Välkommen HAPARANDA-TORNIO

Välkommen HAPARANDA-TORNIO

COPENHAGEN MOSCOW RIGA ST.PETERSBURG TALLINN STOCKHOLM OSLO HELSINKI ARKHANGELSK HAPARANDATORNIO MURMANSK Haparanda-Tornio är en snabbt växande region i norra Sverige och norra Finland. Här finns 33 000 invånare och 2 000 företag. Inom tre mils radie finns 70 000 människor och inom en och en halv timmes bilresa över 500 000. Broschyren är producerad av JOB Reklambyrå i samarbete med Haparanda och Tornio städer. Foto: Andreas Norin, Fredrik Broman & Juhan Fräki. Tryckeri: 2 Lule HAPARANDATORNIO Grafiska, 2008.

Snart tillbaka efter en lång omväg Människor som plötsligt skiljdes åt av en riksgräns. Nu håller vi på att förenas igen, ännu närmare och med en stark tro på framtiden. Mellan oss finns, nu och i framtiden, en förenande gräns. HAPARANDA-TORNIO har haft flera storhetsperioder genom historien. Tornio var en av Sveriges viktigaste handelsplatser redan under 1500-talet. Midsommaren 1519 besökte resenären och sedermera biskopen Olaus Magnus marknaden i Tornio. Hans beskrivning är närmare 500 år gammal, men passar väl in på dagens Haparanda-Tornio. Denna stad har ett särdeles vackert och förmånligt läge, och ingen annan handelsplats i hela trakten upp emot Nordpolen är mera besökt än detta Tornio. Här församlas nämligen vitryssar, lappar, bjarmer, bottningar, finnar, svenskar, tavaster och hälsingar; dessutom komma åtskilliga från Norge över höga fjällen och vidsträckta ödemarkerna. Tornio stad grundades 1621 och Haparanda stad fick stadsrättigheter 1842. Sedan dess har våra städer varit ett centrum för handel på Nordkalotten. Under första världskriget var gränsövergången den enda officiella porten mellan öst och väst i hela Eu- ropa. Miljoner postförsändelser skickades över gränsen. Människor köade i dagar för att ta sig i ena eller andra riktningen med färjan som gick över älven. Den gången berodde storhetstiden på yttre faktorer och inget vi själva kunde påverka. Att Haparanda-Tornio har nått målet att vara en internationell mötesplats i norra Sverige och i norra Finland beror på ett gediget samarbete mellan våra städer. Grundat i ett kultursamarbete på 1960-talet och som tog ordentlig fart på alla plan på 1980-talet då städerna bildade samarbetsorganisationen Provincia Bothniensis. När Sverige och Finland blev medlemmar i EU 1995 beslutade vi oss för att bygga en gemensam stadsdel mitt på riksgränsen; en plats där vi kan bo, arbeta, shoppa och trivas tillsammans. Idag bor närmare 33 000 människor här. Hur går man då tillväga för att lyckas? Konsten är att kunna se gränsen och de möjligheter som den för med sig. Och att våga ta framtiden i egna händer och tänka annorlunda. HAPARANDATORNIO 3

Den gränslösa familjen Familjen Alajärvi, Mona-Lisa och Tapani med barnen Anton, Henrik och Wilma är en helt vanlig Haparandafamilj. Förutom att de lever i två tidszoner. I samma hus. I BOSTADSOMRÅDET Närsta i Haparanda bor familjen Alajärvi. Att Tapani fick flytta till Sverige är inget han har något emot, det är inte mer än tio minuter till hemlandet om suget skulle uppstå. Alla i familjen är tvåspråkiga, ett medvetet val av Tapani och Mona-Lisa redan från början. Fördelen med två språk är att barnen klarar sig i båda länderna. Och att de kan prata med både mor- och farföräldrar som bara kan det ena språket. - Vi ville att barnen skulle bli tvåspråkiga och verkligen bli bra på båda språken. Därför pratar jag alltid finska med barnen och Mona- Lisa alltid svenska. Och eftersom vi har varit konsekventa fungerar det bra, säger Tapani. - Fast det kan vara svårt om pappa säger något ord som man inte förstår, säger Henrik. Men det är klart, man lär sig mer och mer hela tiden. 4 HAPARANDATORNIO

