Stormar i Örebro län

www.lansstyrelsen.se/orebro Stormar i Örebro län En analys av konsekvenserna som uppstått till följd av stormar, snöoväder och tromber Publ. nr 2012:7

Information Omslagsfoto: Sveaskog. Bilden visar skadorna i Färna ekopark efter att en tromb drog förbi 2007. Titel: Utgivare: Stormar i Örebro län. En analys av konsekvenserna som uppstått till följd av stormar, snöoväder och tromber. Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro Tfn växel: 019-19 30 00 E-post: orebro@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Daniel Bergdahl, Tfn 019-19 39 75 e-post: daniel.bergdahl@lansstyrelsen.se Copyright: Länsstyrelsen i Örebro län 2012

Förord I denna rapport redovisas problemen som kan uppstå till följd av väderfenomenen stormar, snöoväder och tromber. Rapporten belyser förutsättningar och trender för hur dessa väderfenomen kan komma att påverkas av ett förändrat klimat. Genom att utgå från en historisk sammanställning beskrivs konsekvenserna som uppstått i Örebro län. Fokus ligger på att identifiera känsliga områden där förebyggande åtgärder är nödvändiga för att samhället ska bli mindre sårbart. Undersökningen och rapportskrivandet har utförts av Terje Selnes och Maria Rydstedt vid Länsstyrelsen i Örebro län. Örebro, februari 2012 Peder Eriksson Enhetschef för Vattenenheten, Länsstyrelsen Örebro län

2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1. Inledning... 6 2. Stormar... 6 2.1 Stormarnas konsekvenser... 7 2.1.1 Stormfällning... 7 2.1.2 Byggnader... 8 2.1.3 Markyta... 8 2.1.4 Personskador... 9 2.1.5 Kostnader... 9 2.2 Stormar som drabbar Örebro län... 9 2.3 Framtida stormar... 9 2.4 Tidigare stormar i Örebro län... 10 2.4.1 Snöstorm i oktober 1967... 11 2.4.2 Orkanhösten 1969... 11 2.4.3 Storm i januari 2007... 13 2.4.4 Stormen Dagmar 2011... 13 3. Snöoväder... 14 3.1 Snöoväder i Örebro län... 14 4. Tromber... 15 4.1 Tidigare tromber i Örebro län... 16 4.1.1 16 & 22 juli 2005... 16 4.1.2 17 juli 2007... 17 4.1.3 27 juli 2008... 17 5. Diskussion... 17 5.1 Stormfällning... 17 5.2 Strömavbrott... 18 5.3 Kommunikationer... 18 5.4 Privatpersoner... 19 5.5 Tromber... 19 6. Källförteckning... 20 3

4

Sammanfattning Sverige har under de senaste åren drabbats av flera kraftiga stormar och två riktigt snörika vintrar vilket har orsakat problem för flera samhällsviktiga verksamheter. Stormarna Gudrun 2005 och Per 2007 kom dessutom att väcka frågan ifall antalet stormar är på väg att öka till följd av klimatförändringarna. Flera extrema väderhändelser väntas nämligen öka i antal och intensitet. Trenderna för dessa extrema väder ser dock lite olika ut. Enligt SMHI är till exempel trenderna för stormutveckling mycket osäkra. Det är bland annat svårt att fastslå om det finns något samband mellan stormarna och klimatförändringarna. Svårigheterna ligger i att förutsäga hur stormar och lågtryck kommer att påverkas i ett längre perspektiv. När det gäller kraftiga snöfall visar klimatscenarier att vintrarna i framtiden kommer bli mildare och blötare. Detta innebär inte enbart att det kommer bli mindre snö i framtiden utan det kan även medföra att skadorna till följd av stormar kan förvärras. Varmare vintrar påverkar tjälförhållandet i marken. Tjälfria områden drabbas vanligtvis hårdare av trädfällning än områden där det förekommer tjäle i marken. Ett annat väderfenomen som kan orsaka skador är tromber. Till skillnad från stormar och snöfall drabbar tromber främst lokala områden under en begränsad tid. Eftersom tromber inte är ett återkommande problem i Sverige är prognoserna inför framtiden begränsade. Förekomsten av åskmoln är förknippad med utvecklingen av tromber och klimatscenarier tyder på att det kan bli vanligare med åska i framtiden. Detta skulle därmed kunna innebära en ökning av antalet tromber. Samhället har visat sig vara mycket sårbart i samband med dessa kraftiga väderfenomen. Sårbarheten har bland annat ökat i takt med att samhället utvecklat ett allt större beroende av elektricitet. Störningar kan uppstå då omkullblåsta träd slår ut eldistribution och kommunikationer. Kombinationen snöfall och kraftig vind kan dessutom leda till drivbildning och orsaka ytterligare problem på vägar och järnvägar. Skadorna som uppstår i samband med oväder kan bli kostsamma för samhället och det är därför viktigt att förebyggande åtgärder vidtas för att minska sårbarheten. 5

