Gör din kommun hållbar! Till dig som vill få en introduktion till lokala verktyg och arbetsmetoder för hållbar utveckling

Gör din kommun hållbar! Till dig som vill få en introduktion till lokala verktyg och arbetsmetoder för hållbar utveckling

ISBN 91-974702-3-6 Skriften har producerats av Hållbarhetsrådet, juni 2006. Beställning kan göras på info@hallbarhetsradet.se eller 090-18 46 00. Tryck: Tryckeri City, Umeå. Upplaga: 4000 ex. Omslagsfoto: Peter Westrup/Folio

Hur gör man utvecklingen hållbar? Allt fler svenska kommuner utvecklar verktyg och metoder för att koppla samman den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga dimensionen i hållbar utveckling. I den här skriften ger vi verktyg en bred definition som inkluderar alla former av arbetsmetoder som främjar en hållbar utveckling och förverkligar uppställda mål för hållbar utveckling, lokalt och regionalt. Verktygen bidrar i många fall till att identifiera målkonflikter och samordningsvinster. Den här skriften riktar sig till dig som vill få mer kunskap och inspireras till ett lokalt arbete för hållbar utveckling. I regeringens strategi för hållbar utveckling (skrivelse 2005/06:126) beskrivs verktyg och metoder som bidrar till en hållbar utveckling på nationell nivå. Regeringen avser bland annat att utveckla en konsekvensanalysmodell som ligger till grund för hållbarhetsbedömningar och som kvalitetssäkrar hållbarhetsaspekten i underlag och beslut som fattas inom statsförvaltningen. Andra verktyg som lyfts fram är ekonomiska styrmedel och offentlig upphandling. Varje år görs inköp för 400 miljarder inom offentliga sektorn vilket motsvarar var fjärde krona i Sverige. Här finns en enorm kraft att påverka och här kan den offentliga sektorn vara ett föredöme. Dessutom har ett set av nationella indikatorer för hållbar utveckling tagits fram för att spegla åt vilket håll utvecklingen går. Indikatorerna kan också fungera som underlag för debatt. Hållbar utveckling övergripande mål Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. I den nationella strategin för en hållbar utveckling (skrivelse 2005/06:126) finns fyra utmaningar prioriterade: Bygga samhället hållbart Stimulera en god hälsa på lika villkor Möta den demografiska utmaningen Främja en hållbar tillväxt Målet för hållbar utveckling är solidaritet och rättvisa i alla länder, mellan länder och generationer. Från regeringens skr 2005/06:126 Foto: Stefan Berg/Johnér 3

Kartläggning av lokala verktyg och arbetsmetoder Från ord till handling Verktyg är viktiga för att gå från ord till handling och mycket arbete pågår redan runt om i Sverige. Därför har Hållbarhetsrådet gjort en kartläggning av lokala verktyg och arbetsmetoder för hållbar utveckling och hälften av Sveriges kommuner har besvarat en enkät om detta under våren 2006. Resultaten presenteras i denna skrift. Flertalet av dem som svarat på enkäten uppger att de bedriver ett aktivt arbete för hållbar utveckling. I hållbarhetsarbetet är det vanligt att kommunerna utgår från ett strategiskt miljöarbete, men genom att lägga till sociala frågor vidgas arbetet. Av svaren framgår också att många kommuner väljer att fokusera på några få prioriterade frågor som till exempel tillväxt, demokrati och miljö, åtminstone inledningsvis. I översiktsplanen möts de tre dimensionerna Metoderna för att integrera de tre dimensionerna i den kommunala verksamheten är många. Ungefär hälften av kommunerna uppger att de använder sig av sina översiktsplaner. Översiktsplanen är en strategi som innehåller kommunens visioner och sträcker sig 10 till 20 år framåt. Den handlar framförallt om den framtida markanvändningen och bebyggelseutvecklingen. Som styrinstrument kan översiktsplanen upplevas alltför övergripande och trubbig, därför kopplas olika åtgärdsprogram till denna. Hållbarhetsstrategin visar vägen Ungefär en fjärdedel av kommunerna har någon form av hållbarhetsstrategi eller lokal utvecklingsplan. Hållbarhetsstrategin är ibland densamma som översiktsplanen, ibland ett eget övergripande dokument för all kommunal verksamhet. I hållbarhetsstrategin finns mål och förslag på åtgärder för att göra kommunens utveckling hållbar. Foto: Nic Kruys 4

