Sverigedemokraternas förslag till landstingsplan och budget 2014-2016

2013-06-14 Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@lul.se Landstingsfullmäktige Sverigedemokraternas förslag till landstingsplan och budget 2014-2016 Bilägger handling från Sverigedemokraterna till landstingsfullmäktige avseende landstingsplan och budget 2014-2016. Dokumentet har inte behandlats av landstingsstyrelsen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

Vården i fokus Sverigedemokraternas förslag till landstingsplan och budget (LPB) för Landstinget i Uppsala län 2014 2016

Innehåll 1. Hälso- och sjukvård s. 3 Ansvarsfull hantering En akutvård utan köer Utveckla ambulansverksamheten Hembesök Friskvårdsavtal Missbrukspolitik Likabehandling en självklarhet Hyrläkare En svensk sjukvård utan könsstympningar Förebyggande behandling av prostatacancer Värna rätten till liv Säkerställ tryggheten på landsbygden Förbättra säkerheten på sjukhusen Översyn av fastighetsbeståndet Kvinno- och mansfrid 2. En återupprättad psykiatrivård s. 7 Läget är akut Nollvision för självmordsförsök Förebyggande arbete Satsa på terapeutisk behandling Återupprätta institutionsvården 3. Kulturpolitik s. 9 Satsa på kulturarvet Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Studieförbundens roll Konst och arkitektur 4. Kollektivtrafik, miljö och mat s. 11 Klimatneutral verksamhet Hela länet ska leva Öka kollektivtrafikens attraktivitet Tillaga maten i egen regi Höga krav på maten Energieffektivisering 5. Regional utveckling s. 13 Samverkan för turism Levandegör kulturarvet Nej till storregion Utträde ur Regionförbundet och Mälardalsrådet 1

6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården s. 15 Fokus på kärnverksamheten Inga gräddfiler för tillståndslösa Riv upp asylöverenskommelsen Upprätta ett mångkulturellt bokslut Motverka nya sjukdomar Hälsokontroller för asylsökande Kostnader för tolkverksamhet 7. Ett öppet, demokratiskt och tillgängligt landsting s. 17 Flytta makten närmare folket Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Avsluta utskottsverksamheten Utveckla e-förvaltningen 8. Personal s. 18 God personalpolitik Höga språkkrav en nödvändighet Personalens säkerhet i främsta rummet Kompetens framför kvotering Förbud mot heltäckande slöja 9. Bilagor s. 19 Resultatbudget Verksamhetens anslagsramar Kalkylunderlag Redogörelse för resurstillskott 2

1. Hälso- och sjukvård Ansvarsfull hantering Sverigedemokraterna känner ett stort ansvar för att vården ska förbättras och att skattepengarna används på ett sätt som medborgarna finner rimligt. Partiets grundsyn är att hälso- och sjukvården ska vara solidariskt finansierad och ges efter behov. De brister i framför allt likvärdighet och tillgänglighet som finns idag måste rättas till för att få en sjukvård i världsklass. Samtidigt måste uppföljningen och kontrollen av ekonomin förbättras, inte minst i ekonomiskt oroliga tider. att landstingsskatten för 2014 lämnas oförändrad och således fastställes till 11,16 kronor per skattekrona att landstingsstyrelsen uppdras att utarbeta ett tydligare system för uppföljning av ekonomin En akutvård utan köer Långa väntetider medför onödigt lidande och innebär kostnader för både vårdtagare och vårdgivare. När man drabbas av sjukdom och snabbt behöver kommer i kontakt med vården är det orimligt att man ska behöva sitta i ovisshet i många timmar på en akutmottagning. Akutavdelningarnas platser får inte minskas. Att korta akuttiderna måste istället ha hög prioritet. God tillgänglighet innebär närhet till vård i både tid och rum. Akutvården lider i mångt och mycket av platsbrist, vilket leder till längre vårdtider, högre dödlighet och att förtroendet för vården försämras. Som en följd av detta äventyras patienternas vård och hälsa. Det är också ur ekonomisk synvinkel viktigt att vårdgarantin upprätthålls för att erhålla större resurser från regeringens kömiljard som landstinget hittills inte fått ta del av. att en strategi för att korta köerna inom akutvården utarbetas och implementeras att arbetet för att uppfylla vårdgarantin kraftigt intensifieras Utveckla ambulansverksamheten Med väl utrustade ambulanser som innehåller den senaste högteknologin och specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som får använda sin kunskap fullt ut blir ambulansen den första viktiga länken i vårdkedjan. Behandling påbörjas redan i ambulansen, och patienten kan tas direkt till rätt avdelning utan att behöva passera akuten. Detta innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan. Landstinget bör utreda möjligheterna för detta. att möjligheterna till att utveckla ambulansverksamhetens teknologi och bemanning utreds Hembesök Akutbils- och hembesöksverksamheten bör vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentralerna håller stängt. Dessa verksamheter tillgodoser befolkningens behov av läkarbesök i hemmet och riktar sig i första hand till äldre och barnfamiljer som har svårt att ta sig till närakuterna. Därmed kan akuten avlastas ytterligare. att akutbils- och hembesöksverksamheten utvidgas 3