1. Inledning Väderextremer väntas i framtiden bli allt vanligare på grund av klimatförändringarna. I jämförelse med många andra delar av världen har Sverige fram till idag varit relativt förskonat från katastrofer i samband med extrema väderfenomen. Men väderfenomen som stormar och snöoväder orsakar nästan varje år allvarliga problem för flera samhällsviktiga verksamheter. Samtidigt som de extrema väderhändelserna väntas öka har samhällsutvecklingen bidragit till en ökad sårbarhet i samhället. Stormar och kraftiga snöfall är exempel på två fenomen som orsakar problem. Syftet med den här rapporten är att belysa konsekvenserna som kan uppstå i Örebro län till följd av stormar och snöfall. Rapporten berör även tromber som inte är ett lika återkommande problem men som ändå kan orsaka relativt stor skada lokalt. Rapporten har fokus på hur Örebro län har drabbats tidigare av stormar, snöoväder och tromber och hur dessa fenomen kan förändras i ett framtida klimat. Det är viktigt att förebyggande åtgärder genomförs för att samhället ska anpassas för att klara extrema väderhändelser. 2. Stormar Sverige har historiskt sett drabbats av flera kraftiga stormar som orsakat stor skada i samhället. Under det senaste årtiondet har Sverige drabbats av två kraftiga stormar, Gudrun 2005 och Per 2007, vilket har väckt frågan om antalet stormar är på väg att öka till följd av klimatförändringarna. Vid en storm uppgår vindhastigheten till mer än 24,5 meter per sekund (m/s) (se tabell 1). I Sverige förekommer höga vindstyrkor vanligtvis från slutet av september till slutet av januari. Stormens energi kommer från den temperaturskillnad som uppstår mellan nord- och sydliga breddgrader under hösten och vintern. Stormarna som drar in över Sverige uppstår vanligtvis utanför Skottland 24 timmar innan de når land. (Lindström, 2005) Tabell 1. Vindhastigheten vid olika vindstyrkor redovisas i m/s (Källa: SMHI). Benämning på land m/s Lugnt 0-0,2 Svag vind 0,3-3,3 Måttlig vind 3,4 7,9 Frisk vind 8,0 13,8 Hård vind 13,9-24,4 Storm 24,5-32,6 Orkan 32,7< Stormen Gudrun som drog in över Sverige i januari 2005 är den storm som orsakat störst skador i Sveriges historia. På flera platser uppgick vindhastigheterna till orkanstyrka och de kraftigaste vindarna uppmättes till 42 m/s på Hanö i Blekinge. Hårda vindar uppmättes också i inlandet på det småländska höglandet där också skadorna blev som störst (se figur 1). (www.smhi.se) 6

Figur 1. Högsta uppmätta byvind m/s vid stormen Gudrun/stormen Per. På grund av bortfall är vissa av värdena osäkra. (Källa: SMHI) 2.1 Stormarnas konsekvenser Skadorna som kan uppstå i samband med stormar är flera och det kan ställa till problem för ett stort antal människor. Ett återkommande problem är omfattande trädfällning (se figur 2). Det moderna skogsbruket har utvecklats på ett sätt som gjort det sårbart vid stormar. Skogsarealerna har ökat vilket innebär att det finns mer skog som kan drabbas. Majoriteten av den skogen utgörs av gran vars ytliga rotsystem gör den sårbar för kraftiga vindar. Trakthyggesbruk är dessutom en vanlig avverkningsmetod idag. De kalhyggen som uppkommer i samband med avverkningen medför att det uppstår kanter mellan hyggen och kvarvarande skog och dessa är särskilt utsatta. Vid stormen Gudrun 2005 uppgick stormfällningen till 75 miljoner kubikmeter skog. Det motsvarar ungefär lika mycket som ett helt års avverkning och det är den högsta trädfällningen sedan år 1969 då ungefär 37 miljoner kubikmeter skog föll vid ett flertal stormar den hösten. (www.smhi.se) 2.1.1 Stormfällning Figur 2. Stormfällning i Närkesbergs trakten i Askersunds kommun 2011. (Foto: Daniel Bergdahl) Stormfällning är inte enbart ett problem för landets skogsbrukare, kraftig trädfällning leder även till problem för flera andra samhällsviktiga verksamheter. Skador på telefonoch elnätet är återkommande problem när träd faller över luftburna ledningar. Det är även vanligt med skador på byggnader och störningar på landets vägar och järnvägar. Samhällets beroende av dessa verksamheter blev mycket tydligt i samband med stormen Gudrun 2005 då flera av dem slogs ut. Förändringar i samhället medför att beroendet av elektricitet ständigt ökar och idag är det få verksamheter som klarar sig utan. På grund av att stormar i regel inträffar under kalla månader kan strömlöshet 7

dessutom leda till att människor blir utan värme. Det är främst de oisolerade luftburna elledningarna som bidrar till den ökade sårbarheten. Isolerade ledningar kan dock komma att slås ut när trycket från fallande träd blir så pass stort att stolparna trillar. Vid stormen Gudrun blev ungefär 730 000 elkunder utan ström till följd av skador på elnätet och på flera platser var det åtgärdat först efter 45 dagar. När det gäller den fasta telefonin utgör luftburna telefonledningar också ett problem vilket bidrar till att det fasta nätet drabbas hårt. För det mobila nätet är masterna känsliga vid kraftiga vindar. Störningarna inom telefonnätet väntas dock minska genom en övergång mot radiolösningar och nedgrävda ledningar. Men trots att elbolagen arbetar hårt med alternativa lösningar kommer problemet med de luftburna ledningarna inom både eloch kommunikationssektorn att finnas kvar under ett antal år framöver. (Holgersson, 2007) I Sverige är övervägande delen av all järnvägstrafik eldriven, störningar kan därför uppstå när träd faller över kontaktledningarna och orsakar strömavbrott. Framkomligheten kan även begränsas när stormfällda träd lägger sig över spåret. Då det på flera tåg krävs elektricitet för att öppna dörrarna kan avbrotten leda till att resenärerna blir fast på tåget tills problemet är åtgärdat 2.1.2 Byggnader Skador på byggnader kan uppstå genom att kraftiga stormar får hustak att blåsa bort (se figur 3). Det är inte ovanligt med skador på plåt och takpannor. Taken som blåser ner kan i sin tur orsaka skada på närliggande byggnader eller fordon. Personskador kan uppstå om en person träffas av föremål som blåser ner. Vid snöstorm kan ovannämnda problem försvåras ytterligare. Tung blötsnö kan till exempel påfresta träden ännu mera och framkomligheten på landets vägar och järnvägar kan försämras. Det kan även uppstå problem när stora snödrivor täcker bilar och hus. Figur 3. I samband med stormen 1969 blåste flera tak ner. Bilderna visar skador från Örebro och Karlskoga trakten. (Foto: Till vänster Örebro Kuriren/Örebro läns museum, till höger Karlskoga Kurirens bildarkiv) 2.1.3 Markyta Det är inte enbart samhället som drabbas vid storm utan miljön i det området där stormen drar fram påverkas också. Markytan påverkas av alla rotvältor och skador kan uppstå vid röjning och transport. Både människor och djur kan skadas av rotvältor som slås igen om stammen kapas (se figur 4). I skogen ökar vanligtvis skadeinsekter såsom granbarkborre efter en storm vilket ökar risken för att mer skog skadas. Bränder kan lättare uppstå i områden som drabbats till följd av att det hamnar stora mängder barr och ris på marken. Dessa brinner intensivt och kan antändas av skogsmaskinerna som röjer efter stormen. (Skogsstyrelsen, 2010) 8

