Länstidningen Juni 2014 årgång 33 SIDAN 16 Till alla länsbor från landstinget Tema: Regionvalet... och Tebladstårtan går till Barn- och ungdomskliniken på USÖ SIDAN 15 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Tebladet. Vinn lyxiga upplevelser i Tebladets tipstävling!
2 Aktuellt Tebladet 5/14 Välkommen till Tebladet! Att det i år är ett så kallat supervalår har väl knappast undgått någon. I det här numret har vi temasidor om regionvalet. Den 1 januari 2015 går Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro samman och bildar Region Örebro län. Bildandet av Region Örebro län innebär att vi får ett regionalt, direktvalt parlament, ett regionfullmäktige, med ett större och bredare ansvar för regionens utveckling och framtid. Vid valet den 14 september får alla röstberättigade invånare välja vilka som ska fatta beslut i Region Örebro län under de kommande fyra åren. Vi skriver också om rökfri operation. Forskning visar att komplikationer vid operationer minskar betydligt om patienter slutar att röka i samband med operationen. Därför ska Örebro läns landsting arbeta mer sammanhållet för att hjälpa fler patienter att sluta röka. I vår serie en av 9 000 får du den här gången träffa perfusionisten Mikael Kanetoft. Vad han gör på jobbet kan du läsa om på sidan 12. Ha en riktigt skön sommar! Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande: Regionbildningen ger länet utvecklingskraft Nu är det snart halvtid på ett mycket händelserikt år. 2014 är året då många framtidsfrågor avgörs. Behöver väl inte påminna om att det är ett så kallat supervalår. Valet till Europaparlamentet avgjordes i maj och den 14 september är det val till riksdag, landsting och kommun. Landstinget är en politiskt styrd organisation vilket innebär att det är den politiska ledningen som är med och pekar ut landstingets inriktning. Det är politiken som beslutar hur mycket pengar som ska fördelas inom olika områden och som sätter upp mål för landstinget efter lyssnande och dialog med patienter och övriga invånare i länet, profession och tjänstemän. Den 5 mars i år beslutade riksdagen att Örebro län får bilda region från och med 1 januari 2015. Höstens val innebär därför att det blir ett val till den nya regionen, men observera att det fortfarande på valsedeln kommer att stå att det är val till landstinget. Det sistnämnda beror på att det enligt lag är ett val till landsting men det är helt accepterat att kalla sig region mellan valdagarna. I början på maj anordnade Barn- och ungdomskliniken på USÖ en naturdag för barn som foto: jonas classon nyligen fått diabetes. I ett samarbete mellan lekterapin och sjukhusskolan ville man tillsammans ge barnen möjlighet att lära känna varandra, den här gången med insektsforskning och bäversafari som verktyg. Bilder på småkryp användes när fritidspedagog Maria Pauly delade in barnen i olika grupper. På www.facebook.com/orebroll kan du se fler bilder och läsa mer om naturdagen. DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kommuner. Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker. Drygt 11 kronor i skatt Att driva landstingets verksamheter under ett år kostar cirka 8,6 miljarder kronor. Det är cirka 24 miljoner kronor per dygn. Det betalas främst genom skatter. Du Tebladet. Nr 9 2013 årgång 32 personal Vad händer i vårdorganisationen intervju med landstingsdirektör Rickard Simonsson Nu införs KBT-terapi på webben Natt, helg och kväll tema skiftarbete... och Tebladstårtan går till Sven-Åke Samuelsson SIDAN 15 Posttidning B Foto: KRIStIN LUNDStRÖM Tebladet. Här finns Sveriges viktigaste jobb Hotet från förr Premiär för lättläst betalar 11,52 kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad hundralapp. Det ger hälso- och sjukvård, tandvård till unga, rehabilitering, utbildning, kulturstöd och mycket mer. Mest hälso- och sjukvård Den största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för cirka 85 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 30 vårdcentraler i Länstidningen Landstinget 150 år... och Tebladstårtan går till avdelning 4 Lindesbergs lasarett SIDAN 15 26 september 2013 årgång 32 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med cirka 9 000 anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare. Var med och påverka Som länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webbplatsen www.orebroll.se Det här är Tebladet Tebladet kommer med 11 nummer per år. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (cirka 141 000 ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu. Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting. Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: www.orebroll.se/tebladet Förändringen med att bilda region innebär kortfattat att landstinget får ett utökat ansvarsområde. I princip alla regionalpolitiska utvecklingsfrågor hamnar därmed under samma tak, vilket blir tydligare för medborgarna om vem som bär ansvar och var de kan vända sig. Syftet är att ge större kraft och skapa bättre samordning i det regionala utvecklingsarbetet. I dag i Örebro län finns på regional nivå både landstinget, regionförbundet och länsstyrelsen. Genom att föra samman landstinget och regionförbundet till en samlad organisation skapas en starkare och mer effektiv regional politisk organisation. Fortfarande kommer sjukvården att vara den dominerande delen i verksamheten. En vårdverksamhet som finns nära er medborgare är våra vårdcentraler. Vi har ambitionen att Sveriges bästa vårdcentraler ska finnas i Örebro län, vilket är ett långsiktigt arbete, men vi är otåliga att komma dit. Tillgängligheten är en viktig fråga och vi gör en rad åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Vi har antagit en avsiktsförklaring tillsammans med Lindesbergs kommun, en ny vårdcentral kommer att byggas ihop med bostäder för kommunens räkning. Vi har också satsat medel i årets budget på att förbättra tillgängligheten. Det är viktigt att få kontakt samma dag man söker vården. Därför kommer vi att anställa fler distriktssköterskor. Vi kommer att satsa mer pengar på att kunna rekrytera fler läkare till vårdcentralerna. Totalt har vi under de senaste åren satsat drygt 80 miljoner kronor för att komma närmare målet Sveriges bästa vårdcentraler. Vi har kommit en bit på väg men det målmedvetna arbetet fortsätter enligt plan. Det är som redan skrivet ett supervalår. Det kommer märkas på gator och torg och inte minst i media. Det är viktigt med politik och vilken riktning samhället tar avgörs av den politiska ledning vi har. Den 14 september närmar sig med stormsteg, men innan höstens val har vi en hel sommar framför oss. Förhoppningsvis blir den varm, fylld med massor av soldagar och med inslag av svalkande sommarregn emellanåt. Jag önskar er alla en skön och trevlig sommar! Det är vi som gör Tebladet Victoria Rydergård redaktör 019-6027357 E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se Kristin Lundström redaktör 019-602 75 47 E-post: kristin.lundstrom@ orebroll.se Lena Hagsten redaktör lättläst 019-602 73 52 E-post: lena.hagsten@orebroll.se Praktikant Evelina Åström E-post: evelina.astrom@orebroll.se Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35 E-post: tebladet@orebroll.se Tryckeri: Daily Print Ansvarig utgivare: Karin Wettermark Jonsson. karin.wettermark-jonsson@ orebroll.se
Tebladet 5/14 3 Aktuellt Studentakut ger möjlighet till praktisk erfarenhet För att ge fler läkar- och sjuksköterskestudenter möjlighet att få praktisk erfarenhet av att arbeta på akutmottagning planerar Örebro läns landsting att starta en studentakut på akutkliniken på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Tanken med studentakuten är att den ska vara en del av akuten dit läkar- och sjuksköterskestudenter ska få komma för att ta hand om patienter på riktigt. På studentakuten ska de få prova på undersökning, omhändertagande och medicinsk bedömning under ledning av erfarna sjuksköterskor och läkare, berättar Bruno Ziegler, medicinskt ledningsansvarig läkare på akutkliniken och ordförande för den grupp som nu jobbar med planeringen av den framtida studentakuten. När man kommer ut i verkligheten som färdig läkare eller sjuksköterska är de teoretiska kunskaperna goda, men de praktiska ringa. Man har bara sett i boken, men inte fått provat på i verkligheten. På en studentakut får studenterna vara mer aktiva och får prova på yrket på riktigt, tillägger AT-läkaren Nasrin Al-Shamkhi, som också är med i arbetsgruppen. Erfaren handledare Med i gruppen är även sjuksköterskan Erik Grahn. Han har jobbat på akutmottagningen på USÖ sedan i januari i år och tycker att det är bra om fler studenter får möjlighet att praktisera på akutmottagning. Med en studentakut finns det Erik Grahn, Bruno Ziegler och Nasrin Al-Shamkhi jobbar med planeringen av studentakuten. En studentakut är ett sätt för studenterna att få vara mer aktiva och prova på yrket på riktigt under ledning av erfarna läkare och sjuksköterskor. plats för fler studenter att praktisera på akuten och de får också ta mer ansvar, samtidigt som de har tryggheten att ha en erfaren handledare att rådfråga, säger han. Bruno Ziegler, Nasrin Al- Shamkhi och Erik Grahn är överens om att det är för lite fokus på teamarbete under läkar- och sjuksköterskeutbildningen. Man är åtskilda under lång tid och så slängs man plötsligt ut i verkligheten och ska lära sig att samarbeta, säger Bruno Ziegler. Tanken med studentakuten är att man redan under utbildningen ska få lära sig att arbeta i team och sätta sig in i varandras yrkesroller, berättar Nasrin Al-Shamkhi. Mer tid för patienten För dig som patient kommer studentakuten innebära att du kommer att känna dig extra väl omhändertagen. På studentakuten kommer studenterna att ha mer tid att koncentrera sig på varje enskild patient. Det tror jag är något som verkligen kommer att uppskattas, säger Erik Grahn. Och som student är det positivt att få känna att man verkligen spelar en viktig roll. Det är en känsla som är svår att få till om man inte får ta ansvar, säger Nasrin Al-Shamkhi. Goda erfarenheter Studenterna kommer inte att få ta hand om de allra svåraste patienterna, utan vi kommer att få sortera vilka patienter som kan vara lämpliga att ta hand om på studentakuten och alla beslut som fattas kommer att förankras hos handledaren. Studentakuter finns redan i dag på ett par sjukhus i landet och erfarenheterna därifrån är goda, konstaterar Bruno Ziegler. text och foto: victoria rydergård Landstingets ekonomiska helårsprognos lutar åt stort överskott i kassan Den ekonomiska helårsprognosen för Örebro läns landsting pekar på ett överskott på 250 miljoner kronor vid årets slut. Det visar delårsrapporten per april månad. Prognosen är betydligt bättre än vad som redovisats under de senaste åren. Den positiva resultatutvecklingen är i linje med landstingets budget för året. Budgeten innebär full kompensation till verksamheterna för prisökningar, nya satsningar på 43 miljoner kronor och en skattehöjning med 50 öre för att skapa en reserv för framtida investeringar och kostnadsökningar. Resultatutvecklingen är positiv också för verksamheterna, men pekar fortfarande på vissa underskott inom hälso- och sjukvårdsverksamheterna. Landstinget har en mycket positiv ekonomisk utveckling som är bättre än på många år. Resultatförbättringar i vård och annan verksamhet, samtidigt med skattehöjningen på 50 öre, innebär att vi skapar goda förutsättningar för framtida satsningar inom framför allt hälso- och sjukvården, säger Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande. Trots en positiv helårsprognos visar vården och annan verksamhet på ett visst underskott, konstaterar Rickard Simonsson, landstingsdirektör. Därför är det viktigt att chefer och medarbetare fortsätter sitt arbete med åtgärder för att hålla budgeten.