Friskvårdsavtal Möjligheterna bör utredes till att erbjuda friskvårdsavtal även inom sjukvården i likhet med det avtal som finns inom tandvården. Målet är att stimulera användningen av större hälsoundersökningar genom att patienter abonnerar på dessa och därigenom delar upp betalningen eftersom de inte omfattas av högkostnadsskyddet, då de inte är kopplade till ett direkt vårdbehov. Detta kan vara ett bra medel i det förebyggande arbetet inom vården. att möjligheterna till att erbjuda friskvårdsavtal inom sjukvården utreds Missbrukspolitik Att det förebyggande arbetet mot narkotika, tobak och alkohol prioriteras är av yttersta vikt. Landstinget ska ha en absolut nolltolerans mot narkotika. Därför ska inte ett sprututbytesprogram införas i landstingets regi framöver. Ett sådant program skulle innebära en acceptans av missbruket och sända ut fel signaler från samhällets sida. att det förebyggande arbetet mot missbruk intensifieras att avbryta eventuella planer på ett så kallat sprututbytesprogram inom landstinget Likabehandling en självklarhet Arbetet med korrekt mottagande och värdig behandling av patienter är en viktig del i en välfungerande vård. Att alla patienter ska behandlas lika är en självklarhet, men landstinget bör inte heller särbehandla vissa minoritetsgrupper. Därför ska den så kallade hbt-certifiering som finns i landstingets verksamheter idag avskaffas till förmån för allmänt och fördjupat arbete med lika, rättvist och värdigt bemötande. Istället för att peka ut enskilda grupper som i särskilt utsatta, utan att påvisa att ett behov föreligger, bör landstinget arbeta med bemötandefrågor på generell nivå. att arbetet med allmän likabehandling fördjupas att avbryta all hbt-certifiering av landstingets verksamheter Hyrläkare Det fria och egna vårdvalet ska bejakas, det vill säga att vårdtagaren ska ha möjlighet att välja vårdgivare. Inhyrda så kallade stafettläkare är mycket dyra och måste på sikt fasas ut genom att universitetens läkarutbildningar får fler platser och därmed kan utexaminera fler läkare. Landstinget bör prioritera anställning av fler både AT- och ST-läkare. att frågan hur behovet av och kostnaderna för hyrläkare kan minskas utreds En svensk sjukvård utan könsstympningar Hälso- och sjukvården i landstinget ska genomsyras av demokratiska och svenska värderingar. Den som ställer religiösa, kulturella eller etniska särkrav får vända sig till annan vårdgivare på egen bekostnad. Landstinget kan aldrig acceptera könsstympning av vare sig flickor eller pojkar. Varje människa äger rätten till sin egen kropp, vilket innebär att alla former av dylika övergrepp måste motverkas. 4

