Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare



Relevanta dokument
Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Byggarbetsmiljösamordnare (BAS)

Gatukontorsdagar Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Kravspecifikation för erhållande av certifikat för säkerhetsbesiktning och årlig driftkontroll av medicinska gasanläggningar.

Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Arbetsmiljökrav - Totalentreprenad

Renare mark

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014

Kravspecifikation för certifiering av Ventilationsrengörare

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Peggy Lerman

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.

Boverkets författningssamling

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Boverkets författningssamling

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen.

SAM vid uthyrning av

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting

Konsoliderad version av

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

Kunskapsmål. Byggbranschen arbetsmiljö. Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. Arbetsolyckor , avvikelser

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Bas P och Bas U 1 dag

Konsoliderad version av

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Förteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket

-upprätta arbetsmiljöplaner

Kontrollansvarig (KA)

Innehåll. Förord 9. KAPITEL 1 Inledning 11. KAPITEL 2 Byggplatsdirektivet och svenska rättsordningen 13. KAPITEL 3 Ansvar och påföljder 19

Jan Kling IVsk. Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser

Konsoliderad version av

Förebygg före och under byggande. Ansvar under projektering och byggande för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer.

Certifiering av pannskötare

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Förteckning. över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Grundläggande bestämmelser i arbetsmiljölagen

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen

Sakkunnig funktionskontrollant (OVK)

Ändringar i AML 3 kap

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB

Här kan du själv undersöka om du har tillräcklig bakgrund för att ha en möjlighet att kunna bli certifierad Kontrollansvarig.

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen

Konsoliderad version av

Boverkets författningssamling

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Certifieringsregler för. Pannoperatörer. RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå

Boverkets författningssamling

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Bilaga. Arbetsmiljö ROLLBESKRIVNINGAR. Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Peggy Lerman

Särskilda arbetsmiljökrav - Arbete i tunnel

PERSONLIG CERTIFIERING AV ACADEMIC TUTOR

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Personcertifiering Injustering ventilation Kravspecifikation

Förteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Byggherrens ansvar för arbetsmiljö Radhlinah Aulin, 2010

Sakkunniga inom brandskydd

Våra utbildningar våren 2017

Arbetsmiljökrav Uppdragskonsult

TILLSYNSSERIEN. Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012

Innehållsförteckning

Resultatet av inspektionen

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

SBF 1007:5 Norm Behörig ingenjör brandlarm

Arbetsmiljöverket på Facebook

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1

Transkript:

BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen Inom bygg- och anläggningsbranschen sker många olyckor, ibland med dödlig utgång. Arbetsmiljöaspekterna och riskerna behöver lyftas fram tydligare. Inom byggbranschen är varje bygg- eller anläggningsarbete ett eget projekt som avslutas när bygget är färdigt. Detta medför att organisationer och arbetsplatser är tillfälliga och skapas och avslutas ofta. Enligt nya regler i arbetsmiljölagen, som gäller fr o m 1 januari 2009, ska Byggherren för varje byggprojekt utse en lämplig BAS-P och en lämplig BAS-U. För att vara lämplig ska den utsedda BAS-personen ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra de uppgifter som åligger denne enligt Arbetsmiljölagen och AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete med ändring AFS 2008:16. Byggherren ska kunna styrka BAS:s kompetens och lämplighet. Kravet på utbildning gäller fr o m 1 januari 2010. Fr o m 1 januari 2009 ska byggherren utse BAS för alla pågående projekt och alla kommande, inkl fastighetsunderhåll. Byggherren ska kunna styrka BAS:s kompetens, exempelvis genom personcertifiering. I ett projekt får det samtidigt aldrig finnas mer än en BAS-P respektive BAS-U. Däremot kan rollen ges till olika fysiska eller juridiska personer i olika skeden. En BAS kan alltså vara en fysisk eller en juridisk person. Vid stora projekt kan det behövas flera fysiska personer som sköter uppgiften genom att projektet delas upp i delar. Om arbetet bedrivs i flera skift, kan också flera fysiska personer behövas som sköter uppgiften. Om flera fysiska personer används för att sköta BAS-uppgiften, ska alla ha BAS-kompetensen. Vid behov kan BAS anlita en arbetsmiljöexpert för en viss fråga där BAS inte själv har tillräcklig kompetens. Respektive BAS ska ansvara för övergripande arbetsmiljöfrågor och riskbedömningar samt samordna arbetsmiljöarbetet. Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska BAS ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Syftet med certifieringen är att ett oberoende certifieringsorgan utifrån definierade krav på allmän teknisk kunskap, yrkeserfarenhet, lämplighet för uppgiften och dokumenterad kunskap genom prov kan styrka att en person har relevanta kvalifikationer. Detta kan göra det lättare för en byggherre att utse en lämplig BAS. 1 Samrådsgruppen består fn av representanter från: Arbetsmiljöverket, Banverket, Vägverket, WSP, DNV, Swedcert och SP SITAC Utgåva 2009-10-27 Sida 1 (4)

