediplomet förutsätter att den studerande är skicklig i slöjd. Slöjdstudierna i gymnasiet genomförs i form av teman och projekt i samarbete med andra läroämnen och även med aktörer utanför skolan. Gymnasiets slöjdundervisning går ut på att lära den studerande att uttrycka sig innovativt och kulturellt med hjälp av material. Målet för slöjdundervisningen är att förkovra den studerandes färdigheter att planera och tillverka unika och högklassiga slöjdprodukter samt att presentera sitt kunnande. Slöjdstudierna i gymnasiet sker självständigt och i samarbete med användning av traditionell och modern teknologi när produkterna planeras och tillverkas. Den studerande lär sig att nyttja olika verktyg för visuell och teknisk planering, att skaffa fram information på egen hand och att använda olika källor. Den studerande lär sig också att kritiskt bedöma sina egna slöjdstudier och resultaten av dem. De kunskaper och färdigheter som den studerande förvärvar i gymnasiets slöjdundervisning kan tillämpas i nya situationer och under olika förhållanden; i andra gymnasiestudier, i vardagen, i samband med hobbyer och vid fortsatta studier. 3
De slöjdkurser som föregår avläggandet av gymnasiediplomet definieras som skolspecifika kurser i gymnasiets läroplan. Gymnasiet ansvarar för slöjdkursernas mål och innehåll. Det är bra om gymnasiet samarbetar med andra gymnasier och läroanstalter vid anordnandet av kursen. Slöjdkurserna kan också genomföras i samband med undervisningen i andra läroämnen vid gymnasiet, som självständiga studier samt som distans- och flerformsundervisning. Också studier som avlagts vid en annan utbildningsanordnare kan räknas till godo som slöjdkurser vid gymnasiet. Som studier som hör till gymnasiets lärokurs kan man räkna till godo sådana studier som motsvarar målen och innehållen för slöjd i gymnasiets läroplan. Erkännande av kunnande En studerande har enligt gymnasielagen rätt att få tidigare slutförda studier som motsvarar målen för och det centrala innehållet i läroplanen eller kunnande som förvärvats på annat sätt bedömda och erkända. Genom erkännande av kunnande kan den studerande få obligatoriska, fördjupade eller tillämpade studier som ingår i gymnasiets läroplan tillgodoräknade eller ersatta. Vid erkännandet av den studerandes kunnande iakttas gymnasielagens (629/1998) bestämmelser om bedömning av studerande och beslut om bedömningen. Den studerande ska ansöka om erkännande av studier som han eller hon avlägger på annat håll eller förvärvar på annat sätt. Ansökan ska uppgöras i tillräckligt god tid före inledandet av de nämnda studierna eller studiehelheten. Vid behov ska kunnandet visas på det sätt utbildningsanordnaren bestämmer. Beslut om erkännande av kunnande ska på särskild begäran fattas innan nämnda studier eller en studiehelhet som gäller kunnande som ska tillgodoräknas inleds. (Gymnasielag 629/1998 23 2 mom.). 3 Avläggandet av gymnasiediplomet i slöjd Ämnena för gymnasiediplomet i slöjd varierar från år till år och de publiceras på Utbildningsstyrelsens webbplats (www.edu.fi) på senvåren. Den studerande väljer ett av de riksomfattande ämnena. Det rekommenderas att gymnasiet ordnar ett informationsmöte om möjligheten att avlägga gymnasiediplom och om ämnena för den kommande terminens gymnasiediplom. På så sätt kan de studerande planera och skaffa fram inspirations- och bakgrundsmaterial för följande läsårs gymnasiediplom. Studerande som avlägger gymnasiediplom ska ha en handledande slöjdlärare som följer med och leder processen samt bedömer prestationen under och efter diplomkursen. I regel skaffar den studerande själv alla de material som behövs för att avlägga gymnasiediplomet. Vid kursens början informerar den övervakande läraren om hur man avlägger gymnasiediplomet i slöjd och går igenom anvisningarna och temana tillsammans med den studerande. I det här skedet kan den studerande få handledning och stöd av läraren. Gymnasiediplomet avläggs självständigt och under övervakning av läraren, vilket innebär att den studerande inte får någon handledning av läraren under arbetets gång. Gymnasiediplomet i slöjd kan också avläggas vid ett annat gymnasium om det inte är möjligt att avlägga diplomet vid det egna gymnasiet. Den studerande får avbryta avläggandet av gymnasiediplomet. Om den studerande genomför diplomkursen, men inte lämnar in diplomarbetet för bedömning, kan han eller hon få en godkänd slöjdkursprestation om förutsättningarna uppfylls. Diplomkursen i slöjd kan tas om. 4