Konsekvensanalyser ger underlag för beslut Kommunen kan göra konsekvensanalyser för hållbar utveckling eller hållbarhetsbedömningar som kan användas som beslutsunderlag. En konsekvensanalys innebär att man på ett grundligt sätt försöker avgöra vilka konsekvenser olika beslut och åtgärder får för en hållbar utveckling. Ungefär en femtedel av kommunerna gör konsekvensanalyser. Ofta använder kommunerna sig av flera typer av konsekvensanalyser, till exempel miljökonsekvensanalyser kombinerat med hälsobedömningar och ekonomiska bedömningar. Ledningssystem strukturerar arbetet För att strukturera och säkerställa hållbarhetsarbetet kan ledningssystem för hållbar utveckling användas. Ledningssystemen gör att hållbarhetsarbetet utförs systematiskt och kontinuerligt och att det även revideras och uppdateras. Det finns idag ingen standardiserad modell för hållbarhetsledningssystem men Miljöstyrningsrådet och Sveriges kommuner och landsting har påbörjat ett arbete med att ta fram en ISO-standard för det. Indikatorer mäter utvecklingen Den hållbara utvecklingen kan mätas. En dryg femtedel av kommunerna använder någon form av hållbarhetsindikatorer. Indikatorerna fungerar både som temperaturmätare för att se åt vilket håll utvecklingen går och som underlag för att prioritera åtgärder. Indikatorerna ska vara relevanta och det är en fördel om de är intressanta för en bredare grupp människor, såväl politiker, tjänstemän som medborgare. Indikatorerna bör finnas tillhands snart i tiden och det är bra om förändringar syns snabbt. Ytterliggare ett plus är om indikatorerna mäts ofta, åtminstone varje år. Skolors hållbarhetsarbete Skola för hållbar utveckling är en utmärkelse och ett sätt att systematisera skolor och förskolors pedagogiska arbete med hållbar utveckling. Arbetet leds av Myndigheten för skolutveckling. Idag har 22 skolor och förskolor i Sverige fått utmärkelsen. Många fler skolor är intresserade och arbetar för att få utmärkelsen på sikt. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Krav på HU i ÖPL Hållbarhetsstrategi / LUP Anpassning av kommunorg. Skola / Förskola för HU Konsekvensanalys för lednings- Hållbarhets- Hållbarhetsindikatorebedömninredovisning Hållbarhets- Hållbarhets- HU system Aalborgåtagandena Sverige 55% 29% 29% 28% 22% 22% 15% 13% 8% 6% Figur 1. Användning av verktyg och metoder för hållbar utveckling i 158 svenska kommuner. HU = hållbar utveckling, LUP = lokal utvecklingsplan 5

Verktyg för lokalt hållbarhetsarbete Tre dokument styr Malmö mot hållbar utveckling Budget, översiktsplan och en handlingsplan kallad Välfärd för alla - det dubbla åtagandet är Malmös verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. I översiktsplanen finns den långsiktiga visionen. I handlingsplanen finns de prioriterade målen. I budgeten fördelas de ekonomiska resurserna så att visionen och de prioriterade målen kan nås. Idag finns det över 160 nationaliteter i Malmö. Integration, ökade klasskillnader och ökad segregation är kanske de viktigaste frågorna just nu och Malmös hållbarhetsindikatorer visar att utvecklingen inom dessa frågor går åt fel håll. För att komma tillrätta med problemen har en handlingsplan tagits fram: Välfärd för alla - det dubbla åtagandet. Åtgärderna i planen handlar om minskad segregation och bättre integration genom ökad samhörighet och gemenskap. Att ha en utbildning, ett arbete och någonstans att bo är viktigt för att må bra och för att tillvaron ska kännas meningsfull. Målet är en välfärd som ger en god levnadsstandard åt alla malmöbor. Förutom sociala åtaganden så handlar planen om hur Malmö tillsammans med Lund ska fungera som Sydsveriges tillväxtmotor. Till exempel måste situationen på bostadsmarknaden förbättras och 5000 nya lägenheter ska byggas. Foto: David Clerihew/Johnér - Det är viktigt att sociala frågor och tillväxtfrågor går hand i hand, säger Per-Arne Nilsson, miljöstrateg, Malmö stad. På sikt kommer nog miljödimensionen också in i handlingsplanen. Kommunens långsiktiga vision finns i översiktsplanen. Där finns även mål för hållbarhet, utifrån alla tre dimensionerna och mål för hur staden ska bli mer attraktiv. I kommunens budget förstärks prioriterade åtgärder, eftersom de lyfts fram och tilldelas extra resurser. 6