att religiösa, kulturella eller etniska särkrav inom vården, såsom könsstympning, inte accepteras Förebyggande behandling av prostatacancer Landstingets arbete beträffande upptäckt och behandling av bröstcancer är positivt, men ett liknande arbete behövs för prostatacancer hos män. Varje år får cirka 10 000 män i Sverige beskedet att de har prostatacancer. Det betyder att det är den vanligaste cancerformen hos män. Därför är det viktigt inte minst för den enskilde drabbade, men även ur folkhälsosynpunkt, att tidigt upptäcka sjukdomen och därefter kunna sätta in behandling. Landstinget ska undersöka möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna undersökningar med screening och prostatacancerprov (PSA) till alla män som uppnått medicinskt betingad ålder. Fler informationskampanjer för detta ändamål och förebyggande insatser även mot testikelcancer behövs. att möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna prostatacancerundersökningar utreds Värna rätten till liv Kampen mot det stora antalet oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar måste prioriteras. Landstinget bör inta en mer offensiv roll i det arbetet. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är med information och kunskapsförmedling. att arbetet med att sprida information kring oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar intensifieras Säkerställ tryggheten på landsbygden De förändrade kriterierna för så kallade IVPA-larm (i väntan på ambulans) i samband med ambulansdirigering har lett till negativa konsekvenser. Det är viktigt att alla länsmedborgare, även de som bor på lands- och i glesbygd, har en grundläggande trygghet. Därför bör landstinget återgå till de kriterier för IVPA-larm som gällde före 2009. Det var ett misstag från första början att förändra kritierna. Förändringarna har riskerat många människors liv. att landstinget återgår till de kriterier för IVPA-larm i samband med ambulansdirigering som gällde före 2009 Förbättra säkerheten på sjukhusen De problem som uppmärksammats på Akademiska sjukhuset kring sabotage mot steriliserade verktyg kan förebyggas genom att tillgång till dessa lokaler endast ges genom tjänstekort och att inloggningarna registreras. Samtidigt bör landstinget undersöka möjligheterna till ytterligare kameraövervakning med inspelning. att säkerheten kring sjukvårdsutrustning skärps att möjligheterna till utökad kameraövervakning utreds 5

Översyn av fastighetsbeståndet För att förhindra att obehöriga ockuperar övergivna landstingslokaler bör landstinget utarbeta en plan och initiera ett tätare samarbete med Polismyndigheten i Uppsala län kring dessa frågor. En komplett översyn och förteckning över de fastigheter som landstinget äger och förvaltar måste också ske och ständigt uppdateras och övervakas. Övergivna och mögelskadade hus ska antingen renoveras grundligt eller rivas omgående. att ett samarbete med Polismyndigheten i Uppsala län för att förbättra säkerheten inleds att utveckla översynen av landstingets fastighetsbestånd Kvinno- och mansfrid Landstingets arbete med kvinnofrid är lovvärt, men det behövs även ett utökat ekonomiskt stöd till mansmottagningar för att garantera mansfriden och förebygga uppslitande vårdnadstvister och påfrestningar på barn och ungdomar, vilket senare kan ge en belastning för hälso- och sjukvården. att arbetet med mansfrid utökas och förbättras 6

2. En återupprättad psykiatrivård Läget är akut Psykisk ohälsa har blivit ett akut folkhälsoproblem. Depressioner har blivit allt vanligare, och särskilt oroande är den utbredda ohälsan hos ungdomar. Barn- och ungdomspsykiatrin är kraftigt eftersatt och måste rustas upp. På vissa håll i landet kan till och med brottsdömda ha fler vårdplatser än unga. Detta leder bland annat till att barn får vårdas tillsammans med vuxna, trots att det är förbjudet enligt lag, eller att man erbjuds vård i andra landsting. Nollvision för självmordsförsök Den psykiska ohälsan hos ungdomar leder också till självmordsförsök och självmord, vilket idag är den vanligaste dödsorsaken bland unga. För de som ligger i riskzonen att drabbas krävs det tidiga terapeutiska insatser och en samverkan mellan kommuner och landsting. Genom samverkan med socialtjänst och skola samt genom en effektivisering och ökad flexibilitet kan psykiatrin dels agera förebyggande, dels ge rätt vård i rätt tid. Landstinget måste inneha en nollvision vad gäller självmordsförsök, i synnerhet bland unga. att landstinget inför en nollvision vad gäller självmordsförsök att samverkan med kommuner, socialtjänst och skola intensifiera det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa Förebyggande arbete Primärvården behöver bli bättre på att hjälpa människor med begynnande psykiska besvär. Ett tätt samarbete mellan psykiatrin och primärvården behövs för att tillgodose vårdtagarnas behov. Både de med lindrig psykisk ohälsa och de med allvarligare psykiska sjukdomar ska bli hjälpta på adekvat sätt. Satsa på terapeutisk behandling I dagsläget förekommer det att många som har behov av terapi enbart ges medicinsk behandling. Om en sådan person får samtalsterapi kan denne bli hjälpt för många år framöver medan medicinsk behandling i många fall inte löser problem långsiktigt utan ger en tillfällig lindring under den tid medicineringen pågår. att samtalsterapi erbjuds i ökad omfattning Återupprätta institutionsvården Tidigare psykiatrireformer har misslyckats, och nedmonteringen av institutionsvården har fått negativa konsekvenser för vårdtagare och samhället som följd. Därför behöver nya inrättningar skapas så att de som behöver hjälp verkligen får det och att samhället skonas från farliga personer som idag begår allvarliga brott. Landstinget ska åter erbjuda institutionalisering för psykiskt sjuka som skulle må bra av ett slutet boende. Många psykiskt funktionshindrade är i stort behov av struktur i sin vardag och skulle med fördel kunna bo på mer avskilda inrättningar i en harmonisk miljö istället för dagens pendling mellan sjukhus, öppet boende och statliga institutioner. Psykiskt sjuka som utgör en samhällsfara behöver också ett bättre omhändertagande. Samhället bör prioritera tryggheten för de medborgare som bor ute i samhället framför de sjuka individernas rätt att fritt 7