3.1 Portfolio Portfolion innehåller en beskrivning och självvärdering av planerings- och tillverkningsprocessen för slöjdprodukten eller slöjdalstret. Den studerande utarbetar portfolion under kursens gång. Portfolion får presenteras i vilken form som helst och tillsammans med den färdiga produkten bildar portfolion den helhet som gymnasiediplomet utgör. I portfolion ska den studerande beskriva hur grundidéerna utvecklades, valet av tema och informationssökningen presentera idéutkasten, teknikexperimenten och materialproverna synliggöra de väsentliga funderingarna, experimenten, omvärderingarna och modifieringarna presentera den visuella och tekniska planeringen av produkten beskriva och bedöma hur planerings- och tillverkningsprocessen genomfördes bedöma den färdiga slöjdprodukten eller det färdiga slöjdalstret I början av diplomkursen utarbetar den studerande en verksamhetsplan som han eller hon presenterar för den övervakande läraren vid kursens början. Verksamhetsplanen består av en beskrivning av temat för gymnasiediplomet i slöjd, utgångspunkterna, målen och tidsanvändningen. Verksamhetsplanen fogas till portfolion, men den bedöms inte. Om den studerande vill kan han eller hon använda sig av den bifogade dispositionen (bilaga 2) som stomme för verksamhetsplanen. 3.2 Slöjdprodukten eller slöjdalstret Den studerande ska själv helt och hållet stå för idéerna till, planeringen och tillverkningen av slöjdprodukten eller slöjdalstret. Den studerande får fritt välja vilka arbetssätt och material som används för att framställa produkten/alstret. Gymnasiediplomet i slöjd bildar en helhet där slöjdalstret/produkten och portfolion stöder varandra. 4 Bedömning av och betyg över gymnasiediplom i slöjd Delarna i diplomprestationen, slöjdprodukten och portfolion bedöms alltid av två sakkunniga varav den ena är diplomkursens lärare och den andra en annan sakkunnig i slöjd. Bedömningen av gymnasiediplomet fokuserar på portfolion och slöjdprodukten eller slöjdalstret. Bägge sakkunniga utför först en självständig bedömning. Den bifogade bedömningsblanketten (bilaga 3) kan användas som hjälp vid bedömningen. Bedömarna fattar gemensamt beslut om det slutliga vitsordet i enlighet med bedömningskriterierna för planerings- och tillverkningsprocessen samt för slöjdprodukten eller slöjdalstret. Bedömningsskalan för gymnasiediplomet: Utmärkt (5), berömlig (4), god (3), nöjaktig (2) och godkänd (1). Vitsordskriterier har fastställts för vitsorden 5, 3 och 1. Utifrån dessa utformar bedömarna kriterier för vitsorden 2 (nöjaktig) och 4 (berömlig). 5
4.1 Objekt och kriterier för bedömningen Planeringsprocessen Bedömningsobjekt: Idéer Utvecklande av grundidéerna och val av tema Definition av syftet med och användningen av produkten eller slöjdalstret Analys av temat och framtagande av bakgrundsinformation Planering Planering av tidsanvändningen Visuell planering Teknisk planering Produktens eller alstrets estetik och funktion Produktsäkerhet Kriterierna för vitsordet utmärkt (5) Idén till och utvecklingen av produkten eller alstret är utmärkt, originell och passar för det valda temat. Den studerande gör självständigt upp en rationell verksamhetsplan som på ett utmärkt sätt fastställer behovet och användningen av produkten eller alstret. Verksamhetsplanen är realistisk vad tidsschemat beträffar och står i proportion till den studerandes egna färdigheter. Informationsanskaffning och andra kunskaps- och färdighetsområden har utnyttjats på ett utmärkt sätt i planeringsprocessen. Planeringen av produkten eller alstret ger prov på särskilda färdigheter där den studerande har beaktat estetik, funktionalitet och produktsäkerhet samt de krav som material, tekniker och arbetsredskap ställer. Bedömningen av ekonomiska resurser och ekologiska faktorer är lyckad. Kriterierna för vitsordet god (3) Idén till och utvecklandet av produkten eller alstret är bra och passar det valda temat, men är inte särskilt originell. Den verksamhetsplan som den studerande gjort upp självständigt definierar behovet och användningen av produkten eller alstret. Verksamhetsplanen ger prov på planeringsförmåga vad gäller tidsanvändningen. Vid planeringen av produkten eller alstret har den studerande i viss utsträckning beaktat estetik, funktionalitet och produktsäkerhet samt de krav som material, tekniker och arbetsredskap ställer. Det finns små brister i bedömningen av ekonomiska resurser och ekologiska faktorer. Kriterierna för vitsordet godkänd (1) Sambandet med det valda temat är rätt svårt att känna igen. Den studerandes verksamhetsplan ger en bristfällig och inexakt definition av syftet med och användningen av produkten eller alstret. Vid planeringen av produkten eller alstret har den studerande inte i tillräcklig utsträckning beaktat estetik, funktionalitet och produktsäkerhet samt de krav som material, tekniker och arbetsredskap ställer. 6