4 Nyheter Tebladet 5/14 De flesta unga är nöjda med livet Liv & hälsa ung-enkäten visar att färre unga röker och dricker alkohol Nu pågår arbetet med att analysera den senaste Liv & hälsa ung-enkäten som genomförts under våren 2014. Pojkar mår genomgående bättre än vad flickor gör, säger Margareta Lindén Boström. Hon jobbar som epidemiolog vid Samhällsmedicinska enheten på Örebro läns landsting och är en av de som arbetar med enkätsvaren. Frågor om liv och hälsa I år svarade 7 400 elever ungefär, vilket är cirka 80 procent av alla i de tillfrågade åldersgrupperna, säger Margareta Lindén Boström. Enkäten Liv & hälsa ung riktar sig till alla sjunde- och niondeklassare samt gymnasietvåor i länet. Resultaten från undersökningen används bland annat som underlag vid beslut och prioriteringar inom landstinget, kommunerna och andra organisationer, samt är ett stöd i skolans hälsofrämjande arbete. Det började redan i början av 90-talet med drogvaneundersökningen. Sedan Margareta Lindén Boström Carina Persson 2005 heter undersökningen Liv & hälsa ung. Den behandlar ett brett spektrum av frågor kring ungas liv och hälsa, berättar Margareta Lindén Boström. Undersökningen har utvecklats från att omfatta drogvanor till att behandla ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Enligt Carina Persson, som är statistiker vid Samhällsmedicinska enheten på Örebro läns landsting och jobbar med enkätsvaren, brukar svaren vara ganska lika förgående periods undersökning. Det är mycket samma resultat som innan, tjejer mår sämre än killar, konstaterar hon. Följa trender Enkäten genomförs vart tredje år och även om resultaten är snarlika från gång till gång så ger de ett underlag som gör det möjligt att följa trender i ungas leverne och mående. Bland årets resultat syns till exempel att 59 procent av flickorna i gymnasiets andra år känt sig stressade under de senaste tre månaderna medan siffrorna för pojkar i samma årskurs är 27 procent. Pojkar mår genomgående bättre än vad flickor gör på nästan allting som vi tittar på och det har stått sig under åren, säger Margareta Lindén Boström. När det gäller den psykiska hälsan är det jättestor skillnad mellan tjejer och killar. Hon får medhåll av Carina Persson. I stort mår de väldigt bra om man ser till den generella hälsan, säger hon. Och siffrorna backar upp henne med att 77 procent av flickorna och 81 procent av pojkarna i gymnasiets andra år svarat att de är nöjda, alternativt mycket nöjda, med sina liv. Både Carina Persson och Margareta Lindén Boström konstaterar att det är viktigt att följa utvecklingen över tid. Jag har sett ett jättefint samband sedan slutet av 1990-talet att andelen som inte druckit alkohol i årskurs nio har ökat under tiden, berättar Margareta Lindén Boström. Rökning minskar Samtidigt har de, genom åren, kunnat konstatera att andelen ungdomar som röker gått ned. Det är viktigt att bevaka så att det inte sticker i väg. Om det sker en förändring så syns det inte direkt eftersom att vi gör undersökningarna vart tredje år. Sen kanske man jobbar jättemycket med en fråga men resultatet syns inte förrän om tio år, säger Carina Persson. evelina åström Familjerådgivning nu även på webben Familjerådgivning via nätet det är en ny tjänst som införts på försök hos Örebro läns landstings familjerådgivning. Vi testar det här för att kunna erbjuda ett komplement och för att öka tillgängligheten, berättar familjerådgivare Dan Erlandsson. Projektet startade i höstas och omfattade då Ljusnarsberg och Hällefors. Nu utvidgar vi projektet så att det omfattar hela länet, säger Dan Erlandsson. Liknar ett vanligt besök För att kunna delta i familjerådgivning via webben måste man installera ett program som finns att ladda ner på Familjerådgivningens hemsida. Man måste också komma på ett personligt möte på mottagningen i Örebro där vi går igenom förutsättningarna och vilken teknisk utrustning som behövs, berättar Dan Erlandsson. Familjerådgivning via webben ska likna ett vanligt besök på mottagningen så mycket som möjligt. Därför är det viktigt att ha rätt förutsättningar. Bland annat måste man ha en bra uppkoppling så att bild och ljud inte försvinner. Det kan inte bli en massa avbrott för då blir det inget bra samtal. Och så måste man kunna sitta i lugn och ro. Man kan inte ha eventuella barn med eller sitta med teven på, konstaterar Dan Erlandsson. Ett komplement Efter besöket hos familjerådgivningen i Örebro bokas en ny tid och man har fortsättningsvis möjlighet att variera formen för samtal, antingen via nätet eller på mottagningen. Tanken är att samtal på nätet inte ska ersätta samtal och besök på mottagningen utan vara ett komplement. Avgiften för familjerådgivningen är den samma oavsett om man besöker oss här eller på nätet, det vill säga 150 kronor, och man träffar antingen mig eller min kollega Stefan Mantler. Det enda som skiljer är att man vid rådgivning på nätet samtalar med oss via webbkamera, berättar Dan Erlandsson. På www.familjeradgivningen.se kan du läsa mer. victoria rydergård Hälsospåret invigt på Stora Holmen i Örebro Nu kan du testa din kondition i det nya Hälsospåret på Stora Holmen i Örebro. Spåret, som är en kilometer långt, utgår från USÖ. Där finns en informationstavla som visar hur du på ett enkelt sätt kan testa och följa upp din kondition. Tavlan innehåller tabeller som är baserade på ålder och BMI. Sen går eller springer du runt holmen och tar tid. Utifrån det får du fram ett konditionsvärde, berättar Helena Pepa, verksamhetschef på avdelningen för sjukgymnastik och en av initiativtagarna till Hälsospåret. Hur fick du idén till Hälsospåret? Jag visste att det fanns Hälsospår på andra håll i landet och tyckte att det var ett bra koncept att ha nära oss på USÖ. Det här är ett sätt att motivera folk till fysisk aktivitet och genom Hälsospåret Landstingsstyrelsens ordförande, Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) och Helena Pepa, verksamhetschef på avdelningen för sjukgymnastik, inviger det nya Hälsospåret på Stora Holmen i Örebro. kan man följa sin egen utveckling, säger Helena Pepa. Hälsospåret invigdes av landstingsstyrelsens ordförande Marie- Louise Forsberg-Fransson (S). Det är viktigt att främja fysisk aktivitet och det här konceptet stimulerar människor till att röra på sig och mäta sina framgångar, säger hon. Hälsospår gynnar alla Att få spåret i anslutning till universitetssjukhuset är perfekt. Inom landstinget skriver vi ut fysisk aktivitet på recept och då är det bra att kunna hänvisa hit. Hälsospåret gynnar alla patienter, anhöriga och personal, och förhoppningsvis sporrar det till en aktiv hälsoutveckling. Det är aldrig för sent att komma igång och motionera, konstaterar Marie- Louise Forsberg-Fransson. Och det fina med Stora Holmen är att det är väldigt svårt att gå fel. Det är bara att hålla yttervarv, avslutar Helena Pepa. text: victoria rydergård foto: kristin lundström
Tebladet 5/14 Nyheter 5 Kom-ihåg-lapp till patienter efter besök på vårdcentralen Nu ska det bli lättare för dig som patient att komma ihåg vad som diskuterades vid besöket på vårdcentralen. Primärvården har inlett ett förbättringsarbete när det gäller information om vård och behandling. En del i arbetet är ett informationskort som läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster med flera ska fylla i och skicka med de patienter som behöver eller önskar det efter besöket. Hjälp att minnas På kom-ihåg-lappen finns uppgifter om när patienten ska meddelas om provsvar, om remiss är skickad och vart den är skickad, eventuell ändring av medicin eller om patienten kommer att bli kalllad på ett återbesök. Hallå där... Inger Arvidsson Klingberg, teamledare på 1177 Vårdguiden. Hos 1177 Vårdguiden kan man få råd om vård dygnet runt. Vad frågar folk om just nu? Vi har märkt att det har varit mycket samtal om kräkningar och diarré. Magsjukorna brukar vara efter jul men i år har det fortsatt in på våren. Sen är det allergiska besvär man ringer om, det ligger på tio i topp nu när pollenhalterna från björk och gräs är höga. Det var lite lugnare ett tag när det kom lite regn. Två vårdcentraler har under vintern testat kom-ihåg-lappen. En som varit med och testat är Björn Strandell, distriktsläkare vid Skebäcks vårdcentral. Vi ger mycket muntlig information till patienterna. Men det är ofta svårt att som patient komma ihåg allt som sägs vid ett besök i vården. Och då ger det här komihåg-lappen en trygghet för både patienten och för läkaren, säger Björn Strandell. Införs på fler ställen Kom-ihåg-lappen ska hjälpa dig som patient att komma ihåg vad som bestämdes. Kortet ska tas i bruk på alla landstingets vårdcentraler under våren. Planer finns även hos andra verksamheter inom landstinget att börja använda kortet när det finns behov. Sen har vi märkt att ormarna börjat vakna till liv i takt med att det blev varmt. Vad ska man göra om man får ett ormbett? Om man tror att man har blivit biten av en orm ska man åka till sjukhus på en gång. Det är viktigt att hålla den bitna kroppsdelen stilla och man ska inte sätta sig i bilen och köra själv för en reaktion på bettet kan komma plötsligt. Vi rekommenderar ambulans vid ormbett. Annat som bits är fästingar vad ska man göra om man hittar en fästing? Kom-ihåg-lappen ska hjälpa dig att minnas vad