2.1.4 Personskador Stormarna som drabbar Sverige är i regel relativt milda, trots det händer det att människor skadas eller omkommer. Majoriteten omkommer i samband med uppröjningsarbetet och återuppbyggnaden av elnätet. 2.1.5 Kostnader Skadekostnaderna till följd av stormar kan uppgå till miljardbelopp vilket Gudrun visade, uppskattningsvis uppgick de direkta kostnaderna till 21 miljarder kronor. Det är den högsta skadekostnaden som en enskild naturolycka orsakat i modern tid i Sverige. (Holgersson, 2007) 2.2 Stormar som drabbar Örebro län Majoriteten av lågtrycken som drar in över Sverige kommer in via Sydnorge och Skagerrak. När de passerar Sydnorge händer det att de fördjupas vilket leder till att vindstyrkan ökar. Till följd av att Sveriges södra delar ligger öppet för havet i väster drabbas det vanligtvis hårt när stormar drar in. Enligt SMHI utfärdas ungefär 85-90 procent av landets klass 2-varningar, i samband med storm, i Götaland. Örebro län har i förhållande till södra Sverige visat sig vara relativt förskonat för den här typen av stormar. Detta beror bland annat på länets topografiska läge som medföra att de lågtryck som går in väster eller söder om Örebro passerar Norge vas höga berg bland annat får vindarna att avta något i intensitet. Dessa lågtryck kan under kalla perioder däremot föra med sig rikligt med snö, vilket Örebro län fick uppleva under vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Det är vanligare med stormar i södra Sverige än vad det är i norr. Sannolikheten att inre Götaland ska drabbas av byvindar på 30 m/s är ungefär en gång på tre år medan ett liknande scenario i inre Norrland uppstår en till två gånger på 100 år. Örebro län ligger i en brytpunkt mellan dessa två men trots det så liknar det mer de norrländska förhållandena. För att Örebro län ska drabbas av stormbyar krävs det att lågtrycken kommer in via mellersta Norrland vilket de gjorde vid stormen Dagmar julhelgen 2011. (Lindström, 2012; Wern, 2011) 2.3 Framtida stormar Figur 4. En rotvälta söder om Svennevad. (Foto: Daniel Bergdahl) I takt med att klimatet förändras väntas antalet extrema väderhändelser att öka i antal och intensitet. Med tanke på de kraftiga stormar som drabbat Sverige under de senaste åren är frågan om det är inledningen på en intensifiering. Enligt SMHI är det dock svårt att bedöma om stormarna de senaste åren har någon koppling till klimatförändringarna. Svårigheterna ligger i att urskilja tydliga trender i den historiska datan. Mätningar som gjorts under perioden 1951-2010 tyder på att det i genomsnitt blåser allt mindre i Sverige. Samtidigt visar sammanlagda mätningar att antalet stormar minskat under samma period. (www.smhi.se) Stormar är historiskt sett extrema händelser som inte förekommer speciellt ofta. Det är därför svårt att förutsäga hur stormar kommer att påverkas i ett längre perspektiv enbart 9

genom att se några år tillbaka (se figur 5). (Holgersson, 2007) Stormarna skulle behöva öka betydligt mer i antal än de som förekommit under det senaste decenniet för att ökningen inte ska ses som en tillfällighet. Klimatscenarier som beräknats för framtida vindar och stormar är inte entydiga, vissa av scenarierna ger en bild av att de kommer att öka medan andra förutspår en minskning. (www.smhi.se) Fastän det råder osäkerhet kring stormarnas framtid så finns det observationer och scenarioberäkningar som tyder på att de kraftigaste stormarna kan komma att öka. Stormutvecklingen kan troligtvis gynnas av att haven i framtiden väntas bli varmare. Ett varmare klimat ger en högre avdunstning som bidrar till mer vattenånga i atmosfären som frigör värme när det kondenseras. Temperaturskillnader och stora kontraster främjar uppkomsten av kraftiga stormar. (www.smhi.se) Figur 5. Antal stormar med en beräknad vindhastighet över 25 m/s för södra Sverige. (Källa: Holgersson, 2007) I framtiden kan de faktorer som är av betydelse för stormbildningen komma att förändras. Lågtrycksystemen som exempelvis bidrar till att stormar uppstår i Sverige visar inte på några ökande trender, däremot skiftar deras banor mot polerna på respektive hemisfär. Detta leder inte till att det totala antalet stormar kommer att öka utan istället rör det sig om en geografisk förflyttning där stormarna följer lågtryckens banor något närmare polerna. I Sverige innebär det att stormarna kan dra sig längre norr ut och orsaka regionala ökningar och minskningar, men även här förekommer det osäkerheter. (www.smhi.se) Även om vindklimatet förblir oförändrat i framtiden går det redan idag att fastslå att konsekvenserna till följd av stormar kan förvärras. I framtiden väntas nämligen vintrarna bli varmare och blötare vilket påverkar tjälförhållandena i marken. Tjälen har en förmåga att göra träden mer vindstabila vilket innebär att områden utan tjäle blir känsliga vid storm och därför blir stormfällningen vanligtvis större i dessa områden.(www.smhi.se) 2.4 Tidigare stormar i Örebro län Flera av stormarna som dragit in över Sverige under senare år har orsakat skador, men Örebro län har varit relativt förskonat. För att ge en bild av de konsekvenser som kan uppstå i länet följer här en sammanställning av nyhetsrapporteringen i Nerikes Allehanda (NA) från fyra år då stormar haft betydande påverkan i Örebro län. 10