Det finns två uppsättningar klockor i huset - framförallt väckarklockor, eftersom Mona-Lisa och Tapani arbetar i varsitt land. - Man kan väl säga att vi lever i två tidszoner, finsk och svensk tid, berättar Mona-Lisa. Tapani kommer ursprungligen från Tornio, men har utbildat sig till civilingenjör och arbetat på olika orter. Sedan flera år arbetar han som serviceingenjör på Outokumpu i Tornio. - Det gäller att kunna lite om mycket, det går inte att vara specialiserad på en sak. Samtidigt är variationen tjusningen med jobbet. För Mona-Lisa, som jobbar som privatrådgivare på en bank i Haparanda, blev det väldigt tydligt med den förändring Haparanda- Tornio stod inför när Ikea beslutade sig för att öppna ett varuhus i Haparanda-Tornio. - De senaste tio åren har vi kanske haft en låneansökan för att bygga ett nytt hus. När Ikea släppte nyheten att de skulle öppna ett varuhus här fick jag helt plötsligt fem låneansökningar på en vecka för att bygga hus! Banken har sedan flera år tillbaka anpassat öppettiderna efter grannarna i öster. - Det är klart att folk lyfter på ögonbrynen. Banken ska vara öppen tio till tre i Sverige, det är djupt inrotat. Istället har vi öppet nio till sexton. Det tycker vi är en bra service till bankbesökare från båda länderna eftersom vi har många spontanbesökare som till exempel vill växla pengar. Ett annat sätt att mäta områdets framgång är hur mycket huspriserna har stigit de senaste åren. Rent generellt har villapriserna gått upp med 30 till 50 procent. - Det är naturligtvis positivt för de som ska sälja sina hus, men kanske inte lika roligt för de som står i begrepp att köpa, säger Mona-Lisa. Henrik och Anton går i Språkskolan i Haparanda, Anton i sjuan och Henrik i femman. Språkskolan är en gemensam grundskola tillsammans med Tornio där hälften av eleverna kommer från varje stad. Skolan är mycket populär och eftersom det bara finns 18 plus 18 platser är det vissa år svårt att få en plats. Undervisningen är gemensam några timmar i veckan och ökar ju äldre barnen blir. - Skolan är jättekul och det är spännande med klasskamrater från finska sidan också, säger Anton. På frågan om det är något som saknas är familjen rätt enig, här finns det mesta som man kan önska av en tvillingstad. Dessutom är det inte bara en stad, hela Haparanda-Tornios utbud står också till förfogande. - Fast det skulle vara trevligt med ett längre elljusspår, säger Tapani. Har man åkt skidor två varv på 3-kilometersslingan tar det emot att se samma vy en tredje gång på en timme. När Henrik och Anton inser att man kan få önska vad som helst tycker de att en riktig cykelhall vore bra. - Det är inte särskilt populärt att man cyklar i skatehallen, så antingen att man får cykla där eller en egen cykelhall skulle göra Haparanda-Tornio perfekt. Nu får vi cykla på gatan eller på parkeringar och mamma är inte helt förtjust i det, säger Anton och Henrik. HAPARANDATORNIO 5