som sades på läkarbesöket. Fästingar tar man bort så fort man upptäcker dem, skulle det bli en liten del kvar så gör det inget men man får hålla koll om det blir någon rodnad. En direkt rodnad när man tar bort fästingen är ingen fara men kommer det efter några dagar bör man söka läkare. Vi rekommenderar TBE vaccination för de som vet att de är mycket i skog och mark. Det är viktigt att inspektera kroppen eftersom att de små fästingarna gärna kryper in i vrårna. Något annat att tänka på inför sommaren? För de som reagerar kraftigt på mygg- eller knottbett kan det hjälpa att ta vanliga antihistaminer för allergiker som finns på apoteket. Är man känslig mot Örebroforskare experter på barns smärta Barn i vården kan ofta utsättas för påfrestande och smärtsamma undersökningar och behandlingar. Det kan leda till smärtsamma minnen av rädsla och stress som kan försvåra den fortsatta kontakten med sjukvården. Örebroforskarna Mats Eriksson och Maria Gradin, från Vårdvetenskapligt forskningscentrum respektive Barn- och ungdomskliniken vid USÖ, har en expertkunskap gällande smärta hos nyfödda barn. De har medverkat i den expertgrupp som står bakom Läkemedelverkets nya behandlingsrekommendationer för att minska upplevelsen av smärta hos barn och ungdomar som genomgår undersökningar och behandlingar. getingbett bör man se till att ha recepten ordnade så att man har en injektor med sig, det måste man vara förberedd på. När det gäller solen är det så att kläder skyddar bäst. Särskilt våra barn ska vi se till att de har solhattar och kläder sen finns det solskyddsmedel som skyddar bra men det måste man ta på flera gånger. Det är viktigt att man inte glömmer varken djur eller barn i bilar. Aktuella tips inför sommaren kan du alltid hitta på 1177.se och överhuvudtaget om ni tycker att det är svårt att komma fram till oss så rekommenderar vi 1177.se där du hittar det mesta vad gäller tips och råd. evelina åström Förutom att de har tagit fram riktlinjer har de också skrivit en omfattande bakgrundsdokumentation. Att förebygga och behandla smärta är självklart av humanitära skäl men också viktigt för att undvika framtida problem, menar de. NYHETER I KORTHET MUNHÄLSA Kunskapscenter för äldres munhälsa Kunskapen om äldres munhälsa ska öka genom ett nytt kunskapscentrum. Den kunskap som finns kring äldres munhälsa ska genom kunskapscentret knytas samman för att ge de äldre ett bättre omhändertagande. Kunskapscenter invigdes den 2 juni. HYGIEN Färre vårdrelaterade infektioner Andelen vårdrelaterade infektioner inom Örebro läns landsting minskar. Det visar en mätning som gjorts under våren. Sedan hösten 2013 har andelen vårdrelaterade infektioner sjunkit från 9,4 procent till 8,2. Riksgenomsnittet är 8,9 procent. Trenden sedan mätningen startade 2008 är att vårdrelaterade infektioner minskar. Ett långsiktigt strategiskt arbete för att minska vårdrelaterade infektioner pågår. Vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler är något bättre än i höstas. Inom slutenvården på sjukhusen i Örebro läns landsting följer 73 procent av personalen hygienregler och klädregler på ett korrekt sätt, vilket kan jämföras med rikets resultat, 74 procent. På länets tre sjukhus är personalen bra på att ha långt hår uppsatt, på att vara fri från klockor och ringar samt på att ha rätt arbetskläder. Personalen är dock sämre på att desinficera händerna före patientnära arbete. TRYCKSÅR Andelen trycksår näst lägst i landet Andelen patienter med trycksår på länets sjukhus är elva procent vid mätningen under våren 2014. Det är näst lägst i landet. Rikets genomsnitt ligger på 15 procent. Landstinget har också en god täckning när det gäller åtgärden förebyggande- eller behandlande madrass. 94 procent av riskpatienterna har en förebyggande/ behandlande madrass. I Patientsäkerhetsöverenskommelsens krav för 2014 ska 60 procent av riskpatienterna ha minst två förebyggande åtgärder dokumenterade, Örebro läns landsting uppnår 64 procent.
6 Tema: Regionvalet Tebladet 5/14 Landstingsstyrelsens ordförande, Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), Regionförbundet Örebros styrelseordförande Irén Lejegren (S), och landstingets oppositionsråd Ola Karlsson (M), är överens om att en sammanslagning av Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län, skapar bättre förutsättningar för hela Örebro läns framtid. Samarbete för ljus framtid i Örebro län Utvecklingskraft, kompetens, fler jobb och bättre infrastruktur. Att slå samman landstinget och regionförbundet till Region Örebro län är bra för framtiden. Det tror alla politiker, oavsett vilket parti de tillhör. Alla viktiga utvecklingsfrågor, som sjukvård, kultur, näringsliv, kommunikationer och utbildning hamnar nu på samma ställe, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S). Bättre på lång sikt Oppositionsråd Ola Karlsson (M), förklarar att för den enskilde kanske inte förändringen märks direkt. För patienten, eller sjuksköterskan på vårdcentralen blir det ingen skillnad alls i början. Men på lite längre sikt skapar regionbildningen förutsättningar och stora möjligheter för regional tillväxt och stor möjlighet att väva ihop sjukvård, utbildning, infrastruktur, kollektivtrafik och se till att alla de här bitarna hänger ihop, säger han. På så sätt blir det lättare för Region Örebro län att locka och utbilda den kvalificerade arbetskraft som behövs. Regionförbundets styrelseordförande Irén Lejegren (S) som idag arbetar med utvecklingsfrågor, är mycket positiv till att dessa frågor ska in i en större organisation. Viktig arbetskraft Vi måste ha fokus på arbetskraften. Det handlar om att utveckla arbetsmarknaden och se till att unga också får jobb. Vi kommer i framtiden att behöva deras kompetens. I en region kan vi ta gemensamma tag, säger hon. Ola Karlsson tror att regionbildningen ger bättre möjligheter att utveckla hela länet. En del i att locka högkvalitativ arbetskraft är självklart att skapa så bra arbetsplatser som möjligt. Men det handlar också om samhällsplanering, kollektivtrafik och infrastruktur. Det finns stora utmaningar idag. Jag kan ta Kopparbergs vårdcentral som exempel. Där finns ingen fast distriktsläkare idag, men patienterna måste ändå få lika bra vård. Det är en utmaning och då krävs det att vi jobbar med helheten, att det går snabbt att pendla och finns bra boende det goda livet helt enkelt. Det är viktigt för att människor ska vilja stanna, eller flytta till regionen, säger Ola Karlsson. Snabbare tåg, expressbussar och bra infrastruktur gör att man kan resa längre på kortare tid. Det blir närmare till jobbet. Det gör att människor kan bo kvar både på mindre orter och i städer. Därmed blir hela regionen livskraftig. Där tror jag att vi kan få ett starkare fokus på kulturen som utvecklingskraft med mer samarbete i regionen för att ge invånarna mer kultur, säger Irén Lejegren. Utbildningsfrågor Utbildningsfrågor är viktiga för framtiden och de tre politikerna tror samarbetet i region kan gynna dessa frågor. Det ger oss möjlighet till större fokus, från grundskola upp till vuxenutbildning, säger Irén Lejegren. Vi ser att konkurrensen globalt ökar och ska vi klara oss som region krävs bra utbildning och ett bra system för att få invandrare att bli en del av det svenska samhället, säger Ola Karlsson. Genom att vi hela tiden har ett gott samarbete mellan kommuner, universitetet och länsstyrelsen underlättas arbetet med de här frågorna, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson. Valet till regionen Den 14 september går länets invånare till val. På valsedeln står det val till landstingsfullmäktige, men från 1 januari 2015 övergår landstinget till en region och de 71 politikerna som blivit framröstade går in i den nya regionorganisationen. Du röstar alltså till regionfullmäktige. Marie-Louise Forsberg-Fransson, berättar att hon hört människor uttrycka att landstinget ska läggas ner, men det är inte det handlar om, menar hon. Två fullmäktige slås samman till ett och vi bildar en större organisation. Alla ansvarsområden kring vården finns kvar. Men det kommer till nya som kommer att bli en ny livskraft för organisationen. Det gör också demokratin tydligare, eftersom väljarna får välja direkt till fullmäktigeförsamlingen, säger hon. Sjukvård som utvecklingskraft Sjukvården blir en av många viktiga utvecklingskrafter, med forskning och innovationer, där regionen kan stötta för att skapa nya företag, till exempel. Vi politiker skapar inte företag, men vi kan se till att skapa en god jordmån att växa i. Ett fungerande näringsliv behövs för att det ska komma in pengar till offentlig sektor, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson. Därför är folkhälsoarbete, skolstöd, stöd för att starta eget företag väldigt viktigt för den regionala utvecklingen, fortsätter Irén Lejegren. Min förhoppning är att intresset för valet ökar nu när landstinget breddas med nya frågor som också handlar om att utveckla länet. Det kommer verkligen inte att saknas utmaningar, säger Ola Karlsson. Det är ett jätteviktigt framtidssteg vi tar nu och jag tror att det kommer att stärka länets utveckling positivt, säger Marie- Louise Forsberg-Fransson. Text och foto: Kristin Lundström