leva ute i samhället. Slutna inrättningar skulle därför vara ett bättre alternativ än dagens misslyckade vård. Samarbetet med både öppen och sluten vård måste förbättras. Det är inom psykiatrin som behovet av kontinuitet och samarbete mellan olika vårdgivare är som störst. Samtidigt måste inflytandet för anhöriga och vårdtagare öka vad gäller behandlingsmetod och vårdgivare. att antalet platser inom den slutna psykiatriska vården ökas 8

3. Kulturpolitik Satsa på kulturarvet Kulturella satsningar är viktiga såväl regionalt som lokalt och nationellt. Det svenska kulturarvet bör, med anledning av dess utsatthet i dagens Sverige, prioriteras och stärkas. Vad vår kultur behöver är en långsiktig, medveten och kontinuerlig upprustning. Den historiska kulturen i Uppsala län är eftersatt, och därför måste fler kultursatsningar inom landstinget syfta till att utveckla och bevara det lokala, regionala och nationella kulturarvet. att satsningar på att lyfta fram och stärka det svenska och uppländska kulturarvet inleds Gamla Uppsala Museum Som ett led i en satsning på uppländsk kultur krävs en större upprustning av Gamla Uppsala Museum. Sedan museets invigning 2000 har besökarantalet sjunkit och intresset svalnat, vilket är beklagligt. Idag står Riksantikvarieämbetet för driften av museet, men i takt med regionaliseringen av kulturområdet bör det finnas utrymme för att verksamheten sköts lokalt. Landstinget bör därför undersöka möjligheterna att ta över driften av Gamla Uppsala Museum och ta kontakt med Riksantikvarieämbetet och Kulturdepartementet i frågan. Nödvändiga kunskaper i landstinget bör finnas för att kunna sköta driften av museet. Samtidigt behövs en kraftig satsning både på att renovera och marknadsföra museet samt göra det mer attraktivt för besökare och turister. att landstinget undersöker möjligheten för att överta driften av Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Landstinget ska inte syssla med folkhögskoleverksamhet eller annan utbildningsverksamhet med undantag för sådan utbildning som gynnar kärnverksamheten. Inte heller stöd till sådan verksamhet ska förekomma om inte landstingets egen verksamhet direkt gynnas av sådant stöd. Därför ska det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in. att det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in Studieförbundens roll I vårt landsting går kulturbidrag till studieförbund. Den verksamhet som studieförbunden bedriver ligger inte inom landstingets vare sig ansvars- eller intresseområde. Därför bör sådana bidrag omedelbart upphöra. att bidragen till studieförbunden dras in Konst och arkitektur Klassisk arkitektur, klassisk konst och tilltalande estetik bör genomsyra landstingets nybyggnation och inredning i landstingslokaler. Konst vars enda syfte är politiskt eller provokativt bör inte finansieras med skattemedel. Länets medborgare, som betalar för och ska njuta av dess utsmyckning, bör ges möjlighet att 9

uttrycka sig vid val av landstingsbyggnaders fysiska utformning. Landstinget bör hitta lämpliga fora för detta. att klassisk konst och arkitektur ska genomsyra landstingets verksamhet att utreda möjligheterna för medborgardialog vid utsmyckning av landstingets lokaler 10