Det är roligare att vara två... I Haparanda och Tornio låter vi inte småsaker som att våra städer ligger på varsin sida om en riksgräns sätta käppar i hjulet för ett gott samarbete. INTE BARA I EUROPA utan även i våra egna länder ses samarbetet mellan Haparanda och Tornio som något unikt. I deras ögon har vi övervunnit olika tidszoner, kulturella skillnader, att vi talar två helt skilda språk och att det går en riksgräns mellan våra städer. Så kan man se det om man inte känner till den långa historia vi har. Sveriges och Finlands medlemskap i EU har definitivt underlättat samarbetet. Efter EU-inträdet satte sig politiker från båda städerna ner för att diskutera en gemensam vision. Utgångspunkten var enkel; våra två städer ligger sida vid sida, självklart ska vi kunna göra saker gemensamt istället för att göra dubbelarbete. Arbetet resulterade i en gemensam vision - Haparanda -Tornio är ett internationellt centrum mitt i Barents. Våra ledord i visionen är gränslös kunskap, logistiskt nod, dynamisk företagsamhet, gränslös livsmiljö och en spännande handels- och besöksplats. Och hur fungerar det praktiskt då..? Vi har inställningen varför krångla till det i onödan?. Vi brukar bara lyfta luren och ringa till andra sidan av stan. Det har resulterat i att vi sedan flera år har ett gemensamt postväsende där postbilen tar en extra sväng över gränsen och hämtar upp post, den gemensamma räddningstjänsten och ambulanstransporter åker över gränsen och hjälper till, vi har gemensamt fjärrvärmenät, gemensamt avloppsreningsverk och en massa andra praktiska saker. Hade vi tillsatt utredningar istället för att faktiskt göra saker så hade vi antagligen inte varit där vi är idag. En liten bonus i vårt täta samarbete är att vi får dricka champagne två gånger, se två fyrverkerier och höra två nyårstal på nyårsafton - allt tack vare tidsskillnaden på en timme. 6 HAPARANDATORNIO

Gränslös kultur Tornedalens kultur har formats av två länder som en gång var ett. Här möts svensk, finsk och tornedalsk kultur. Traditioner har bevarats och ur dessa har den moderna kulturen vuxit fram. HAPARANDA-TORNIO har ett i allra högsta grad levande kulturliv. Förutsättningar finns för att befolkningen i städerna ska få tillgång till fritt och mångsidigt skapande. Sedan många år har Haparanda-Tornio flera kultur- och festivalarrangemang, och i takt med att städerna växer arrangeras många nya festivaler och kulturarrangemang. Kalottjazz & Blues Festivalens profil är gränsöverskridande och nordisk, med inslag från jazzens hembygder och Centraleuropa. Festivalens huvudarena är den pittoreska lilla ön Pikisaari (Beckholmen), mitt i Torneälvens fjällklara vatten. Musiken spelas på hotell och restauranger, gator och torg, Pikisaari och konstmuseet. Ett hundratal artister bjuder på jazz och blues på båda sidor om den svensk-finska gränsen. Gränsspelet startade 1985. Under festivalen ljuder musiken och dansen virvlar överallt i gränsstäderna, inomhus och utomhus, på land och hav. Dessutom koras varje år vinnaren i Nordkalottens Dragspelsmästerskap. Peräpohjolan Markkinat är en årligt återkommande historisk marknad i Tornio. I vimlet finns marknadsknallar som är klädda i genuina 1800-talskläder. Miljön och varor som säljs är tidstypiska för 1800-talets början. Det finns gott om kulturmiljöer i Haparanda- Tornio. Vid Kukkolaforsen, på både finska och svenska sidan, finns en gammal kulturmiljö där fisket än idag pågår på traditionellt sätt genom håvning. Sikfesten vid Kukkolaforsen, med traditioner flera hundra år bakåt i tiden, äger rum sista helgen i juli varje år. Aines konstmuseum i Tornio har en stor samling finsk konst från 1800-talets början fram till i dag. Förutom museets egna utställningar anordnas både inhemska och utländska utställningar. Konstutställningar anordnas även i Haparanda biblioteks utställningshall. Haparanda stadsbibliotek har också Mia Greens bilder från Haparanda och Tornio under Haparandas första storhetstid under första världskriget. Den äldre tornedalskulturen presenteras på det historiska museet i Tornio, Tornionlaakson Maakuntamuseo. I Haparanda-Tornio finns också ett stort utbud av fritidsaktiviteter och rekreation under hela året. Aspenhallen är en arena för idrotter och upplevelser för alla åldrar. Möjligheter till längdskidåkning, bandy, ishockey, ridning, golf och fotboll finns i stor utsträckning. Det finns gott om kvällsaktiviteter för ungdomar i Haparanda-Tornio. I Ungdomens Hus i Haparanda inrymt i den gamla järnvägsstationen, finns plats för dans, musik, teater, hantverk, konst och mycket mer. Att Haparanda har tagit ungdomar på allvar fick man bevis för när staden fick utmärkelsen Årets ungdomskommun. HAPARANDATORNIO 7