Tebladet 5/14 Tema: Regionvalet 7 Vi frågar landstingets politiker Valet i höst blir ett val till regionfullmäktige. Vad blir skillnaden för oss väljare? Robert Mörk, Socialdemokraterna: Regionbildningen innebär att landstinget och regionförbundet slås ihop. Båda är sedan tidigare politiskt styrda organisationer och den nya regionen likaså. Syftet är att ge större kraft och bättre samordning i det regionala utvecklingsarbetet. Dessutom får vi större möjligheter i regionen att själva besluta om infrastruktur, kollektivtrafik, kompetensförsörjning och hälso- och sjukvård. Men på valdagen är det samma fråga som ska tas ställning till, vilket parti får ditt förtroende att styra samhällsutvecklingen? Ola Karlsson, Moderaterna: Skillnaden är att vi väljer till ett fullmäktige med större ansvar och befogenheter. Vi får ett länsparlament med bredare uppdrag för länets utveckling. Det öppnar också för ytterligare utvecklingsuppdrag från staten. Det får dock inte leda till att landstingets/ regionens viktiga uppgift; sjukvården hamnar i bakvattnet. Sjukhusen måste fortsätta utvecklas, äldre måste få bättre sjukvård och köerna till specialistvården måste kortas. Primärvården måste få klara sitt uppdrag, även i en region. Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Det kommer fortfarande vara vården som är den stora frågan. Att du ska slippa att köa för vård. Att någon svarar på vårdcentralen och att du kan få träffa samma läkare varje gång. För Folkpartiet är det viktig att Region Örebro län är en öppen region som gör det möjligt för företag att starta, växa och erbjuda tjänster och jobb, också inom vården. Läkare och sjuksköterskor ska vilja jobba och utvecklas här. Jihad Menhem, Vänsterpartiet: Väljarna kommer givetvis att se skillnader i partiernas valplattformar och de sjukvårdsoch regionpolitiska frågor som kommer att drivas under nästa mandatperiod. För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att verka för en offensiv, rättvis och solidarisk sjukvårds- och regionpolitik som gynnar alla medborgare i Region Örebro län. I vallokalerna kommer väljarna inte att märka någon skillnad, eftersom det fortfarande står val till landstingsfullmäktige på valsedeln och inte till regionfullmäktige. Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: För väljarna ska det inte bli någon större förändring mer än att det förhoppningsvis blir lättare att hitta rätt instans eftersom allt, sjukvård, infrastruktur, kultur, turism med mera, ligger under ett paraply, Region Örebro län. Det betyder också mer kraft i utvecklingen av vår region. Det politiska uppdraget blir bredare och jag hoppas att väljarna även märker större effektivitet då allt är samlat och tydligare vem som fattar beslut. Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Äntligen blir det väljarna som direkt utser de politiker som ska ansvara för att skapa förutsättning för hållbar tillväxt och regional utveckling i det egna länet. Samtidigt blir det fler frågor att hålla reda på för väljarna. Jag tror att detta upplevs som stimulerande. Förhoppningsvis ökar väljarnas intresse jämfört med de gamla landstingsvalen. Eftersom en hållbar tillväxt är en förutsättning för välfärdens finansiering så blir regionvalet mycket viktigt för väljarna. Catrin Steen, Miljöpartiet: Det nya för väljarna är att de nu även kommer att kunna bestämma över vem som ska sköta arbetet med att utveckla regionen till den mest klimat-, miljö- och företagsvänliga regionen. Vi i miljöpartiet vill se en region som har den mest tillgängliga och säkra vården samt det största antalet hållbara småföretag på landsbygden. Vi har en unik chans att bli den första klimatneutrala regionen i Sverige. Anders Östlund, Sverigedemokraterna: Landstinget kommer inte längre att vara synonymt med sjukvården. Men när allt hamnar under en hatt, men också läggs i samma korg, så kan det kanske uppfattas som svåröverblickat för den vanlige medborgaren och ge de styrande politikerna ett ännu större informationsövertag. Kontakten med din politiker (i opposition) i regionen kommer därför att bli viktigare.
8 Tema: Regionvalet Tebladet 5/14 Tillsammans mot Region Örebro l Sjukvård, tandvård, näringsliv, utbildning, kultur, samarbete och utveckling När Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro bildar Region Örebro län blir uppdraget bredare än idag. Regional utveckling med infrastruktur, näringslivsutveckling, turism, kompetensförsörjning och social välfärd ingår i Region Örebro läns uppdrag. Kulturen och kulturarvet är en viktig fråga för länets utveckling. Den 1 januari 2015 är det dags. Då samlas ansvaret för hälso- och sjukvården, regional utveckling och tillväxt i en ny demokratiskt styrd organisation, Region Örebro län. Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro slås samman. Kollektivtrafik, utbildning och folkhögskolor ingår också i Region Örebro läns uppdrag. Huvudsyftet med regionbildningen är att stärka och utveckla Örebro län. Genom att samla landstingets och regionförbundets kompetenser och resurser får vi en starkare politisk organisation med ett bredare och tydligare ansvar för regionens framtida utveckling. Genom att bilda Region Örebro län skapar vi de bästa förutsättningarna för tillväxt i hela regionen, säger landstingsdirektör Rickard Simonsson, som utsetts till regiondirektör från och med 1 januari 2015. Vilka frågor är det som den nya regionorganisationen ska ansvara för? Det blir ett brett uppdrag som i huvudsak omfattar det som våra organisationer gör i dag. För landstingets del handlar det om hälso- och sjukvård, forskning och utbildning, kollektivtrafik, kultur, folkhögskolor och vissa tillväxtfrågor. För regionförbundets del regional utveckling infrastruktur, näringslivsutveckling, turism, kompetensförsörjning, social välfärd, skolstöd och många andra viktiga områden. Dessutom har vi uppdraget att tillsammans med bland annat länets kommuner och andra organisationer samarbeta om viktiga större framtidsfrågor som spänner över flera Rickard Simonsson kompetensområden, säger Rickard Simonsson. Val till regionfullmäktige Bildandet av Region Örebro län innebär också att vi får ett regionalt, direktvalt parlament, ett regionfullmäktige, med ett större och bredare ansvar för regionens utveckling och framtid. Regionbildningen ger alltså dig som länsbo större möjlighet att påverka Region Örebro läns utveckling. Lag ger otydlig valsedel I år är det valår. Vid valet den 14 september får alla röstberättigade invånare välja vilka politiker som ska fatta beslut i Region Örebro län under de kommande fyra åren. Valet till regionfullmäktige motsvarar det tidigare valet till landstingsfullmäktige. På valsedlarna kommer det fortfarande att stå Val till landstingsfullmäktige. Enligt vallagen är den juridiska termen fortfarande landstingsfullmäktige i samband med val, men du röstar till regionfullmäktige. Genom valet den 14 september är du med och pekar ut färdriktningen för den nya regionen. text: victoria rydergård foto: Regionförbundet Örebro
Tebladet 5/14 Tema: Regionvalet 9 än du väljer regionparlamentet Hälso- och sjukvård, forskning och tandvård blir fortsatt stora områden inom Region Örebro län. Näringsliv och kvalificerad arbetskraft är viktiga delar som ska bli lättare att stötta genom Region Örebro län. Därför blir det bättre med region... för dig som medborgare Det blir tydligare vem som fattar beslut om viktiga, gemensamma frågor för regionen. Regionfullmäktige är ytterst ansvarig för de politiska besluten. Alla regionala beslut blir mer synliga genom ett direktvalt regionfullmäktige. I allmänna val kan du som medborgare visa hur du anser att ansvariga politiker tagit hand om frågor som rör regionens utveckling. Genom ett samordnat och effektivt arbete kan dina skattepengar användas på ett mer ansvarsfullt sätt. Det blir också lättare att hitta rätt kontakt på regional nivå. för hälso- och sjukvården Hälso-och sjukvården kommer även i fortsättningen vara en viktig och dominerande del av regionens uppdrag. Även i fortsättningen kommer vi i länet att få tillgång till en bra och patientsäker vård. Med den nya regionorganisationen kan hälso- och sjukvård samt forskning tas tillvara ännu bättre, som en utvecklingsfaktor för arbete och utveckling för vår region. för näringslivet Många av de grundläggande förutsättningarna för regionens välfärd skapas av näringslivet. Flera olika organ på regional nivå arbetar för att skapa bra förutsättningar för företagande. Region Örebro län kommer tillsammans med näringslivspolitiken i kommunerna att spela en viktig roll för företagandet. Även för dig som är företagare ska det bli lättare att hitta rätt kontakt på regional nivå. för kommunerna En stark region kan bättre leda arbetet för en mer hållbar utveckling i regionen. Storleken och den finansiella styrkan gör att regionen kan besluta om fler och starkare satsningar, vilket är positivt för kommunerna. Regionorganisationen kan leda utvecklingsarbetet tillsammans med kommunerna. Kommunerna kommer fortsatt ha stort inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna. för regionen Det är viktigt för oss att synas. Med en regionorganisation blir vi mer synliga, det regionala ledarskapet blir tydligt och det skapas en bas som ger bättre möjligheter att driva utvecklingsfrågor tillsammans med staten, regionens grannar och EU.
