Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl
Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 Metod... 4 Granskningsresultat... 5 Rutiner och verktyg för att följa elevernas kunskapsutveckling... 5 Uppföljning på huvudmannanivå och skolnivå... 5 Utvärdering på huvudmannanivå och skolnivå... 5 Information till elever om kunskapskraven och om elevernas kunskapsutveckling... 7 Rutiner för att dokumentera arbetet med elever i behov av särskilt stöd... 8 Återrapportering till nämnden avseende elevernas kunskapsutveckling... 9 Motala kommun
Revisionell bedömning Granskningen visar att bildningsnämnden inte i tillräcklig utsträckning säkerställer att elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse under hela grundskoletiden följs på ett ändamålsenligt sätt. I dagsläget sker en uppföljning av elevernas kunskapsutveckling såväl på huvudmanna- som skolenhetsnivå. Nämnden behöver emellertid bli mer aktiv och med utgångspunkt i uppföljningen efterfråga övergripande analyser av vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen i ett årskurs 1-9 perspektiv. Beträffande de olika delfrågor som ska besvaras visar granskningen följande: Finns rutiner och verktyg för att kunna följa och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen under grundskolans alla år på både huvudmanna- och skolenhetsnivå? Vår bedömning är att det finns rutiner och verktyg för att följa elevernas kunskapsutveckling såväl på huvudmanna- som skolnivå. I dagsläget genomförs däremot inte på huvudmannanivå några analyser av vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen i grundskolan. På skolenhetsnivå analyserar rektorerna tillsammans med personalen elevernas kunskapsutveckling och resultat. Analyserna är i alltför stor utsträckning individfokuserade, det vill säga skolan söker orsakerna till resultaten hos enskilda elever. Åtgärder likställs på flera skolor med stödinsatser för elever som behöver hjälp att nå kunskapskraven. Mer sällan genomförs analyser på aggregerade nivåer i syfte att söka förklaringar till bristerna bortom den enskilda individen och då eventuellt hitta dem i organisationen eller i undervisningsmetoder. Det sker i dagsläget inget samarbete mellan skolor i syfte att analysera kunskapsresultaten i ett årskurs 1-9 perspektiv. Ges eleverna en tydlig information om vilka kunskapskrav de ska uppnå och om sin egen kunskapsutveckling? Vår bedömning är att eleverna inte alltid ges en tydlig information om vilka kunskapskrav de ska uppnå och om sin egen kunskapsutveckling. Flertalet lärare går igenom kunskapskraven muntligt och lämnar ut skriftlig information när undervisningen i ett ämne börjar och vissa lärare återkommer även kontinuerligt under utbildningens gång till kunskapskraven. Det förekommer dock att lärare inte alls ger någon information eller att informationen är svårtydd för eleverna om vilka kunskapskrav som gäller för ämnet. Skolorna genomför utvecklingssamtal varje termin. I dagsläget är det inte säkert att den lärare som håller i samtalet, vanligtvis elevens klassföreståndare/mentor, kan ge en samlad information om elevens kunskapsutveckling. Motala kommun 1 av 10
Detta kan i sin tur delvis bero på att inte alla skriftliga omdömen innehåller information om eleven kunskaper och kunskapsutveckling i förhållande till läroplanen. Finns det fungerande rutiner för att dokumentera vilka stödåtgärder som sätts in för elever som befaras att inte nå kunskapskraven? Vår bedömning är att det finns tydliga och väl förankrade rutiner för att dokumentera vilka stödåtgärder som sätts i för elever som befaras att inte nå kunskapskraven.. Får nämnden återrapportering av hur elevernas kunskapsutveckling ser ut? Vår bedömning är att nämnden får en beskrivning av hur elevernas kunskapsutveckling ser i grundskolans olika årskurser. Däremot redovisas inga övergripande analyser av resultaten, exempelvis varför skolornas resultat varierar över tid och varför resultaten skiljer sig åt mellan skolorna. Återkopplingen sker på initiativ av bildningsförvaltningen och i dagsläget saknas rutiner för hur och när uppföljningen och analysen av kunskapsresultat ska behandlas av nämnden. Motala kommun 2 av 10