Älven, havet & skärgården Vatten har alltid varit speciellt i Haparanda-Tornio - älven som förenar och skiljer; havet som ger arbete och rekreation och skärgården som är hem för både människor och unika djur- och växtarter. 8 HAPARANDATORNIO

MÄNNISKOR i Haparanda-Tornio har alltid trivts i den fantastiska naturen, i skärgården och vid vår vackra älv. Både sommar och vinter finns möjligheter att komma ut i naturen - på sommaren med båt och på vintern med skidor och snöskoter. Gränsälven, Torneälven, rinner upp i sjön Torneträsk i svenska Lapplands fjällvärd. Tillsammans med Muonioälven bildas gränsen mellan Sverige och Finland. Älven mynnar ut i Bottenviken mellan Haparanda och Tornio. Kukkolaforsen, norr om Haparanda-Tornio, är norra Europas längsta fritt strömmande fors. Torneälvens status som nationalälv ger skydd mot vattenkraftsutbyggnad och är ett av de få helt orörda vattendragen i världen. Sportfisket i Torneälven lockar fiskare från hela Europa och fisketurismen är en växande näring både i Sverige och Finland. Det är framförallt laxen som är målet för sportfiskarna, men även fiske på sik, öring, gädda, abborre och harr är lockande. I havet och skärgården utanför Haparanda-Tornio finns två stora nationalparker, finska Perämeri/Bottenvikens nationalpark och svenska Haparanda skärgårds nationalpark. Perämeri/Bottenvikens nationalpark omfattar havet och skärgården utanför Tornio och Kemi. I nationalparkerna häckar omkring 60 fågelarter, bland andra silvertärna, svärta och bergand, och här frodas annars relativt sällsynta skärgårdsväxter, exempelvis den utrotningshotade strandvivan. Det finns också kulturhistoriskt intressanta lämningar efter fiskelägen och på sina håll även välbevarad kulturmark i form av vidsträckta havsstrandängar. Haparanda skärgårds nationalpark består av flera mindre och två större öar. Sandskär, den största ön, domineras av kortvuxen gles tallurskog. I mer skyddade lägen växer björk- och aspskogar. I aspurskogen finns en mängd hålbyggande fågelarter. Sedan 1960-talet bedrivs ringmärkning vid Sandskärs fågelstation. Totalt har över 200 fågelarter observerats här. Vårens fågelsträck längs svenska och finska kusten möts på Sandskär. Under sensommarens sydsträck är strandängarna rastplats för arktiska vadare. Närheten till den ryska taigan är anledning till att flera östliga sällsynta arter dykt upp på ön. Däggdjur av flera arter är vanliga på Sandskär, eftersom de sommartid kan simma ut till ön och vintertid vandra över isen. Sandskär var även ett viktigt fiskeläge. Hit kom människor från fastlandet för att jaga säl på vårisarna eller fiska lax och strömming. Mängder av fiskelag sökte sig hit från närbelägna byar, längs både nuvarande svenska och finska kusten. Idag finns till och med möjligheten att hålla konferens direkt på isen i skärgården. En mobil konferensanläggning med alla faciliteter och egen kock gör konfererandet lite annorlunda. Och garanterat ostört på de vita vidderna. För båtturismen finns flera mindre hamnar i Haparanda-Tornio. HAPARANDATORNIO 9