10 Hälsa och livsstil Tebladet 5/14 Rökstopp inför operation minskar risk för komplikationer Nu ska hela Örebro läns landsting dra åt samma håll när det gäller stöd för patienter att sluta röka inför en operation. Ett pilotprojekt har startats för att ta fram ett gemensamt förhållningssätt. Foto: Maria Bergman Forskning visar att komplikationer vid operationer minskar betydligt om patienten slutar att röka i samband med operationen. Nu ska Örebro läns landsting hjälpa fler att sluta röka. Ett pilotprojekt pågår i landstinget för att hjälpa patienter till en rökfri operation. Syftet är att motivera rökare att i god tid sluta röka och att ge dem stöd att upphöra helt. I pilotprojektet arbetar Kirurgiska- och Plastikkirurgiska kliniken vid USÖ samt Skebäcks vårdcentral med att ta fram riktlinjer så att du som patient erbjuds samma hjälp, oavsett vilken vårdcentral eller klinik du kommer till. En viktig del i det arbetet är att de som har svårt att sluta röka ska erbjudas kvalificerat stöd av Vägen mot en rökfri operation börjar redan på vårdcentralen. Skillnaden mot tidigare är att alla patienter som får en remiss till en operation kommer att tillfrågas om sina tobaksvanor. Främst om rökning, och så får de information om hur rökning påverkar vid en operation och vilken stor nytta ett rökstopp har, säger distriktsläkaren Björn Strandell som arbetar på Skebäcks vårdcentral. Du som är patient får informationen både muntligt och sjukvården. Behovet ska uppmärksammas redan i primärvården så att det är möjligt att starta i god tid med rökavvänjning och rökstopp, säger Birgitta Johansson Huuva som är ordförande i den grupp som samordnar det hälsofrämjande arbetet i landstinget. Information och stöd Att informera och erbjuda stöd till rökavvänjning handlar i första hand om patientsäkerhet och om delaktighet. Patienten måste få reda på vilka risker som finns med rökning i samband med operation för att själv kunna ta ett beslut inför sin operation, säger hon. Genom att landstinget nu håller på att skapa riktlinjer ska du som är patient mötas av samma budskap och samma information oavsett om du kommer till vårdcentralen, tandläkaren eller en kirurgavdelning. Anledningen till att man inom Örebro läns landsting börjar arbetet med hälsofrämjande arbete kring just rökfri operation är att det finns mycket stora hälsovinster att göra. Det finns få åtgärder som Birgitta Johansson Huuva Matz Larsson minskar komplikationer vid en operation så mycket som att sluta röka. Jag brukar fråga patienter: Vill du ha den bästa, eller den näst bästa vården? Så klart alla vill ha den bästa vården och den bästa operationen. Det blir lättare att ta ett beslut inför en operation om du skriftligt. Men det viktigaste är att du kommer att erbjudas hjälp om du har svårt att sluta röka på egen hand. Björn Strandell Även om patienten inte är motiverad så får han eller hon erbjudande om att få professionell hjälp av våra astmaoch kolsjuksköterskor. Det är vårt ansvar att informera om att de har rätt till hjälp att sluta röka, säger Björn Strandell. Patienter brukade även tidigare få frågor om tobaksvanor. Vad är skillnaden nu? Skillnaden är att all personal ska fråga på samma sätt, informera och dessutom erbjuda hjälp att sluta. De flesta patienter vi träffar vill sluta men vi vet att det är väldigt svårt utan stöd, säger Björn Strandell. Är det få som har kunskap om riskerna med att röka i samband med en operation? Ja, jag visste inte om det heller. Det är ganska ny kunskap från många olika studier som visar att ett rökstopp gör stor skillnad för som är patient känner till riskerna med att röka. Då är chansen större att hitta sin egen motivation, säger överläkaren Matz Larsson, från tobakspreventiva enheten. Risk bedöms av läkare Om en operation inte är akut kan det hända att läkaren beslutar att operationen får vänta tills patienten lyckas med ett rökstopp. Riskerna bedöms alltid av läkaren som måste väga riskerna mot varandra. Pågående rökning kan Rökstopp inför operation: Rökning vid operation ökar risken för: hjärtkomplikationer, infektioner, luftvägsproblem, försämrad blodcirkulation, sämre läkning, ökad ärrbildning. Särskild risk vid kärlkirurgi är att nya kärl proppar igen. Rekommendationer angående rökstopp vid operation: Rökstopp 6-8 veckor före operation för bästa resultat. att minska risken för komplikationer. Därför är det viktigt att vi informerar patienterna på alla sätt vi kan. När man ska lägga sig på operationsbordet vill de allra flesta ha gjort vad de kan själva för att få så bra möjligheter till en lyckad operation som möjligt, säger Björn Strandell. Hur reagerar rökare när ni inom vården tar upp frågan om rökning? De flesta patienter är tacksamma att prata om det. Att informera dem om risker och dessutom erbjuda hjälp handlar om att vi jämföras med att vissa patienter har ett dåligt reglerat blodtryck eller blodsocker, problem som helst bör åtgärdas inför en operation. I grunden är rökfri operation en fråga om patientsäkerhet. En av de viktigaste delarna i detta är att du som patient ska erbjudas remiss till professionellt stöd för att få hjälp att sluta röka. Kristin Lundström Även rökstopp 3-4 veckor före eller i samband med operation ger bättre resultat och snabbare återhämtning. Även fortsatt rökstopp efter operation är viktigt minst 6 veckor bör du hålla upp. Rökstopp som påbörjas efter operation har positiva vinster i minskad komplikationsrisk vid läkningsförloppet. Du som patient får hjälp redan på vårdcentralen måste förmedla den kunskap vi har till patienterna för att undvika vårdskador, säger Björn Strandell. Kristin Lundström Fakta: Skebäcks vårdcentral är med i ett pilotprojekt som ska ta fram ett sammanhållet sätt att arbeta med rökfri operation. Detta ska sedan införas i hela Örebro läns landsting. På www.enrokfrioperation.se kan du titta på en film som handlar om fördelar med rökfri operation.
