Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid



Relevanta dokument
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Jämförelse med uppsatta mål

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

En utlokaliserad energiproduktion

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Energiodlare och användare tillsammans

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Vi tror på kraften i förnyelsebar energi

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Rörflen till Strö och Biogas

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Lantbruk och landsbygd

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Skellefteå Kraft på kartan

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

skogsbränsle för klimatet?

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Förbränning av energigrödor

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar

den kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw kw

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Energikällor Underlag till debatt

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Biobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Vindpark Töftedalsfjället

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Vårt ansvar för jordens framtid

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

* * * * * Bioenergigårdar i ett nytt landskap Lägesrapport. 1. Inledning. Övergripande om projektet. ringförframtiden * * 1.1

hållbar affärsmodell för framtiden

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Resilienta mikroregioner

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Bioenergin i EUs 2020-mål

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Mjölkkon & biologisk mångfald

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Slutrapport Rörflen som affärsidé Nya rörflenaffärer

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Landsbygdsprogrammet

Att odla SALIX. i Norrland GÅR DET? Informationsspridning inom ramen för EU-projektet Energigrödor från åkermark

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Förnybarenergiproduktion

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Hvam seminaret 22/ Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Köparens krav på bränsleflis?

Basprogram Systemteknik

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Energieffektivisering i växtodling

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Energihushållning i växtodling

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Bio2G Biogas genom förgasning

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Energihushållning. s i handboken

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biobaserad samhällsekonomi

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Transkript:

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans

Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla och förmedla kunskap till nytta för dess näringar

Hur kan rörflen bidra i samhällsutvecklingen? Vi har bara ett jordklot! Jorden bildades för 4,54 miljarder år sedan och liv uppstod inom en miljard år därefter. Moderna människan utvecklades för 100 000-200 000 år sedan. Idag förbrukar vi resurser motsvaraande 3-5 jordklot!

Industrialiseringen på 1800-talet > utvinning av fossil energi -> naturgas, kol och olja Fossila bränslen = olja, kol, naturgas som bildats under lång förhistorisk tid via högt tryck och hög temperatur. De senaste ca 150 åren storskalig utvinning av material från jordens innandöme, förbränning och utsläpp i atmosfären = obalans => Global uppvärmning växthuseffekt klimatpåverkan - försurning av mark och vatten - andra föroreningar i naturen, rubbade ekosystem.

Före 1900-talet - all matproduktion var ekologisk! NU i huvudsak fossilberoende mat Handels-/konstgödsel och bekämpningsmedel kraftigt fossilberoende! Ca 7 kalorier fossilt bränsle behövs för att tillverka 1 kalori mat!

Energi till svenskt lantbruk Totalt ca 3,6 TWh/år (direkt energi) Källa: SJV 2010:16 samt underlagsrapport Baky m.fl. 2010 (JTI)

Energi till svenskt lantbruk Totalt ca 3,6 TWh/år (indirekt energi) Totalt ca 3,6 TWh/år (indirekt energi) Källa: SJV 2010:16 samt underlagsrapport Baky m.fl. 2010 (JTI)

1 års förbrukning av fossil energi idag motsvarar produktion från 5 miljoner år! Fossila bränslen har ökat matproduktionen och förutsättningarna för överlevnad => år 2050: 9 miljarder människor på jorden!

Globala mål: max +2 grader medeltemperatur max 400 ppm koldioxidekvivalenter jfm förindustriell nivå År 2010 +0,8 grader ökning av medeltemperaturen År 2011 global koldioxidhalt 390,1 ppm (+100 senaste ca 100 åren)

Fossila råvaror o fossil energi -basen i det moderna samhället! Används vid tillverkning och som råmaterial i olika produkter, tex : möbler, vägar, plastprylar, leksaker, elektronik, datorer, skrivare, telefoner, kemikalier etc.

Samhällets ekonomi bygger på: TILLVÄXT - BILLIG ENERGI LÅNADE PENGAR - TRO PÅ FORTSATT EXPANSION

Tillväxt och miljöutveckling i Sverige Index, basår 1970 = 100 Källa: Vår miljö 1930 2030, Richard Almgren, Svenskt Näringsliv Fotnot: Miljöutveckling uträknat som sammanslaget index av miljöaspekter rapporterade enligt Kyotoprotokollet, Montrealprotokollet och IPPC-direktivet.