Växtzon året runt En och annan har sagt att det är svårt att odla här. Skönt att vi inte lyssnade på det, eftersom många nya företag väljer att etablera sig här. HAPARANDA-TORNIO har upplevt ett uppsving i handeln som gör oss till en riktig handelsmetropol, med besökare från när och fjärran. Första året hade Ikea Haparanda-Tornio två miljoner besökare och redan efter ett halvår togs beslutet att bygga ut varuhuset för att klara kundtillströmningen. I Ikeas spår har en mängd butiker slagit upp sina portar och handeln har tillsammans med den tunga industrin blivit en av stöttepelarna i regionens näringsliv. För Haparanda-Tornio är väl fungerande kommunikationer mycket viktigt. E4:an sträcker sig från Lissabon till Helsingfors, via Haparanda-Tornio. Den ger oss en 4 km lång handelsgata E4 shoppingkorridor. Barents Road är vägen Bodö - Haparanda-Tornio - Murmansk, som i sin sträckning är 1 500 km. Vägen möjliggör handel och turism i väst-östlig riktning, genom fyra länder. Haparanda-Tornio ligger också mitt i EU:s NEW10-corridor, som sträcker sig från USA:s östkust långt in i Asien. Haparanda och Tornio har som enda orter direkt tillgång till både det svenska och det finska järnvägsnätet. Haparandabanan har även en hög mängd godstransporter till och från övriga Europa. Ett led i att stärka konkurrenskraften är byggandet av Norrbotniabanan och nya Haparandabanan som knyter ihop det svenska stambanenätet med det finska och östeuropeiska järnvägsnätet. Spårvidderna i Sverige och Finland är olika, idag finns det dock tekniska lösningar för att göra godsomlastningen så effektiv som möjligt. Anpassningen är en förutsättning för att Haparanda-Tornio ska vara konkurrenskraftigt som logistiskt centrum på Nordkalotten och trafiken kan ökas utan långa väntetider. Hamnen i Röyttä utanför Tornio har stor andel internationell fjärrtrafik, främst för export. Till Röyttä hamn ankommer transporter med järn från Mellaneuropa, Ryssland och Amerika. Kemi-Tornio flygplats är belägen endast 15 minuters resväg från Haparanda-Tornio. Därifrån är inte steget långt för den som vill bege sig ut i världen eller på ett smidigt sätt resa till eller från Haparanda-Tornio. Utbildning och välutbildade människor är grunden för att lyckas vara en attraktiv region för näringslivet. I alla utbildningar i 10 HAPARANDATORNIO

Haparanda-Tornio är internationalisering ett nyckelord. Förutom de vanliga huvudämnena uppmuntras språkstudier i finska respektive svenska och engelska för att uppnå flerspråkighet. Yrkesinstitutet Lappia är på många sätt en föregångare inom utbildning. Lappia erbjuder högkvalitativa utbildningar i en modern och trivsam miljö på gymnasial- och högskolenivå. Utbildningar finns för både ungdomar och vuxna inom hälso- och sjukvård, social, kultur, natur, handel, media, IT, service och teknik (bygg-, metall- och träteknik). På Pop & Jazz Konservatorium Lappia kan man studera till musiker eller musikteknolog. Inriktningarna är pop-, rock-, schlager- eller jazzmusik. På Lappias campus studerar närmare 2 700 studenter. Skolan har gott rykte och ett gott betyg på utbildningarna är att många utbytesstudenter söker sig hit. På Sverigefinska folkhögskolan finns bland annat en ljudteknikerutbildning och en nytänkande ljusdesignutbildning som fokuserar på hela planeringsprocessen av ljussättningar, såväl inomhus som utomhus. Högskoleförbundet Östra Norrbotten erbjuder högskolekurser på distans och anordnar även i mindre omfattning utbildningar i egen regi. I närregionen finns tre universitet; Luleå tekniska universitet, Uleåborgs universitet och Lapplands universitet. Resultatet är utbildningar med hög kvalitet och en hög andel välutbildade ungdomar och vuxna. En bonus är att man kan studera på hemmaplan. Outokumpu Tornio Works startade stålproduktionen i Tornio 1976. Där produceras årligen 1,3 miljoner ton rostfritt stål. De 2 400 anställda som Outokumpu Tornio Works sysselsätter idag i Tornio-Haparanda gör anläggningen till den största arbetsgivaren i HAPARANDATORNIO 11