2.4.1 Snöstorm i oktober 1967 Så gott som hela Syd- och Mellansverige drabbades av en kraftig storm med kulmen den 17 oktober. Högsta vindhastighet uppmättes på Öland med 40 m/s och i Malmö omkom tre personer av nedfallande träd och reklampelare. I övrigt var det främst stora materiella skador samt ekonomiska förluster i jordbruk och industri som dominerade nyhetsrapporteringen. I länet drabbades flera områden hårt. Med stormen kom också snön som var oväntat tidig. Snön innebar stora ekonomiska förluster i jordbruket där utsikterna för en god skörd såg mycket goda ut innan stormen. Ungefär tio procent av länets jordbrukare hade inte hunnit skörda fullt ut och det drabbade framförallt skörden av havre och korn. Skördeförlusterna i Örebro och Skaraborgs län räknades i miljontals kronor. Snömängderna som stormen förde med sig skapade även kaos i trafiken med flertalet bilolyckor. Även tågtrafiken fick stora störningar och drabbades av en olycka när ett nattåg i långsam hastighet kolliderade med ett stillastående godståg i Åsbro. Den dåliga sikten, till följd av snön, medförde att en lokförare missade en stopsignal, olyckan innebar dock inga allvarligare personskador. Nedfallna träd och elstolpar orsakade omfattande strömavbrott. NA beskriver i flera artiklar hur ledningar för el och telefon låg söndertrasslade i en stor röra vilket skapade omfattande röjningsarbete. Detta innebar att majoriteten av länets befolkning kunde återgå till normala omständigheter i hem och på arbetet först framåt fredagen den 20 oktober. Strömavbrottet fick stora konsekvenser för industrier i länet då mycket av produktionen omöjliggjordes. Det resulterade i stora produktionsförluster och ofrivillig ledighet för många anställda. 60 anställda vid gruvdriften i Zinkgruvan fick däremot allt annat än ledigt från jobbet då elavbrottet fick hissar och apparatur för luftcirkulationen att stanna och skapa ett mycket kritisk läge för arbetarna som befann sig mellan 500 700 meter under jord. Situationen framtvingade till slut en promenad uppåt på stegar där eventuella hälsoproblem innebar livsfara eftersom ingen sjukvård kunde sändas ned. Lyckligtvis lyckades samtliga ta sig upp ur gruvan välbehållna. Förutom de negativa konsekvenserna för näringslivet så drabbades även kommunal verksamhet i form av skola och äldrevård. Eleverna i många skolor fick ledigt då värmen i lokalerna var beroende av el. Inom äldrevården fick maten lagas på temporära gasolkök och tvättbestyren fick vänta. För sjukvården innebar strömavbrottet mer allvarliga konsekvenser NA skrev om problem vid Askersunds sjukstuga där de befintliga reservaggregaten enbart försåg sjukhuset med belysning medan all annan utrustning var ur funktion. Slutligen så var även kommunikation via telefon starkt begränsad då stora delar av ledningsnätet var utslaget av stormen. 2.4.2 Orkanhösten 1969 Hösten 1969 beskrivs som orkanhösten, redan den 22 september drabbades Sydsverige av en storm som sett till skadeverkning hör till de värsta. Vindhastigheten uppmättes till 35 m/s på Öland och från södra och västra Sverige rapporterades det om stormfällning, störningar i kommunikationer och skador på byggnader. Fartyg hamnade i sjönöd och flera småbåtar slogs i stycken. Från sjukhusen i Malmö och Göteborg rapporterades det om ett hundratals skadade och sex personer som omkom. 11

