Neuronen 11/22/2012. Översikt. Artificiell nod. Kommunikation. Neuronen som detektor. Syftet med återstående föreläsningarna

Relevanta dokument
Inlärning utan övervakning

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neuronens Fysiologi 1

Kognitiv neurovetenskap

Linköpings universitet

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

Modeller och simulering av språkprocessning

Hjärnans beräkningsprinciper. Beräkningsprinciper Översikt. Återblick. Återblick. Två beräkningsvägar. Beräkningsprinciper

ARTIFICIELLA NEURALA NÄT. MARCO KUHLMANN Institutionen för datavetenskap

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

Neurokognitiv arkitektur

Kognitiv modellering. Sidan 1. Översikt. Tre forskningsmetoder. Olika syften med modellering. Människa-maskin interaktion (MMI) Uppgiftsanalys

Neural bas för kognition

Sidan 1. Översikt P D P. Neurala nät i kognitiv neurovetenskap. Kursinnehåll. Kursens syfte P D P. Litteratur. Relation till ANN HKGC19/TDDC11

1(15) Bilaga 1. Av Projekt Neuronnätverk, ABB Industrigymnasium, Västerås Vt-05

729G15 Kognitiv modellering

Korttidsminne-arbetsminne

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

SELF- ORGANIZING MAPS

Enlagersnät Flerlagersnät Generalisering. Artificiella Neuronnät

2D Potentialen i en nervcell definieras normalt som skillnaden i spänning mellan dess axon och dendrit.

Synapser. ehagglund.se

729G43 Artificiell intelligens / Maskininlärning 3. Marco Kuhlmann

Sub-symbolisk kognition & Konnektionism. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén,

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Artificiella Neuronnät

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Membranegenskaper-hur modellera/förstå?

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt.

Oscillationer i centrala nervsystemet. Hja rnaktivitet vid Parkinsons sjukdom. Filip de Roos Amanda Persdotter Anna Lokrantz Erik Olander

ANN fk. Örjan Ekeberg. Framåtkopplade Nät. återkopplade nät. Olika arkitekturer. BackPropagation through Time. Kalman-Filter tekniker

Kognitiv Modellering

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Elektronik 2017 EITA35

Långtidsminnekunskapsrepresentation

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

Nervceller och nervsystem 2

Analys av signalsubstanser i hjärnan

729G43 Artificiell intelligens (2016) Maskininlärning 3. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

Analys av signalsubstanser i hjärnan

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Isolationsförstärkare

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

Asymptotisk analys innebär att... man försöker uppskatta vad som händer för stora indatamängder.

Fråga 5 (1 poäng) För att definiera ett sökproblem krävs...

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING

729G43 Artificiell intelligens (2016) Maskininlärning 2. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

729G43 Artificiell intelligens / Maskininlärning 2. Marco Kuhlmann

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel

Kom igång med DSO-X 2014A

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Det magiska med färgat ljus


HKGBB0, Artificiell intelligens

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

GPIO - General Purpose Input Output

Elevguide till studieteknik

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.

Fråga 5 (1 poäng) För att definiera ett sökproblem krävs...

Kom igång med DSO-X 2014A

Övning 1. Vad du ska kunna efter denna övning. Problem, nivå A

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017

Elevguide till studieteknik

Lab 1 Analog modulation

BG306A Strukturmekanik, bärverksanalys MT129A Finita elementmetoden

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Att programmera en Beethoven

4 Paket- och kretskopplade nät

Swema 05. Bruksanvisning vers 1.01 MB

Vad är det vi mäter? Hur kommunicerar cellerna?

Asymptotisk analys innebär att... man försöker uppskatta vad som händer för stora indatamängder.

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Kursutvärdering FySA01 Ht 2014

Membran-Nervcells-fysiologi-II

F5 Introduktion till digitalteknik

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.

4 Paket- och kretskopplade nät

Neuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler

Vad behövs för att skapa en tillståndsrymd?

Funktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer

Spel som interaktiva berättelser

Vortioxetine. En ny typ av antidepressivt/ångest läkemedel

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Neuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade

Vad menas med att mäta biopotentialer. Bioelektriska signaler. Sammanfattning I. Sammanfattning I. Vilka är de?