Rådgivande grupp säkrar hållbarheten i Timrå Sedan 15 år tillbaka finns en tvärsektoriell beredningsgrupp i Timrå kommun. Här samlas representanter från kommunstyrelsen och alla nämnder en gång per månad för att gå igenom inkommande ärenden. Beredningen fattar inga formella beslut, men är rådgivande i både kommunstyrelsen och de enskilda förvaltningarnas arbete. Miljö- och folkhälsoberedningen är kommunens forum för att diskutera sektorsövergripande frågor. I beredningsgruppen diskuteras också hållbarhetsaspekten i de olika frågorna. Bland annat görs konsekvensanalyser för hållbar utveckling utifrån kommunens mål och långsiktiga vision. - Om en fråga inte uppfyller hållbarhetsaspekten så kan den falla, säger Christer Persson, ansvarig tjänsteman i Timrå kommun. Arbetet i beredningsgruppen innebär att nämndernas och förvaltningarnas kompetens breddas eftersom frågorna diskuteras och belyses ur flera olika perspektiv. Efter varje möte tar politikerna i gruppen tillbaka informationen till den egna nämnden och förvaltningen så att kompetensen breddas även där. - På mötena synliggörs också det arbete för hållbar utveckling som faktiskt görs inom kommunen, säger Christer Persson. Annars skulle vi kanske inte ha känt till de andra förvaltningarnas hållbarhetsarbete i samma utsträckning. Ett plus är att gruppen kan ta tag i tvärsektoriella frågor direkt när de dyker upp. Arbetet i beredningsgruppen har också inneburit att diskussionernas fokus flyttats från tekniklösningar till människors behov. Foto: TINROOF/Johnér 7

Robertsfors vill exportera hållbar utveckling I november 2005 antog Robertsfors kommunfullmäktige en hållbar utvecklingsplan. Det är ett paraplydokument med en framtida vision där kommunen ska bli miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar till år 2050. Det hållbara samhället definieras utifrån Det Naturliga Stegets systemvillkor. Man använder sig också av Det Naturliga Stegets metodik, Kompassen. Syftet med Kompassen är att den leder hela vägen fram till det hållbara samhället. I Kompassen ingår olika delmoment som innebär att man först definierar kriterierna för hållbarhet och sedan beskriver nuläget. Därefter formuleras en vision och slutligen utformas ett handlingsprogram. Robertsfors kommun håller just nu på att ta fram sitt handlingsprogram. Kommunen som territorium Kommunen är en helhet - ett territorium bestående av ett geografiskt område, men också verksamheter och medborgare. Kommunen ansvarar för att hela territoriet blir hållbart. Därför måste både företag och medborgare involveras i processen. - Medborgarna bidrar till att hålla processen levande. Varje år bjuds de in till en kraftsamling där nya idéer som leder till hållbar utveckling fångas upp, säger Torbjörn Lahti, projektledare för Hållbara Robertsfors. På fjolårets kraftsamling kom ett fyrtiotal idéer fram och många av dem ingår nu i utvecklingsplanen. Foto: Nic Kruys - Sedan måste modellen prövas av flera kommuner, i andra länder och i olika kulturer för att bli verkningsfull. Då först kan vi lansera den på riktigt, säger Torbjörn Lahti. Projektledare Torbjörn Lahti tycker att Hållbara Robertfors är en lärande process för de involverade. En förändringsprocess som behöver en bra kunskapsbas att utgå ifrån för att bli framgångsrik. Han liknar processen vid ett husbygge. - Vi har rest stommen och byggt skalet, men huset är inte färdiginrett än. Nästa steg är att bygga kvarteret runt om, säger Torbjörn Lahti. Modellen behöver utvecklas Robertsforsmodellen är inte färdigutvecklad än, men ambitionen finns både hos politiker och ledande tjänstemän. För att modellen ska bli färdig måste den kopplas till ett ledningssystem där mål ska mätas och följas upp. 8