Från Örebro län rapporterade NA om störningar i tåg- och vägtrafiken. Det uppskattades att antalet vägar som drabbades var fler än år 1967 och under måndagen var tågtrafiken mellan Hallsberg och Mjölby helt inställd. El- och teleledningarna kom dock att klara sig relativt bra, störningarna blev störst på landsbygden. I Zinkgruvan slutade till exempel dricksvattenpumparna att fungera i samband med strömstörningar vilket medförde att samhället blev utan vatten. Det befarades att en hel del skog hade fallit i samband med stormen, i länet var det främst de södra delarna som drabbades hårt. Försäkringsbolagen uppskattade stormskadorna till 35 miljoner kronor. Kostnaderna väntades dock stiga då flera skadeanmälningar skulle komma in. Enbart en vecka senare drog det in ytterligare ett oväder över länet som medförde skador på nytt. Av de 1400 hushåll som blivit av med telefonförbindelsen i samband med stormen veckan innan hade drygt 650 fått den tillbaka. I samband med det nya ovädret steg dock siffran återigen till 1200. Alla felanmälningar orsakades dock inte av stormen. I norra delen av länet gav åsknedslag upphov till stora problem. Det uppstod även förseningar i tågtrafiken och NA rapporterade om att expresståget mellan Oslo och Stockholm träffats av ett fallande träd. Olyckan medförde som tur var inga allvarligare skador. Flera hushåll i länet blev utan ström och trots att avbrottet åtgärdades snabbt drabbades industrierna hårt då produktionsbortfallet blev påtagligt. Nästa kraftiga oväder inträffade allhelgonahelgen den 1 november, denna gång var det främst östra Svealand som drabbades hårt. På norra Upplandskusten uppmättes en vindhastighet på 36 m/s. Stormen orsakade skador för miljoner och NA rapporterade från hela länet om skadade byggnader, omfattande stormfällning och kraftiga störningar i el- och teledistributionen (se figur 6). Ungefär 5000 av teleabonnenterna i länet drabbades, vilket var betydligt fler än vid tidigare stormar den hösten. Människor runt om i länet blev utan ström och värst var det i Nora där hela staden var strömlös i tolv timmar. På flera platser förväntades elförsörjningen vara åtgärdad först efter en månad. Skolan i Nora fick stängas och på pensionärshemmet fick människor sova med ytterkläderna på. Runt om i länet rapporterades det om tak som blåst ner. Utanför Köping blockerade ett industritak framkomligheten på E18 och vid lasarettet i Karlskoga lyfte taket över operationsavdelningen och intensivmottagningen en meter. Brandmän fick sätta sina liv i fara när de under flera timmar arbetade med att säkra taket. Figur 6. Stormskador som uppstod under Allhelgonahelgen 1969. (Foto: Karlskoga Kurirens bildarkiv) Under måndagen den 3 november gick det ut nya stormvarningar som uppmanade människor att stanna hemma. De kraftiga vindarna som drog in under eftermiddagen orsakade ytterligare stormfällning och i Karlskogatrakten pratades det om en katastrof för skogsbruket. Kostnaderna för stormfällningen i Örebro län uppskattades uppgå till 30 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär ett års avverkning i länet. 12

2.4.3 Storm i januari 2007 Inledningen av året 2007 bjöd på en förhållandevis varm och snöfattig januarimånad. Med dessa förutsättningar innebar stormbyarna mellan 10 och 15 januari stora konsekvenser för länet. Mestadels var det nedfallande träd som orsakade trafikskador, tågkaos och omfattande strömavbrott. Problemen var landsomfattande och kulminerade efter 14 januari då stormen som fick namnet Per drog in över Sverige. Vindbyarna mätte 33 m/s och uppåt med landets högsta observation på Hanö med 40 m/s, se figur 1, vilket tangerade 1967 års högsta vindhastigheter. Den förödande och landsomfattande stormen Per föranleddes av en storm den nionde januari. Det påbörjade röjningsarbetet efter den nionde januari fick ett uppehåll då stormen Per drog in och medförde uppenbara säkerhetsrisker för röjningsarbetarna. Sammantaget innebar det en dryg vecka av mycket blåsiga förhållanden som orsakade mycket stora problem för länet. Elavbrotten var omfattande och i kombination med nedfallna träd begränsade framkomligheten i både väg- och tågtrafik (se figur 7). Figur 7. Störningar i trafiken kan uppstå om träd faller over vägbanan. (Foto: Daniel Bergdahl) Tiveden var ett område i länet som NA beskrev som totalt avskuret från omvärlden. Skolor i Tiveden fick hålla stängt då uppvärmningen av lokalerna var utslagen och stormkök fick användas för matlagning inom barnomsorgen. Kommunikation via telefon fördes främst genom mobiltelefon vilket skiljde från de mer akuta problemen som en utslagen fast telefonförbindelse orsakade 1967 och 1969. I en efteranalys den 17 januari påtalades dock att de batteridrivna reservaggregaten vid telefonstationer för mobilnätet innebar en starkt reducerad täckning. Konsekvenserna som uppstod i samband med stormen kom att drabba landsbygden hårdast. I efterdyningarna växte därför debatt om el- och telebolagens investeringar för att gräva ner ledningarna och på så vis starkt reducera sårbarheten för nedfallande träd. Även logistikföretaget Green Cargo efterlyste mer resurser till Banverket för att stormsäkra järnvägsnätet fullt ut vilket innebär att det ska finnas 20 meters buffertzon mellan skog och spår. Detta beskrevs som en nödvändig åtgärd för näringslivet men innebar samtidigt många juridiska tvister gentemot markägare. 2.4.4 Stormen Dagmar 2011 Under julhelgen gick SMHI ut med en klass 1-varning för hårda vindar i Örebro län till följd av stormen Dagmar som var på väg in över Sverige. De kraftiga vindarna kom att orsaka problem på flera platser i länet under natten mellan söndagen den 25 och måndagen den 26 december. Ungefär 5000 hushåll blev under natten strömlösa och problemen kvarstod på tisdagen till följd av att ytterligare hushåll drabbats. Problemen orsakades främst av nedrivna ledningar och avbrutna stolpar. Skador på kontaktledningar medförde även störningar för länets tågtrafik vilket resulterade i förseningar och inställda tåg. Uppskattningsvis föll ett tusental träd runt om i länet och vissa orsakade skador på hus och bilar. Många träd blockerade även framkomligheten 13