NU EN BIOBASERAD SAMHÄLLSEKONOMI ett regeringsuppdrag till Formas, Energimyndigheten och Vinnova.

Biomassa Organiskt material som kommer från växternas fotosyntes och som kan utgöra råvara till alla samhällets produkter. Ex på råvaror att förädla: ved, flis, gräs, strå (RÖRFLEN), växter från skog och åker

Varför bioenergi från jordbruket? En trygg och långsiktig energiförsörjning - lokala fristående lösningar Ökad produktivitet - mer förnybar energi, 15-40 MWh/ha/år jmf med stubbar 2-3 MWh/ha/år i snitt Hållbara växtnäringskretslopp i hela landet Stärker lokal ekonomi Arbetstillfällen Levande landsbygd Åkerenergrödor kan ge mångfald i odlingslandskapet, krävs för att uppnå uppsatta miljömål -outnyttjad mark hålls i gott skick krisberedskap vid behov av mer livsmedelsproduktion

Val av energigrödor? Fokus Energibalans hur mycket energi krävs för att producera viss mängd energi?

Jordbruksverket fokuserar på Salix och Rörflen -energieffektiva åkerbränslen!

Varför rörflen? Kan odlas i hela Sverige. Flerårig gröda som kan odlas i 10-15 år Vanliga jordbruksmaskiner kan användas vid anläggning och skörd Gräset slås av sen höst eller tidig vår vårbärgning = torrt material Bränsleegenskaperna förbättras av vinterns urlakning Kan balas, fälthackas och briketteras 1 hektar rörflenvall kan producera ca 15 000-35 000 kwh Marknadspriser som ger förutsättningar för lönsam odling Rörflen ger vall-, gårds- & restaureringsstöd

2012 Salix 10 600 hektar - 371 GWh/år i snitt Rörflen drygt 800 hektar - 16 GWh/år Potential: enl Jordbruksverkets rapp 2008:7 Kartläggning av mark som tagits ur produktion Nettot av nedlagd mark, överodling av vall och den mark som överförts till annan användning är 600-700 000 hektar motsvarande 12-24 TWh Mål år 2020 för åkerenergi hos Energimyndigheten: En ökning med 6 8 TWh från jordbruket, räknat från 2009

Bioenergigårdar i ett nytt landskap En fortsättning på projekt Ökad produktion av biobränsleråvara -minskat oljeberoende 2006-07 420 ha rörflen etablerades: 160 ha i Umeåomr. 260 ha i Skellefteåomr. Totalt 45 odlare Skellefteå Kraft

Nya former för utvecklingsarbete! Unikt samverkansprojekt med alla aktörer i produktionskedjan: råvaruproducenter, förbrukare och forskare. Projektutförare: Storskaligt rörflensystem 4 delprojekt 3 års projekttid 1/7 2008-30/6 2011 Kust: Inland: Forskning: SLU Skogen: Hushållningssällskapet & Maskinring Norr Hushållningssällskapet Norra Skogsägarna Småskalig rörflenanvändning Förlängt till 2011-12-31 Budget totalt ca 55 miljoner kr 34

Produktionssamverkansområden Ny teknik Ny kunskap Nya metoder Nya samarbetsformer Nyckel till etablering av 420 ha 3-åriga leveranskontrakt med energibolagen. Dåva-2 Maskinring Norr som mellanliggande kontraktspart Bönder

Inlandsprojektet Rörflen i Skogslandet Bakgrund: Tusentals hektar obrukade odlingsmarker Samhällets miljömål, Förnybar energi, Arbetstillfällen Fokus: Kompetensutveckling av markägare, odlare, entreprenörer Utveckling av småskaliga produktionskedjor, från råvara till slutkund, med nya metoder, affärsmodeller, samverkansformer, värdehöjande beredning och teknikutveckling. Kunskapsuppbyggnad och utvärdering av torvmarksodlad rörflen Projektfinansiärer:

Skörd Rörflen Skörderesultat levererad energi odlingssäsongerna 2008/09, 09/10 och 10/11 i Västerbotten Skördesäsong 08/09 09/10 10/11 Antal odlare lev till UE/SK 37 34 31 Skördad areal för energi, ha 359 327 238 Skörd, ton 1 504 1 602* 1 064 Skörd, ton/ha 4,2 4,9* 4,5 Levererad energi, MWh 4 800 4 676 3 985 MWh/ha 13,4 14,3 16,7 *Dessa värden påverkas starkt av inleverans hösten 2009 - mycket fuktig rörflen! Vårens skörd 2012 levererades som strö, foder och bränsle. Bränsle till Ske-Kraft har lagrats över sommaren och körts in höst.