Utmärkta skolor jobbar för hållbar utveckling Vi är nu inne i det andra året av FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling. En del av Sveriges arbete för detta är utmärkelsen Skola för hållbar utveckling som många förskolor och skolor nu ansöker om hos Myndigheten för skolutveckling. Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Syftet med utmärkelsen är att ge stöd och inspirera arbetet med hållbar utveckling från förskolan till vuxenutbildningen. För att få utmärkelsen måste skolan uppfylla tio kriterier. De berör både ledningens roll att utveckla skolans arbete för en hållbar utveckling och personalens roll att engagera elever, pedagoger och övrig personal. Utmärkelsen gäller i tre år och förutsätter kontinuerlig uppföljning som med fördel kan samordnas med skolans övergripande kvalitetsredovisning. Dragonskolan inspirerar andra Dragonskolan i Umeå är en av Sveriges största gymnasieskolor med 2200 elever. Skolan var det första gymnasiet i landet att få utmärkelsen Miljöskola och de har nu övergått till Skola för hållbar utveckling. Anna Lodén är lärare på skolan, och en av dem som är ansvarig för skolans arbete med hållbar utveckling: - Det är en svår utmaning att införa ett tvärvetenskapligt tänk i en så stor skola, men vi skapar elevoch personalgrupper för att driva olika frågor. Bland annat har vi ett aktivt och drivande elevmiljöråd som regelbundet diskuterar skolans arbetsmiljö. Anna Lodén ser både för- och nackdelar med utmärkelsens kriterier. Fokus på pedagogisk ledning och pedagogiskt arbete är ett bra sätt att förankra arbetet brett hos ledningen, i stället för att det bara är något som drivs av enstaka eldsjälar. Samtidigt hänger det mycket på skolans egna initiativ att göra insatser för skolans fysiska miljö, något som saknas i utmärkelsens kriterier. - Det vore bra om särskilda kriterier fanns för att engagera personalen som direkt arbetar med den fysiska miljön, till exempel kökspersonal och vaktmästeriet, säger Anna Lodén. Foto: Stefan Wettainen/Johnér 9

Samverkan för hållbar utveckling Hela organisationen engagerad I hälften av de kommuner som arbetar aktivt med hållbar utveckling deltar så gott som alla förvaltningar i arbetet. I övriga kommuner är det framförallt miljöförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, tekniska förvaltningen och kommunledningsförvaltningen som deltar i hållbarhetsarbetet. I många kommuner leds hållbarhetsarbetet av just kommunledningsförvaltningen. Ledningens ansvar och intresse är viktigt och ofta en förutsättning för att arbetet ska ske fortlöpande. I 70 procent av kommunerna deltar barn- och ungdomsförvaltningen i hållbarhetsarbetet och där medverkar många skolor och förskolor. Hälften av kommunerna arbetar ännu bredare och då deltar även socialförvaltningen, näringslivsförvaltningen, fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen. 30 procent av kommunerna har svarat att de anpassat kommunorganisationen för att integrera hållbar utveckling i kommunens nämnder och förvaltningar. Den vanligaste metoden är att kommunen bildar en tvärsektoriell grupp som är direkt knuten till kommunledningen eller kommunstyrelsen. I Tranås kommun finns en så kallad HUT-grupp och i den ingår miljömålsråd, handikappråd, folkhälsoråd, brottsförebyggande råd och landsbygdsråd. Två nämnder i Aneby För att underlätta samverkan omorganiserade Aneby kommun den politiska organisationen 2002. Då minskades antalet nämnder till två stycken. Kvar finns idag tillsynsnämnden som har hand om tillsynsuppgifter inom till exempel miljö och hälsoskydd och valnämnden som förbereder allmänna val. I övrigt fattar kommunstyrelsen alla beslut. Under 2006 har även Anebys förvaltningsorganisation gjorts om. Nu finns det bara fyra enheter. På så sätt blir arbetet mer integrerat och man måste ta hänsyn till fler aspekter i varje beslut. - Förståelsen för andras behov har ökat, säger Anders Adolfsson, samhällsbyggnadschef i Aneby kommun. Konceptet har varit lyckat och sprids nu till fler kommuner genom till exempel studiebesök. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Miljö Kommunledning Planering, samhällsbyggnad Tekniska Barn- och Kommunala ungdom Sociala Näringsliv Kultur Fritid bolag Arbetar ej aktivt med HU Sverige 85% 83% 82% 77% 70% 56% 55% 52% 51% 49% 16% Figur 2. Deltagande förvaltningar i hållbarhetsrarbetet i 146 svenska kommuner. HU = hållbar utveckling 10