på länets vägar. Utanför Skärmarboda i Noratrakten kolliderade en lastbil med ett omkull blåst träd. (Se figur 8) Figur 8. Stormen Dagmar 2011 medförde att ett flertal träd blåste omkull i Örebro län. (Foto: Daniel Bergdahl) 3. Snöoväder Kraftigt snöfall under en relativt kort tid medför ofta problem för samhället. Förekommer det dessutom kraftig vind i samband med snöfallet kan problemen bli mer omfattande. Kraftig blåst i kombination med snöfall och dålig sikt benämns ofta som snöstorm. Värt att notera är dock att vindarna inte måste uppgå i stormstyrkor för att det ska betecknas som snöstorm. (www.krisinformation.se) Återkommande problem i samband med kraftigt snöfall är störningar i tåg- och biltrafiken. Drivbildning på vägar kan försämra framkomligheten och människor kan få svårt att ta sig till och från sina hem. (Se figur 9) För näringslivet kan det innebära att transporter blir stillastående, långvariga fördröjningar kan leda till produktionsstopp och i värsta fall brist på livsmedel. Belastningen på tak, ledningar och träd kan också komma att öka i samband med kraftigt snöfall. Blir belastningen för stor kan det leda till strömavbrott och att tak rasar in. (www.krisinformation.se) Vintrarna väntas i framtiden bli varmare och överlag kommer snön att minska i hela Sverige. Enligt klimatforskarnas scenarier kommer snön, på flera håll i landet, att minska kraftigt framförallt i södra Sverige. Detta kan innebära att även Örebro län får mindre snö i framtiden. (www.smhi.se) 3.1 Snöoväder i Örebro län Örebro län har drabbats av flera kraftiga snöfall tidigare. Vintrarna i Örebro län var under 2009/2010 och 2010/2011 mycket snörika. Vintern 2009/2010 uppmätte ett snödjup på 85 cm, vilket var nära rekordet från år 1966 då 86 cm uppmättes. (www.smhi.se) Nedan följer dock en genomgång av konsekvenserna som NA uppmärksammade i samband med ett snöfall 2010. Fredagen den 19 februari gick SMHI ut med en klass 2-varning för Örebro län. Det är den näst högsta varningsklassen vilket bland annat kan innebära en risk för allmänheten 14 Figur 9. Flera avåkningar i till följd av kraftigt snöfall den 24 november 1969. (Foto: Örebro Kuriren/Örebro läns museum)

och stora störningar i samhällsviktiga verksamheter. Under lördagen väntades det komma mellan 20-30 cm nysnö i kombination med friska vindar på uppemot 8 m/s. Myndigheterna i Örebro län gick gemensamt ut och uppmanade människor att inte ge sig ut på vägarna. Till följd av snöovädret rapporterades det under lördagen om svårigheter att ta sig fram på vägarna i Örebro län. Snön orsakade i kombination med den kraftiga vinden att drivbildning uppstod, vilket medförde problem för biltrafiken. Under snöfallet prioriterades länets större vägar, europavägar och större riksvägar. Det var först när snöfallet avtagit som snöröjningen kom igång på allvar. Flera tåg fick ställas in så att röjningsarbetet kunde genomföras på ett säkert sätt. Kylan medförde ytterligare störningar då flera växlar och tre godståg frös fast. Problemen efter snöovädret kom att fortsätta följande vecka och Banverket fick kalla in all tillgänglig personal för att få bort snön från bangården i Hallsberg (se figur 10). Då läget på länets vägar fortfarande var osäkert sattes ingen ersättningstrafik in. Trots extra personal kom dock problemet att kvarstå och Banverket blev tvungna att ta hjälp av ett 20-tal personer från försvaret för att få bort snön. Godstågen genom länet nedprioriterades, enbart livsmedel och posttransport gick fortfarande vilket påverkade näringslivet. För varje dag som bangården var stängd förlorade transportbolagen och deras kunder stora summor pengar. Den 27 februari fungerade persontågen till 75 procent, för godstågen såg det däremot värre ut. Ytterligare problem som uppstod till följd av den stora snömängden uppmärksammades den 22 februari då risken för takras belystes (se figur 11). Det rapporterades bland annat om att skolbarn fått flytta till tillfälliga lokaler och flera butiker fått skicka hem sin personal då risken för ras var så pass stor. Den 24 februari kom nyheten om att ett tak på Trängens ishall i Örebro rasat in på grund av den tunga snön. Ingen människa kom till skada men många kommenterade händelsen och var upprörda eftersom flera barn vistats i hallen kvällen innan raset. 4. Tromber Figur 10. Bangården i Hallsberg drabbades hårt i samband med ett kraftigt snöfall 2010 och flera tåg fick ställas in. (Foto: Per Knutsson) Figur 11. Risken för takras ökar i samband med kraftiga snöfall då belastningen på taken bli stor. (Foto: Stefan Triumf) I samband med kraftiga åskväder kan små lågtryck i molnen bilda kraftiga virvelvindar, så kallade tromber. De förekommer vanligtvis under sommaren och är vanligast i södra Sverige och vid havskusterna då de ofta uppstår över vatten. Det går dock inte att 15

förutsäga var och när en tromb kommer uppstå men de har samtidigt en mycket begränsad livslängd och utbredning. I Sverige avtar de ofta när de drar sig in över land och skogar. Ungefär tio tromber uppstår i Sverige varje år. Siffran kan dock vara högre eftersom inte alla tromber dokumenteras. (www.smhi.se) Trots att tromberna förekommer under en relativt kort tid och är mycket lokala kan de orsaka stor skada genom att till exempel slita bort tak och fälla träd (se figur 12). Vindhastigheten i en tromb kan vara tre gånger starkare än orkanvindar. I naturen går det att skilja på en tromb och en storm genom att de lämnar olika spår efter sig. Vid storm faller träden i stormens riktning medan träd som fälls av en tromb ligger i olika riktningar in mot trombens centrum. (www.smhi.se) Figur 12. Träd som fallit i samband med en tromb i Svartå 2007. (Foto: Thommy Englund) Många extremväder väntas i framtiden öka, men i dagsläget finns det inte några klimatscenarier beräknade för tromberna i Sverige. Det innebär att prognoserna inför framtiden är begränsade. Förekomsten av åskmoln är förknippad med utvecklingen av tromber och klimatscenarier tyder på att det kan bli vanligare med åska i ett varmare klimat. Detta skulle därmed kunna innebära en ökning av antalet tromber. (www.smhi.se) 4.1 Tidigare tromber i Örebro län Örebro län har drabbats av ett flertal tromber som orsakat skador. Det är främst lokala områdena som drabbats hårt. För att ge en bild av konsekvenserna följer här en sammanställning av nyhetsrapporteringen från fyra tromber som drabbat länet. 4.1.1 16 & 22 juli 2005 På fredagskvällen den 16 juli 2005 drog det in två tromber över Örebro. Området kring Rejmes i Lillån drabbades hårt. I tidningarna rapporteras det om förvridna plåtstycken, krossade glasrutor, knäckta flaggstänger och plankor som borrat sig in i plåten på parkerade bilar. Ett betongtak över en lastkaj lossnade och landade på ett varuhustak och en mindre brand uppstod till följd av kortslutning i elledningar. Tromben kom utan förvarning och en man som stod och tankade bilen fick kasta sig in mellan pumparna när ett cykelställ med plåttak kom flygandes i hög hastighet och landade på bagageluckan. Både bagageluckan och rutorna krossades. Ungefär en vecka senare drabbas Östansjö av en tromb som drog med sig ladugårdstak och flera ladugårdar blev i samband med ovädret förstörda. Det rapporterades även om att träd och fåglar dragits med. Ingen människa kom allvarligt till skada vid något av tillfällena. 16