Val av energigrödor? Dessutom: Kundens/användarens krav på råvaran? Växtplats, jordtyp? ->olika bränsleegenskaper Transportavstånd och logistik? Maskinresurser? Organisation/samordning med annan verksamhet?

Nytt nationellt rörflenprojekt Rörflen som affärsidé Nya rörflenaffärer PROJEKTETS MÅL Utveckla användningen av rörflen - > nya affärer -> utveckla och expandera rörflenodlingen För att klara konjunktursvängningar på energimarknaden används rörflen som strö i affärskonceptet. Mer rörflenodling på outnyttjade arealer -> tillföra samhället mer förnybar energi - stärka landsbygdens lokala ekonomi - bidra positivt i klimatfrågan Samverkan med SP om förbränningstester - tre nya värmecentraler - fem nya bränsle- eller värmekunder - rörflen som biogasråvara 1000 ha år 2015 - nationellt nätverk - rörflen i minst en ny process (för framställning av värme, el och/eller drivmedel) - kunskapsspridning o omvärldsbevakning. Projektbudget ca 1,6 milj. kr för aktiviteter 2013-14

Hur kan DU bidra till fler rörflenaffärer? Möjlighet att arbeta i projektet med timersättning Offert: VAD, VAR, NÄR, HUR, VARFÖR? Dialog och rapport om hur det gick Tex Träff med möjliga kunder och samarbetspartners X antal timmar x Y kr faktureras projektet enligt ö.k.

www.bioenergiportalen.se

Landsbygdsföretagarens slutprodukter? Drivmedel Biomassa -> samhällets material El Värme

TACK!

Bränsledata Bränsle Effektivt värmevärde (MJ/kg TS) Effektivt värmevärde (MJ/kg) Effektivt värmevärde (MWh/ton) Fukthalt (%) Askhalt (%) Askans smälttemperatur (C) Svavel (%) Grot 19,2 9,5 2,6 45 1,5 1 100 0,05 Torrflis 19,2 12 4,6 12 0,8 1 200 0,03 Barkflis 19,2 7,3 2 55 3 1 200 0,05 Sågspån 19,2 8,4 2,3 50 1,5 1 200 0,03 Salixflis 18,3 7,9 2,2 50 1,5 1 200 0,02 Frästorv 21,5 9,5 2,6 50 2-6 1 100 0,24 Träpellets 19,2 16,8 4,7 11 1,5 1 200 0,04 Brännved 19,2 13,8 3,8 25 1 1 200 0,03 Halm 17,4 14,4 4 15 7 930 0,15 Rörflen 17,2 14,3 4 14 6 1 460 0,1 Spannmålskärna 17,2 15 4,2 11 2,1 660 0,13 Hampa 16,9-19,1 * 5,3 * 1,6-6,3 * * Olja (Eo1) * 42,7 11,9 <0,01 0,005 * 0,1 Källa: SLU, avdelningen för kemi och biomassa, Värmeforsk, JTI

Rörflen som bränsle? Färdigtorkat av naturen till ca 80% torrhalt vid bärgning på våren Kan eldas både i stor- och småskaliga förbränningsanläggningar. Kan ingå som en mindre del i bränslemixen i storskaliga anl. (tex Skellefteå, Nybro) Otimerar förbränningskemin tillsammans med torv (större pannor). Passar pannor med rörliga delar som kan styras separat, (roster o askutmatning) Kan briketteras och även pelleteras (ev. dyrare, svårare) Kan levereras färdighackat, i balar eller som briketter Intressant teknikutveckling för små anläggningar 50 kw-2 MW där torrare bränslen passar bra. SP har identifierat lämplig teknik och utför praktiska tester. Ökotherm 800 kw, Reka 32kW, Veto 500 kw, Linka 400 kw, Catfire 60-100 kw, Faust 200 kw, Schmid 500 kw

?