Att få med sig omvärlden Ska samhället bli hållbart så måste alla samhällets aktörer samverka. Ungefär 70 procent av kommunerna har angett att de samarbetar med externa aktörer. Länsstyrelsen är den vanligaste samarbetsaktören och de ansvarar för kommunernas och länets gemensamma mål och visioner. Inspiration och erfarenhetsutbyte Samverkan med andra kommuner är också vanligt. Grannkommuner eller kommuner i gemensamma nätverk bidrar med inspiration och erfarenhetsutbyte. Exempel på sådana nätverk är Aalborgkommunerna, Hållbar utveckling Väst och Partnerskap för hållbar välfärdsutveckling. Med grannkommunerna kan man också samverka kring gemensamma frågor eller uppdrag. I till exempel Ljusnarsbergs kommun samverkar man med grannkommunerna i tillsynsfrågor. På så sätt frigörs resurser till arbetet för en hållbar utveckling. Ungefär hälften av kommunerna anger att de också samarbetar med regionala förbund eller samverkansorgan, landsting, ideella organisationer och näringslivet i hållbarhetsarbetet. Även samverkan med universitet och myndigheter är vanligt. Energimyndigheten driver till exempel projektet Uthållig kommun där fem kommuner deltar. Dialog bästa metoden I Vårgårda kommun tycker man att dialog är bäst då man ska samverka med andra aktörer. Kommunen bjuder in till möten med berörda aktörer för att diskutera viktiga frågor. - Så många olika synpunkter som möjligt är önskvärt, både positiva och negativa, säger Sabina Talavanic, stadsarkitekt i Vårgårda kommun. Bredden behövs, både för att få in olika aspekter inför ett beslut, men också för att utbyta kunskaper och erfarenheter. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Annan kommun Länsstyrelsen Landstinget Regionalt förbund Näringsliv Sverige 78% 84% 49% 57% 58% 60% Figur 3. Vanligaste samarbetsaktörer i hållbarhetsarbetet i 104 svenska kommuner. Ideella organisationer 11

Aalborgåtagandena ger hållbar utveckling ett innehåll Inom ramen för Aalborgåtagandena försöker man ta ett helhetsgrepp på den lokala utvecklingen. Åtagandena består av tio teman som omfattar ett brett spektrum av områden, till exempel styrning och förvaltning, hälsa, jämlikhet och social rättvisa samt nyttjande av naturresurser. Verktyget är flexibelt då det utgår från kommunens egen nulägesbeskrivning. Från nulägesbeskrivningen tas en handlingsplan fram med de åtgärder som behövs för att nå kommunens mål. På vilket sätt arbetet framåtskrider varierar mellan kommunerna. Botkyrka kommun har valt att ta in Aalborgåtagandena i kommunens ledningssystem, medan andra använder åtagandena som en checklista för att beakta alla aspekter av hållbar utveckling. Över 300 europeiska kommuner har antagit Aalborgåtagandena. Av dem är sju svenska. Då arbetet med Aalborgåtagandena är gemensamt för många kommuner runt om i Europa finns det mycket att lära av varandra. Till exempel har de svenska Aalborgkommunerna etablerat ett fördjupat nätverkssamarbete med nordiska och baltiska kommuner i syfte att utveckla en utvärderingsmetod för att följa upp de åtgärder som genomförs i kommunerna. Tio åtaganden Styrning och förvaltning Lokal styrning i riktning mot hållbarhet Naturliga gemensamma nyttigheter Ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil Planering och stadsbyggnad Bättre framkomlighet, mindre trafik Lokala hälsofrämjande insatser Livskraftig och hållbar lokalekonomi Jämlikhet och social rättvisa Lokalt till globalt 12