4.1.2 17 juli 2007 Den 17 juli drabbades Lillsjöstrand, Degerfors och Svartå av en tromb. I Lillsjöstrand drogs lösa föremål med och träd drogs upp med rötterna eller knäcktes. En bil och ett garage skadades. Trädgårdsmöbler krossades av ett fallande träd och en flaggstång knäcktes. I Lillsjön uppgick vågorna till drygt en meter vilket är ovanligt. Även i Svartå föll flera träd, ett landade på ett hus och en bil skadades (se figur 13). Flera grenar landade på vägar och trottoarer. Det rapporterades om att stora studsmattor flugit iväg en bra bit bort från den plats där de stod innan. I Degerfors knäcktes el- och telefonstolpar, träd och en hästtransport kastades flera meter iväg. I Karlskoga Kuriren skrevs det om en grov tall som gick av cirka 6-7 meter upp på stammen och den 15 meter höga toppen hade sedan flugit ca 10 meter och landat på ett plommonträd och skalat av takutsprånget på ett uthus. Husets taknock och ett par takstolar skadades och fönster gick sönder. Ovädret varade i cirka en timme men tromben drog förbi på ungefär 30 sekunder. Figur 1. Tromben i Svartå orsakade skador på bilar och hus. (Foto: Thommy Englund) 4.1.3 27 juli 2008 På söndag eftermiddag den 27 juli uppstod det en tromb som drog in över Mogetorp norr om Örebro. NA rapporterade om att utemöbler flög ut i skogen och att stora träd knäckts eller dragits upp med rötterna och lagt sig över ett flertal vägar. Några av träden föll över riksväg 50, mellan Örebro och Lindesberg, vilket resulterade i stopp och långa köer. Tromben uppskattades vara en halv till en kilometer bred och det förekom även åska, hagel och kraftigt regn i samband med tromben. 5. Diskussion Stormar och kraftiga snöfall är två väderfenomen som har visat sig kunna orsaka betydande konsekvenser för samhället. Snöoväder kan drabba stora områden och det händer att störningar kvarstår under en längre tid. Kraftiga snöfall kan dock komma att minska i framtiden då vintrarna väntas bli varmare och blötare. När det gäller stormarnas utveckling visar forskarnas beräkningar inte på några tydliga trender. Trots att klimatscenarierna ger en osäker bild av hur stormutvecklingen kan komma att se ut så framgår det redan idag hur sårbart samhället är vid den här typen av oväder, framförallt skogsbruket. Fastän antalet stormar inte har stigit i antal har skadorna ökat, vilket skulle kunna förklaras av att vintrarna varit varmare. 5.1 Stormfällning Precis som i övriga Sverige visar nyhetsrapporteringen att stormfällning är ett återkommande problem i Örebro län även om omfattningen de senaste åren inte varit densamma som i södra Sverige. De träd som faller i länet orsakar ändå betydande 17

problem för flera samhällsviktiga funktioner. Kostnaderna kan bli höga och det skulle därför vara lämpligt att skogsbruket anpassas så att skadorna kan reduceras. Forskning visar att det i längden blir billigare att satsa på planering och förebyggande åtgärder istället för att reparera skador i efterhand. Ett lämpligt alternativ kan vara att satsa på mer stormfasta trädslag som inte är lika utsatta som granen. Genom att utöka andelen blandskog gynnas samtidigt den biologiska mångfalden. Skogar med stor biologisk mångfald har dessutom visat sig klara störningar såsom stormar bättre och de återhämtar sig fortare. (EcoSensus, 2006) 5.2 Strömavbrott Strömavbrott är ett annat återkommande problem. Längre strömavbrott kan leda till svåra konsekvenser och från NA:s nyhetsrapportering framgår det bland annat att människor kan få svårt att laga mat och ta sig till arbetet. Risken att människor skadas eller omkommer ökar dessutom när husen blir nerkylda. Inom näringslivet är tillgången till elektricitet också av avgörande betydelse för produktion och distribution. I samband med strömavbrotten 1967 och 1969 slogs telefonnätet ut och människor fick svårt att komma i kontakt med varandra. Detta problem var inte lika omfattande vid stormen Per 2007 eftersom allt fler använder sig av mobiltelefoner. Skulle dock samhället drabbas av en längre tids strömlöshet kan även dessa komma att slås ut då det inte finns någon möjlighet till batteriladdning. Ytterligare problem som kan uppstå efter en längre period utan ström är att bränslet kan ta slut eftersom bensinpumparna inte fungerar. Det kan också bli svårt att få tag på pengar när bankomater inte fungerar vilket gör att människor inte kan handla livsmedel. Ett strömavbrott kan med andra ord leda till omfattande konsekvenser för många människor. Problemen kan dock minimeras tillfälligt med hjälp av reservaggregat. Efter stormarna Gudrun 2005 och Per 2007 började elbolagen satsa allt mer på elledningar i marken och i framtiden kan därför risken vid stormfällning minimeras och antalet störningar begränsas. 5.3 Kommunikationer En utökad stormsäkerhet kan vara av betydelse för att begränsa störningar för länets tågtrafik. Konsekvenserna till följd av stormarna har framförallt varit av betydelse för länets näringsliv. Att kunna garantera en säker transport blir allt viktigare i takt med att allt mer gods transporteras med tåg. För att begränsa skadorna på järnvägar är det viktigt att arbeta förebyggande genom att exempelvis avverka träd som skulle kunna falla över spåren. Beredskapen behöver även vara anpassad så att störningar i samband med kraftigt snöfall kan undvikas. Detta är extra betydelsefullt för Örebro län eftersom järnvägen i länet utgör ett mycket viktigt transportstråk, både för godshantering och för persontransport. Hallsbergs rangerbangård är den största i landet och utgör en mycket viktig knutpunkt för godståg i Sverige. Genom att förebygga störningar kan en säkrare transport uppnås inom länet och risken för landsomfattande störningar kan samtidigt reduceras. Bangården i Hallsberg har nämligen en hög kapacitet och kan hantera uppemot en halv miljon vagnar per år. Det medför att eventuella stopp kan orsaka stora problem. Länets vägar utgör också en viktig del för transporterna genom landet. En begränsad framkomlighet på grund av snö eller omkullblåsta träd kräver därför snabba lösningar för att trafikstopp ska kunna undvikas. Det är även av stor betydelse för att arbetet med att reparera eventuella el- eller telefonledningar ska kunna påskyndas. 18