4. Kollektivtrafik, miljö och mat Klimatneutral verksamhet Landstinget spelar en viktig roll i miljöarbetet. En väl planerad kollektivtrafik, hushållning med resurser och val av miljövänliga alternativ är områden där landstinget kan bidra till ett miljövänligt samhälle. Landstingets arbete och verksamhet ska inte påverka miljön eller klimatet på ett negativt sätt. Ett steg i detta är att ställa krav på läkemedelsindustrin att erbjuda läkemedel som inte är skadliga för miljön. Landstinget bör införa en nollvision avseende läkemedelsrester i mark, vatten och luft. att landstinget inför en nollvision avseende läkemedelsrester i naturen Hela länet ska leva Landstinget bör ha som vision att hela Uppsala län ska leva och att landstinget ska bedriva en aktiv och inkluderande landsbygdspolitik. För att nå det målet är det viktigt att ha en välfungerande kollektivtrafik. I samband med att landstinget tagit över ansvaret för kollektivtrafiken i länet finns goda förutsättningar för detta, inte minst vad gäller tillgängligheten till kollektivtrafiken. Det är viktigt att mindre orter inte missgynnas. En förstudie bör genomföras för att undersöka möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Enköping. att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Enköping utreds Öka kollektivtrafikens attraktivitet Resor med kollektivtrafik ska vara bekväma, prisvärda och tillgängliga för alla länets medborgare för att vara ett attraktivt alternativ till bilåkande. Därför behövs en satsning på ökad turtäthet och en upprustning av bussarna med bättre luftkonditionering och komfort, vilket är särskilt viktigt under sommarmånaderna. För att göra kollektivtrafiken ännu mer attraktiv för passagerarna bör möjligheten utredas till att införa kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget. Landstinget bör även verka för att återföra stadstrafiken till området kring Akademiska sjukhuset, då dagens situation med borttagna busslinjer komplicerar och gör att exempelvis äldre får väldigt svårt att ta sig till sjukhusområdet om man saknar tillgång till biltransport. Enstaka avgångar med nuvarande så kallade mjuka linjer är inte på långa vägar tillräckligt för tillgängligheten. att turtätheten inom busstrafiken förbättras att en satsning på upprustning av bussflottan inleds att möjligheterna till kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget utreds att tillgängligheten till Akademiska sjukhuset via buss utökas Tillaga maten i egen regi Landstingets nuvarande situation för patientmaten är ohållbar. Avtalet med Landstinget Västmanland har visat sig vara dyrt och ineffektivt. Istället bör man bygga egna kök i landstingets egen regi. På så vis ökar kvaliteten på maten och miljöpåverkan minskas. Höga krav på maten Landstinget ska garantera en god, näringsriktig, närproducerad, lokalt tillagad och hälsosam kost. Varken 11

gmo-livsmedel eller kött som genomgått religiös slakt, eller på annat sätt inte uppfyller de svenska djurskyddskraven, ska upphandlas eller tillåtas serveras. Möjligheten att använda matavfall från Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping till biogastillverkning bör utredas. att en kostpolicy utarbetas där livsmedel som är genmodifierad, har genomgått religiös slakt, eller framställts på annat oetiskt vis inte används i landstingets verksamhet att möjligheten att använda matavfall till biogasproduktion utreds Energieffektivisering Landstinget bör eftersträva energieffektivisering och arbeta för att förebygga onödiga förluster av energi, i synnerhet vid nybyggnation. Vidare är det högst osäkert och direkt miljöskadligt av landstinget att investera i vindkraft som energikälla. Vindkraften är en problematisk energikälla, och landstingets resurser inte ska gå till sådana investeringar. att arbetet med energieffektivisering utökas att samtliga vindkraftssatsningar avbryts 12