Tillverkningsprocessen Bedömningsobjekt: Tillverkningsprocessen De egna gränserna/resurserna Ekonomi Tidtabeller Processhantering Användning av arbetsredskap och material Fortlöpande uppföljning och utvärdering av arbetet Arbets- och miljösäkerhet Självvärdering Självvärdering av processen Fortlöpande utvärdering av den produkt eller det alster som är under arbete Kritisk syn Kriterierna för vitsordet utmärkt (5) Den studerande följer med och gör en kritisk utvärdering av sin arbetsprocess samt gör vid behov motiverade justeringar av sin verksamhetsplan. Den studerande väljer de bästa teknikerna och arbetsmetoderna med tanke på produkten som en helhet. De valda arbetsredskapen och materialen används utan svårighet. Arbets- och miljösäkerheten har beaktats i tillverkningsprocessen på ett utmärkt sätt. Den studerande gör en kontinuerlig utvärdering av tillverkningsprocessen, alstret eller produkten som tillverkas och sin egen förkovran. Den studerande bedömer och har fortlöpande kontroll över sina resurser och ekonomin i dem. Kriterierna för vitsordet god (3) Den studerande följer sin arbetsprocess, men den kritiska utvärderingen av den är obetydlig. Valet av de material, tekniker och arbetsmetoder som är bäst med tanke på produkten eller alstret som en helhet är aningen osäkert. Arbets- och miljösäkerheten i tillverkningsprocessen har beaktats varierande. Den studerande har då och då utvärderat tillverkningsprocessen, den halvfärdiga produktens eller alstrets kvalitet och sin egen förkovran. Den studerande bedömer sina resurser och ekonomin i dem. Kriterierna för vitsordet godkänd (1) Den studerande följer sin arbetsprocess, men den kritiska utvärderingen saknas. Valet av de material, tekniker och arbetsmetoder som är bäst med tanke på produkten eller alstret som en helhet är bristfälligt. Den studerande har knappast alls utvärderat tillverkningsprocessen, den halvfärdiga produktens eller alstrets kvalitet och sin egen förkovran. Den studerande bedömer då och då sina resurser och ekonomin i dem. 7
Slöjdprodukten eller slöjdalstret Bedömningsobjekt: Kulturell dimension Estetik Etik Originalitet Ekologi Aktualitet Teknologisk dimension Funktion Tekniskt utförande Innovativitet Ergonomi Ekonomi Kriterierna för vitsordet utmärkt (5) Produkten eller alstret ger prov på den studerandes utmärkta färdigheter i slöjd. Produkten eller alstret stämmer överens med den studerandes underbyggda plan. Produkten eller alstret och portfolion stöder och motsvarar varandra. Produktens eller alstrets estetik, etik och originalitet är avvägd och beaktar kraven på ekologi. Produkten är fungerande i sin bruksmiljö, innovativ, ekonomisk, ergonomisk och välgrundad till sitt tekniska utförande. Kriterierna för vitsordet god (3) Produkten eller alstret ger prov på den studerandes färdigheter i slöjd, men det finns små brister i utförandet. Produkten eller alstret stämmer i huvudsak överens med den studerandes plan och det som presenteras i portfolion. Den studerande har i viss mån funderat på produktens eller alstrets estetik, etik, originalitet och ekologi. Det finns vissa brister i produktens eller alstrets funktion, ekonomi, ergonomi och tekniska utförande. Kriterierna för vitsordet godkänd (1) Produkten eller alstret ger prov på nöjaktiga slöjdfärdigheter. Produkten eller alstret stämmer inte överens med den studerandes plan och det som presenteras i portfolion. Genomförandet av produkten eller alstret kräver ytterligare finslipning. 4.2 Betyg över gymnasiediplom En studerande som avlagt gymnasiediplom i slöjd får ett särskilt gymnasiediplombetyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. Ett avlagt gymnasiediplom antecknas i punkten ytterligare information på avgångsbetyget. Diplomkursen som avläggs som tillämpad gymnasiekurs antecknas i avgångsbetyget från gymnasiet på det sätt som anges i skolans läroplan. 8
Diplombetyget innehåller följande information om det avlagda gymnasiediplomet: Allmänt vitsord för gymnasiediplomet i slöjd (betygets framsida) Separata vitsord för planeringsprocessen, tillverkningsprocessen och slöjdprodukten eller slöjdalstret (betygets frånsida) Vitsordskriterierna för planeringsprocessen, tillverkningsprocessen och slöjdprodukten eller slöjdalstret (betygets frånsida) En kortfattad beskrivning av det gymnasiediplom som den studerande avlagt (betygets frånsida) I diplombetyget kan dessutom ges en verbal beskrivning av den studerandes särskilda starka sidor inom slöjden (betygets frånsida). 5 Bilagor De separata bilagorna till anvisningarna för gymnasiediplomet i slöjd är 1 Anvisningar till den studerande 2 Verksamhetsplan 3 Bedömningsblankett 9