Botkyrka har hittat vägen Aalborgåtagandena har varit en viktig del av Botkyrka kommuns strategiska arbete sedan de skrev under åtagandena hösten 2004. Sedan dess har kommunens styrkor och svagheter identifierats, samtidigt som man funderar på hur man kan bli bättre på de områden som behöver utvecklas. Lasse Olsson, kommunens planeringschef, berättar att kommunens arbete med hållbar utveckling inte hade varit där det är idag utan kopplingen till Aalborgåtagandena. - Vi har en flerårsplan sedan tidigare, med fyra områden - hållbar verksamhet, medborgaren i centrum, brukaren i fokus och samhälle i utveckling. Med stöd av Aalborgåtagandena ser vi att vi har kommit långt inom tre av områdena men vi behöver fokusera mer på samhälle i utveckling. Botkyrkas engagemang med Aalborgåtagandena är något som inte bara är känt av kommunens politiker och strateger. Inom organisationen pågår en omfattande process där kommunens förvaltningar ska certifieras för sitt systematiska arbete med hållbar utveckling. En del av certifieringen omfattar utbildning av personalen. - Det är viktigt att personalen som inte pratar hållbar utveckling i sitt vardagsarbete får tillfälle att se helhetssynen i vårt arbete och veta att vi är en del av ett nätverk av Aalborgkommuner, som alla håller på med liknande processer, säger Lasse Olsson. Botkyrkas strategiska hållbarhetsarbete fortsätter under hösten. Tack vare engagemanget från kommunens politiker och tjänstemän för Aalborgåtagandena tror Lasse Olsson att nästa plan kommer att bli ännu mer hållbarhetsinriktad. Foto: Linda Alvengren/Folio 13

Öronen öppna mot Helsingborgarna Delaktighet från medborgarna är viktigt i ett hållbart samhälle där människor trivs och mår bra. I Helsingborg använder kommunen sedan 2002 så kallade medborgarutskott för att ta vara på medborgarnas tankar och idéer när beslut fattas om hur staden ska utvecklas. Utskottens främsta syfte är att ge helsingborgarna en möjlighet påverka utvecklingen av sin ort och sitt bostadsområde. - Medborgarutskotten ska fungera som nämndernas öron ute hos helsingborgarna, berättar Torsten Nilsson, informatör för medborgarutskotten på kommunen. 70 politiker involverade I Helsingborg har man organiserat medborgarutskotten geografiskt, sammanlagt fem stycken som representerar mellan 19 000-30 000 invånare vardera. Utskotten består av 14 ledamöter från olika facknämnder. Totalt är 70 politiker involverade i arbetet med utskotten. Utskotten håller öppna möten där alla intresserade medborgare är välkomna. På mötena tar man upp frågor som berör närområdet. Inga beslut fattas på mötena utan syftet är att förmedla medborgarnas åsikter till politikerna i de olika facknämnderna. Uppsökande politiker Vissa grupper kan vara svåra att nå genom dessa möten och aktiviteter, exempelvis ungdomar och invandrare. Foto: G.K.& Vikki Hart/Johnér - Det är vi i kommunen medvetna om och medborgarutskotten söker upp dessa grupper på annat sätt, exempelvis genom att träffa företrädare för olika sammanslutningar som idrottsföreningar och bostadsrättsföreningar, säger Torsten Nilsson. Utskotten genomför också enkätundersökningar för närområdena där ett representativt urval av de boende deltar, för att få så många som möjligt delaktiga. - Utskottens arbete resulterar i ett utvecklingsprogram för varje närområde i kommunen. I programmen beskrivs medborgarnas önskemål om vad det är angeläget att göra något åt i området, berättar Torsten Nilsson. Det kan röra sig om förbättring av cykelvägar, utbyggnadsfrågor, att man vill ha en plats att träffas på i området, eller vilka områden som man känner sig otrygg i. Utvecklingsprogrammen ligger sedan till grund för politikernas prioriteringar och beslut. 14