Inledning 1 Denna specifikation innehåller kvalifikationskraven om sakkunskap och ackrediterad personcertifiering av byggarbetsmiljösamordnare enligt gällande utgåvor av STAFS, international standard ISO/IEC 17024 Conformity assessment General requirements for bodies operating certifications of persons samt kompletterande IAF Guidance on the Application of ISO/IEC 17024. Specifikationen ger förutsättning för att flera certifieringsorgan, oberoende av varandra, ska kunna utvärdera och bedöma sökandes kompetens så att de kommer fram till samma resultat. Gällande specifikation med bilagor skall finnas på respektive certifieringsorgans hemsida Behörighet vid certifiering 2 Certifiering får lämnas för: 1. behörighet Normal för mindre flerbostadshus, kontorshus, industribyggnader, barnstugor och anläggningsprojekt 2. behörighet Kvalificerad för större eller komplicerade byggnads- och anläggningsprojekt Anm. Med mindre anläggningsprojekt avses t ex anläggning av busshållplats. Krav på allmän teknisk kunskap 3 För att få behörighet Normal respektive Kvalificerad skall den sökande ha allmän teknisk kunskap från genomförd relevant teknisk utbildning, eller ha sammanlagt minst tio års dokumenterad yrkeserfarenhet inom relevanta meriterande områden enligt 4-7. Exempel på godtagbar examen är 1. högskoleutbildning, motsvarande minst 80 poäng, med innehåll om bygg-, anläggnings- eller installationsteknik, eller teknisk utbildning med inriktning på arbetsmiljö 2. examen från relevant yrkesteknisk utbildning (KY), relevant ingenjörsexamen från tidigare fyraårigt tekniskt gymnasium, 3. examen från annan utbildning som bedöms som likvärdig, t ex utländsk utbildning. Krav på erfarenhet av praktiskt arbete Erfarenheten skall ha erhållits genom arbete inom bygg-, installations- eller anläggningstekniskt område till väsentlig del för den behörighetsnivå som certifieringen avser. Utgåva 2009-10-27 Sida 2 (4)

4 BAS-P, behörighet Normal För behörighet BAS-P Normal krävs dokumenterad erfarenhet av praktiskt arbete inom byggbranschen under minst fem år, varav minst tre år skall avse arbete med projektering och projekteringsledning. Anm. Med arbete inom projektering och projekteringsledning avses arbete som innebär självständig handläggning av projekt. 5 BAS-P, behörighet Kvalificerad För behörighet BAS-P Kvalificerad krävs dokumenterad erfarenhet av praktiskt arbete inom byggbranschen under minst sju år, varav minst fem år skall avse arbete med projektering och projekteringsledning. Anm. Med arbete inom projektering och projekteringsledning avses arbete som innebär självständig handläggning av projekt. 6 BAS-U, behörighet Normal För behörighet BAS-U Normal krävs dokumenterad erfarenhet av praktiskt arbete inom byggbranschen under minst fem år, varav minst tre år skall avse arbete inom produktionsledning eller byggledning. Anm. Med arbete inom byggledning avses arbete i ledande ställning på en byggarbetsplats. 7 BAS-U, behörighet Kvalificerad För behörighet BAS-U Kvalificerad krävs dokumenterad erfarenhet av praktiskt arbete inom byggbranschen under minst sju år, varav minst fem år inom produktionsledning eller byggledning. Anm. Med arbete inom byggledning avses arbete i ledande ställning på en byggarbetsplats. Utgåva 2009-10-27 Sida 3 (4)

