Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Ekosystemansatsen i teori och praktik Havsmiljöinstitutet 21 oktober 2010
Ekologisk grundsyn 70-talet: ekologisk grundsyn Fysiska riksplaneringen (1971-) långsiktig samhällsplanering med ekologiska utgångspunkter inom de ramar som naturresurserna och naturmiljön anger mångformigheten i naturliga ekosystemen bevaras rika biologiska utvecklingsmöjligheter i framtiden förnyelsebara naturresurser inte förbrukas naturmiljöns tillstånd inte försämras, så att framtida handlingsalternativ försvinner
Hållbar utveckling Ekologisk grundsyn 80- och 90-talen: hållbar utveckling ekologiskt ekonomiskt 1981: Lester Brown, Building a Sustainable Society 1984: Brundtlandrapporten, Vår gemensamma framtid 1987: ny plan- och miljölagstiftning naturresurslagen plan- och bygglagen 1998: miljöbalken
Ekosystemansatsen Hållbar utveckling ekologiskt struktur Ekologisk grundsyn ekonomiskt ekosystemtjänster från 1995: ekosystemansatsen
Ekosystemansatsen CBD: 1995, 2000 och 2004 Millennium Assessment: 2000 Helhetlig förvaltning av land, vatten och levande resurser Bevarande och hållbart nyttjande Människan en viktig del i ekosystemen Ekosystemtjänster Tolv principer (Malawiprinciperna)
Ekosystembaserad fysisk planering Havsförvaltning kräver fysisk planering Alla berörda delaktiga fysisk planering är en delaktighetsprocess Upprätthålla ekosystemtjänster Bevara ekosystemens struktur och funktion Försiktighetsprincipen Alla typer av kunskap Ekosystemen ges samhällsekonomiskt värde Avgränsningar i tid och rum (=fysisk planering) Flexibel och adaptiv förvaltning kräver förutseende och förebyggande planering
Vad är fysisk havsplanering? Sektorsövergripande, fördela utrymme planerar främst ekonomiska och sociala system inte förvaltningsplan eller åtgärdsprogram grund för havsförvaltningen Skillnad gentemot fysisk planering på land ekosystemen, (o)förutsägbarhet, kunskapsbrist tre dimensioner, inget privat ägande Ekosystemansatsen som grund fysisk planering => hållbar utveckling ramvillkor för hållbar utveckling ekosystembaserade mål, miljöbedömningar
Havsplaneringens syfte Underlag för att pröva anspråk och skyddsbehov Undvika beslut styckevis Effektiv, verkningsfull havsförvaltning Helhetsbild av intressen, anspråk och kvaliteter Förenkla tillståndsprövning Förutsägbarhet för företag och intressenter
... syfte (forts.) Verktyg för samordnad havsförvaltning EU:s marina direktiv Verktyg för kommunikation och information Underlag för gränsöverskridande samarbete grannländer, regionalt samarbete EU, internationella organisationer
Planernas form och innehåll Sammanhängande och helhetlig havsplanering Hela havsområden (grannländer, kommuner) Mest lämpliga användningen av havsområden Avvägningar mellan allmänna intressen Grunddragen för hur havsområden ska användas Vilka allmänna intressen som ska beaktas vid beslut Kartor, riktlinjer och bestämmelser Planering i olika geografiska skalor Underlaget för havsplaneringen!
Planprocessen 6. Uppföljning 1. Underlag, program 5. Tillämpning 2. Planering, samråd 4. Beslut 3. Granskning
1. Programskedet (underlagsskedet) Planeringsunderlag Nulägesbeskrivning Mål och syften Programsamråd Programdokument
2. Planeringsskedet Planeringsarbete Löpande samråd Planförslag för samråd Plansamråd Slutligt planförslag
3. Granskningsskedet Slutligt planförslag med underlag Granskning Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande efter granskning
4. Beslutsskedet Slutligt planförslag med underlag och alla yttrande Beredning och beslut Havsplan Regeringen
5. Tillämpningsskedet Havsplan Tillämpning Tillståndsbeslut Förvaltningsåtgärder Kommunala planer (ÖP m.m.)
6. Uppföljningsskedet Tillstånd, beslut ÖP m.m. Omvärld Uppföljning Aktualitetsprövning Ja Nej Fortsatt tillämpning och uppföljning Nytt program (ny planeringsrunda)