Bakgrund och revisionsfråga Enligt skollagen syftar utbildningen inom skolväsendet till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Minst en gång per termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) ge omdömen om elevens kunskapsutveckling och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Varje huvudman inom skolväsendet ska enligt skollagen, på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på skolenhetsnivå och rektorn ansvarar för detta. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Sammantaget ställer detta krav på att det finns rutiner och verktyg för att systematiskt kunna arbeta med att följa och analysera elevernas kunskapsutveckling under hela skoltiden och för att fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens utveckling. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning från 2010, Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? konstateras att bland de 40 granskade skolorna finns få skolor som har ett systematiskt kvalitetsarbete i sin helhet. Skolorna har kommit längst med att beskriva de enskilda elevernas kunskapsutveckling i de högre årskurserna. Sämst är skolorna på att analysera vad resultaten beror på, särskilt på en mer övergripande skolnivå och för elever som inte har behov av särskilda stödinsatser. En övergripande slutsats är att skolor behöver ha ett tydligare helhetsperspektiv där alla elevers kunskapsutveckling följs upp och utvärderas under hela skolgången från årskurs 1-9, där resultaten aggregeras och sätts mer i relation till skolans organisation och undervisningens kvalitet än till den enskilda elevens förutsättningar. Kommunens revisorer har genom sin risk- och väsentlighetsbedömning funnit skäl att granska bildningsnämndens arbete för att följa upp hur resultaten i grundskolan utvecklas. Den revisionsfråga som granskningen ska besvara är följande: Säkerställer bildningsnämnden att elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse under hela grundskoletiden följs på ett ändamålsenligt sätt? Motala kommun 3 av 10
Metod Underlaget till denna rapport har inhämtats genom intervjuer med verksamhetschefen för grundskolan samt sex rektorer, 13 lärare och 16 elever vid Mariebergsskolan, Bergvallaskolan, Fornåsa skola, Råssnässkolan, Godegårds skola samt Hällaskolan. Vi har dessutom tagit del av olika typer av styrande och stödjande dokument från både central nivå och från respektive skola, som belyser de frågeställningar som granskats.vi har även tagit del av några slumpvis utvalda individuella utvecklingsplaner (IUP) från fem av de skolor som ingår i granskningen. Motala kommun 4 av 10
Granskningsresultat Rutiner och verktyg för att följa elevernas kunskapsutveckling Uppföljning på huvudmannanivå och skolnivå En viktig förutsättning för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och ge dem den stimulans och det stöd de behöver, är att det finns fungerande rutiner vid övergång från förskola till skola eller från lägre till högre stadier så att mottagande skola får en god bild av elevens kunskapsnivå och om eleven har haft någon form av stöd tidigare. Granskningen visar att det finns fungerande rutiner för överlämning som innebär att mottagande skolor i de flesta fallen får en god dokumentation av eleverna t.ex. i form av individuell utvecklingsplan (IUP), eventuellt åtgärdsprogram och annan väsentlig information om eleven. Rutinerna för att hantera övergångarna ser olika ut men intervjuade lärare och rektorer upplever att det i allt väsentligt fungera bra och att man får den information man behöver för sin planering. Då det gäller att följa upp måluppfyllelsen har kommunen sedan 2009 ett digitalt arkiv där man kan följa varje elevs kunskapsutveckling i varje årskurs och varje ämne. Tidigare fanns en manuell sammanställning i Excell över elevernas resultat, men detta material bedömer verksamhetschefen för grundskolan som mindre pålitligt. Det är ansvarig lärare som nu rapporterar sina elevers resultat i systemet Dexter. Rapporteringen sker två gånger per läsår i samband med terminsslut. För elever i årskurserna 1-5 gör läraren en bedömning av om eleven når kunskapskraven eller inte. För elever i årskurserna 6-9 är det betygen som läggs in i Dexter. På förvaltningen har man i samband med att höstterminsbetygen 2012 rapporterats tagit fram sammanställningar på skolnivå över måluppfyllelsen. Enligt intervjuade rektorer kan de hämta sammanställningar av resultaten ur systemet. Rektorerna kan exempelvis få en bild av hur många elever i varje klass som bedöms nå kunskapskraven fördelat på de olika ämnena, eller en sammanställning som visar hur betygen fördelar sig från A-F för varje lärare som satt betyg på skolan. Rektorerna anser att de har tillgång till de uppföljningsresultat de behöver. Utvärdering på huvudmannanivå och skolnivå På huvudmannanivå har man sammanställt men inte analyserat aktuella uppföljningsresultat. För närvarande arbetar förvaltningsledningen och en grupp rektorer med att fastställa formerna för det framtida systematiska kvalitetsarbetet. Enligt verksamhetschefen för grundskolan är utmaningen att utifrån de uppföljningsresultat man har genomföra relevanta analyser och identifiera utvecklingsområden. Motala kommun 5 av 10
Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att integreras i kommunens webbaserade system för verksamhetsstyrning (Hypergene). I systemet kommer huvudmannens och skolenheternas verksamhetsplaner med mål och aktiviteter finnas. Systemet kommer även att omfatta kunskapsresultat liksom resultat från föräldra- och elevenkäter samt skolornas analyser av måluppfyllelsen. Rektorer, lärares och övrig personals analyser av måluppfyllelsen är enligt verksamhetschefen centrala i det systematiska kvalitetsarbetet eftersom det är varje skolenhets personal som har störst möjlighet att identifiera de faktorer som skolenheten själv kan påverka. I dagsläget för verksamhetschefen en diskussion med varje rektor om enhetens resultat i förhållande till nationella och kommunala mål. Det händer att skolor behöver upprätta särskilda åtgärdsplaner utifrån skolenhetens resultat. Av intervjuer med rektorer och lärare framkommer att de diskuterar och analyserar skolans resultat på individ- och klassnivå. Uppföljningsarbetet är på flera av de skolor som ingått i granskningen starkt kopplat till att identifiera de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och därefter definiera lämpliga åtgärder kopplat till varje aktuell elev. Sällan diskuteras åtgärder som syftar till utvecklingsinsatser för samtliga elever, även de som nått goda resultat. Det är heller inte vanligt, men det förekommer, att resultaten kopplas till lärarinsatsen. Av rektorsintervjuerna framkommer att denna analys upplevs som mycket känslig. Rektorer och lärare har också funderat över den egna skolans betygsresultat i förhållande till övriga skolor i kommunen. Stora skillnader i måluppfyllelse mellan skolor väcker bl.a. frågor om hur likvärdig betygsättningen är i kommunen. För att kvalitetssäkra bedömningar och betygssättning arbetar rektorer och lärare i nätverk. I nätverken ges lärare möjlighet att diskutera innehållet i kursplanerna med hjälp av stödmaterial från Skolverket. I årskurserna 7-9 har man sedan flera år kommunövergripande ämnesnätverk. För årskurserna 1-6 arbetar man områdesvis med ämnesnätverk. Rektorn på Hällaskolan ser emellertid ett ökat behov av att fokusera på elevernas kunskapsutveckling i ett årskurs 1-9 perspektiv tillsammans med de skolor som lämnar elever till Hällaskolan. Analyser av de resultat som Hällasskolans elever nådde på nationella prov i årskurs 5 när de gick på andra skolor indikerar att måluppfyllelsen sjunker när eleverna kommer till Hällaskolan. Rektorn menar att Hällaskolan därför behöver arbeta mer med bedömning och insatser för ökad måluppfyllelse i ett 1-9 perspektiv tillsammans med avlämnande skolor. Både rektorer och lärare uppger i intervjuerna att man skulle önska att mer tid avsattes för analyser av resultaten på skolan och diskussioner om orsakerna samt hur man ska kunna förbättra resultaten. Man önskar även att politikerna efterfrågar varför resultaten ser ut som de gör och hur skolorna arbetar för att fler elever ska nå kunskapsmålen. Motala kommun 6 av 10
Information till elever om kunskapskraven och om elevernas kunskapsutveckling Intervjuerna med elever visar att flertalet lärare, men inte alla, informerar om kunskapskraven. Många lärare delar ut papper i början av en kurs som visar vad kursen omfattar och vilka kunskapskraven är. En del lärare ger också mer information om kunskapskraven inför ett prov. Vissa lärare talar med eleverna enskilt efter prov och diskuterar vad eleven bör träna mer på etc. Bredden och djupet på informationen tenderar att öka med elevernas ålder. Enligt eleverna är lärarna olika bra på att informera så att det blir begripligt. Eleverna uppskattar när lärare anstränger sig för att förklara och exemplifiera vad kunskapskraven innebär, exempelvis genom att visa och jämföra olika elevarbeten. Framförallt elever i de yngre årskurserna hänvisar till lärarnas pedagogiska planeringar som en viktig källa för att förstå vad man ska lära sig. Elevernas beskrivningar av lärarnas sätt att informera om kunskapskraven bekräftas av intervjuade lärare. Lärarna framhåller att de värdeord som används i kursplanerna, exempelvis grundläggande, goda, mycket goda är svåra att tolka och därmed svåra att förklara för elever och vårdnadshavare. Som ett stöd i detta arbete använder kommunens skolor ett material där delar av kunskapskraven formulerats om för att förenkla förståelsen. Till stöd för arbetet med att informera elever och vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling finns systemet Fronter. Där skapas elevernas individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen utifrån kommungemensamma rutiner. Genom intervjuer med rektorer, lärare och elever framkommer att lärarna skriver in de skriftliga omdömena i Fronter minst en vecka innan utvecklingssamtalen. Tanken är att elever och vårdnadshavare ska ta del av omdömena, diskutera och kommentera dessa