12 HAPARANDATORNIO

regionen och samtidigt till världens största integrerade ädelstålverk. En växande bransch är större mekaniska verkstäder. Steel House Corrotech Oy startade 1954 och är ett exempel på ett framgångsrikt företag som har tagit tillvara det bästa från både den finska och den svenska sidan av gränsen - med verksamhet både i Haparanda och i Tornio. Tunnplåts-, laser- och pulverlackeringsfunktioner finns i Haparanda och i Tornio finns en mekanisk verkstad. Den mekaniska verkstaden i Tornio bearbetar årligen cirka 1 000 ton stålkonstruktioner. Ett flertal andra företag följer i stålindustrins spår, specialiserade på efterbearbetning och förädling av olika slag. Rent vatten, frisk luft och till stora delar orörd natur ger unika råvaror för vår livsmedelsproduktion. De förutsättningar som den nordliga breddgraden skapar har flera företag dragit nytta av. Hartwall Lapin Kulta, med bryggeri i Tornio, skapar det världsberömda ölet Lapin Kulta som är baserad på fjällbäckarnas friska och mjuka vatten. Livsmedelsföretaget Polarica har livsmedelsproduktion baserad på bär, svamp och viltkött från de norra delarna av Sverige, Finland och Ryssland. Även mer exotiska produkter som till exempel struts, myskoxe och känguru finns i sortimentet. Haparanda-Tornio växer sig även allt starkare som turistregion. För att konkurrera med andra turistmål har branschen utvecklats och kan idag erbjuda det unika i regionen. I Haparanda-Tornio har det sedan länge funnits en tradition av att laga god mat baserad på de råvaror som finns ute i skogen - runt hörnet. Tillsammans med god mat och unik natur skapas upplevelser för alla sinnen. Sommarens långa, ljusa nätter bjuder bland annat på forsfärder och laxfiske. Vinterns snö och kyla lockar till magiska slädturer och ångande bastubad. Och en 18 -håls golfbana som sträcker sig över riksgränsen och två tidszoner är en unik upplevelse. Haparanda-Tornio är motorn i regionens näringsliv, med både handel, turism industri som får hjulen att rulla. Samarbete och gemensam syn är det som har hjälpt oss att lyckas. HAPARANDATORNIO 13

Framtiden är snart här Haparanda-Tornio har upplevt en ofattbar uppgång när det gäller handel, inflyttning och framtidstro. Men vi slår oss inte till ro och tittar bakåt. Istället vänder vi blicken mot framtiden - den är snart här. I SLUTET AV 1990-talet enades vi om en gemensam vision för våra städer; Vision 2010. Den är till största delen redan uppfylld. Det är bra. Nu arbetar vi vidare enligt Vision 2020, där vi vidareutvecklar ingångsvärdena från den förra visionen. Vi ska erbjuda det bästa näringslivsklimatet i norra Skandinavien - naturligtvis både för handel, industri, turism och andra näringar. Handeln, med stora internationella handelskedjor, expanderar i den så kallade shoppingkorridoren utmed E4:an på finska och svenska sidan. Totalt rör det sig om 150 000 kvadratmeter handelsyta i en fyra kilometer lång korridor. Många företag och organisationer väljer även att förlägga möten och konferenser i Haparanda-Tornio. För att ta sig till och från Haparanda-Tornio krävs en väl utvecklat infrastruktur. Visionen är att Haparanda-Tornio ska vara ett logistiskt nod för hela Nordkalotten - därför är utveckling av järnväg, flyg och motorväg viktigt. Framgångarna har som följd att våra städer expanderar. Faktiskt mest i Norrbotten respektive Lappland. Det innebär nya utmaningar som att kunna erbjuda människor en attraktiv livsmiljö med ett tryggt och säkert boende. En del av detta är även att vi bygger ihop de centrala delarna av våra städer i projektet På Gränsen Rajalla. I starten av det arbetet tittade vi på vem som kommer att bo här längst. Det är naturligtvis barnen. Därför frågade vi barnen i alla de 33 skolorna i Haparanda och Tornio - hur vill ni att ett gemensamt centrum ska se ut? Vi fick in många fina teckningar som vi gav till arkitektbyrån och sa barnen har sagt sitt, nu får ni utgå från det. Resultatet är ett nytt centrum med många fantasifulla detaljer; gränstorget, en park för nöjen och rekreation och hotell som sträcker sig över gränsen och två tidszoner. Samtidigt som vi arbetar med att uppfylla nästa vision ser vi inte bara nuet som en transportsträcka till framtiden. Vi passar naturligtvis på att njuta också. 14 HAPARANDATORNIO