5.4 Privatpersoner När det gäller att förebygga skador vid storm och snöfall är det inte enbart myndigheter och företag som bär ett stort ansvar. Det är även upp till privatpersoner att vidta åtgärder så att risken för skador kan minimeras. Det är till exempel viktigt att människor håller sig uppdaterad så att de är förberedda när en storm eller ett snöfall är på väg. Husägare kan behöva se över sin fastighet så att skador till följd av exempelvis nerblåsta tak och takpannor inte uppstår. 5.5 Tromber Till skillnad från stormar och snöfall är tromber i dagsläget inte ett vanligt väderfenomen i Örebro län. Trots det kan de orsaka omfattande materiella skador lokalt. Eftersom det är svårt att förutspå vilket område som kommer att drabbas försvåras möjligheten för människor att skydda sig. Tromber påverkar enbart lokala områden och då de förekommer under en mycket begränsad tid är chansen att ett område ska drabbas relativt liten. Till följd av att tromberna i Sverige inte utgör ett lika omfattande problem som snöfall och stormar är förutsägelserna för framtiden begränsade. Då det inte tagits fram några klimatscenarier för tromber får man istället utgå från klimatscenarier beräknade för andra väderhändelser som är knutna till uppkomsten av tromber och det gör det mycket osäkert. 19

6. Källförteckning Holgersson, B., (2007), Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60 Elektroniska källor EcoSensus, 2006, Ny sårbar barrskog planteras efter Gudrun, 2012-02-07: http://www.albaeco.com/ecosensus/ecosensus2-06.pdf Energimyndigheten, Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm, 2012-02-07: http://energimyndigheten.se/global/offentlig%20sektor/trygg%20energif%c3%b6rs%c 3%b6rjning/Stormen_Per_-_PDF_080306.pdf Krisinformation, 2011, Vinteroväder, 2012-02-07: http://www.krisinformation.se/web/pages/page 72890.aspx Krisinformation, 2010, Vad är en storm, 2012-02-07: http://www.krisinformation.se/web/pages/page 11190.aspx Krisinformation, 2011, Hemsida, Elstörningar ett samhällsproblem, 2012-02-07: http://www.krisinformation.se/web/pages/page 34688.aspx Lindström, B., 2005, Stormar i Sverige, 2012-02-07: http://svt.se/2.52851/1.318466/stormar_i_sverige Skogsstyrelsen, 2010, Efter Gudrun. Erfarenheter av stormen och rekommendationer för framtiden, 2012-02-07: http://www.skogsstyrelsen.se/global/aga-ochbruka/skogsbruk/skador%20p%c3%a5%20skog/stormskog%20gudrun%20ny.pdf Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, 2011, Hemsida, Skalor för vindhastighet, 2012-02-07: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/skalorfor-vindhastighet-1.252 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, 2011, Hemsida, Gudrun Januaristormen 2005, 2012-02-07: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/gudrun-januaristormen-2005-1.5300 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, 2009, Hemsida, Per Januaristormen 2007, 2012-02-07: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/per-januaristormen-2007-1.5287 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, 2009, Hemsida, Skogsskador efter Gudrun, 2012-02-07: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/skogsskadorefter-gudrun-1.5292 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, 2009, Hemsida, Stormskador i framtiden, 2012-02-07: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/stormskador-iframtiden-1.7080 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, 2010, Hemsida, Största snödjup vintersäsongen 2009/10, 2012-02-07: http://www.smhi.se/klimatdata/storsta-snodjupvintersasongen-2009-10-1.9653 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, 2011, Hemsida, Julväder, 2012-02- 07: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/julvader-1.4274 20

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, 2009, Hemsida, Tromber, 2012-02- 07: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/tromber-1.3875 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, 2011, Vind och storm i Sverige 1901-2010, 2012-02-07: http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.16896!webbfaktablad_51.pdf Personlig kontakt Bengt Lindström, 2012, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Lennart Wern, 2011, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 21

En samlande kraft! Postadress Besök Internet E-post Tfn växel 701 86 Stortorget 22 www.lansstyrelsen.se/orebro orebro@lansstyrelsen.se 019-19 30 00