Tebladet 5/14 Hälsa och livsstil 11 Lars-Göran hann inte få hjälp innan operation Men nu håller han upp med cigaretterna Den 24 februari opererades Lars-Göran på Universitetssjukhuset Örebro. En bypassoperation av hjärtat. Jag önskar att jag hade fått erbjudande om hjälp att sluta röka i samband med operationen, säger han. Lars-Göran hade läst mycket på nätet innan operationen och visste att det var bra att sluta röka. Men han klarade det inte själv. Hjälpen från Tobakspreventiva enheten som arbetar med rökavvänjning kom, men först dagen efter operationen. Han lyckades sluta röka i mitten av mars, cirka en månad efter operationen. Jag klarade det efter att jag bett dem skriva ut en starkare medicin, utan den hade jag aldrig lyckats, säger Lars-Göran. Började som 13-åring Han beskriver nikotin som ett starkt gift. Begäret till cigaretterna har aldrig riktigt släppt sitt grepp efter att han började röka som 13-åring. Jag har haft flera uppehåll. Ett på nio år, ett på två år och en gång nästan ett år. Men giftet bränner sig fast, berättar han. Att han slutat med cigaretter nu, benämner han som ett uppehåll. Jag ska ärligt säga att jag inte vet om jag kommer att klara det i all framtid. Jag är väldigt rädd att säga att jag har slutat röka. Det törs jag inte. Men just nu är det väldigt bra. Jag brukar säga att alla som slutat röka har ett uppehåll. En del klarar det för resten av livet, säger Lars-Göran. Örebro läns landsting ska börja jobba mer aktivt och sammanhållet med information om rökningens risker i samband med operation och patienter ska erbjudas hjälp att sluta. Vad tycker du om det? Inför operation är det viktigt. Gör man operationen och fortsätter röka ökar oddsen att det inte ska gå bra. Jag önskar att jag hade fått en remiss till Tobakspreventiva enheten tidigare. För rökningen påverkar ju allt. Och är en operation inte akut så tycker jag att det är bra om vården vågar ställa högre krav och erbjuda möjlighet till hjälp för att sluta röka, säger Lars-Göran. Läkare krävde rökstopp Han minns själv en tidigare operation för diskbråck. Den läkaren krävde att jag skulle sluta röka i samband med operationen och då hade jag ett uppehåll på två månader, säger Lars-Göran. Sen tycker han ändå att ansvaret ligger på patienten själv. Det är viktigt att hitta sin egen motivation. Du kan inte förlita dig på sjukvården och apoteket om du inte själv vill sluta, säger han. Lars-Görans motivation är stor nu efter operationen. Jag vet att det är bättre begagnade kärl som transplanterats från benet för att försörja hjärtat och kroppen med syre. De kärlen har inte varit rökfria och fungerar det inte så kommer det att krävas en ny åtgärd. En av riskerna med att röka i samband med en operation är att operationsärr och sår läker sämre. Det har Lars-Göran erfarenhet av. När intervjun äger rum är det Foto: Kristin Lundström Lars-Göran vågar inte säga att han slutat röka. Han kallar det uppehåll, men han hoppas att kunna hålla upp resten av livet, särskilt nu efter att han gjort en bypass-operation. Han känner att han mår bättre. Jag känner till och med lukten från vårblommorna nu, säger han. (Bilden är arrangerad.) slutet av april och han har fortfarande kvar ett sår på benet där kärlen togs. Jag tror att det har med rökningen att göra, säger han. Har du känt några effekter av att sluta röka? Ja, jag mår ju bättre och har faktiskt känt av lukten från vårblommorna också. Sen är ju en nackdel att sömnen blir sämre, men det vet jag sedan tidigare att det kommer att gå över, säger han. En annan effekt är ju att jag sparar massa pengar. Hittills nästan 2 000 kronor. Genom snabb huvudräkning räknar han ut att det blir cirka 16 800 kronor på ett år. Så skulle han ge ett råd till dem som någon gång tänkt prova på en cigarett är det: Alla ni som är unga lägg era pengar på något roligare. När jag Hjälp att sluta röka: Webben: 1177 Vårdguiden har en interaktiv tjänst; Rökfri. Den är gratis och finns på webben och som app till din smarta telefon: http://rokfri.1177.se Du kan också ringa Sluta-rökalinjen på telefon 020-84 00 00, samtalet är gratis. Du kan också gå in via webben på http://slutarokalinjen.org. började röka var det tufft. Nu är det tuffare att vara ståndaktig och låta bli, uppmanar han. *Lars-Göran vill vara anonym. Kristin Lundström Sjukhusen: Tobakspreventiva enheten Universitetssjukhuset Örebro. Tobakspreventiv mottagning, Karlskoga lasarett. Din vårdcentral ska också kunna erbjuda professionellt stöd vid tobaksavvänjning. Samtliga mottagningar nås via Örebro läns landstings telefonväxel: 019-602 10 00. Kirurgklinikens patienter får information om rökstopp Kirurgmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro, där bland annat överviktsoperationer utförs, är med i pilotprojektet rökfri operation. Överviktsoperationer är en del i en livsstilsförändring och då blir ett rökstopp en del i det, säger Tina Galmén som är sjuksköterska på Övre gastro på Kirurgmottagningen, USÖ. Tidigare har kliniken inte arbetat aktivt med att erbjuda patienterna stöd för att sluta röka inför en operation. Men nu är de med i landstingets pilotprojekt för en rökfri operation. Tidigare har vi frågat patienterna om de röker och noterat deras svar i journalen, men inget mer, säger Tina Galmén. Nu ska du som är patient ges information om rökstopp inför en operation. Vi kommer att berätta om vilken hjälp patienten kan få att sluta röka. Många känner inte till att man kan få hjälp, säger Tina Galmén. Alla som får remiss till en operation ska bli tillfrågade och erbjudna hjälp att sluta röka redan på vårdcentralen. Men än så länge är det bara Skebäcks vårdcentral som är med i pilotprojektet. Så småningom ska alla vårdcentraler och kliniker arbeta på samma sätt i hela landstinget, säger Tina Galmén. Just professionell hjälp av en rökavvänjare tror Tina Galmén är viktig. Många tror att de klarar att sluta själva, men då ska vi berätta att hjälpen finns och att det kan vara bra att få råd och tips, säger Tina Galmén. På Kirurgmottagningen arbetar också sjuksköterskorna Kerstin Bonnevier Pettersson, Ulrika Pettersson och Ingrid Delis. De möter patienter som ska göra eller har gjort en operation för att förminska magsäcken och därmed minska i vikt. Är det inte svårt att ställa om två vanor på en gång och både sluta röka och sen äta mindre? Den här operationen kan motivera att ta itu med fler livsstilsvanor för att leva ett hälsosammare liv, säger Ulrika Pettersson. Patienter som röker svarar väldigt ofta att de vill, eller har funderat på att sluta röka och det är få som ifrågasätter ett rökstopp inför en operation. Ingrid Delis, Ulrika Pettersson, Tina Gallmén och Kerstin Bonnevier Pettersson, arbetar på Kirurgmottagningen. Det här är ju ett erbjudande om hjälp att sluta som de får av vården, säger Ingrid Delis. Och det är viktigt att poängtera igen att man inte behöver klara av det själv. Det finns hjälp att få, säger Kerstin Bonnevier Pettersson. Text och foto: Kristin Lundström
12 Porträtt Tebladet 5/14 Mikael Kanetoft är en av Örebro läns landstings fyra perfusionister. Som perfusionist är han med vid operationer som kräver att patientens hjärta står still. Mikael Kanetoft sköter hjärt-lungmaskinen som under operation tar över hjärtats och lungornas funktion. Han griper in när hjärtat står still Örebro läns landsting har drygt 9 000 anställda, fördelat på fler än 200 yrken. Här får du möta en av dem. Trots att de har ett stort ansvar under svåra operationer är de faktiskt lite av landstingets doldisar. Möt Mikael Kanetoft en av Örebro läns landstings fyra perfusionister. Vad jobbar du som sa du? Perfektionist? Vid det här laget är Mikael Kanetoft van vid att folk missuppfattar hans yrkestitel och ser ut som frågetecken när han säger vad han jobbar med. Men vad gör då en perfusionist? Jo, han eller hon sköter hjärt-lungmaskinen under operation. Yrkestiteln kommer från perfusion, som betyder genomströmning. Vi är med vid operationer som kräver att hjärtat står still. Våra huvuduppgifter är att iordningställa hjärt-lungmaskinen och köra den under operation, berättar Mikael Kanetoft. Stillastående hjärta Under operationen tar hjärt-lungmaskinen över hjärtats och lungornas funktion. Maskinen leder blodet förbi hjärta och lungor så att kirurgen kan arbeta med det stillastående hjärtat. Blodet syresätts av maskinen och leds sedan tillbaka in i patientens kropp. Mikael Kanetoft Mikael Kanetoft har jobbat som perfusionist i fem år. Jag var narkossköterska på thoraxoperation på USÖ tidigare. Vid operationer arbetar man i team och det var på så sätt jag kom i kontakt med yrket. Efter att ha jobbat som narkossköterska i många år tyckte jag att det kunde vara kul att få utvecklas och testa något nytt, så när chansen dök upp att få vidareutbilda mig till perfusionist tog jag den, säger Mikael Kanetoft. I Sverige finns det i dag mycket få perfusionister. Totalt endast ett 50-tal spridda runt om i landet. För att bli perfusionist måste du ha en eftergymnasial utbildning. De flesta som utbildar sig till perfusionister har en bakgrund som specialistsjuksköterskor. Vissa har ingenjörsbakgrund. Utöver den utbildning du har sedan tidigare läser du två år till vid universitetet i danska Århus. Du är där i perioder och läser teori och tentar. Sedan är du hemma i perioder och har praktisk träning på ditt hemsjukhus. Nästan alla som går utbildningen är redan anställda av ett sjukhus, så man har lön när man studerar, vilket gör det enklare, konstaterar Mikael Kanetoft. Hög medelålder Framtiden för perfusionister är god. Medelåldern bland svenska perfusionister är nämligen hög och många kommer att pensioneras de närmaste fem åren. Här i landstinget är tre av fyra perfusionister över 60 år. Vi ska därför skicka två personer på utbildning. Det finns nämligen inga färdigutbildade perfusionister att anställa, säger Mikael Kanetoft. Det han tycker är roligast med sitt jobb är att köra maskinen. Varje arbetspass innebär ett stort ansvar och jobbet är en mix av fysiologi, teknologi och teamarbete. Det han gillar minst med sitt jobb är att ha jourberedskap. Eftersom vi bara är fyra perfusionister här i landstinget har vi beredskap i hemmet 25 procent var utöver vår ordinarie arbetstid. Det kan vara ganska slitigt. Fast samtidigt är yrket ett hantverk. Skulle vi vara fler personer skulle vi få för lite rutin. Roligt och stimulerande Skulle du råda andra att utbilda sig till perfusionist? Både ja och nej. Det är ett Fakta perfusionist: Perfusionisten arbetar på den thoraxkirurgiska operationsavdelningen. Arbetsuppgifterna är främst att överta hjärtats och lungornas funktion under hjärtkirurgi, med hjälp av hjärt-lungmaskin. För behörighet att söka till perfusionistutbildningen krävs examen från högskoleutbildning (Vårdhögskola alternativt teknisk högskola). Perfusionistutbildningen är tvåårig, leder till masterexamen, och bedrivs Porträttet En av 9 000 roligt och stimulerande jobb och man känner att man är en viktig del i operationsteamet, men samtidigt kan det vara jobbigt att ha beredskap, speciellt om man har småbarn, säger Mikael Kanetoft. text: victoria rydergård foto: kristin lundström vid Den Skandinaviske Skole for Kardiovaskulär Teknologi i Århus, Danmark. Efter utbildningen kan du söka ett europeiskt certifikat som ger behörighet att arbeta i hela Europa. Det finns en relativt hög efterfrågan på perfusionister i Norge och Danmark. Medelåldern i Sverige är ganska hög, vilket innebär att ett relativt stort antal personer kommer att pensioneras de närmaste fem åren.