innan utvecklingssamtalet. Därefter kan eleven, vårdnadshavaren och läraren samtala om hur elevens fortsatta utveckling ska stödjas och stimuleras. Rutinen fungerar i huvudsak väl. Genom elev- och lärarintervjuer framkommer emellertid att det händer att det saknas skriftliga omdömen från vissa lärare, vilket innebär att eleven och vårdnadshavare inte får information om kunskapsutvecklingen i aktuellt ämne. Det förekommer också att vårdnadshavare inte tagit del av de skriftliga omdömena i förväg, vilket innebär att en stor del av utvecklingssamtalet ägnas åt att gå igenom dessa med vårdnadshavaren. Andra förbättringsområden som framkommer genom elev- och lärarintervjuer är att den lärare som ansvarar för utvecklingssamtalet ibland upplever det svårt att prata om ämnen som läraren själv inte undervisar eleven i. Ett annat förbättringsområde är att såväl elever som lärare tycker det är svårt att identifiera utvecklingsinsatser för elever som har nått väldigt långt i sin kunskapsutveckling. Här visar intervjuerna med både elever och rektorer att man upplever att vissa lärare är bra på att ta fram extramaterial medan andra inte aktivt arbetar med att stötta de elever som nått långt i sin kunskapsutveckling i ett ämne. Motala kommun 7 av 10
Exempel på individuella utvecklingsplaner från de skolor som ingår i granskningen visar att innehållet i de skriftliga omdömena och i planeringen för elevens fortsatta arbete är lärare- och skolberoende. Inom varje skola använder lärarna samma mall för den individuella utvecklingsplanen men mallarna skiljer sig åt mellan skolor. Några skolor använder emellertid samma mall. I flertalet skriftliga omdömen finns beskrivningar av vad eleven kan. Däremot saknas i alltför många omdömen information om vad eleven behöver utveckla vidare. Som ett positivt exempel i detta avseende kan nämnas skriftliga omdömen från Bergvallaskolan, som i flertalet fall lyfter fram elevens utvecklingsmöjligheter. Flertalet skolor, med något undantag, tydliggör vilka insatser som ska göras av skolan för att eleven ska nå kunskapskraven. Lärarna använder i olika utsträckning de individuella utvecklingsplanerna i genomförandet av undervisningen. Det förekommer att elevernas utvecklingsplaner ligger till grund för individuellt anpassande arbetsuppgifter under terminens gång. Det förekommer även att varken elev eller lärare återkommer till utvecklingsplanen förrän vid nästkommande utvecklingssamtal. Rutiner för att dokumentera arbetet med elever i behov av särskilt stöd Enligt intervjuer med verksamhetschefen för grundskolan, rektorer och lärare finns rutiner för att dokumentera arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Dessa rutiner är väl kända på skolorna och följs. Rutinerna har tagits fram för att uppfylla kraven i nuvarande skollag. Exempelvis finns nya kommungemensamma mallar som ska stödja processen, bland annat en mall för utredning av elevens behov. I intervjuer framför några rektorer och lärare viss kritik mot rutinerna. Kritiken handlar om att rutinerna innebär ett omfattande dokumentationsarbete på lärarnivå och en större flexibilitet kopplat till varje enskild elevs behov efterlyses. Verksamhetschefen för grundskolan framhåller att arbetet med elever i behov av särskilt stöd är något som ofta diskuteras i rektorsgruppen. Diskussionerna visar att skolorna har olika traditioner vad gäller arbetet med elever i behov av särskilt stöd och har kommit olika långt i att finna inkluderande lösningar för dessa elever. Som exempel kan nämnas Mariebergsskolan som alltid utgår från att samtliga elever ska ges stöd i den ordinarie klassen, men där möjligheter till enskild undervisning finns om behovet uppstår. Skolans resurser för särskilt stöd, i form av personal med olika kompetens och uppdrag, arbetar framförallt i de ordinarie klasserna. Mariebergsskolan förhållningssätt innebär att rektor och lärare försöker koppla elevernas behov av stöd till den undervisning som bedrivs och till lärmiljön och utifrån analysen genomföra förändringar av densamma. Motala kommun 8 av 10
Återrapportering till nämnden avseende elevernas kunskapsutveckling Motala kommun har under en längre period använt sig av en så kallad uppföljningsklocka som bl.a. anger när olika uppföljningsdata ska sammanställas på förvaltningsnivå. Dessa sammanställningar redovisas inte per automatik för bildningsnämnden. Inte heller har nämnden under läsåret 2012/2013 bett om uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. På initiativ av verksamhetschefen för grundskolan informerades bildningsnämndens arbetsutskott i februari 2013 om betygsresultaten i kommunens grundskolor höstterminen 2012. Motala kommun 9 av 10
Ange datum Ange namn Projektledare Ange namn Uppdragsledare Motala kommun 10 av 10