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Statistiska samband: regression och korrelation

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Transkript:

Översikt Neuronen Biologisk neuron Artificiell nod/enhet Organisering i nät Interaktiva nätverk med inhibering Övergripande beräkningsprincip Parallel constraint satisfaction Syftet med återstående föreläsningarna Förståelse av hjärnans beräkningsprinciper är en viktig hörnsten inom kognitiv neurovetenskap Viktigt att ni får inblick i Neuronen och hur dessa organiseras i nätverk Lärande utan övervakning Lärande med övervakning + kombinerat lärande Övergripande beräkningsprinciper Hur olika delar av hjärnan samarbetar Insikt om kognitiva mekanismer Artificiell nod nod i insignal från andra enheter vikt ij S 1 nod j avfyrningströskel akt i utsignal till andra enheter bias grundläggande känslighet för excitering Neuronen som detektor Kommunikation Aktiveras när en komplex kombination av vissa förhållanden stämmer Utsignalen är kombinerad effekt av alla insignaler Tröskel vid början av axonen Ska information skickas vidare eller inte? Ca 2+ triggar behållare med signalsubstans i sändande cellen Signalsubstansen fångas upp av mottagarneuronen Dedicerade jonkanaler öppnas längs dendriten Joner strömmar in/ut Cellens membranspänning förändras 1

Jonkanaler Specialiserade för olika joner Tillåter just dessa joner att vandra in/ut ur cellen Öppnas och stängs genom Närvaron av signalsubstans (för insignaler) Spänning över tröskelvärde (för utsignaler) Voltage gated channels Olika funktioner Glutamat öppnar Na + -kanaler excitering GABA öppnar Cl -kanaler inhibering K + -kanaler avklingning Ca 2+ lärande Jonrörelser Diffusion Tre krafter som påverkar jonflödet in/ut genom mottagarens jonkanaler 1. Fysikaliska diffusionskrafter 2. Natrium-kalium pump 3. Elektriska spänningsfält Olika ämnen strävar efter jämn spriding i ett slutet system Vandring från ställen med hög koncentration till ställen med låg koncentration Neuronen befinner sig i en lösning som innehåller Na +, K +, Cl -, Ca 2+ -joner Olika koncentrationer innanför och utanför neuronen Skillnaderna skapar ett diffusionstryck Jonerna vill antingen vandra in eller ut ur neuronen beroende på hur just den jonens koncentration är fördelad mellan inne och ute Natrium-kalium pump Pumpar aktivt ut Na + och suger in lite K + Skapar obalans Sidoeffekt Na + K + Vandringen av andra joner påverkas indirekt av förändringen av spänningsfält som pumpen orsakar Spänningsfält Uppstår när obalans mellan laddade partiklar innanför/utanför cellen Driver/stoppar ström genom cellmembranet Normalt sett brukar ström innebära elektronvandring Nu är ström = vandring av joner Motverkar/samverkar med diffusionskraften 2

Jonvandringar Jonvandring när Jonkanal öppen och Spänningsskillnad/diffusionstryck som driver på Ingen jonvandring när Jonkanal stängd eller Vändpotential för jonen uppnåtts Spänningsskillnad och diffusionstryck tar då ut varandra för just dessa joner Olika vändpotential Olika vändpotential Inhiberande (minskar membranpotentialen) Olika vändpotential Avfyrning: -55mV Läckage (minskar membranpotentialen Exciterande (ökar membranpotentialen) Neuronens vilopotentia Olika vändpotential 0.15 0.25 (= -55mV) Om tillräcklig membranpotential Postsynaptisk neuron 1.00 0.15 0.15 Presynaptisk neuron V m Tröskel (voltage gated channel) Synaps 3

Jämviktslägen: vilo, exicerat läge Exciterat läge Exciterat läge Hur mycket Na + som åker in i mottagarcellen beror på g Hur många Na + e -kanaler det finns på cellkroppens yta g e Hur många av dessa har lyckats öppnas av glutamat (dvs. hur mycket glutamat har sprutats på cellens dendriter) E e Vid vilka elektriska förhållanden avstannar Na + -invandring Viloläge g g E e e e = Na + -invandring i cellkroppen Input Avfyrar när jämviktspotential > tröskel Spikar spikfrekvens net inhibering och avklingning ge g eee gi g iei gl g lel 0.25 Vm g g g g g g e e i i l l (formel 2.9 i OM) V_m - input Aktivering av artificiella noder Vill kunna hoppa från input till slutaktivering Flesta hjärnceller använder 'rate code Stark input täta spikar Svag input glesa spikar Artificiell nod: Stark input (täta spikar) hög aktivering Svag input (glesa spikar) låg aktivering 4

Spike rate XX1 Nätverk av noder Artificiella noder organiseras i lager Lager Repr. t.ex. hjärnområden Grupp av noder som utför en viss beräkning Tävlan inom varje lager Endast k st får vara aktiva Kopplingar Finns alltid åt båda hållen Input summeras över alla inkommande kopplingar Dubbelriktad kommunikation Interaktiv aktivering Lagren interagerar under beräkningens gång Eftersom mycket liten fördröjning mellan beräkningssteg, hinner skicka feedback och påverka sin egen input Förhandling mellan alla beräkningssteg Ord kan aktiveras och kan påverka bokstavsnivån, trots att bokstäverna ännu inte känts igen Tävlan inom varje lager Bearbetning i cykler Bearbetning i cykler Cykel1: Input skickas till V1 Cykel1: Input skickas till V1 Cykel2: V1 skickar vidare till V2 Input fortsätter skicka till V1 5