Tebladet 5/14 Lättläst 13 Sluta röka innan du blir opererad så blir operationen bättre Forskare har kommit på att problem som kan komma efter en operation blir mindre om du slutar att röka innan operationen. Nu ska Örebro läns landsting hjälpa fler att sluta röka när de ska bli opererade. En läkare säger: Jag brukar fråga patienter: Vill du ha den bästa, eller den näst bästa vården? Så klart alla vill ha den bästa vården och den bästa operationen. När man tänker så kan det bli lättare att bestämma sig för att sluta röka. Om det är en operation som inte är så bråttom kan en läkare bestämma att en patient inte får göra operationen innan han eller hon har slutat röka. Hjälp att sluta röka Du som är patient och ska bli opererad ska få hjälp med att sluta röka. Och du ska få samma erbjudande om hjälp på alla vårdcentraler och kliniker. Ibland kan det ta tid innan man kan sluta röka. Därför är det bra att börja prata om det här redan på vårdcentralen. En kom-ihåg-lapp på vårdcentralen Ibland är det svårt att komma ihåg vad sjuksköterskan eller läkaren sa när du var på vårdcentralen. Nu börjar vårdcentralerna med en kom-ihåg-lapp. På lappen kan det stå när du ska få ett provsvar, om det ska skickas en remiss, information om din medicin, eller om du ska komma på återbesök. Patienterna får mycket information när vi pratar med dem, säger Björn Strandell som är läkare på en vårdcentral. Det kan vara svårt för patienten att komma ihåg allt. Nu skriver vi upp det istället. Det är bra både för patienten och oss på vårdcentralen. Under våren ska alla vårdcentraler börja jobba med att skriva kom-ihåg-lapp till den som vill ha det. Vi ska bli Region Örebro län Från och med 1 januari 2015 blir Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro en ny organisation tillsammans. De slås ihop och heter istället Region Örebro län. Vad kommer Region Örebro län jobba med? Region Örebro län kommer att jobba med samma saker som Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro jobbar med idag. Regionförbundet jobbar med att få människor och företag att tycka det är bra i Örebro län. Örebro läns landsting jobbar mest med hälso- och sjukvård, men också med forskning och utbildning, kultur, folkhögskolor och kollektivtrafik, som bussar, tåg och flyg. Region Örebro län kommer ha ansvar för att hela länet utvecklas på ett bra sätt. För att Örebro län ska kunna utvecklas måste det till exempel finnas jobb, utbildning, bra vård, kultur, bussar och tåg. Då mår de som bor i Örebro län bra och fler vill flytta hit. Vad händer för mig som bor i Örebro län? Det mesta kommer att fungera precis som vanligt för dig som bor i Örebro län. Varför blir det bättre med en region? Det blir tydligare vem som tar beslut om viktiga frågor för regionen. Vi blir starkare tillsammans. I en region blir det lättare att samarbeta med kommunerna, staten, andra regioner och landsting och med EU. Det är bra för framtiden. Vem bestämmer i Region Örebro län? Det är politiker som tar beslut inom Region Örebro län. Politikerna är valda av medborgarna. De kommer att sitta i regionfullmäktige. I höst kommer det att vara ett val då vi som bor i Örebro län kan rösta om vilka politiker vi vill ska styra i nya Region Örebro län. Bra att veta när vi ska rösta i höst På de lappar vi använder för att rösta i valet kommer det att stå val till landstingsfullmäktige som det hette när vi röstade i landstingsvalet. Det är så för att det står i vallagen och det har inte ändrats än. Men vi röstar till regionfullmäktige. Kontakt för lättläst: Lena E. Hagsten, telefon: 019-602 73 52, e-post: lena.hagsten@orebroll.se Texttelefon 019-670 25 77
14 Aktuellt KRÖNIKAN Roger Samuelsson Som en åsna mellan två hötappar Tänk om man kunde gå åt två håll samtidigt. Vad halv man skulle känna sig. Ändå är det så man ibland önskar att man kunde göra. Det omöjliga. Särskilt då man har svårt för att bestämma sig. Att stå inför ett val innebär ofta att välja det ena eller det andra. Om man väljer det ena innebär det oftast att man samtidigt väljer bort det andra. För ingen kan gå åt två håll samtidigt utan att förlora sig själv. Någon har sagt att hur vårt liv gestaltar sig beror på våra val. Pelle Tornell skriver i sin bok: Bestäm dig handbok för snabbare och bättre beslut (2011), att livet är summan av alla dina val. Kan hålla med om att mycket av de val som jag gör både påverkar och skapar det liv som är mitt. Men samtidigt känns det en aning provocerande eftersom mycket av det som händer i livet inte alltid är summan av de val jag gjort. Ibland är det ett resultat av andras val eller så är det ödet. Ingen av oss skulle komma på tanken att välja att bli sjuk. Vi blir sjuka ändå. Ingen väljer ett liv i arbetslöshet. Man kan bli arbetslös ändå. Jag väljer inte allt som händer mig i livet. Det händer mig ändå. I bästa fall kan jag välja vilket förhållningssätt jag vill ha till det som drabbar mig. Ibland blir det vårt viktigaste val och enda sätt att hantera livet på i den ofta så svåra konsten att vara människa. Vi lever i en valfrihetskultur som saknar motstycke i mänsklighetens historia. Det är både härligt underbart och nästintill omöjligt på samma gång. Varje dag fattar vi en massa beslut. Allt från mat, vilken tandkrämstub man ska köpa, vilka kläder man ska ha på sig, vilket tv-program man ska se på när man zappar sig mellan alla 160 tv-kanaler som står oss till buds, till mer livsavgörande beslut som arbete, relationer och politik. Detta och mycket mer utvecklar Pelle Tornell i sin bok, för den som vill fördjupa sig mer i detta. När jag står på Ica Maxi och ska köpa en tandkrämstub så har jag inte bara ett par tre stycken sorter att välja mellan. Det finns hyllmeter av olika tandkrämssorter att välja på. Jag tänker att jag ska göra det lätt för mig. Jag tar bara den sort som jag köpte sist. Lätt som en plätt. Det är bara det att i dagens hypade valfrihetsutbud har jag redan hunnit glömma vad det var som jag valde sist. Så jag går på känn och tar en tub som jag tror liknar den som jag valde sist. För alla ambivalenta är dessa enorma valmöjligheter en gigantisk utmaning. Ambivalens blir kanske vår nästa stora folksjukdom. Med den följer allt som oftast en allvarlig biverkan - obeslutsamheten. Och en obeslutsam, undvikande eller förhalande kultur gör samhället till ett sårbart samhälle. Då riskerar vi att hamna i den situation som den berömda åsnan gjorde mellan två hötappar. I sin valfrihet mellan de två hötapparna blev det för mycket för den lilla åsnan. Den kunde helt enkelt inte bestämma sig. För inte ens en åsna kan gå åt två håll samtidigt. Den fastnade i sin ambivalens och förlorade därmed sin förmåga att välja, så den svalt ihjäl mitt emellan två hötappar i en kronisk åkomma av apatiskt valtillstånd. Det är en tankeställare för alla soffliggare. Bättre att gå till val än att svälta ihjäl med andra ord. Den 3 juli är det urpremiär för pjäsen Efter mitt eget huvud på Stadra Teater i Nora. Det är 1600-tal och svensk stormaktstid. Ljud av trummor, pukor, lutor och flöjter. Rök och dån. En gestalt ur det förgångna uppenbarar sig. Agneta Horn träder fram inför våra ögon. Det är inte längre tillbaka än att kvinnan framför dina ögon kunde ha varit din mormors mormors mormors mor, som här blir livslevande. Agneta Horn är stolt, rakryggad, egensinnig, passionerad. Agneta Horn, Sveriges första kvinnliga författare. Agneta Horn, barnbarn till Axel Oxenstierna och Anna Åkesdotter Bååt. Agneta Horn som miste sin mor i pesten när hon blott var två år gammal. Nu står hon där och berättar för oss som lever idag. Agneta Horn, som umgicks med Drottning Kristina. Agneta Horn, som stod emot äktenskapsmäklerskorna och stred för att få älska den man hon ville ha, soldaten Lars Kruus. Det är många fler gestalter som kommer att synas på scenen. Drottning Kristina, poeten Lars Wivallius (från Örebro), Gustav Horn, Ebba Leijonhufvud, styvmor Sigrid, pigor, drängar, mormor Anna Bååt. Agneta Pleijel skriver ännu en gång för Stadra Teater. Hon kan som få andra beskriva hur stora skeenden också påverkar den vanliga människan. Agneta Pleijel gör det med värme och med en stor portion klokhet. Tebladet 5/14 Premiär för årets Stadrateater i Nora Jag deltar i utlottningen av biljetter till Efter mitt eget huvud på Stadra Sommarscen Namn:... Adress:... Postnummer och ort:... Telefon:... Skicka in talongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro senast 18 juni. Märk kuvertet Stadra. Vinnarna meddelas personligen. Vinn böcker av Anna Jansson! Tebladet lottar ut fem Skymningens barfotabarn av Anna Jansson. Efter framgångarna med Kungens komediant, dramatiserad av Ylva Eggehorn och Hör musiken, söker efter orden, om Hjalmar Gullberg, skriver Pleijel denna gång om sin namne, men med efternamnet Horn. Och hon ställer oss sin fråga: Vad måste människan ha för att leva ett värdig liv? Manus Agneta Pleijel Regi- Joan Bernander Scenografi/kostym- Märta Fallenius Mask/peruk- Märta Gasslander Musik- Anders Ortman Ljusdesign- Lars-Johan Arnesson Spelperiod 3 Juli 17 augusti Onsdag-fredag klockan 19:00, lördag klockan 17, söndag klockan 15:00. (Ej den 4 juli) Namn:... Adress:... Postnummer och ort:... Roger Samuelsson, sjukhuspastor, leg psykoterapeut Telefon:... Skicka in talongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro senast 18 juni. Märk kuvertet Böcker. Vinnarna meddelas personligen.