5. Regional utveckling Samverkan för turism Landstinget bör samarbeta med andra aktörer, exempelvis länets kommuner, och även utveckla sin egen verksamhet för att förbättra, stärka och medvetandegöra varumärkena Uppsala län och Uppland. En klar prioritering bör vara att attrahera fler turister till länet genom effektiv marknadsföring och ett gott omhändertagande av besökarna med tydlig information om historia och kulturarv ur ett lokalt och regionalt perspektiv. att samarbetet med andra aktörer för att stärka turismen förbättras Levandegör kulturarvet Turistnäringen till länet och dess orter behöver öka, i synnerhet i semestertider och under turistsäsongerna. Inte minst kulturarvet i Uppsala, som tidigare utgjort huvudstad i Sverige och som har en rik kulturell historia, måste levandegöras mer. En särskild satsning på Gamla Uppsala och andra fornminnen i Uppsala län samt på det uppländska landskapet och dess unika historia krävs. I detta arbete har landstinget en viktig roll att spela. att svenskt och uppländskt kultuarv lyfts fram i en särskilt turismsatsning Nej till storregion Alla förslag på att slå samman vårt landsting med andra landsting till en storregion måste avvisas. Som fristående landsting kan vi utvecklas i nära samarbete med varandra. Ansvarskommitténs förslag har redan avvisats, och det florerar i dagsläget ett större antal olika förslag på regionbildningar samtidigt som regeringen avvisat vårt landstings ansökan i frågan. En större region innebär att avståndet mellan beslutsfattare och medborgare växer och att Uppsala läns och upplänningarnas intressen inte tillvaratas i lika hög utsträckning och dess regionala, kulturella och historiska identitet urvattnas. Beslutet är inte förankrat ens hos samtliga politiska partier i landstingsfullmäktige och än mindre någon större del av länsmedborgarna, varför det saknar demokratisk legitimitet. Bland de partier som stöder förslaget i landstinget hörs protester från kommunal och nationell nivå. Länets medborgare, de som direkt berörs av ett sådant beslut, har inte fått tillräckligt med information om bland annat vilka stora konsekvenser en sådan omorganisation skulle innebära. Opinionsmätningar i andra delar av landet har visat att invånarna i andra län och landsting är mycket skeptiska till storregioner. Att flytta makt allt längre bort från medborgarna tycks vara ett signum för såväl EU som politiker som tappat kontakt med de medborgare som de säger sig företräda. Om det ska till en större regionbildning ska den föregås av en folkomröstning som kan få medborgarna delaktiga och att det på så vis skapas förståelse och insikt i regionfrågan. Som det är nu agerar politikerna på en arena medan medborgarna är varken delaktiga eller införstådda i projektet. 13

att landstinget framgent avvisar förslag på att bilda en storregion med något annat landsting att länets medborgare tillfrågas i regionfrågan genom en folkomröstning ifall det blir aktuellt Utträde ur Regionförbundet och Mälardalsrådet Landstingets medlemskap i Regionförbundet Uppsala län och Mälardalsrådet ska sägas upp. Dessa organ fyller ingen större funktion idag utan är ytterligare byråkratiska kolosser utan demokratisk insyn och ett sätt att anpassa verksamheten efter en storregion i framtiden. De skattemedel som medlemskapen innebär lämpar sig bättre på annat håll i landstingets verksamhet. att landstinget ansöker om utträde ur Regionförbundet Uppsala län och Mälardalsrådet 14

6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården Fokus på kärnverksamheten Landstingets huvudsakliga fokus ska ligga på att garantera en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Övriga verksamheter bör prioriteras efter detta. Idag finns en rad verksamheter i landstingets regi som måste ses över för att garantera mer budgetmedel till välfärdens kärna. I enlighet med fokus på kärnverksamheten bör Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) och Cosmos läggas ned. att Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) och Cosmos läggs ned Inga gräddfiler för tillståndslösa Det är djupt orättvist mot laglydiga svenska skattebetalare att utlänningar som vistas illegalt i landet har rätt till fri tand- och sjukvård. Landstingets personal ska istället anmäla dessa personer till Polismyndigheten i Uppsala län vid kontakt med landstingets verksamhet. Landstinget ska inte ge vård till tillståndslösa utom i akutfall, då dessa ska faktureras aktuell vård att tand- och sjukvård inte ges till illegala invandrare annat än i akutfall att personal och chefer ges stöd i utarbetandet av rutiner för akutvård, fakturering och övrig hantering av tillståndslösa Riv upp asylöverenskommelsen Den överenskommelse som landstingsstyrelsen tecknat med Länsstyrelsen i Uppsala län om att delta i samarbetet kring kommunernas asylmottagande ska rivas upp. Till dess att en ansvarsfull och reglerad invandringspolitik implementeras på nationell nivå ska landstinget säga upp överenskommelsen med länsstyrelsen för att sända en signal till politiker i regering och riksdag om att en kursändring av den nuvarande invandrings- och integrationspolitiken måste komma till stånd. att landstingets överenskommelse med Länsstyrelsen i Uppsala län om asylmottagande rivs upp Upprätta ett mångkulturellt bokslut Landstingsstyrelsen ska årligen upprätta ett så kallat mångkulturellt bokslut, där asylmottagandets såväl ekonomiska som sociala och andra konsekvenser för landstingets verksamhet redovisas. Ett sådant bokslut ger adekvata fakta och nödvändig information till både politiker, tjänstemän och allmänhet i bedömningen av effekterna av det mångkulturella samhället. att ett mångkulturellt bokslut upprättas Motverka nya sjukdomar Genom nya resvanor och stor invandring har nya sjukdomar hittat sin väg till Sverige, inklusive sjukdomar som tidigare varit utrotade i vårt land och vårt landsting, exempelvis tuberkulos (tbc). Även hiv/aids har ökat i Sverige de senaste decennierna. Gränsskyddet vad avser kontrollen av smittsamma sjukdomar måste därför stärkas. Detta är dock ett i huvudsak statligt ansvar. 15