Bearbetning i cykler Word superiority effect Cykel1: Input skickas till V1 Cykel2: V1 skickar vidare till V2 Input fortsätter skicka till V1 Cykel3: V2 skickar vidare till V4 V2 skickar feedback till V1 Input fortsätter skicka till V1 Inhibering Inhibering och kwta Neural aktivering som minskar sannolikheten för att mottagande neuronen ska avfyra Signalsubstsansen GABA-A el. GABA-B Ungefär 15 % av de kortikala neuronerna är inhibitoriska Verkar (i huvudsak) lokalt, dvs. skickar signal till kringliggande neuroner i samma hjärnområde Kombinerad inhibering Inhibering Ett måste för att hålla ett dubbelriktat nät inom tyglar Feedforward inhibering Inhiberande lagret aktiveras samtidigt med det lager som ska inhiberas Fördel: snabb inhibering som snabbt kyler ner det andra lagret Nackdel: Nivån är inte anpassad till andra lagrets aktiveringsnivå I värsta fall dödas aktivering i alla noder 6

Fixpunkt hos mållagret Feedback inhibering Aktiveras från mållagret Anpassat till mållagrets aktiveringsnivå De två lagren svänger in sig När aktiveringen ökar i mållagret, ökar även aktivering av inhiberande lagret, och därför inhiberingen, vilket trycker tillbaka mållagret Fixpunkt (set point), så att mållagrets aktivering alltid ligger kring denna punkt Var ligger lämplig fixpunkt? Bestäms av inhiberande vikterna Två sätt att hitta lämpliga inhiberande vikter 1. Ställa in vikterna genom många varv av inlärning 2. Beräkna lämplig nivå i ett steg, och tillämpa direkt på mållagret (skippa de inhiberande lagren och alla dess vikter) Senare alternativet spar en massa beräkningar Inhibering i Leabra++ I Leabra har man valt att beräkna Inhibering inbakat i beräkningen av lagrens aktiveringsnivåer Normalt sett finns inga inhiberande noder i nätet Kan därmed styra aktiveringsnivån hos olika lager Ytterligare fördel Nätet behöver inte svänga in sig Snabbar upp beräkningen av slutlig aktiveringsnivå kwta (k Winners Take All) Algoritmen för kwta i LEABRA: Sortera noderna efter aktiveringsnivå Titta på noderna k och k+1 Beräkna den inhibering som skulle krävas för att trycka ner dessa noder till sina tröskelvärden: g k, och g k+1 Välj en inhibering som ligger mellan dessa nivåer kwta Net_in i LEABRA Variabeln net_in i LEABRA avspeglar endast positiv input till noden Den negativa motsvarigheten, dvs. inhiberande input används implicit Samlas i g_bar_i för explicit inhibering (UNIT INHIB) Helst ska inhiberingsnivån ligga närmare g k+1, så att k överlever med god marginal (går att ställa in) 7

Constraint satisfaction Constraint satisfaction Multidimensionellt problem med flera variabler z 2 = x 2 + y 2 Constraints: z > 0, x,y [0, 1[ Variablers värde motsvaras av aktiveringsmönster hos olika lager i ett neuralt nät Sambandet mellan variablerna (formeln) motsvaras av nätets struktur och vikter Constraint satisfaction Begränsningarna på variablerna motsvaras av input till nätet Normalt sett behövs tunga, avancerade sökalgoritmer för att hitta en lösning Ju fler contraints, desto tyngre beräkning Neurala nät erbjuder ett alternativ Lösningen uppstår som resultatet av ömsesidig förhandling mellan lagren/noderna Parallell sökning Stabila lägen och attraktorer Förutsätter: Återkopplade nät Symmetriska excitatoriska vikter Inhibering för att nätet inte ska överaktiveras Skulle annars få total aktivering av nätet, dvs. en enda stor attraktor Helst sigmoidal (S-formad aktiveringsfunktion) Brant S-form ger antingen-eller-noder (0 eller 1) Cats and dogs Necker-kuben 8

Rekommenderad arbetsgång för labbarna Genomförs i smågrupper (2 studenter) Angående labbarna Kom förberedd till labben Läs teoridelarna före labben Hoppa över instruktioner till övningsuppgifterna (dessa är ännu inte uppdaterade i boken) Instruktion till övningsuppgifterna finns elektroniskt (inbakat i själva övningarna som laddas ner från nätet) Ordning på projekten Finns flera övningsexempel i varje kapitel i boken Följ den ordning som finns i boken Dvs. läs teori När det står Open xxx.proj Öppna projektet Gå över till att läsa instruktionerna i elektroniska projektet (boken är inte uppdaterad) Omställning av sifferformat Projekten innehåller siffror på formen 1.2 Måste ställa om datorns sifferformat: Gå in i Kontrollpanelen (Control panel) Välj Nationella och regionala inställningar (Regional settings) Välj Engelska som sifferformat. 9

Ställ om Decimaltecken Emergent 10