Tebladet 5/14 Tårtan 15 Tioårige Oliver Kromms stickrädsla har gjort att han inte vågat lämna blodprov på flera år. Tack vare stödet han fått av Maria Pauly, Ulrika Alfraeus, Anna Onelöv och Elisabet Särnblad vågar han nu lämna blodprov. För att visa sin uppskattning nominerade Oliver och hans mamma Jessica Kromm tjejerna till månadens Tebladstårta. Saknas på bilderna gör Elisabet Särnblad som inte hade möjlighet att närvara vid tårtutdelningen. Botad stickrädsla ledde till tårta De här fantastiska tjejerna har ägnat timmar åt att sporra, trösta och stärka Oliver. Utan dem hade han aldrig vågat genomföra provtagningen som han upplevde som superläskig. Det konstaterar Jessica Kromm, mamma till tioårige Oliver. Därför har hon och Oliver nominerat Anna Onelöv och Elisabet Särnblad, sjuksköterskor på Barn- och ungdomskliniken och Ulrika Alfraeus, förskollärare och Maria Pauly, fritidspedagog på lekterapin på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, till månadens Tebladstårta. Regelbundna kontroller Oliver har haft cancer och går därför på regelbundna kontroller på Barn- och ungdomsmottagningen. Han var fyra år gammal De blev också nominerade till Tebladstårtan Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: Personalen avd 38 USÖ, av Lena Westman Dahlkvist. Läkare och övrig personal på BUP i Örebro, av Gun Thybecke. Avdelning 4, Lindesbergs lasarett, av Sten Jacobsson. Barnmorskan Flavia Nilsson, när han behandlades och tröttnade till slut på alla undersökningar, behandlingar och provtagningar. Kontrollerna som Oliver går på kräver blodprov, men han har inte vågat göra de här provtagningarna på flera år. Men efter flera månaders terapi på lekterapin och med stöd av sjuksköterskorna Anna och Elisabet vågade Oliver till slut lämna blodprov, berättar Jessica Kromm. Vi blev så lyckliga och tacksamma över det ovärderliga stöd och den hjälp vi har fått att vi var tvungna att skicka in en nominering till Tebladstårtan så fort vi kom hem från sjukhuset, tillägger hon. Anna Onelöv, Elisabet Särnblad, Ulrika Alfraeus och Maria Pauly har inte en aning om att de ska få månadens Tebladstårta. Deras chef har kallat till ett avdelningsmöte, så när Oliver och hans mamma Jessica dyker upp med tårta och diplom är förvåningen stor. Baggängens vårdcentral, av Madelen Handell med familj. Distriktsläkare Ingrid Johansson, Lekebergs vårdcentral, av Henrietta Helldin. Lennart Nilholm och Rosmarie, Lungkliniken, USÖ, av Anita Jansson. Specialistläkare Marcus Sagerfors, handkirurgiskamottagningen, av Det är tidspressat inom vården, men det märks inte på er. Ni har alltid tagit det lugnt. Utan ert tålamod hade vi nog kämpat fortfarande, säger Jessica Kromm. Vi kommer ju fortsätta att träffas, men nu vet Oliver att han fixar de här provtagningarna. Han litar helt på er, tillägger hon. Madelene Johansson. Patrik Lassarén, ögonmottagningen i Karlskoga och Ögonkliniken USÖ, av Maria Korhonen. Ulf Rothelius, Brickegårdens vårdcentral, av Maria Gustafsson. Ambulansen, akuten och röntgen, av Lyckselebon Margaretha Hjalmarsson. Läkaren Fredrik Campbell, Tybble Visa uppskattning Jessica Kromm tycker att Tebladstårtan är ett bra sätt att få visa Anna Onelöv, Elisabet Särnblad, Ulrika Alfraeus och Maria Pauly hur mycket hon och Oliver uppskattar allt de har gjort. Vi har pratat mycket hemma om hur duktiga de här tjejerna är, men det här är ett väldigt konkret sätt att få visa det för dem, säger hon. Det här känns jättestort för oss. Vi blev verkligen överraskade. Oliver, vi har ju tittat på sprutor, plockat isär dem och kollat hur nålen ser ut och jag minns att du sken som en sol när du kom in till oss och fick berätta att du hade vågat lämna blodprov, berättar Ulrika Alfraeus. Ja, man såg verkligen att du tyckte att det var skönt när det var gjort, säger Anna Onelöv. Ett kvitto Hon och hennes kollegor är glada över uppskattningen, men säger samtidigt att de bara har gjort sitt jobb. Fast det här är ett kvitto på att vi gör något bra, säger Ulrika Alfraeus. Jag brukar läsa om tårtan i tidningen, men inte hade jag väl trott att jag skulle få vara med om att få den. Det känns jätteroligt att få vara med om en sådan här sak. Man känner sig verkligen uppskattad. Det här är något som vi kommer att leva på länge, säger Maria Pauly. vårdcentral, av Lars-Gunnar Björklund. Distriktsläkare Ljilha Narancic, Karla vårdcentral, av Valborg Stenholm. Distriktssköterska Ann-Christine Holz, Tybble vårdecentral, av Therese, Jocke, Tuva och Ella Anersson. text: victoria rydergård foto: kristin lundström TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val! Vinnaren presenteras i Tebladet som kommer i brevlådorna i slutet av november. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas. Förslag skickas senast den 15 oktober till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@ orebroll.se eller faxa till 019-10 79 35. Märk brevet, mejlet eller faxet med Tebladstårtan.
16 Tebladet 5/14 Tävla i landstingskunskap 2:a pris dagspa på Loka brunn 1:a pris Clarion hotell och badrummet spa 5:e pris Svenska kammarorkestern Vinsterna: Förstapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår en trerättersmiddag och frukostbuffé i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdelning med avslappningspool, bastu och träningsrum och få ansiktsvård för två på Badrummet spa. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföreställning på Länsteatern. Andrapriset är ett dagspapaket på Loka Brunn för två personer en vardag. I priset ingår entré till vattensalongen med unika bad- och spaupplevelser, entré till det nya gymmet, instruktörsledda aktivitetspass (endast torsdag-fredag), lunchbuffé, lokatofflor att ta med hem samt frukt och vattenbuffé. Tredjepriset är en övernattning och frukost för två på Stadshotellet i Nora. Fjärdepriset är entré för två personer på relaxavdelningen på Gustavsviksbadet i Örebro. I entrépriset ingår fri tillgång till upplevelsebadet och motionsbadet, bastu, solarium, lån av morgonrock, bubbelpool, solterass med mera. Femtepriset är biljetter till Svenska kammarorkestern för två personer. Vi lottar ut 50 extrapriser. För att tävla måste du svara rätt på tipsfrågorna alla svaren finns i tidningen. Tipstävling 4:a pris Gustavsvik 1. När slås Örebro läns landsting samman med Regionförbundet Örebro och bildar Region Örebro län? 1) 14 september 2014 X) 1 januari 2015 2) 6 juni 2015 2. Vad kallas den som sköter hjärt-lungmaskinen under operation? 1) Perfektionist X) Perfusionist 2) Pediatriker 3. Hur länge bör man vara rökfri inför en operation för att få bästa resultat? 1) 6-8 timmar X) 6-8 dagar 2) 6-8 veckor 4. Vem är huvudperson i pjäsen Efter mitt eget huvud? 1) Agneta Horn X) Lasse-Maja 2) Hjalmar Gullberg 5. Vad heter det nya motionsspåret på Stora Holmen? 1) Holmenrundan X) Hälsospåret 2) Ö-spåret 6. Hur ofta genomförs enkäten Liv & hälsa ung? 1) En gång om året X) Vartannat år 2) Vart tredje år 7. Landstingets ekonomiska prognos pekar på ett överskott. Hur stort blir det? 1) 250 miljoner kronor X) 100 miljoner kronor 2) 43 miljoner 8. Var kan du numera få familjerådgivning? 1) På webben X) På telefon 2) På biblioteket 3:e pris Nora stadshotell 1 X 2 Skicka tävlingskupongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro senast den 28 augusti 2014. Märk kuvertet med Tebladstävling. Du kan också tävla via webben på www.orebroll.se/tebladet. Rätt svar och vinnare annonseras på www.orebroll.se den 1 september 2014. Namn:... Telefon dagtid:... Gatuadress:... Postnummer och ort:...