att arbetet med att bevaka spridningen av nya sjukdomar intensifieras Hälsokontroller för asylsökande Landstinget bör inleda ett tätare samarbete med Migrationsverket för att garantera att utökade hälsokontroller för asylsökande sker för att säkerställa att smittsamma sjukdomar upptäcks tidigt, minska smittspridningen och behandla dessa patienter på ett tidigt stadium för att därigenom på längre sikt frigöra vårdplatser. att ett samarbete med Migrationsverket inleds för att utföra hälsokontroller på asylsökande Kostnader för tolkverksamhet Vårdtagare som så önskar har rätt att ha med sig tolk. Denna ska dock inte finansieras av landstinget om inte särskilda skäl föreligger. Om tolk behövs under en asylsökandes vistelse i Sverige ska Migrationsverket finansiera detta. att landstinget inte erbjuder tolkverksamhet annat än när särskilda skäl föreligger 16

7. Ett öppet, demokratiskt och tillgängligt landsting Flytta makten närmare folket Landstinget bör verka i en direkt- och närdemokratisk riktning där största möjliga hänsyn tas till medborgarnas och folkets vilja, i synnerhet som landstingsfullmäktige endast har 71 ledamöter och sammanträder så sällan. Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Liksom två tredjedelar av Sveriges primär- och sekundärkommuner bör även vårt landsting införa möjligheten till medborgarförslag. Landstingsstyrelsen bör också utreda möjligheten till att införa någon form av allmänhetens frågestund i landstingsfullmäktige. I synnerhet som landstingsfullmäktige sammanträder så sällan bör utrymme för detta finnas. att möjligheten att lämna medborgarförslag införs att landstingsfullmäktige inför allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Samtliga sammanträden med styrelser, nämnder och utskott bör vara öppna för allmänheten i de fall lagen så tillåter. Det är viktigt att länets medborgare ges möjlighet till insyn i den politiska verksamheten och de beslut som berör dem direkt i deras vardag. En sådan åtgärd kan också syfta till att väcka intresset för landstingspolitiken, ett intresse som idag är tämligen lågt bland stora grupper av medborgare i vårt län. att möjligheten till öppna styrelse-, nämnd- och utskottssammanträden införs där lagen så tillåter Avsluta utskottsverksamheten Verksamheten för Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration bör läggas ned då utskottets arbete inte säkerställer kvalitet eller ger en nyttoeffekt för landstingets verksamhet. De relevanta frågor utskottet arbetat med kan med fördel behandlas av andra organ. att Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration läggs ned Utveckla e-förvaltningen Landstinget måste bli ledande på e-förvaltning. Redan idag görs stora insatser på detta område, bland annat genom förlängning av recept och tidsbokning men även när det gäller e-journaler. För landstingets förtroendevalda måste möjligheten att få samtliga handlingar i elektroniskt format istället för per post finnas, inte minst av miljöskäl och ekonomiska skäl då pappersförbrukningen i och med detta skulle minska. Samtidigt som landstingets e-tjänster ökar måste även dess telefontillgänglighet förbättras eftersom vissa inte har tillgång till dator och Internet eller inte har kunskaper om hur man använder tjänsterna. att landstingets e-förvaltning utvecklas 17