Kommunerna som granskar varandras hållbarhet Fyra kommuner besöker varandras bostadsområden för att granska arbetet med områdesutveckling. Det kallas för kollegial granskning och målet är att få kunskaper och inspiration att utveckla sitt eget och andras arbete. Samarbetet Partnerskap för hållbar välfärdsutveckling mellan kommunerna Helsingborg, Norrköping, Västerås och Örebro handlar om att samverka och arbeta långsiktigt med hållbar välfärdsutveckling i utvalda bostadsområden. Arbetet rör frågor som hälsa, engagemang, inflytande, social service och samverkan. Områden med stark vilja att förändra Även om kommunerna arbetar på olika sätt så har områdena liknande svårigheter och styrkor. De präglas av hög arbetslöshet, psykosociala problem och ohälsa, men här finns även en stark vilja, engagemang och ett varmt intresse för bostadsområdet. Som en del av partnerskapet ingår det också att besöka och granska varandras arbete. Fördelen är att man samtidigt ser och reflekterar över sin egen verksamhet utifrån. - Det är ofta en aha-upplevelse... varför har dom gjort så här? Egentligen blir det en granskning åt båda hållen, berättar Karin Fröding, som är samordnare för partnerskapet och även forskar om utvecklingen i bostadsområdena. Ett engagerat besök Foto: Stefan Berg/Johnér I praktiken gör projektledare och lokala aktörer från en stad ett engagerat besök hos projektledare och lokala aktörer i en annan stad. I förväg får de ett skrivet underlag om arbetet i det bostadsområde de ska besöka. Metoden utgörs sammanlagt av sex olika steg, från besök och dokumentation till reflektion och uppföljning. Kommunerna har gemensamt tagit fram metoden där de mäter och jämför utvecklingen. Granskningen avrundas med att man skriver en rapport med synpunkter, råd och tips till sina värdar. 15

Lokala verktyg med ett fokus I den här skriften beskrivs i huvudsak verktyg som omfattar alla tre dimensionerna av hållbar utveckling, men de flesta kommuner arbetar dessutom med verktyg som bara fokuserar på en av dimensionerna: den sociala, ekonomiska eller miljömässiga. Miljöverktyg vanligast Över 80 procent av kommunerna uppger att de ställer miljökrav vid upphandling. Den offentliga upphandlingen motsvarar nästan en fjärdedel av Sveriges BNP och här finns en enorm kraft att styra mot hållbarare konsumtion och produktion. Allt fler kommuner har också börjat ställa krav på att varor ska vara rättvisemärkta. 70 procent av kommunerna svarar att de jobbar med miljökonsekvensanalyser och 60 procent att de gör någon form av miljöbokslut. Foto: Nic Kruys Miljömålsarbetet är väl etablerat i de svenska kommunerna och över hälften av kommunerna uppger att de använder miljöindikatorer för att följa upp målen. Att ställa krav på miljömässig hållbarhet i översiktsplanen eller att ta fram en klimatstrategi är andra metoder som används i det strategiska miljöarbetet. Många kommuner har en eller flera miljöskolor. 65 skolor och förskolor runt om i landet har tilldelats utmärkelsen Miljöskola av Myndigheten för skolutveckling. Stiftelsen Håll Sverige Rent har också certifierat över 1300 skolor och förskolor i Sverige med Grön Flagg. Båda utmärkelserna bygger på ett strukturerat miljöarbete för både personal och elever. Grön Flagg är särskilt inriktat på att arbetet sker dagligen och att det görs tillsammans med barnen och ungdomarna. 16