Lämplighet för uppgiften 8 Sökandes lämplighet för uppgiften skall styrkas med ett lämplighetsintyg, t ex från arbetsgivare eller uppdragsgivare. Det skall framgå att intygsgivaren anser att sökande är lämplig för de uppgifter som åligger en certifierad byggarbetsmiljösamordnare. Anm. Lämplighetsintyget bör inte vara äldre än 1 år. Kunskapsprov 9 Den sökandes kunskap och kännedom om Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen, tillhörande föreskrifter, praktisk samordning samt grundläggande arbetsmiljökunskap, och dess tillämpning, skall kontrolleras genom skriftligt prov för sökt behörighet. Anm. Kunskaperna kan ha förvärvats genom yrkeserfarenhet eller genom utbildning. Kunskapskraven finns specificerade i Bilaga 2 Kunskapskrav. Tillåtna hjälpmedel på kunskapsprovet anges i Bilaga 1 Litteraturförteckning. Rapporteringsskyldighet 10 n skall årligen inlämna rapport till certifieringsorganet med dels uppgift om genomförda och pågående uppdrag som byggarbetsmiljösamordnare, dels fortbildning avseende upprätthållande av ursprunglig kunskap samt ny kunskap inom de områden som certifieringen omfattar. Certifieringens giltighet 11 Certifiering av byggarbetsmiljösamordnare lämnas för en period av högst fem år. Omcertifiering 12 För att få ett nytt beslut om certifiering, i samband med att det tidigare beslutet går ut, skall en förnyad grundlig kunskapsprövning av sökandes kompetens utföras endast om särskilda skäl föreligger. I andra fall skall en förenklad kompetensprövning utföras. Lämplighet enligt 8 skall dock alltid prövas. Anm. Särskilda skäl kan vara att den sökande inte har arbetat i väsentlig omfattning som byggarbetsmiljösamordnare på den behörighetsnivå som certifieringen avser, riktlinje är 3 projekt. Om den sökande inte arbetat i väsentlig omfattning skall alla ursprungliga certifieringskrav uppfyllas på nytt. Återkallande av certifiering 13 Har den certifierade uppvisat olämplighet för uppgiften, inte årligen rapporterat eller erhållit certifiering på felaktiga grunder får det organ som utfärdat certifieringen återkalla denna. Anm. Olämplighet kan bestå i uppvisad oskicklighet vid utförande av arbetsuppgiften. Utgåva 2009-10-27 Sida 4 (4)

Bilaga 1- Litteraturförteckning Kravdokument Beteckning Notering Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 1980:14 Skydd mot skada genom fall AFS 1981:14 Skydd mot skada genom ras AFS 1981:15 Bultpistol AFS 1984:02 Spikpistol AFS 1984:03 Sta llningar AFS 1990:12 Kvarts AFS 1992:16 Arbete i slutet utrymme AFS 1993:03 Maskiner och andra tekniska anordningar AFS 1993:10 Gäller t.o.m 2009-12-28 Belastningsergonomi AFS 1998:01 Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:03 Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:07 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:04 Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:01 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:03 Bergarbete AFS 2003:02 Besiktning av lyftanordningar AFS 2003:06 Stegar och arbetsbockar AFS 2004:03 Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:06 Vibrationer AFS 2005:15 Buller AFS 2005:16 Hygieniska gränsvärden AFS 2005:17 Härdplaster AFS 2005:18 Asbest AFS 2006:01 Användning av arbetsutrustning AFS 2006:04 Användning av lyftanordningar AFS 2006:06 Tillfälliga personlyft med kran eller truck AFS 2006:07 Sprängarbete AFS 2007:01 Maskiner AFS 2008:03 Gäller fr.o.m 2009-12-29 Arbetsskador i byggverksamhet 2006, privat och offentlig verksamhet, Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd BCA 2007:01 Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 AML kap 1, 2, 3, 4, 6, 7 Arbetsmiljöförordningen SFS 1977:1166 AMF 2, 4, 15 Författningssamlingsförordningen SFS 1976:725 Schakta säkert - säkerhet vid schaktning i jord H374 Utgåva 2009-10-27 tillhörande Kravspecifikation för certifiering av (2009-10-27) Sida 1 (1)

Bilaga 2- Kunskapskrav Kunskapskraven provas vid separata kunskapsprov för 1. Kunskap som är gemensam för BAS-P och BAS-U 2. Kunskap som är riktad till BAS-P 3. Kunskap som är riktad till BAS-U Kunskapskraven för BAS-P och BAS-U är styrda av dokumenten i Bilaga 1 - Litteraturförteckning. För BAS-P ligger fokus på projektering och planering och för BAS-U ligger fokus på utförandefasen. Följande AFS berör främst BAS-U: Bergarbete AFS 2003:2 Buller AFS 2005:16 Sprängarbete AFS 2007:1 Vibrationer AFS 2005:15 Utgåva 2009-10-27 tillhörande Kravspecifikation för certifiering av (2009-10-27) Sida 1 (1)