8. Personal God personalpolitik Personalen är vårdens viktigaste resurs. Därför måste löner och arbetsvillkor vara attraktiva och arbetsmiljön god, trivsam och hälsosam. All personal ska uppträda professionellt i sin yrkesroll och agera på föredömligt sätt. Goda karriärsvägar ska finnas inom landstinget. Höga språkkrav en nödvändighet Den medicinska säkerheten kräver att alla vårdtagare har rätt till vård utförd av personal som förstår och talar god svenska. Goda kunskaper i det svenska språket i både tal och skrift är ett absolut måste för alla som arbetar inom landstingets verksamhet. Erfarenheter från andra landsting i landet där patienter fått felaktig medicin eller behandling och till och med avlidit på grund av språkförbistringar i vården är avskräckande exempel. Patientsäkerheten måste alltid komma främst. att all personals svenskkunskaper säkerställs och verifieras Personalens säkerhet i främsta rummet Alla landstingsanställdas skydd i tjänsten måste säkerställas. Att ambulanspersonal och busschaufförer utsätts för stenkastning är helt oacceptabelt. Landstinget bör kontakta andra landsting i landet som har erfarenhet på området, exempelvis Region Skåne och Stockholms läns landsting, och inhämta kunskap om hur detta kan förebyggas och stävjas. Möjligheten till övervakning kring ambulansbilar bör utredas. att ett projektarbete för att öka fordonspersonalens säkerhet inleds Kompetens framför kvotering Det är en persons yrkeskompetens, erfarenheter och andra kvaliteter som bör bedömas vid rekrytering och anställning. Landstinget ska starkt ta avstånd från form av kvotering, oavsett om det rör sig om kön, etnicitet, ålder eller någon annan grund för kvoteringen. Kvotering är i detta sammanhang att betrakta som en annan form av diskriminering. Kompetensen ska alltid komma i första hand. att kompetens alltid sätts främst vid nyanställningar Förbud mot heltäckande slöja Ettt förbud av bärande av heltäckande slöjor för personal i hälso- och sjukvården ska införas. Det är viktigt för kommunikationen och tryggheten att patienten kan identifiera personalen. att heltäckande klädsel förbjuds inom landstingets verksamhet 18

19

20

21

Redogörelse för resurstillskott (tkr) Akademiska sjukhuset Anställning av fler AT- och ST- läkare 20 000 Kortare vårdköer 50 000 Minskat användande av hyrläkare 3 000 Avveckling av Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) 1 454 Minskade tolkkostnader 2 000 Summa 63 546 Lasarettet i Enköping Forskning och utveckling 4 500 Summa 4 500 Primärvården Anställning av fler ST-läkare 5 000 Forskning och utveckling 5 900 Minskat användande av hyrläkare 5 000 Avveckling av Cosmos 3 800 Minskade tolkkostnader 1 900 Summa 11 600 Habilitering och hjälpmedel Forskning och utveckling 1 000 Summa 1 000 Folktandvården Avveckling av hbt-certifiering inom Folktandvården 250 Minskade tolkkostnader 250 Forskning och utveckling 2 650 Summa 3 150 Summa för hälso- och sjukvårdsstyrelsen 19 742 Kultur- och utbildningsnämnden Indrag stöd till studieförbunden 10 200 Minskat ekonomiskt stöd till Upplandsmuseet 5 000 Minskat ekonomiskt stöd till Wiks folkhögskola 14 700 Minskat ekonomiskt stöd till Nordens folkhögskola Biskops-Arnö 1 025 Summa 30 925 Regional verksamhet Utträde ur Regionförbundet 23 000 Utträde ur Mälardalsrådet 700 Summa 23 700 Kollektivtrafiknämnden 22

Nytt betalsystem (tidigare fattat beslut) 8 600 Lägre biljettpriser och bättre komfort 20 000 Summa 28 600 Centrala förtroendemannakostnader Sänkta arvoden inom förtroendemannaorganisation 4 000 Minskat ekonomiskt stöd till politiska partier 1 000 Minskat utbildningsstöd till politiska partier 120 Minskat ekonomiskt stöd till partipolitiska ungdomsförbund 130 Avveckling av demokratiutskottet 570 Sänkta arvoden inom Patientnämnden 650 Summa 6 470 Summa för landstingets ledningskontor 14 141 Summa för landstingets resurscentrum 1 074 23