Verktyg för social hållbarhet Social hållbar utveckling kan förklaras som en utveckling där man tillgodoser människornas behov och välbefinnande och där samhället byggs på demokratiska värdegrunder. Inom den sociala hållbarheten är hälsa, delaktighet och trygghet i fokus. Genom att jobba med folkhälsomålen, göra hälsokonsekvensbedömningar och välfärdsbokslut kan den sociala dimensionen beaktas. Folkhälsoindikatorer kan användas för att mäta att de sociala målen nås. En femtedel av kommunerna svarar att de gör välfärdsbokslut medan ännu fler, över hälften av kommunerna, använder indikatorerna. Med barnkonsekvensanalyser kan barnens perspektiv beaktas. I FN:s barnkonvention står det att allt statligt beslutsfattande som handlar om barn ska föregås av barnkonsekvensanalyser där barnens bästa prövas. Det kan till exempel handla om att barnen får en trafiksäker väg till sin skola eller att utbudet av fritidsaktiviteter för unga är tillfredsställande. Foto: Nic Kruys 100% 80% 60% 40% 20% 0% Miljö- ledn.- system Klimatstrategi Miljöindikator Miljömässig HU i ÖPL Miljöskolor Miljöbokslut Miljö- konsekv.- analys Miljökrav i OU Rättvisemärkt i OU Välfärdsbokslut Hälsobedömn. Barn- Social konsekv.- HU i ÖPL analys Folkhälsoindikator Kvalitets- Balans. ledn.- styrkort system Sverige 37% 40% 52% 54% 61% 61% 71% 82% 11% 21% 29% 33% 42% 54% 24% 29% Figur 4. Användning av verktyg som omfattar en dimension i hållbar utveckling i 147 svenska kommuner. OU = offentlig upphandling, HU = hållbar utveckling, ÖPL = översiktsplanering 17

Kvalitetsledningssystem och balanserat styrkort En långsiktig ekonomisk politik så att välfärdssystemen inte hotas och en tillväxt som är hållbar. Bägge dessa aspekter ska rymmas inom kommunens budget som ofta inte sträcker sig längre än ett år. För att arbetet ska kunna bedrivas mer långsiktigt har man i Järfälla kommun infört tvåårsbudgetar i kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter. Verktyg som kan användas för att få kvalitet och effektivitet i kommunens verksamheter är balanserade styrkort och kvalitetsledningssystem. Ledningssystemet innebär att strukturer fastställs för hur arbetet går till från ledningen och nedåt. Balanserade styrkort används för att styra utifrån fler perspektiv än det ekonomiska och att utveckla en helhetssyn. Balanserade styrkort knyts ofta till en långsiktig strategi. Ungefär en fjärdedel av kommunerna har balanserade styrkort eller kvalitetsledningssystem för hela eller delar av verksamheten. Foto: Nic Kruys Läs om fler lokala exempel på Hållbarhetsrådets webbplats www.hallbarhetsradet.se Där hittar du också statistik som visar hur Sveriges regioner ligger till i hållbarhetsarbetet. 18

19

Slutsatser Över hälften av kommunerna har i sin översiktplan integrerat alla tre aspekterna i hållbar utveckling: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Kommunernas hållbarhetsarbete leds oftast av kommunledningsförvaltningen, miljöförvaltningen eller samhällsbyggnadsförvaltningen. Knappt en tredjedel av kommunerna har anpassat sin organisation för att det bättre ska kunna förenas med arbetet för en hållbar utveckling. Knappt en tredjedel av kommunerna har antagit en hållbarhetsstrategi eller en lokal utvecklingsplan. En femtedel av kommunerna gör konsekvensanalyser för hållbar utveckling, oftast genom att kombinera miljökonsekvensanalyser och hälsokonsekvensanalyser. Verktyg eller arbetsmetoder för miljömässig hållbarhet används oftare än verktyg för social hållbarhet eller verktyg för hållbar utveckling. Drygt 80 procent av kommunerna ställer miljökrav vid offentlig upphandling. Framgångsfaktorer Verktyg för hållbar utveckling är effektiva om man vill bedriva strategiskt hållbarhetsarbete. Kommunledningens intresse och prioritering av hållbarhetsarbetet är avgörande för kommunens resultat. Tvärsektoriellt arbete är en förutsättning för en hållbar utveckling. Samverkan med externa aktörer inspirerar och ger nya erfarenheter. Hållbar utveckling bör integreras i alla verksamheter och inte vara en särskild fråga. www.hallbarhetsradet.se